Jämvikt evidensbaserat folkhälsoarbete för jämlik hälsa

Relevanta dokument
Hela staden socialt hållbar

Central Barnhälsovård Västra Götalandsregionen i samarbete med Folkhälsokommittén

Främja goda matvanor och jämlik hälsa. Uppsala 29 november 2017

Mål och budget för Tomelilla kommun

Främja goda matvanor och jämlik hälsa. Mat och Cancer Göteborg 24 januari 2017

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Folkhälsopolitisk policy för Östergötland

Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra. Elevhälsoplan. Verksamhetsområde Södra. F-klass åk 3. Fritidshem. Solenskolan.

Om sociala skillnader i hälsa och levnadsvanor

UNGDOMSVARIANTEN FOLKHÄLSOPLAN Det är vi som gjort Ungdomsvarianten!

3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

Arbetsplan Jämjö skolområde

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn

Arbetsplan Jämjö skolområde

Ljungby på väg färdplan Lidhults förskola och skola

Bulltofta förskola. Lokal Arbetsplan

Barnhälsovårdens nya program. Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad

Rörelse ger dig mer energi, och du sover bättre.

Mat och måltider. i förskola och skola. Mål och riktlinjer för måltidsverksamheten i Kungsörs kommun

Riktlinjer för medborgardialog

Förskolan Solbacken. Köpings kommun. Läsår Britta Selin, Birgitta Halvardsson, Kattarina Vikander, Maria Ljusell

Grundsärskolan. Arbetsplan. Stenbergaskolan i Ljusne. ht 08. vt 08. ht 07

Uppdrag att genomföra insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar

Arbetsplan för Kometen

Hälso- och sjukvårdslagen

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Disclosure. SOMP-I skapades av Kristina Persson. SOMP-I ägs av Barnens rörelsebyrå Kristina Persson & Kine Johansen är delägare i företaget

Ärende bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Halmstad

Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Barn- och familjeplan

Fritidshem och skola i samspel

KOMMUNSTYRELSEKONTORET

Skolplan för Svedala kommun

Jämlikhetsarbete i praktiken - från sagostunden till samhällets stödjande arenor

Nyanlända elever i skolan

Kvalitetsarbete i förskolan

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

Utvecklingsstörning - utvecklingsmöjligheter

Styrgruppens mål Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Strategi för Föreningen kulturarvsfostran i Finland

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. - delrapport 2014

Detta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre

Formativ bedömning - en möjlighet till professionellt lärande och en mer likvärdig utbildning?

Lågt socialt deltagande Ålder

Arbetsplan för Hjorten

Beslut för gymnasieskola

Bandhagens grundskola och grundsärskola

Ett redskap för Hur gör vi jämlikt? växer fram. I mötet gör vi skillnad för bättre hälsa

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.

Välkommen till min föreläsning: Bland QR-koder, fiffiga kompisar, flippade klassrum och interaktiva lärmiljöer.

Folkhälsa och översiktlig planering i samverkan. Botkyrka kommun

Management och hälsa med hjärna och hjärta. HealthSCORE 2.0. verktyget för den hälsofrämjande arbetsplatsen. på individ-, arbetsgrupps- & Ledningsnivå

Arbetsmarknads- och Näringslivsprogram Söderköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige

OM MAT OCH MOTION.

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Tränarguide del 1. Mattelek.

Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014

Förväntansdokument Bodals Skola F-9

Beslut för grundsärskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13

Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014

Kommunstyrelsens verksamhetsplan och internbudget Kommunledningskontoret -Strategiskt stöd

Dialogens innehåll en översikt

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Kvalitetsrapport Så här går det

Arbetsplan för Fågelvägens förskola Avdelningen Myggan

1 (5) Verksamhetsbeskrivning Dellens förskola

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Vi brister i det förebyggande arbetet, liksom att våra insatser för att förstärka värdegrunden i

Regel 1 - Ökad medvetenhet

Verksamhetsplan 2014

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR

Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång.

Tranbärets månadsbrev augusti 2016

Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan

För unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända

P-02/03 säsongen 2016

S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E. Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter Mats Burström

Verksamhetsplan Vommedalens förskola

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård

Neuropsykiatrisk Resurs & Samverkan. Örebro

MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

Systematiskt kvalitetsarbete

Transkript:

Jämvikt evidensbaserat folkhälsoarbete för jämlik hälsa Maria Magnusson Leg dietist med specialisering inom folkhälsa, leg sjuksköterska, Med. dr. Angereds närsjukhus och Göteborgs universitet.

Skillnaderna i hälsa fortsätter att öka Folkhälsomyndigheten:Folkhälsan i Sverige 2016. Årlig rapportering. Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Hälsan och förutsättningarna för att ha en god hälsa är dock inte jämnt fördelade, det finns skillnader mellan olika grupper i samhället och skillnaderna ökar dessutom för vissa indikatorer. När befolkningen t.ex. delas in efter utbildningsnivå är det i stort sett alltid de med lägst nivå som har sämst hälsa. Den sociala gradienten, mätt i utbildningsnivå, är alltså tydlig. (Ur Sammanfattning) Socialstyrelsen: Lägesrapport 2016. Tillståndet och utvecklingen inom hälsooch sjukvård samt tandvård Folkhälsan fortsätter att utvecklas positivt. Medellivslängden ökar, framför allt på grund av kraftigt minskad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar. Hälsoklyftorna ökar dock mellan olika grupper i befolkningen. (s. 12)

Dåliga vanor måste vridas rätt, de oförståndiga upplysas och de ansvarslösa väckas. Barnens otillfredsställande näringsstandard beror av två intimt samverkande orsaker: å ena sidan föräldrarnas och i första hand husmödrarnas bristande förstånd och omtanke, å andra sidan de otillräckliga familjeinkomsterna. Den förstnämnda orsaken är förvisso inte den oviktigaste. Men härav får icke slutsatsen dragas att samhället är utan ansvar. Dåliga vanor måste vridas rätt, de oförståndiga upplysas och de ansvarslösa väckas. Det är här utrymme för en omfattande, samhälleligt organiserad folkuppfostrings- och propagandaaktion, vilken, om den ska komma till nytta där den bäst behövs, måste vara intensiv och pockande och söka utnyttja alla slags kanaler till föräldrar. Myrdal, A & Myrdal G (1934). Kris i befolkningsfrågan. Citerad i Gullberg, E (2004). Det välnärda barnet föreställningar och politik i skolmåltidens historia, sid 85. Stockholm: Carlssons

INFLYTANDETRAPPAN - PROBLEMATISERING

Community Based Participatory Research (CBPR) Social Cognitive Theory Normmedvetenhet och interkulturell kompetens

Underlätta för spridning av normmedvetenhet och interkulturell kompetens Att bekräfta och förmedla kunskap Tydliggöra och underlätta pågående hälsofrämjande arbete Stödja implementering av långsiktigt folkhälsoarbete

HUGA:s Hälsocertifiering - Ett redskap för kvalitetssäkring av hälsofrämjande arbete i skolan HUGA Hälsa för Unga i Grundskola Angered

Delmål Aktivitet Samverkanspartner Aktuella insatser av Jämvikt i nordöstra Göteborg Bekräfta och förmedla kunskap Gruppsamtal med föräldrar. Dietist från Jämvikt, sjukgymnast från Hälsoteket i Angered (HiA). Dialogföreläsningar om mat och hälsa. Dietist och/eller folkhälsovetare från Jämvikt. Familjecentraler, BVC, öppna förskolor, biblioteken i Angered och Hjällbo HiA, Gårdstensbostäder/ Göteborgsvarvet, KulturATOM, Angereds FC, Rädda barnen. Tydliggöra och underlätta pågående hälsofrämjande arbete Stödja implementering av långsiktigt folkhälsoarbete Underlätta för spridning av normkritiska perspektiv och interkulturell kompetens Frukostträffar kring hälsa och bra mat. Folkhälsovetare från Jämvikt, sjukgymnast från HiA. Samtal med unga kvinnor i kursen Fit for life. Dietist och folkhälsovetare från Jämvikt. Livsstils kurs om mat och hälsa. Folkhälsovetare från Jämvikt, sjg från Hälsoteket i Ö Gbg Hälsocertifiering enligt HUGA Hälsocertifiering enligt HUGA på skolor Samverkan med förskola och BHV för anpassning av Hälsocertifiering enligt HUGA för förskolan Ingår i ovanstående. Riktade föreläsningar för personal Angeredsgymnasiet ( nyanlända elever på SPRINT-programmet). Ungdomsmottagningen på Angereds Närsjukhus Hälsoteket i Östra Göteborg, Arbetsförmedlingen SDF Angered Fyra skolor hälsocertifierade 2014-2015 SDF Angered respektive Centrum, Smittskyddsenheten, centrala BHV Centrala BHV

Social Cognitive Theory (Glanz 2008) Hälsans determinanter Tilltro till egen förmåga Tilltro till kollektivets förmåga Att kunna påverka sin omgivning Underlättande Individens/gruppens förväntningar på utfall Lärande genom observation

ATRIS FÖR ELEVER. Delmål, definierade utifrån resultatmål och determinanter RESULTAT-MÅL BESTÄMNINGSFAKTORER Barnen skall äta frukost före varje skoldag Ömsesidig bestämmelse Underlättande Förväntningar på utfall Eleverna betraktar det som bra att äta frukost Eleverna får tips om hur de skall göra (gå och lägga sig i tid, förbereda, lagom förväntningar) Eleven tror på att hen kommer att må bra av att äta frukost Tilltro till den egna förmågan Eleven tror på att hen ska kunna börja äta frukost och ser hur det är möjligt Tilltro till kollektivets förmåga Utveckla frukost klubb då flera barn möts i skolan för att tillsammans äta frukost. Lärande genom observation Andra äter frukost hemma eller i skolan. Barnen skall äta lunch i skolan dagligen Eleverna betraktar det som bra att äta skollunch Måltidsmiljön är trevlig Eleverna gillar maten Eleven tror på att hen kommer att må bra av att äta lunch Eleverna tror på att deras åsikter tas på allvar. Att de själva med den kunskap de har om mat kan vara delaktiga i utformandet av bra matsedel. Eleverna känner att deras skolkamrater värnar om deras gemensamma måltidsmiljö och att man tillsammans vet hur man ska kunna äta för att må bra Eleverna är delaktiga i utformandet av matsedeln ( matråd ) Man ser att andra elever/ lärare sitter i lugn och ro för att äta, plockar undan efter sig, talar lugnt osv. Barnen skall äta bra mellanmål Det är en gemensam kultur att äta bra mellanmål Grönsaker, frukt och bra smörgåsar görs tillgängligt Eleverna får kunskap om goda och bra mellanmål Eleven tror på att hen kommer att må bra av att äta mellanmål Eleverna känner att bra mellanmål kan vara enkelt. Fruktstunden blir en gemenskap. Eleven kan se olika typer av frukt och grönt och att andra barn/ vuxna tycker att det är gott.

Agenda 2030 - globala mål för hållbar utveckling 1. Ingen fattigdom 2. Ingen hunger 3. Hälsa och välbefinnande 4. God utbildning för alla 5. Jämställdhet 6. Rent vatten och sanitet 7. Hållbar energi för alla 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt 9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur 10. Minskad ojämlikhet 11. Hållbara städer och samhällen 12. Hållbar konsumtion och produktion 13. Bekämpa klimatförändringen 14. Hav och marina resurser 15. Ekosystem och biologisk mångfald 16. Fredliga och inkluderande samhällen 17. Genomförande och globalt partnerskap

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg (2015) s 141 Förslag där Jämviktsmodellen kan tillämpas Fokusområde 1: Ge varje barn en god start i livet Förslag 7: Se till att hälsofrämjande arenor för barn och föräldrar håller en hög och likvärdig kvalitet Förslag 8: Förslag 8: Tillhandahåll likvärdig barnomsorg och förskola av hög kvalitet till alla och i förhållande till graden av utsatthet Fokusområde 2: Ge barn fortsatt goda förutsättningar genom skolåren Förslag 11: Vidta åtgärder som stärker skolans likvärdighet Förslag 12: Förhindra elevers skolavhopp och öka närvaron Förslag 13: Utveckla skolans samarbete med föräldrarna Förslag 14: Utför ett hälsofrämjande och förebyggande arbete i skolan Förslag 15: Främja en likvärdig elevhälsovård Förslag 16: Organisera och planera för elevers deltagande och inflytande i skola och samhälle Förslag 17: Arbeta aktivt för att främja en blandad elevsammansättning i stadens skolor Förslag 18: Vidta åtgärder som främjar barns lärande Förslag 19: Erbjud alla barn tillgängliga kultur- och fritidsaktiviteter Fokusområde 4: Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen Förslag 25: Stärk invånarnas delaktighet, infytande och trygghet Förslag 26: Planera för en hälsofrämjande närmiljö

Tack för uppmärksamheten!

Referenser Bourdieu 1993, cited in Waquant, L. (2007):TERRITORIAL STIGMATIZATION IN THE AGE OF ADVANCED MARGINALITY. Thesis Eleven 91: 66 Braunack-Mayer, A. & Louise, J. (2008). The ethics of Community Empowerment: tensions in health promotion theory and practice. Promoion and Education, 15(3): 5-8. CALDWELL, C. H., ZIMMERMAN, M. A. & ISICHEI, P. A. 2001. Forging collaborative partnerships to enhance family health: an assessment of strengths and challenges in conducting community-based research. J Public Health Manag Pract, 7, 1-9. KUMAGAI, A. K. & LYPSON, M. L. 2009. Beyond cultural competence: critical consciousness, social justice, and multicultural education. Acad Med, 84, 782-7 Leung, M.W., I.H. Yen, and M. Minkler, Community based participatory research: a promising approach for increasing epidemiology's relevance in the 21st century. Int J Epidemiol, 2004. 33(3): p. 499-506) McAlister AL, Perry CL & Parcel GS (2008) How individuals, environments and health behaviors interact. Social Cognitive Theory. In Health behavior and health education: theory, research, and practice (Glanz K, Rimer BK and Viswanath K eds.) John Wiley & Sons, Inc. Potvin, L., Cargo, M., McComber, A.M., Delormier, T. & Macaulay, A.C. (2003) Implementing participatory intervention and research in communities: lessons from the Kahnawake Schools Diabetes Prevention Project in Canada. Soc Sci Med, 56(6), 1295-305 WHITE, M., ADAMS, J. & HEYWOOD, P 2009. How and why do interventions that increase health overall widen inequalities within populations?. In: BABONES, S. J. (ed.) Social inequality and public health. Bristol: The Policy Press.)