Naturvetarnas chefer inom skogen Naturvetarna genomförde under ett par veckor under våren 2012 en enkät riktad till chefer i skogsbranschen. Syftet med enkäten var att fånga upp hur det ser ut för chefer inom skogen när det gäller arbetssituation, anställningsform, ansvar och befogenheter samt framförallt att identifiera hur Naturvetarna på bästa sätt kan ge stöd till denna grupp. Här redovisas de viktigaste resultaten från enkäten när det gäller arbetssituation, anställningsform, ansvar och befogenheter. Resultaten avseende stöd till chefer inom skogsbranschen kommer Naturvetarna chef att omsätta i verksamheten. De svarande Det var 183 stycken chefer som fullföljde hela enkäten vilket ger ett gott underlag för denna grupp hos Naturvetarna. Av de som besvarade enkäten var 84 procent män och 16 procent kvinnor. De flesta chefer som besvarade enkäten är högre chefer eller mellanchefer, 62 procent, medan andelen VD och enhets-/gruppchefer var något lägre. 15 procent av de som besvarade enkäten har en VD-position eller motsvarande. För att ha titeln chef så verkar en grundförutsättning inom branschen vara att man ansvarar för verksamhet däremot är det inte alla som har uppgett att de ansvarar för personal, 80 procent, eller budget, 87 procent. Anställningsavtal, ansvar och befogenheter Av de chefer som besvarade Naturvetarnas enkät så uppgav hela 98 procent att man har en tillsvidareanställning. Resterande chefer uppgav att de har ett visstidsförordnande. Uppsägningstiden visade sig dock variera lite mer än anställningsformen som framgår av diagrammet nedan. Om du skulle bli uppsagd av arbetsgivaren, vad har du för uppsägningstid? Uppsägningstid plus avgångsvederla 9% 6 månader eller mer 51% 3 månader eller mer 36% Mindre än 3 månader 4% Ingen uppsägningstid 1%
När det gäller ansvar/och eller beslutsbefogenhet för att sätta lön bland cheferna så är bilden också något spridd. De flesta VD uppgav att de har beslutsbefogenhet att sätta lön men att underställd chef sätter lön. De flesta högre chefer uppgav att de har ansvar och beslutsbefogenhet. Men när det gäller mellanchefer, enhetschefer/gruppchefer och annan chefstjänst så var bilden mer komplicerad. Av dessa chefskategorier varierade svaren en hel del mellan att man har ansvar men inte beslutsbefogenhet, att man vare sig har ansvar eller beslutsbefogenhet och att man har ansvar och beslutsbefogenhet. Av alla chefer totalt så är det endast 40 procent som har beslutsbefogenhet att sätta lön, vilket är anmärkningsvärt då lönen är ett viktigt instrument för att leda medarbetare. Det är svårt att dra några långtgående slutsatser om man tittar på hela branschen annat än att man kan konstatera att det ser väldigt olika ut beroende på var man arbetar när det gäller ansvar och befogenheter för mellanchefer och enhetschefer/gruppchefer. Lön En annan fråga som är kopplad till ansvar och befogenheter är om man anser att man har en lön som motsvarar det ansvar man förväntas ta i sin roll. Lite förvånande så anser bara 29 procent av de som besvarat enkäten att man inte har en lön som motsvarar det arbetet man förväntas göra. Mellanchefer är något överrepresenterade i denna kategori även om det även förekommer någon VD och även chefer på enhets- /gruppchefsnivå. Att 71 procent är nöjda med sin lön är enligt Naturvetarnas erfarenhet en väldigt bra siffra även om 100 procent så klart skulle vara det optimala. En majoritet av de som har kommenterat denna fråga anser att det är just när det gäller korrelationen ansvar och lönenivå som det brister: - Stort ansvar i förhållande till den lön jag har. - Lönen motsvarar inte det breda ansvar och den kompetens som krävs. - Har fått utökat ansvarsområde men ingen korrigering i lön. Naturvetarna förespråkar en individuell lönesättning där närmaste chef ska ha mandat att sätta lön. När man gör en korstabulering mellan de som är missnöjda med sin lön och vilken lönesättningsprocess som råder i organisationen ser man ett tydligt samband. Hela 45 procent av de som arbetar i en organisation där cheferna uppgett att en löneprocess där man har ansvar men inte beslutsbefogenhet råder är missnöjda med sin lön. Detta behöver undersökas närmare i en separat studie men det ger en indikation på att just denna typ av lönesättning inte ger ett resultat som uppfattas som en god lönebildning. Förutom lön så är en annan faktor som nämns ofta som orsak till att man anser att man inte har en lön som motsvarar det arbete man förväntas göra att man arbetar väldigt många timmar i veckan. 2 (5)
Arbetssituation Chefer inom skogen har inte möjlighet att vara så strategiskt i sitt arbete om man får tro på resultatet av Naturvetarnas enkät. Som framgår av diagrammet nedan så anser hela 49 procent att fokus i arbetet ligger främst på operativt inkommande arbete. Hur är balansen mellan operativt inkommande chefsarbete och strategiskt chefsarbete? 50% inkommande/50% 25% inkommande/75% 75% inkommande/25% 14% 35% 49% 100% inkommande 3% 100% 0% Även när det gäller kompetensutveckling så verkar det som att tid är den viktigaste faktorn för om en chef inom skogen ska kunna delta i kompetensutveckling eller inte. Hälften av cheferna uppger att de själva råder över beslut om kompetensutveckling men att tiden inte räcker till. Ändå uppger glädjande nog hela 74 procent att de har genomgått en ledarskapsutbildning motsvarande UGL eller annan typ av avancerad ledarskapsutbildning och 6 procent att de ska gå en sådan utbildning under 2012. Arbetstid och arbetets förläggning 22 procent har svarat att de arbetar mer än 50 timmar i veckan medan merparten, 75 procent, i genomsnitt arbetar 40-50 timmar i veckan. Detta är inte något unikt för chefer inom skogen men när man tar in antalet resdagar och del av arbetstiden som man är ute på förrättning så blir bilden lite annorlunda. 51 procent har svarat att man har mellan 10-25 resdagar per år men hela 28 procent har så mycket som 26 och 50 resdagar per år och 10 procent har hela 50 resdagar per år. Sammanräknat med hur mycket man är ute på förrättning som chef inom skogen, där hela 49 procent har svarat att man är ute på förrättning 25-50 procent av arbetstiden, så inser man att det kan vara ett väldigt ansträngande arbete. Tillgänglighet Förutom att cheferna inom skogen arbetar många timmar, har många resdagar och är ute på förrättning ofta så förväntas de i de flesta fall vara nåbara på sin fritid. Endast en fjärdedel av de som besvarat enkäten har kategoriskt svarat att de aldrig behöver vara 3 (5)
nåbara utanför arbetstid. På frågan om hur det såg ut med nåbarhet kunde man svara flera alternativ och resultatet var följande: 69 procent förväntas vara tillgängliga på kvällar, 62 procent på semestrar och 53 procent på kvällar av de som besvarat enkäten. Arbetet påverkar sömnen Utan att dra några slutsatser om korrelationen mellan resdagar, dagar ute på förrättning, bristen på strategiskt chefsarbete och fritid då man kan koppla bort arbetet helt så har hela 53 procent svarat att arbetet påverkar sömnen negativt i olika utsträckning. Påverkar arbetet din sömn negativt? Nej 45% Iblan d 48% Ofta 7% Avslutande reflektioner Utifrån Naturvetarnas syn på lönebildning, att den ska vara individuell så är det problematiskt att så pass många chefer inom skogen uppger att man inte har såväl ansvar som beslutsbefogenhet för att sätta lön. Att hela 71 procent av cheferna som svarat på enkäten ändå uppger att de har en lön som de är nöjda med tyder ändå på att löneprocessen fungerar tillfredställande. De chefer som har svarat på enkäten har också en trygghet i sin anställningsform då så många är tillsvidareanställda med goda avgångsvillkor. Korrelationen mellan ansvar för lönesättning utan beslutsbefogenhet och missnöje med lönen är en fråga för en separat undersökning. En annan fråga som väcker intresse, och som också bör undersökas närmare i en separat studie, är annars den möjliga korrelationen mellan arbetstid, resdagar, tid ute på förrättning, nåbarhet utanför arbetstid och den negativa inverkan som många upplever att arbetet har på sömnen. Är chefen oersättlig eller är det så att man inte kan/vill delegera? Att så många som 53 procent upplever att arbetet påverkar sömnen negativt är anmärkningsvärt även om chefskap inom alla olika branscher ofta innebär en stor påfrestning. Kan detta ha ett samband med att man aldrig kan koppla bort jobbet helt, då endast en fjärdedel svarat att de aldrig behöver vara nåbara på fritiden? Ytterligare en fråga som kräver fördjupning är om negativ särbehandling för kvinnor förekommer i stor utsträckning inom skogsbranschen. Indikationen i denna enkät är att 4 (5)
så är fallet men underlaget är inte tillräckligt för att kunna säga detta med någon statistisk säkerhet. Hela 45 procent av kvinnorna som besvarade enkäten uppgav att de upplevt negativ särbehandling p.g.a. kön. Även när det gäller hur arbetet inkräktar på föräldraskapet, för de som uppgivit att de har hemmavarande barn, är kvinnor något överrepresenterade. 40 procent av kvinnorna anser att arbetet ofta inkräktar på föräldraskapet jämfört med 31 procent för männen. Det är samtidigt fler kvinnor, rent procentuellt, än män som uppgivit att de har hemmavarande barn. Denna fråga skulle också behöva ställas till en större urvalsgrupp för att man ska kunna säga något med säkerhet. Slutligen kan man konstatera att Naturvetarna behöver genomföra liknande undersökningar som denna inom andra branscher för att lokalisera vad som är unikt just för skogsbranschen. Det här är den första enkäten av sitt slag som vi riktat till chefer och för att göra jämförande studier är det troligt att vi kommer att följa upp denna enkät med en riktad till samtliga chefer hos Naturvetarna. 5 (5)