Värdighet, delaktighet & möjlighet Att arbeta rättighetsbaserat och om den egna yrkesrollen Dalheimers Hus 2013-09-26 Rättighetskommitténs kansli
Kommittén för rättighetsfrågor (2011) Rättighetskommitténs kansli Sakområden Utbildningar, konferenser TD Pilotverksamheter i rättighetsbaserat arbete Remisser, riktlinjer Organisationsstöd, projekt- och forskningsmedel Jämställdhet/HBT Etnicitet/trosuppfattning Funktionshinder Ålder Samråd med olika invånargrupper
Att arbeta rättighetsbaserat Utgångspunkt i FN:s konventioner om mänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter beskriver Vad som inte får göras mot någon människa. Vad som måste göras för varje människa.
Mänskliga rättigheter en efterklok vetskap Reaktion på förintelsen Reaktion på andra övergrepp under andra världskriget Finns det inga gränser för vad en stat har rätt att göra? Hur kunde det gå så långt?
Vi behöver inte arbeta med mänskliga rättigheter eftersom demokrati och mänskliga rättigheter är samma sak. vi har en diskrimineringslag som hanterar eventuella kvarvarande problem. vi redan har det så bra i Sverige jag redan respekterar andra människor.
Mänskliga rättigheters utgångspunkt Rättigheterna är odelbara och universella Alla människor är lika i värde och rättigheter Alla människor har rätt till samtliga rättigheter utan någon diskriminering
Allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter (1948) Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna innehåller 30 artiklar Artikel 1 anger att alla människor är födda fria och jämlika i värde och rättigheter Artikel 2 anger att rättigheter ska kunna åtnjutas av alla och att diskriminering är förbjuden
Juridiskt bindande konventioner Europeiska konventionen för skydd av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (1952 och 1994) Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1972) Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (1972) Konventionen mot rasdiskriminering (1972) Konventionen mot diskriminering av kvinnor (1981) Konventionen mot tortyr och annan kränkande behandling (1987) Konventionen om barnets rättigheter (1990) Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2008)
Centrala FN-principer Jämlikhet Icke-diskriminering Delaktighet Transparens/öppenhet Rättssäkerhet Rättighetskommitténs kansli
Rättighets- och skyldighetsbärare Rättighetsbärare alla invånare i kommunen, länet och Sverige Skyldighetsbärare alla anställda inom kommunen, landstinget/regionen eller staten
Från behov till rättigheter Ett rättighetsbaserat arbete förtydligar vem som är rättighetsbärare respektive skyldighetsbärare. Insatser till utsatta människor riskerar att enbart åtgärda effekterna och inte strukturerna. Finns inga svaga grupper utan bara mer eller mindre starkt skydd. Från vi (som hjälper) och dom (som behöver) till oss (alla har olika behov men samma rättigheter) Få stöd till egenmakt för att utkräva sina mänskliga rättigheter
Rättighetsbaserat arbetssätt Principer & verktyg Rättighetskommitténs kansli
FN:s sex principer för ett rättighetsbaserat arbete 1. Inventera olika individers och gruppers tillgång till en eller flera mänskliga rättigheter 2. Målen relateras mänskliga rättigheter 3. Verksamheten/uppgiften fokuserar särskilt på områden och/eller grupper där skyddet är svagast
4. Samtliga arbetsprocesser bygger på centrala rättighetsprinciper som delaktighet och inkluderande, icke-diskriminering och jämlikhet, tydligt ansvarstagande och transparens 5. Utvärdering görs av både mål/effekter och arbetsprocesser 6. Rättighetsskyddet stärks genom ansvarigas förmåga att leva upp till sina åtaganden och rättighetsbärarnas förmåga att kräva och åtnjuta sina rättigheter
Rättighetshjulet Centrala principer: Jämlikhet Icke-diskriminering Delaktighet Transparens Rättssäkerhet Kartläggning Planering Genomförande Uppföljning
4A-modellen Availability, Accesability, Accepability & Adaptability (Committee on Economic, Social and Cultural Rights General Comments no 21) Tillgång Tillgänglighet Acceptans Anpassbarhet Rättighetskommitténs kansli
Innanför - utanför Presentera dig som långtidssjukskriven på nästa fest och se vad som händer Förklara att du har HIV för dina nya arbetskamrater Steget mellan innanförskap och utanförskap är oerhört kort. Ofta räcker det med ett enda litet ord Vi älskar att sortera dela in världen i normala och icke-normala, vi och dem Gränserna är papperstunna. Samhället oförlåtande när de korsas Ledare i tidningen Faktum #81 2009
Normativitet När rättigheter ska omvandlas till lagstiftning och implementeras som praktik i samhällets verksamheter formas de omedvetet efter en normativ föreställning om hur en människa är och den som har en stark ställning i samhället utgör mall för hur tjänster utformas.
Intersektionalitet
Den egna yrkesrollen Sju aspekter kring den egna yrkesrollen i mötet med andra Rättighetskommitténs kansli
Var inte rädd! Rädd/orolig för att göra fel, för att inte räcka till, inte bli accepterad, göra sig Lever vi i ett skuldsamhälle?! Rädslokultur och lågintensiv rädsla Stjäl energi i mötet Tillit - till sig själv och andra bort
Våga fråga! Kanske den viktigaste frågan av alla Viktigt med kunskap men vi kan inte lära oss allt om alla Vi ÄR unika Nu ska vi jobba i team du och jag Vad är viktigt för dig, vilka tankar hade du med dig idag, hur kan jag göra så att du förstår,
Var närvarande! Grundläggande, men svårt Vara trygg i sig själv men livet är livet för oss professionella också Den andre märker direkt - kan övas upp Den längsta resan är resan in i dig själv (Dag Hammarskjöld)
Var genuint nyfiken! Ha barnet inom dig Vem är detta? Var inte så fokuserad på dig själv Sök kunskap Praktisera delaktighet
Det kanske är Paul Potts du möter Människan har en stor potential som inte alltid syns Subjektsyn objektsyn Skapa motivation och lust Möta med värdighet och respekt
Våga möta din egen sårbarhet Var öppen för dina egna tillkortakommanden och svårigheter Svårt att vara beroende, i underläge. Tänk efter själv! Sinnesrobönen Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden
Indianerna syr aldrig sina mattor så att de blir helt perfekta! (citat från Neil Young) Livet är aldrig 100-procentigt, blir aldrig perfekt Att utvecklas till människa är bl a att lära sig hantera besvikelser
Relationen till mig själv kollegor personerna med funktionsnedsättning Rättighetskommitténs kansli
Stuprörsseende Humanism, läkarvetenskap, psykologin eller psykiatrin inget av dessa områden förmår att ta in vad en människa egentligen är. På så vis påminner de om grodorna i brunnen, de som sitter längst där nere och tror att det de ser ovanför sig är hela himlen. Cathrine Sandnes, redaktör för Samtiden, ang Anders Breiviks ideologi, mentala hälsa och potentiella diagnoser
Följ gärna vårt arbete www.vgregion.se/rattighet-kansli www.facebook.com/rattighetskommittenskansli www.twitter.com/rkansli
Tack för mig! Jan Terneby MR-strateg med inriktning forskning, utbildning och äldrefrågor Mobil: 070-594 19 07 Mail: jan.terneby@vgregion.se