Kvalitetsuppföljning Lärande och stöd 2013

Kvalitetsuppföljning Lärande och stöd 2013 Grundskola

2

Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Verksamhetens förutsättningar... 5 Organisation... 5 Ekonomi... 6 Lokaler... 7 Personal... 7 IKT... 8 Kvalitetsuppföljning grundskola... 9 Kunskaper... 9 Normer och värden... 21 Elevernas ansvar och inflytande... 25 3

Systematiskt kvalitetsarbete Enligt skollagen skall varje huvudman systematiskt och kontinuerligt, utifrån de nationella målen, följa upp verksamheten, analysera resultaten och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Motsvarande arbete skall göras på enhetsnivå av varje rektor och förskolechef. I denna kvalitetsuppföljning ges en övergripande bild av verksamhetens förutsättningar, samt hur kvaliteten sett ut i grundskolan. En analys görs också av resultaten och därefter beskrivs vilka utvecklingsområden som finns att arbeta med för år 2014. 4

Verksamhetens förutsättningar Organisation Nedan listas de skolor som finns i kommunen samt hur dessa är organiserade. Verksamhetsområde Förskoleklass-åk 6 Åk 7-9 Grundskola Dotteviksskolan Rinnens skola Fiskeviks skola Kyrkebyskolan åk 4-6 Glava skola Jössefors skola Agnetebergsskolan Gateskolan Klässbols skola Vikene skola Edane skola Graningegården Järvenskolan F-6 Hagaskolan Styckåsskolan Sulviks skola Resursskolan Smedjan Centralskolan Kyrkebyskolan 7-9 Järvenskolan 7-9 Till grundskolans organisation inräknas även förskoleklassen och fritidshemmen. Dessa tre utgör verksamheter som är integrerade i varandra. I kommunen fanns under året 17 skolenheter samt resursskolan Smedjan. 5

Ekonomi En viktig utgångspunkt för verksamhetens förutsättningar är elevunderlaget. Elevunderlaget har under några år varit vikande. Elevantalet i år F-9 har minskat med 583 elever från läsåret 2005/2006 till läsåret 2012/2013 vilket medfört konsekvenser i resurstilldelningen. De senaste åren har dock minskningen planat ut, varför det idag är lättare att förhålla sig till ett minskande elevunderlag. Elevunderlag 3200 3069 3000 2800 2932 2810 2645 2600 2400 2529 2509 2472 2486 2200 2000 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 2011/12 2012/13 Om man vill fördjupa sig i hur resurstilldelningen ser ut för skolverksamheten går det att titta på antal elever per årsarbetare och kostnaden per elev. Några nyckeltal om förskoleklass och grundskola Arvika Kommungruppen Riket Antal elever per lärare i förskoleklass (heltidstjänst) 15,4 16,9 15,2 14,3 16,5 15,6 Antal elever per lärare i grundskola (heltidstjänst) Kostnad per elev förskoleklass 11,6 11,1 58 700* 58 300** 11,3 11,3 56 400* 54 500** 12,1 12,0 49 700* 48 400** Kostnad per elev grundskolan (tot) 81 700* 77 000** 89 800* 87 500** Nyckeltal för de senaste två åren med 2013 års värden angivet överst. *oktober 2012 **oktober 2011 90 400* 88 000** Kostnaderna per elev i förskoleklass och grundskola har ökat, vilket också skett i kommungruppen (jämförbara kommuner utifrån t ex storlek). Kostnaden per elev i Arvika är lägre i jämförelse med både riket och kommungruppen. 6

Lokaler I Arvika kommun finns många små skolenheter och en spridning på elevantalet från 24 elever (Fiskeviks skola) till 475 (Centralskolan). Det är många enheter i förhållande till antalet barn, men anpassat efter kommunens geografiska struktur. Många av de byggnader som finns är äldre, vilket är en bidragande orsak till att få lokaler är anpassade efter dagens pedagogik. Utemiljön är också undermålig vid flera av enheterna, men senare år har det blivit bättre systematik vad gäller upprustning. Även systematiken gällande upprustning av lokalerna har förbättrats under året. Personal Nedan visas andelen lärare i grundskolan som har pedagogisk högskoleutbildning i Arvika och riket. Lärare med pedagogisk högskoleutbildning Arvika Riket 2012/13 92 % 88 % 2011/12 93 % 89 % 2010/11 94 % 88 % Andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning ligger högre än i riket. Skollagens skärpta behörighetskrav har medfört att det är svårare att organisera verksamheten så att alla elever får undervisning av ämnesbehöriga lärare. När det gäller t.ex. hemkunskap och slöjd bussas eleverna från de mindre skolorna till större enheter för att där få undervisning av behöriga lärare, samt för att få undervisning i ändamålsenliga lokaler då det saknas hemkunskapssalar, slöjdsalar och gymnastiksal på några skolor. Det kan vara problematiskt att få lärare att åka ut till landsortsskolorna för att undervisa enstaka timmar i ett enskilt ämne. Detta kan i sin tur påverka likvärdigheten i utbildningen för kommunens elever. Dessutom kan många inblandade pedagoger kring den enskilde eleven medföra en minskad helhetssyn på eleven. I kommunen fanns 2013 totalt 11 rektorer. Tre av dessa har genomgått den gamla statliga rektorsutbildningen och fem personer gick under året det nya statliga rektorsprogrammet. Övriga kommer att börja utbildningen under 2014. De flesta rektorerna har ansvar för flera olika skolenheter. Resande mellan enheterna, utan möjlighet att finnas på plats i vardagen, bedömer flera rektorer påverkar deras möjligheter att leda verksamheten. I syfte att skapa ett effektivare samarbete mellan rektorerna har de under 2013 delats in i två arbetslag utifrån verksamheterna F-6 och 7-9. 7

IKT Den digitala satsning som inletts inom grundskolan fortsätter. Under 2013 inleddes 1-1-satsningen; där varje elev på högstadiet fick en surfplatta. Syftet med detta är att skapa bättre förutsättningar för måluppfyllelse, höja motivationen för skolarbetet och ge elever med särskilda behov bättre förutsättningar att klara av skolan. Effekterna av digitaliseringen följs av Karlstad universitet under tre år och en första rapport väntas komma hösten 2014. Under 2012 införskaffades den digitala lärplattformen edwise. Syftet med detta är att underlätta den pedagogiska dokumentationen och också skapa större möjlighet för delaktighet hos vårdnadshavare. Under 2013 har vårdnadshavare framför allt på högstadiet fått möjlighet att använda plattformen. Skoldatateket är ett projekt som startade upp 2012. Syftet är att skapa en pedagogisk verksamhet där specialpedagogik tillsammans med kompetens kring IT sätts i centrum. Tanken är att skolpersonal skall kunna prova olika alternativa verktyg och pedagogisk programvara, samt att kompetens kring dessa frågor skall finnas samlad. De flesta lärare i kommunen har genomgått PIM-utbildning (praktisk IT- och mediekunskap) och har också en egen dator. Efter att utbildningen fått vila under 2012 sattes den igång under 2013. En IKT-pedagog är på plats igen och ytterligare förstärkningar har gjorts gällande IKT-utvecklare på högstadieskolorna samt en samordningsansvarig för edwise för att stärka den digitala utvecklingen. Skolans personal upplever problem med den digitala infrastrukturen ute på skolorna. Den trådlösa internetuppkopplingen fungerar ofta inte tillfredsställande och supporten är inte tillräckligt snabb och effektiv, vilket medför att IT-miljön kan blir ett hinder i undervisningen. Emellertid upplevs det ha blivit bättre på högstadieskolorna. 8

Kvalitetsuppföljning grundskola Kunskaper Resultat Kunskapsresultat följs upp på flera olika sätt inom grundskolan. Om man ser till kvantitativa mått så är det i första hand kartläggning av läskunnighet i årskurs 1, resultat på ämnesprov i årskurs 3, 6 och 9, samt betyg i årskurs 9. Relevant är också att studera andelen behöriga elever till gymnasieskolan, andelen elever som klarar kunskapskraven i samtliga grundskoleämnen i årskurs 9 samt genomsnittligt meritvärde i årskurs 9. Respektive rektor följer dessutom upp kvaliteten i det löpande elevhälsoarbetet på t.ex. klasskonferenser samt med hjälp av IUP och skriftliga omdömen. EdWise ses som en möjlighet att på ett bättre sätt kunna följa upp resultaten i samtliga ämnen framöver. Ämnesprov årskurs 3 Grundskolan - Resultat på ämnesprov årskurs 3 Arvika Riket Arvika Riket Lå 2011-12 Lå 2011-12 Lå 2012-13 Lå 2012-13 Andel (%) som Andel (%) som Andel (%) som Andel (%) som nått kravnivån nått kravnivån nått kravnivån nått kravnivån av samtl elever av samtl elever av samtl elever av samtl elever Matematik Matematik Mätning, geometriska begrepp 87,5 89,2 Muntlig kommunikation 94,1 94,5 Matematiska likheter, huvudräkning 89,5 89,7 Skriftliga räknemetoder, statistik 75,8 77,9 Räknesättens egenskaper 92,6 91,5 Bråk, uppdelning av tal 96,1 95,1 Mönster, huvudräkning 83,2 88,3 Geometriska begrepp 84,8 88,1 Skriftliga räknemetoder 83,2 83,3 Taluppfattning, huvudräkning 92,2 92,5 Bråk och huvudräkning 87,5 86,3 Problemlösning 78,9 80,7 Kommunikation och begrepp 91 92,4 Mätning 91 92,2 Svenska Svenska Muntlig uppgift 98,3 97,4 Muntlig uppgift 94,1 95,5 Läsning skönlitterär text 97,8 95,3 Läsning skönlitterär text 95,4 94,9 Läsning faktatext 91,3 92,4 Läsning faktatext 94,1 94 Elevens högläsning 93,5 93,4 Elevens högläsning 92 93,7 Elevens textsamtal 97,8 96,5 Läsning textsamtal 97,5 97,1 Skrivuppgift berättande text 91,3 89,8 Skrivuppgift berättande text 89,9 91,1 Skrivuppgift stavning interpunktion 89,2 87 Skrivuppgift stavning interpunktion 88,2 87,5 Skrivuppgift beskrivande text 84,8 84,7 Skrivuppgift faktatext 87,4 88,9 Källa: Siris De nationella ämnesproven är indelade i flera delar. I jämförelse med riket är Arvikas resultat i matematik något bättre på Bråk, uppdelning av tal. I övriga delar ligger Arvika något sämre än riket där Geometriska begrepp har sämst negativ avvikelse. 9

I svenska är resultatet förhållandevis lika med riket. Delar som Läsning skönlitteratur text och Skrivuppgift stavning interpunktion utmärker sig positivt medan delarna Muntlig uppgift och Skrivuppgift berättande text utmärker sig negativt. Om man jämför kommunens olika skolor som erbjuder årskurs 3 kan man se att Dottevik, Järven och Jössefors utmärker sig med de mest positiva resultaten på ämnesproven i kommunen. Noteras bör dock att några av kommunens skolor är för små för att statistiskt underlag skall finnas att tillgå i Skolverkets statistikdatabas. Genomsnittlig procentuell andel elever som klarade ämnesproven 2011 2012 2013 Matematik 80,9 87,8 87,6 Svenska 87,2 93 92,3 Källa: Siris Om man räknar ut ett genomsnittligt värde av alla ingående delar i ämnesproven i matematik och svenska för årskurs 3, går det att se en förbättring från år 2011 även om resultatet från 2013 har fallit lite jämfört med 2012. Trenden förefaller ändå att gå mot bättre resultat. Jämfört med riket presterar Arvika något lägre. 10

Ämnesprov årskurs 6 Grundskolan - Resultat på ämnesprov årskurs 6 Arvika Riket Arvika Riket Lå 2011-12 Lå 2011-12 Lå 2012-13 Lå 2012-13 Andel (%) som Andel (%) som nått kravnivån nått kravnivån Andel (%) elever Andel (%) elever av samtl elever av samtl elever med provbetyg A-E med provbetyg A-E Svenska Svenska Totalt Totalt Muntlighet 96,8 93,3 Provbetyg 95,2 95,1 Läsförståelse 95,2 92,7 Muntlig förmåga 98 96,7 Skrivuppgift berättande text 89,6 87,3 Läsförståelse 91,6 93,5 Skrivuppgift argumenterande text 92,4 86,9 Skriftlig förmåga 89,6 88,1 Matematik Matematik A Muntligt 94,6 91,1 Provbetyg 93,1 93,5 B 88,5 84,3 C 93,5 89,4 D 85,1 81,1 Engelska Engelska Muntlig interaktion/produktion 88,5 88,4 Provbetyg 90,4 93,9 Receptiv förmåga 93,1 89,5 Muntlig förmåga 90,4 93,3 Skriftlig produktion 88,1 86,8 Receptiv förmåga 87 92,3 Skriftlig förmåga 88,1 90,7 Källa: Siris Det är andra året som ämnesproven görs i årskurs 6. Arvika presterar något högre i ämnet svenska och något lägre i matematik jämfört med riket. I engelska är resultatet lägre. På några delar i proven är resultaten bättre 2013 än 2012, till exempel gällande muntlig förmåga i både svenska och i engelska. Läsförståelsen har emellertid sjunkit lite och likaså den receptiva förmågan i engelska. Flickor presterar bättre än pojkar i ämnet svenska (100 % jämfört med 94 %) medan pojkarna presterar bättre än flickorna i både engelska (92 % jämfört med 88,8 %) och matematik (93 % jämfört med 92,7 %). Om man jämför kommunens olika skolor som erbjuder årskurs 6 kan man se att Gate och Järven utmärker sig med de mest positiva resultaten på ämnesproven i kommunen. Noteras bör dock att några av kommunens skolor är för små för att statistiskt underlag skall finnas att tillgå i Skolverkets statistikdatabas. 11

Betyg årskurs 6 Åk 6: Andel elever (%) som nått målen i respektive ämne Riket 2013 Arvika 2013 Bild 98,7 ~100 Engelska 91,8 87,5 Hem- och konsumentkunskap 98,6 97,7 Idrott och hälsa 95,7 95,1 Matematik 93 91,3 Musik 98,5 97,3 Biologi 96,2 98,1 Fysik 95,4 96,6 Kemi 95,8 96,2 Geografi 95,3 92,7 Historia 94,9 93,1 Religionskunskap 95,5 95 Samhällskunskap 96,1 94,3 Slöjd 98,5 ~100 Svenska 95 92,4 Svenska som andraspråk 68,8 ~100 Teknik 97,8 ~100 Källa: Siris Det är andra året som betyg delas ut från årskurs 6. Jämför man Arvika med riket kan man se att det generellt sett är små avvikelser. Högst betyg i Arvika har ämnena bild, biologi, slöjd, teknik och svenska som andraspråk. Lägst betyg finns i ämnena engelska och matematik. Noteras kan också att so-ämnena (samhällskunskap, historia, religion och geografi) ligger lägre än riket medan no-ämnena (kemi, fysik och biologi) ligger högre än riket. De skolorna med högst betyg generellt i kommunen är Gate och Järven. 12

Ämnesprov årskurs 9 Grundskolan - Resultat på ämnesprov årskurs 9 Arvika Arvika Lå 2011-12 Lå 2012-13 Andel (%) av elever Andel (%) elever som gjort delprovet med provbetyg A-E G VG MVG Ej nått målen Totalt Flickor Pojkar Svenska Svenska Provbetyg 43 46 6,5 4,7 Provbetyg ~100 ~100 ~100 Läsförståelse 25,7 55 8,1 11 Muntlig förmåga ~100 100 ~100 Muntlig kommunikation 46,6 43 10.. Läsförståelse 92,7 ~100 89,3 Skriftlig produktion 44,3 37 8,2 11 Skriftlig förmåga 92,6 ~100 89,2 Matematik Matematik Provbetyg 47,8 23 11 19 Provbetyg 95,3 ~100 92,7 Engelska Engelska Provbetyg 27,8 45 20 6,5 Provbetyg 96,7 95,2 ~100 Muntlig kommunikation 33,3 42 17 7,7 Muntlig förmåga ~100 ~100 ~100 Receptiv förmåga 27,1 46 20 6,8 Receptiv förmåga 95,3 95,2 95,5 Skriftlig produktion 38 41 14 7,2 Skriftlig förmåga 94 93,3 94,6 Källa: Siris I ämnesproven i årskurs 9 är måluppfyllelsen 100 % i ämnet svenska. När det gäller matematik har resultatet i Arvika markant förbättrats från 2012 när 81,8 % klarade målen att jämföra med 2013 års 95,3 %. Även i engelska har det skett en förbättring av måluppfyllelse jämfört med föregående år. Arvika Arvika Arvika Riket 2011 2012 2013 2013 Elever, andel (%) som ej uppnådde målen i engelska, ämnesprov år 9 5 5,4 3,3 3,6 Elever, andel (%) som ej uppnådde målen i matematik, ämnesprov år 9 25,1 17,8 4,7 11 Elever, andel (%) som ej uppnådde målen i svenska, ämnesprov år 9 2,5 4,3 ~ 0 4,1 Källa: Siris Jämför vi resultaten för ämnesproven i årskurs 9 med riket ser vi att Arvika har bättre resultat gällande samtliga tre redovisade ämnen. Man kan se att andelen elever som inte klarar av målen i matematik är markant lägre än i riket. Tittar man bakåt i tiden ser man att resultaten förbättrats år 2013 i samtliga tre ämnen sett från år 2011. Avvikelsen mellan provresultaten och slutbetygen i ämnena är mindre i Arvika än om man jämför med riket. 13

Grundskolan, jämförelse av betyg över tid Betyg årskurs 9 Åk 9: Andel elever (%) som nått målen i respektive ämne Riket 2013 Arvika 2013 Arvika 2012 Arvika 2011 Bild 96,8 96,4 96,6 95,8 Engelska 93,5 93,8 88,1 92,3 Hem och konsumentkunskap 96,2 91,9 94,9 93,4 Idrott och hälsa 93 86,8 88,5 91,5 Matematik 91,6 94,6 89,8 87,6 Moderna språk, språkval 95,4 93,9 92,5 96,2 Musik 96,2 94,6 92,3 94,2 Biologi 93 87,4 90,2 86,9 Fysik 92,5 89,3 91,5 86,9 Kemi 91,8 89,6 84,7 86,1 Geografi 94,1 94,2 93,2 96,1 Historia 93,8 91,1 92,8 93,8 Religionskunskap 94,5 94,2 92,3 94,2 Samhällskunskap 94,3 91,5 91,9 95,4 Slöjd 97,3 96,4 95,3 95,8 Svenska 96,6 96,2 94,2 96,4 Svenska som andraspråk 71,5 71,4 50 Teknik 95,1 91,1 91,5 86,1 Källa: Siris De ämnen som visar på bäst resultat är bild, slöjd, svenska, matematik och musik. Sämst resultat återfinns i biologi, idrott och hälsa och svenska som andraspråk, vilket följer trenden i riket. Resultaten i matematik, engelska, kemi och svenska som andraspråk har markant höjts jämfört med år 2012. Om man jämför de av kommunens skolor som erbjuder årskurs 9, ser man att Järvenskolan har bäst resultat i flest ämnen (14 stycken) medan Kyrkebyskolan har sämst resultat i flest ämnen (14 stycken). Förra året var Centralskolan den skola som hade sämst resultat i flest ämnen och Järvenskolan hade även då flest ämnen med bäst resultat. Andel elever (%) i åk 9 som var behöriga till gymnasieskolan 2013 2012 2011 Arvika 89,3 82,8 84,7 Kommungruppen 85,4 85,1 85,5 Riket 86,5 87,5 87 Källa: Skolverkets kommunblad 14

Andelen behöriga elever till gymnasiet ökade 2013 jämfört med tidigare år. För första gången på flera år var behörigheten högre i Arvika jämfört med riket och kommungruppen. I jämförelse mellan skolorna i Arvika hade Järvenskolan högst resultat med 95 % och följdes av Centralskolan med 89,7 % och Kyrkebyskolan 86,4 %. Andel elever (%) i åk 9 behöriga till olika gymnasieprogram Arvika Riket totalt 2011 2012 2013 2011 2012 2013 Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till ekonomi-, humanistiska- och samhällsvetenskapsprogrammen 83,1 80,7 85,3 85,2 85 84,8 Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till estetiska programmen 83,5 82,4 86,2 86,7 86,5 86,5 Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till naturvetenskapliga och tekniska programmen 78,5 77,3 79,1 83,5 83,4 83,2 Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till yrkesprogrammen 84,7 82,8 89,3 87,7 87,5 87,6 Källa: Skolverkets jämförelsetal Andelen behöriga elever i Arvika har ökat till alla gymnasieprogram 2013 jämfört med 2012. I riket är trenden att behörigheten minskar något de sista åren. Andel elever (%) som nådde målen i alla ämnen i grundskolan juni 2013 2013 2012 2011 Arvika 71,1 69,3 72 Kommungruppen 74,4 74,1 74,7 Riket 75,6 77,4 77,3 Källa: Skolverkets kommunblad När det gäller andelen elever som har fullständiga betygsdokument det vill säga inte saknar betyg i något eller flera ämnen kan man se att avvikelsen för Arvikas elever i jämförelse med rikets har förbättrats sedan förra året. Om man jämför skolorna i Arvika hade Järvenskolan högst andel elever med betyg i alla ämnen 90 %. Centralskolan hade 76,7 % och Kyrkebyskolan 50,8 %. Genomsnittligt meritvärde summan av alla betyg Arvika Riket totalt 2011 2012 2013 2011 2012 2013 Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde, flickor 209,6 210,3 212,3 222,1 223,8 224,3 Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde, pojkar 199,7 198,7 191,6 199,6 199,4 202,4 Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde, samtliga elever 204,2 204,1 201,6 210,5 211,4 213,1 Källa: Skolverkets jämförelsetal 15

Meritvärdet i Arvika försämrades 2013 jämfört med tidigare år. Avvikelsen mot riket ökade också där trenden är ett ökande meritvärde de sista åren. I Arvika förbättrades flickornas meritvärde medan pojkarnas försämrades. Trenden i Arvika är att flickornas meritvärde har blivit bättre de senare åren medan pojkarnas meritvärde försämrats. I en jämförelse mellan skolorna hade Järvenskolan det högsta meritvärdet för 2013 på snittet 231,5, Centralskolan 203,4 och Kyrkebyskolan lägst på 186,4. Källa: Siris Arvika kommun visas med heldragen linje och riket med streckad linje. Under flera år har de genomsnittliga meritvärdena försämrats i kommunen, samtidigt som trenden i riket varit en svag förbättring. Det genomsnittliga meritvärdet för Arvikas elever kan man se ligger under snittet i riket, men relativt konstant sedan 2011, vilket kan indikera att en uppbromsning skett. 16

Källa: Siris Arvika kommun visas med heldragen linje och riket med streckad linje. Om man jämför meritvärdena för de olika könen kan man se att flickor generellt sett presterar bättre i skolan, jämfört med pojkar. Samma mönster återfinns i riket. Analys Framgångsfaktorer Tittar man på de nationella proven i årskurs 3 och 6 kan man se att resultaten för 2012 och 2013 är förhållandevis lika. Den förbättring som skedde 2012 jämfört med tidigare års resultat har legat kvar på samma nivå 2013. Det finns emellertid vissa avvikelser som är värda att notera som exempelvis en något försämrad läsförståelse i årskurs 6 jämfört med resultatet från 2012. Vad som gör det komplext att dra generella slutsatser på kommunnivå är till exempel att det muntliga är ett utvecklingsområde i årskurs 3 medan det är ett förhållandevis starkt område resultatmässigt i årskurs 6 och i årskurs 9. Måluppfyllelsen i årskurs 3 i matematik ligger under 90 procent medan det i årskurs 6 och 9 ligger klart över 90 procent. När det gäller svenska är det en måluppfyllelse på över 90 procent i både årskurs 3 och 6 och i årskurs 9 ligger den på 100 procent. Den största förbättringen som skedde under 2013 är i ämnena matematik och engelska ämnen som 2012 och tidigare år låg under rikets resultat både gällande nationella ämnesprov och slutbetyg i årskurs 9, men nu ligger nära eller över rikets nivå. Även i ämnet svenska som andraspråk har en klar förbättring skett och resultatet i Arvika ligger nu i paritet med rikets. Förklaring till att resultaten i ämnesproven i Arvika har höjts de sista två åren jämfört med tidigare år torde vara det som konstaterades även sedan tidigare. Det förbättringsarbete som pågått de senaste åren börjar ge effekt allt tydligare. Mycket 17

arbete ute på skolorna har lagts ner på att utveckla undervisningen till att rikta in sig på elevernas förmågor och att arbeta kontinuerligt med feedback som är formativ - framåtsyftande. Det har handlat om att tydliggöra kunskapssynen som ska genomsyra undervisningen konkret och att ha läroplanen som utgångspunkt. Fortbildning riktad till lärarna har haft detta fokus, sambedömningsgrupper har skapats i kommunen gällande de nationella ämnesproven och olika typer av fokusområden/projekt har skapats på skolorna. Exempel på detta är Dotteviksskolan där arbetslagen både på låg- och mellanstadiet har varit tydliga med att skapa samarbete runt undervisningen och tillsammans har följt upp vad som har skett. Som motorer i utvecklingsarbetet inrättades under året förstelärartjänster i matematik, svenska och NO/teknik. De har arbetat vidare med det arbete som påbörjats genom tidigare utvecklartjänster i läsa, skriva och räkna. Under året har dessutom en kommunövergripande arbetsgrupp reviderat och utvecklat rutiner gällande hur vi kan arbeta med elever i behov av särskilt stöd för att kunna göra tydliga anpassningar i klassrummen och för att förbättra innehållet i åtgärdsprogram. Emellertid upplevs det fortfarande ute på skolorna som om andelen elever i behov av särskilt stöd fortsätter att öka. Det handlar inte bara om, som beskrivits även tidigare år, pedagogiska behov gällande t.ex. läs- och skrivsvårigheter och neuropsykiatriska funktionshinder, utan även svårigheter av mer social karaktär. De sociala svårigheterna kan handla om till exempel psykisk ohälsa, utåtagerande beteende eller låg motivation. Skolorna tillämpar olika former av stödinsatser och behöver fortsätta arbetet med att utvärdera om metoderna som används är optimala. Arbetet med att utveckla inkluderande lösningar för elever som är i behov av särskilt stöd fortsätter. Till exempel har det extra stödet på Centralskolan mer organiserats utifrån att ge stöd i klass till skillnad mot tidigare då stödet i större utsträckning gavs i mindre grupper. Dessutom arbetar också lärarna i några ämnen med att vara resurs till sig själva ; det vill säga att istället för att skapa olika klasser med nivågrupperingar mellan klasserna har läraren mer tid med klassen och ämnet. Detta har antagligen bidragit till bättre resultat i både engelska och matematik. Några skolor har som intention att alltid försöka vara två vuxna i klassrummet, vilket visat på goda resultat. Dels arbetar man inkluderande med stödet, dels förbättras den pedagogiska kvaliteten när pedagogerna hjälps åt att spegla varandra. Ett problem är att resurserna för att göra detta inte räcker till fullt ut. På flera skolor börjar man också arbeta mer systematiskt gällande ledarskap i klassrummet. Det skapas till exempel en tydligare struktur gällande hur en lektion ska startas och avslutas. Undervisningen blir också mer lärarstyrd och mindre tid används till elevers eget arbete. Detta för att tydligare arbeta med elevernas förståelse och inte lämna dem på egen hand. På Kyrkebyskolan har satsningar gjorts för att öka elevernas läsförståelse genom deltagande i ett forskningsprojekt genom Karlstads universitet. Resultaten har visat sig vara goda och det är viktigt att de slutsatser som dragits kommer flera lärare och skolor till del. 18

Kommunal likvärdighet Fortfarande finns en stor variation mellan skolorna gällande resultat i kommunen. Det är viktigt att få till en bättre likvärdighet för eleverna. Samtidigt är det inte helt enkelt att hitta tydliga mönster mellan år och skolor. På många skolor är elevantalet väldigt lågt. Därför är det inte fruktbart att bara göra jämförelser mellan skolor utan att ta elevantalet i beaktande. Exempelvis så är den totala måluppfyllelsen för 2013 låg på Kyrkebyskolan och därmed blir meritvärdet lågt. I jämförelse med Järvenskolan blir det en stor skillnad och även mot Centralskolan. Åren före hade Kyrkebyskolan ett bättre meritvärde än Centralskolan och även bättre behörighet till gymnasiet. Det är därför svårt att se mönster i resultaten. Om en eller ett par elever på en skola med lågt elevantal, som till exempel Järvenskolan, inte får betyg slår det hårt mot den totala måluppfyllelsen statistiskt. Trots detta måste varje skola se över sina resultat noggrant för att hitta utvecklingsområden liksom vi måste göra även på en kommunal nivå. I syfte att jämna ut skillnader i kommunen mellan skolor har kommunövergripande nätverk skapats gällande bedömning av de nationella ämnesproven. Dessa grupper behöver träffas oftare och utveckla sitt arbete. Vi har dock redan sett positiva resultat gällande en likvärdig bedömning när lärarna delar med sig av sina bedömningar men även av sina upplägg på undervisningen. Ännu en åtgärd för att förbättra likvärdigheten i kommunen har gjorts från hösten 2013 genom en förändring av rektorsorganisationen. Rektorerna är nu uppdelade i två arbetslag utifrån verksamhetsområdena förskoleklass-årskurs 6 och årskurs 7-9. De träffas regelbundet och kan på så sätt jämföra arbetssätt, metoder och skapa gemensamma strategier för förbättring på skolorna. Resultatet av detta arbete kommer förhoppningsvis att kunna skönjas under 2014 och framåt. Utvecklingsområden Ett område där vi inte har lyckats förbättra under året gäller ämnet idrott och hälsa. Fortfarande är måluppfyllelsen låg i ämnet. Förklaringarna från tidigare år gällande att det ofta finns sociala faktorer kopplat till exempelvis gruppen eller den personliga hälsan som gör att man som elev inte vill delta i idrottsundervisningen i de högre årskurserna kvarstår. Dessutom har många nyanlända elever med utländsk härkomst svårt att klara kunskapskravet i simning, vilket gör att de inte får ett godkänt betyg i ämnet. Än mer behöver vi belysa hur man arbetar med särskilt stöd gentemot de elever som riskerar att inte nå målen i idrottsämnet, eftersom stödåtgärderna kan se annorlunda ut i ett praktiskt ämne jämfört med ett teoretiskt. Trots att vi har förbättrat resultaten under året i framför allt behörigheten till gymnasiet samt i en del ämnen och områden jämfört med tidigare år har vi fortfarande utvecklingsområden. Meritvärdet i kommunen är lägre än rikets, måluppfyllelsen i alla ämnen behöver förbättras liksom att vi inte har bättre resultat än vad vi borde ha utifrån förväntansvärde samt som tidigare nämnts att likvärdigheten mellan skolor behöver förbättras. Skillnaden i resultat mellan pojkar och flickor är stora. De ligger på samma nivå som i riket men är ändå ett viktigt område att se närmare på. 19

Förklaringar till utvecklingsområdena kan finnas i att vi inte har lyckats fullt ut med att hantera den komplexitet som finns gällande elevernas behov som beskrivit ovan. En vidare förklaring är avigsidan av lärares allt bättre förmåga att göra kvalitativa bedömningar av elevernas arbeten som vi även tidigare har sett kan påverka resultatbilden. En ökad medvetenhet om kunskapskraven kan leda till hårdare bedömningar och att färre elever på så vis klarar ämnet. Samtidigt blir lärarnas förmåga att undervisa gentemot de förmågor hos eleverna som sedan bedöms allt bättre. Ett exempel på detta kan vara att avvikelsen mellan nationella prov och slutbetyg i Arvika är relativt låg jämfört med riket. Det minskade elevunderlaget sedan flera år får också konsekvenser för den pedagogiska verksamheten på skolorna. När skolorna blir för små är det svårt att få fungerande arbetslag med ämneskollegor. Detta kan påverka kvaliteten i det pedagogiska arbetet. Problemen med ämnesbehörigheter är komplexa. På de flesta skolorna finns möjlighet att organisera verksamheten så att eleverna undervisas av ämnesbehöriga lärare, men dock inte alltid på låg- och mellanstadiet. Det är tydligt att det har betydelse om läraren har ämneskompetens eller inte. Samtidigt riskerar man med alltför många pedagoger inblandade kring varje elev att förlora helhetsperspektivet, vilket i sin tur kan påverka måluppfyllelsen negativt. Vi är idag bättre på att följa upp resultaten på skolorna men mer behöver göras. Ett problem när man följer upp resultaten på de olika skolorna i kommunen är att flera skolor är för små för att resultaten på nationella prov skall finnas i Skolverkets databaser. Detta medför att det är svårt att följa upp verksamhetens resultat. Med den nya organisationen där skolorna delas in i F-6 och 7-9 borde det framöver bli enklare att göra resultatuppföljningar och därmed bättre kunna följa utvecklingen. Utvecklingsområden - åtgärder - Skapa spridning i kommunen på de klassrumsnära åtgärder som har gett goda resultat på enskilda skolor för att höja måluppfyllelsen. - Ta fram en kommunal strategi för att stärka ledarskapet i klassrummet. - Vidareutveckla kommunövergripande ämnesgrupper för lärare. - Utreda hur resultaten i idrott och hälsa kan förbättras. - Statistik bör årligen tas fram för nationella prov och betyg årskursvis och bör än mer än idag diskuteras gemensamt av alla rektorer med ansvar för den aktuella åldern, för att i högre grad se den egna verksamhetens resultat i relation till andra skolors resultat. - Vidareutveckla samarbetet i rektorsarbetslagen för bättre effektivitet och ökad likvärdighet. - Säkerställa att de stödinsatser skolorna arbetar med, vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. - Se över resursfördelningen för att stärka insatser så tidigt som möjligt. 20

Normer och värden Resultat Under höstterminen 2013 genomfördes en enkät med samtliga grundskoleelever i kommunen. Nedan visas ett urval av elevernas svar relaterat till hur det såg ut under 2011 och 2012. Enkäten reviderades 2013 vilket innebär att alla påståenden inte kan jämföras med tidigare år. De värden som anges är andel av eleverna (%) som svarat att påståendet stämmer helt/stämmer till stor del. Påstående 2011 2012 2013 Jag trivs i skolan 93 87,2 93,2 Jag har arbetsro på lektionerna -- - 74,1 Jag känner mig trygg i skolan 90,4 88,1 91,5 Jag har vänner i skolan - - 95,4 Källa: Arvika kommuns grundskoleenkät På den kommunövergripande nivån har resultaten höjts gällande trivsel och trygghet. I jämförelse mellan skolor svarar över 96 % av eleverna på Dottevik, Gate, Rinnen och Kyrkeby 4-6 att de trivs helt eller till stor del. Lägst resultat har Haga och Järvens mellanstadium där 83 % respektive 87 % av eleverna trivs helt eller till stor del. Eleverna på Rinnen och Kyrkeby 4-9 säger sig vara mest trygga där över 96 % är helt trygga eller till stor del. Lägst resultat har Järvens lågstadium och Haga på 79 % respektive 85 %. Över 95 procent av eleverna i kommunen anser sig ha vänner på skolan. I jämförelse mellan skolorna finns det inga större avvikelser. 74 % av eleverna i kommunen menar att det finns arbetsro på lektionerna. På Rinnen anser 97,5 % av eleverna att de har arbetsro, liksom 83 % på Glava och 82,5 % på Dottevik. Lägst resultat har Järvens mellanstadium på 58 %, Haga på 61 % och Graninge på 65 %. Bedömning från rektorer är att värdegrundsarbetet på skolorna är bra och har förbättrats under året främst gällande systematiken. Arbetet med att förebygga, upptäcka, utreda och åtgärda har tydliggjorts än mer med hjälp av planerna mot kränkande behandling som finns på skolorna. Rutinerna för hur kränkningsärenden ska behandlas och till exempel anmälas till huvudman bedöms vara tydligare och medvetandegjorda i kommunen. Vad som fortfarande anses vara ett utvecklingsområde är att följa upp och kartlägga årligen var på skolorna det finns riskmiljöer. 21

Varje år redovisar respektive skola ärenden med kränkande behandling som har skett. Antal redovisade ärenden av kränkande behandling Skola Antal 2013 Antal 2012 Antal 2011 Agneteberg 9 5 4 Central 12 * 14 Dottevik 2 6 3 Edane 1 * 1 Fiskevik 0 * 2 Gate * * 7 Glava 6 * 2 Graninge 0 * * Haga 1 2 8 Järven 1 6 4 Jössefors 5 4 3 Klässbol * 1 2 Kyrkeby 4-6 10 11 6 Kyrkeby 7-9 6 * 6 Rinnen 0 * 1 Styckåsen 6 1 1 Sulvik 4 1 3 Vikene * 1 1 Totalt 64 38 68 * Uppgift saknas Källa: Inlämnade uppgifter till Arvika kommun Året 2013 redovisades 64 stycken kränkningsärende i hela kommunen. Flest redovisades från Centralskolan, Kyrkeby 4-6 och Agneteberg. Fiskevik, Graninge och Rinnen hade inga ärenden. Det är svårt att bedöma om antalet ärenden har blivit fler eller färre i jämförelse med tidigare år då underlaget inte är komplett. Analys Trivseln och tryggheten generellt i kommunen har ökat jämfört med förra året. På skolorna har det arbetats mycket med detta. Vad som visat sig vara framgångsrikt är att skapa tydliga strukturer. Exempel är att trygghetsfrågor tas upp regelbundet på arbetslagsträffar, det finns en flexibilitet runt rastvaktandet och att klimatenkäter genomförs årligen på skolorna tillsammans med den kommunövergripande enkäten. Det är viktigt att ha en tydlig nolltolerans mot kränkningar och att ingripa snabbt då något sker. Andra saker som bedöms skapa trivsel och trygghet är att kunna erbjuda eleverna rastaktiviteter, fadderverksamhet på skolorna där äldre elever tar ansvar för yngre och att medvetandegöra och arbeta med olika kulturer som finns på skolorna. Att arbeta med ledarskap i klassrummet har visat sig inte bara ge effekt på resultaten för eleverna utan också för klimatet i klasserna. Trivselregler och strukturer om vad som gäller runt undervisning och beteenden på skolan skapar tydlighet för eleverna. 22

Det finns i kommunen generellt behov av att arbeta vidare med detta. Att få eleverna delaktiga i arbetet med trivselregler kan vi också se som viktigt. Det medför bättre förutsättningar för att eleverna själva känner att de har ansvar för sitt beteende gentemot varandra. Under året har en kommunövergripande arbetsgrupp tagit fram rutiner och mallar för den plan mot kränkande behandling som ska revideras årligen på alla skolor. Arbetsgruppen har skapat en struktur och tydlighet för hur man kan göra på skolorna och de skolor som tidigare har saknat det formella värdegrundsarbetet har haft en stor hjälp. Det informella arbetet på skolarna bedrivs intensivt på alla skolor men just att dokumentera och systematisera arbetet har behövts bli bättre och på så sätt skapa en bättre likvärdighet i kommunen. Trots att mycket arbete görs så förekommer ändå kränkningar. Vi behöver bli ännu tydligare i vårt förebyggande och främjande arbete tillsammans med eleverna. Det som bedöms vara komplext att arbeta med på skolorna är olika typer av maktstrukturer bland eleverna, språkbruket och olika typer av kommunikationshinder. Kränkningar på nätet innebär att gränsen mellan skoltiden och fritiden har suddats ut då skolan har ansvar för att hantera detta. Arbetssätt som visat sig fungera och också behövs mer av är till exempel temaövergripande arbetsområden där eleverna arbetar med värderingsfrågor, metakognition och självvärderingar och att det finns en flexibilitet gällande olika gruppindelningar. Vidare spelar elevhälsoteamen på skolorna en stor roll framför allt för det förebyggande arbetet och att insatser sätts in omdelbart om något händer. På mindre skolor kan det ibland vara en svårighet att inte tillräckligt snabbt kunna få tillgång till den kompetens elevhälsans personal har, varvid mycket får lämnas åt elevernas mentorer samt rektor att lösa. 25 % av eleverna i kommunen upplever att arbetsron på lektionerna inte är bra. Här behöver vi bli bättre. Ovan beskrivna arbete med att förtydliga ledarskapet i klassrummen är ett sätt att arbeta vidare. Om det finns tydliga strukturer runt undervisningen, med uttalade förväntningar om vad som gäller och att eleverna upplever sig delaktiga i det som sker skapas ett bra klassrumsklimat. Mer lärarledd undervisning har också visat sig ha bra effekt. Samtidigt är det också av intresse att definiera vad som menas med en god arbetsro. Är det ett helt tyst klassrum där eleverna arbetar för sig själva, som en traditionell föreställning om arbetsro menar? Eller är det ett klassrum där elever tillsammans arbetar och kommunicerar och diskuterar med varandra ibland under mer livliga former? Här behövs båda och på skolorna måste kollegiala samtal ske om vad som är bäst och när. Utvecklingsområden och åtgärder - Än mer systematisera arbetet mot kränkande behandling och tydliggöra i hela kommunen vilket förebyggande arbete som ger bäst resultat. - I rektorsarbetslagen tillsammans jämföra, planera och dokumentera värdegrundsarbetet för att få likvärdighet i kommunen samt för att sprida goda exempel. 23

- Att ha ett kommunövergripande nätverk med lärare gällande värdegrundsarbete för att få spridning och kunskapsutbyte mellan skolor. - På respektive skola utvärdera och följa upp resultaten på den kommunövergripande enkäten. - Utveckla kommunövergripande strategier för att stärka och utveckla än mer lärares ledarskap. - Att än mer använda personalen i fritidshemmen i värdegrundsarbetet samt i rastverksamheten. 24

Elevernas ansvar och inflytande Resultat Under höstterminen 2013 genomfördes en enkät med samtliga grundskoleelever i kommunen. Nedan visas ett urval av elevernas svar relaterat till hur det såg ut under 2011 och 2012. De värden som anges är andel av eleverna (%) som svarat att påståendet stämmer helt/stämmer till stor del. Om påståendet inte fanns med i enkäten aktuellt år anges ett streck. Påstående 2011 2012 2013 Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter 82,7 84,4 81,9 Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer 73,1 70,0 59,3 Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i alla ämnen 82,2 82,1 81,4 Källa: Arvika kommuns grundskoleenkät Nästan 82 % av eleverna i kommunen håller till stor del eller helt med om att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter. Resultatet har jämfört med föregående år sjunkit något. En jämförelse mellan skolor visar att högst resultat har Rinnen och Glava på 100 % samt Sulvik på 96 %. Lägst resultat har högstadieskolorna Central på 72 % och Kyrkeby 7-9 på 78 %. 81,4 % av eleverna instämmer helt eller till stor i påståendet att de vet vad de ska kunna för att nå målen i alla ämnen. En viss minskning har skett i resultatet jämfört med tidigare år. De skolor som får högst resultat är Rinnen på 100 %, Järvens högstadium på 93 % och Dottevik på 92 %. Lägst resultat har Central respektive Kyrkeby 7-9 på 78 % och 74 %. När det gäller om skolarbetet skapar nyfikenhet och lust har det i kommunen skett en markant sänkning till 59, 3 % jämfört med förra årets 70 % av eleverna som menar att de instämmer i påståendet skolarbetet gör dem nyfikna och får lust att lära sig mer. Skolor med högst resultat är Glava på 96 % och Styckåsen på 87 %. Lägst resultat har återigen Central och Kyrkeby 7-9 på 43 % och 45. Rektorerna bedömer att elevernas inflytande i undervisningen har blivit stadigt bättre under flera år på skolorna. Flertalet skolor har också väl fungerande elevråd och i många fall även klassråd. Vissa skolor har under året provat att utveckla arbetet med elevledda utvecklingssamtal, med positiva erfarenheter. Analys Anledningen till att många elever bedömer att lärarna lyssnar på deras åsikter beror troligen på arbetet med att utveckla undervisningen som har pågått under flera år i kommunen. Undervisningen som ska utgå från elevernas förmågor tydliggör vilka mål som ska uppnås och eleverna får ofta själva vara med och tydliggöra målen och framför allt utvärdera sina insatser till exempel genom självbedömningar och 25

kamratbedömningar, IUP:er, kontaktböcker och valfrihet att välja mellan olika redovisningsformer. En metod som har visat sig ge ett bra resultat är elevledda samtal som har provats på flera skolor som Dottevik, Järven och Central. Här har eleverna tränats i att på ett tydligt sätt få ta ansvar för sina egna studier genom att de håller i samtalen med vårdnadshavare och redovisar hur det har gått och vad de behöver träna mer på. Detta är också en förklaring till varför många elever menar att de känner till vad de ska kunna för att nå målen i ett ämne. Att få betyg redan från årskurs 6 spelar också roll för att förtydliga vilka kunskaper som krävs då ett betyg är konkret för både elever, lärare och föräldrar. Det nya betygssystemet har tydliggjort vikten för lärare att undervisa utifrån de kunskaper som ska betygssättas. En baksida av det hela är att skolan redan i tidigare år kan bli inriktad mot en provskola där tester och prov används i större utsträckning för att skapa summativa bedömningsunderlag till lärare inför betygssättning. Detta kan ske på bekostnad av lärandet. Kanske är ovan nämnda resonemang om betyg också en anledning till det låga resultatet gällande att eleverna upplever nyfikenhet att lära sig mera. Det är de låga resultaten på de två högstadieskolorna som är utmärkande i kommunen. Visst är det en utmaning att få tonåringar att ha motivation för skola och studier men det låga resultatet ger uttryck för eftertanke. Den digitala satsning på surfplattor till alla högstadieelever har bland annat som syfte att skapa en högre motivation för studier. I utvärderingar framöver blir det oerhört intressant att se om det kommer att ge effekt på sikt. Ett annat motivationshöjande projekt som har startat på Centralskolan är Mathivation som syftar till att ge elever högre motovation i ämnet matematik. Det är inte ovanligt att elever anser sig han mindre inflytande och möjlighet att ta ansvar ju högre upp de kommer i skolans årskurser icke desto mindre är det en stor utmaning för oss att bryta detta mönster. Klassråd och elevråd är bra forum för att träna på demokratiska frågor, men det är viktigt att råden inte bara blir formella forum som inte är på riktigt. Det informella demokratiska värdegrundsarbetet sker i samspelet på lektionerna mellan eleverna och mellan eleverna och läraren. Här spelar återigen lärarens förmåga till ledarskap och att skapa relationer med eleverna en oerhört stor roll. Utvecklingsområden - Stärka arbetet i att utveckla undervisningen till att handla om elevernas förmågor utifrån tydliga kunskapskrav samt formativ bedömning. - Sprida goda erfarenheter från elevledda utvecklingssamtal till fler skolor i kommunen. - Att i rektorsarbetslagen för både F-6 och 7-9 än mer se över, analysera och tillsammans planera strategier för att förstärka elevernas inflytande och ansvarstagande i relation till stigande ålder. 26

27

Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se Telefon vx: 0570-816 00 E-post: arvika.kommun@arvika.se Org nr: 212000-1892 28