Kvalitetsuppföljning Lärande och stöd 2014

Transkript

1 Kvalitetsuppföljning Lärande och stöd 2014 Grundskola

2 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 3 Verksamhetens förutsättningar... 4 Organisation... 4 Ekonomi... 5 Lokaler... 6 Personal... 6 IKT... 7 Kvalitetsuppföljning grundskola... 8 Kunskaper... 8 Normer och värden Elevernas ansvar och inflytande

3 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt skollagen skall varje huvudman systematiskt och kontinuerligt, utifrån de nationella målen, följa upp verksamheten, analysera resultaten och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Motsvarande arbete skall göras på enhetsnivå av varje rektor. I denna kvalitetsuppföljning ges en övergripande bild av verksamhetens förutsättningar, samt hur kvaliteten sett ut i grundskolan. En analys görs också av resultaten och därefter beskrivs vilka utvecklingsområden som finns att arbeta med för år

4 Verksamhetens förutsättningar Organisation Nedan listas de skolor som finns i kommunen samt hur dessa är organiserade. Verksamhetsområde Förskoleklass-åk 6 Åk 7-9 Grundskola Agnetebergsskolan Dotteviksskolan Edane skola Fiskeviks skola Gateskolan Glava skola Graningegården Hagaskolan Järvenskolan F-6 Jössefors skola Klässbols skola Kyrkebyskolan åk 4-6 Rinnens skola Styckåsskolan Sulviks skola Vikene skola Centralskolan Järvenskolan 7-9 Kyrkebyskolan 7-9 Till grundskolans organisation inräknas även förskoleklassen och fritidshemmen. Dessa tre utgör verksamheter som är integrerade i varandra. I kommunen fanns skolenheter. 4

5 Ekonomi En utgångspunkt för verksamhetens förutsättningar är elevunderlaget. Elevunderlaget har under några år varit vikande. Elevantalet i år F-9 har minskat med 442 elever från läsåret 2006/2007 till läsåret 2013/2014 vilket medfört konsekvenser i resurstilldelningen. De senaste åren har dock minskningen planat ut. Det har varit komplext att organisera verksamheten utifrån relationen antal elever i kommunen och antal skolenheter. Det är få elever på flera skolor vilket försvårar en effektiv resursanvändning samt att kunna skapa en organisation utifrån skollagens behörighetsregler gällande lärare. Elevunderlag / / / / / / / /14 Om man vill fördjupa sig i hur resurstilldelningen ser ut för skolverksamheten går det att titta på antal elever per årsarbetare och kostnaden per elev. Några nyckeltal om förskoleklass och grundskola Arvika Kommungruppen Riket Antal elever per lärare i förskoleklass (heltidstjänst) 17,1 15,4 15,4 15,2 16,6 16,5 Antal elever per lärare i grundskola (heltidstjänst) Kostnad per elev förskoleklass 11,8 11, * ** 11,5 11, * ** 12,0 12, * ** Kostnad per elev grundskolan (tot) * ** * ** Nyckeltal för de senaste två åren med 2014 års värden angivet överst. *oktober 2013 **oktober * ** 5

6 Kostnaderna per elev i förskoleklass och grundskola har ökat, vilket också skett i kommungruppen (jämförbara kommuner utifrån t ex storlek). Kostnaden per elev i Arvika är lägre i jämförelse med både riket och kommungruppen. Lokaler I Arvika kommun finns många små skolenheter och en spridning på elevantalet från 19 elever (Fiskeviks skola) till 456 (Centralskolan). Det är många enheter i förhållande till antalet barn, men anpassat efter kommunens geografiska struktur. Många av de byggnader som finns är äldre, vilket är en bidragande orsak till att få lokaler är anpassade efter dagens pedagogik. Utemiljön är också undermålig vid flera av enheterna, men senare år har det blivit bättre systematik vad gäller upprustning. Även systematiken gällande upprustning av lokalerna har förbättrats under året. Personal Nedan visas andelen lärare i grundskolan som har pedagogisk högskoleutbildning i Arvika och riket. Lärare med pedagogisk högskoleutbildning Arvika Riket 2013/14 90 % 88 % 2012/13 92 % 88 % 2011/12 93 % 89 % Andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning ligger högre än i riket. Skollagens skärpta behörighetskrav har medfört att det är svårare att organisera verksamheten så att alla elever får undervisning av ämnesbehöriga lärare. När det gäller t.ex. hemkunskap och slöjd bussas eleverna från de mindre skolorna till större enheter för att där få undervisning av behöriga lärare, samt för att få undervisning i ändamålsenliga lokaler då det saknas hemkunskapssalar, slöjdsalar och gymnastiksal på några skolor. Det kan vara problematiskt att få lärare att åka ut till landsortsskolorna för att undervisa enstaka timmar i ett enskilt ämne. Detta kan i sin tur påverka likvärdigheten i utbildningen för kommunens elever. Dessutom kan många inblandade pedagoger kring den enskilde eleven medföra en minskad helhetssyn på eleven. I kommunen fanns 2014 totalt 11 rektorer. Tre av dessa har genomgått den gamla statliga rektorsutbildningen och fem personer gick under året det nya statliga rektorsprogrammet. De flesta rektorerna har ansvar för flera olika skolenheter. Resande mellan enheterna, utan möjlighet att finnas på plats i vardagen, bedömer flera rektorer påverkar deras möjligheter att leda verksamheten. 6

7 IKT Under 2013 inleddes 1-1-satsningen; där varje elev på högstadiet fick en surfplatta. Syftet med detta är att skapa bättre förutsättningar för måluppfyllelse, höja motivationen för skolarbetet och ge elever med särskilda behov bättre förutsättningar att klara av skolan. Effekterna av digitaliseringen följs av Karlstad universitet under tre år och en första rapport kom under hösten Under 2012 införskaffades den digitala lärplattformen edwise. Syftet med detta är att underlätta den pedagogiska dokumentationen och också skapa större möjlighet för delaktighet hos vårdnadshavare. Under 2014 har allt fler skolor börjat använda plattformen i kommunikationen med föräldrar. Skoldatateket är ett projekt som startade upp 2012 men som nu är en integrerad del av skolans verksamhet. Syftet är att skapa en pedagogisk verksamhet där specialpedagogik tillsammans med kompetens kring IT sätts i centrum. Tanken är att skolpersonal skall kunna prova olika alternativa verktyg och pedagogisk programvara, samt att kompetens kring dessa frågor skall finnas samlad. De flesta lärare i kommunen har genomgått PIM-utbildning (praktisk IT- och mediekunskap) och har också en egen dator. Dessa datorer börjar emellertid att bli för gamla och under 2014 har några bytts ut. Resurserna räcker inte till att regelbundet byta ut gamla datorer utan detta sker i omgångar under flera år. En IKT-pedagog har det samordnande ansvaret i kommunen gällande utbildning av personal och den digitala satsningen på högstadiet. Denne ansvarar också för den IKT-grupp som skapades 2014 i syfte att bättre samordna kommunens digitala utveckling. Skolans personal upplever problem med den digitala infrastrukturen ute på skolorna. Den trådlösa internetuppkopplingen fungerar ofta inte tillfredsställande och supporten är inte tillräckligt snabb och effektiv, vilket medför att IT-miljön kan blir ett hinder i undervisningen. Emellertid upplevs det ha blivit bättre på högstadieskolorna. 7

8 Kvalitetsuppföljning grundskola Kunskaper Resultat Kunskapsresultat följs upp på flera olika sätt inom grundskolan. Om man ser till kvantitativa mått så är det i första hand kartläggning av läskunnighet i årskurs 1, resultat på ämnesprov i årskurs 3, 6 och 9, samt betyg i årskurs 9. Relevant är också att studera andelen behöriga elever till gymnasieskolan, andelen elever som klarar kunskapskraven i samtliga grundskoleämnen i årskurs 9 samt genomsnittligt meritvärde i årskurs 9. Respektive rektor följer dessutom upp kvaliteten i det löpande elevhälsoarbetet på t.ex. klasskonferenser samt med hjälp av IUP och skriftliga omdömen. EdWise ses som en möjlighet att på ett bättre sätt kunna följa upp resultaten i samtliga ämnen framöver. Ämnesprov årskurs 3 8

9 De nationella ämnesproven är indelade i flera delar. I jämförelse med riket är Arvikas resultat i matematik något bättre på Muntlig kommunikation och Mönster i talföljder, geometriska mönster och Positionssystemet). I övriga delar ligger Arvika något sämre än riket där Överslagsräkning har högst negativ avvikelse. I svenska är resultatet något högre än riket på de flesta delar där måluppfyllelsen är mycket hög gällande till exempel Muntlig uppgift och Enskilt textsamtal. Genomsnittlig procentuell andel elever som klarade ämnesproven Matematik 87,8 87,6 85,6 Svenska 93 92,3 93,9 Källa: Siris Om man räknar ut ett genomsnittligt värde av alla ingående delar i ämnesproven i matematik och svenska för årskurs 3, går det att se en förbättring från år Resultaten i matematik 2014 har fallit lite jämfört med 2013 men har ökat i svenska. Trenden förefaller ändå att gå mot bättre resultat. Jämfört med riket presterar Arvika något lägre i matematik men högre i svenska. 9

10 Ämnesprov årskurs 6 Grundskolan - Resultat på ämnesprov årskurs 6 Arvika Riket Arvika Riket Lå Lå Lå Lå Andel (%) elever Andel (%) elever Andel (%) elever Andel (%) elever med provbetyg A-E med provbetyg A-E med provbetyg A-E med provbetyg A-E Svenska Totalt Totalt Totalt Totalt Provbetyg 95,2 95,1 95,5 95,2 Muntlig förmåga 98 96,7 95,9 96,5 Läsförståelse 91,6 93,5 94,2 93,8 Skriftlig förmåga 89,6 88,1 88,8 88,5 Matematik Provbetyg 93,1 93,5 89,9 90,6 Engelska Provbetyg 90,4 93,9 90,8 92,9 Muntlig förmåga 90,4 93,3 89,5 92,5 Receptiv förmåga 87 92,3 88,8 89,8 Skriftlig förmåga 88,1 90,7 89,2 91,7 Källa: Siris Det är tredje året som ämnesproven görs i årskurs 6. Arvika presterar högre i svenska och något lägre i matematik jämfört med riket. I engelska är resultatet lägre. 10

11 Betyg årskurs 6 Grundskolan, jämförelse av betyg över tid Åk 6: Andel elever (%) som nått målen i respektive ämne Riket 2014 Arvika 2014 Arvika 2013 Bild 98 ~100 ~100 Engelska 90,5 90,1 87,5 Hem- och konsumentkunskap 97, ,7 Idrott och hälsa 94,6 97,9 95,1 Matematik 90,7 89,7 91,3 Musik 97,6 ~100 97,3 Biologi 94,1 92,1 98,1 Fysik 94, ,6 Kemi 93,8 91,3 96,2 Geografi 93,7 96,7 92,7 Historia 93, ,1 Religionskunskap 94,7 96,3 95 Samhällskunskap 94,5 95,5 94,3 Slöjd 98,2 ~100 ~100 Svenska 94,6 94,2 92,4 Svenska som andraspråk 65,8 66,7 ~100 Teknik 96,6 97,1 ~100 Källa: Siris Det är tredje året som betyg delas ut från årskurs 6. Jämför man Arvika med riket kan man se att det generellt sett är små avvikelser. Högst betyg i Arvika har ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik, slöjd och teknik. Medan ämnena matematik, och svenska som andraspråk är de enda ämnena som har en måluppfyllelse lägre än 90 %. 11

12 Ämnesprov årskurs 9 Grundskolan - Resultat på ämnesprov årskurs 9 Arvika Arvika Lå Lå Andel (%) elever med provbetyg A-E Andel (%) elever med provbetyg A-E Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Svenska Svenska Provbetyg ~100 ~100 ~100 Provbetyg 97,6 ~100 ~100 Muntlig förmåga ~ ~100 Tala Läsförståelse 92,7 ~100 89,3 Läsa 92,1 94,1 90,3 Skriftlig förmåga 92,6 ~100 89,2 Skriva 85,3 91,5 79,9 Matematik Matematik Provbetyg 95,3 ~100 92,7 Provbetyg 88,6 90,2 87,2 Engelska Engelska Provbetyg 96,7 95,2 ~100 Provbetyg 95,4 ~100 93,6 Muntlig förmåga ~100 ~100 ~100 Tala 95,5 95,9 95 Receptiv förmåga 95,3 95,2 95,5 Lära och lyssna ,2 Skriftlig förmåga 94 93,3 94,6 Skriva 93,1 94,3 92,1 Källa: Siris I ämnesproven i årskurs 9 är måluppfyllelsen nästan 100 % i ämnet svenska. När det gäller matematik har resultatet i Arvika försämrats i jämförelse med 2013 men ligger ändå högre än tidigare år. I engelska har det skett en liten försämring av måluppfyllelse jämfört med föregående år. Arvika Arvika Arvika Riket Elever, andel (%) som ej uppnådde målen i engelska, ämnesprov år 9 5,4 3,3 4,7 3,5 Elever, andel (%) som ej uppnådde målen i matematik, ämnesprov år 9 17,8 4,7 12,9 13,3 Elever, andel (%) som ej uppnådde målen i svenska, ämnesprov år 9 4,3 ~ 0 2,7 3,9 Källa: Siris Jämför vi resultaten för ämnesproven i årskurs 9 med riket ser vi att Arvika har bättre resultat gällande matematik och svenska. Man kan se att andelen elever som inte klarar av målen i matematik är något lägre än i riket. 12

13 Grundskolan, jämförelse av betyg över tid Betyg årskurs 9 Åk 9: Andel elever (%) som nått målen i respektive ämne Arvika 2012 Arvika 2013 Arvika 2014 Riket 2014 Bild 96,6 96,4 97,9 96,1 Biologi 90,2 87,4 93,6 92,7 Engelska 88,1 93,8 91,7 92,9 Fysik 91,5 89, ,7 Geografi 93,2 94,2 94,1 93,3 Hem och konsumentkunskap 94,9 91,9 94,2 95,5 Historia 92,8 91,1 95,8 93,1 Idrott och hälsa 88,5 86,8 88,7 92,4 Kemi 84,7 89,6 91,7 91,3 Matematik 89,8 94,6 91,3 89,9 Moderna språk, språkval 92,5 93,9 92,4 95,7 Musik 92,3 94,6 96,2 95,5 Religionskunskap 92,3 94,2 97,5 93,8 Samhällskunskap 91,9 91, ,2 Slöjd 95,3 96,4 95,9 96,5 Svenska 94,2 96,2 97,8 95,8 Svenska som andraspråk 50 71,4 76,5 66,3 Teknik 91,5 91,1 91,2 94,5 Källa: Siris De ämnen som visar på bäst resultat är bild, historia, musik, religionskunskap och svenska. Sämst resultat återfinns i idrott och hälsa och svenska som andraspråk. Resultaten har emellertid förbättrats i de flesta ämnen. Andel elever (%) i åk 9 som var behöriga till gymnasieskolan Arvika 86,3 89,3 82,8 Kommungruppen 83,5 85,4 85,1 Riket 85,7 86,5 87,5 Källa: Skolverkets kommunblad Behörigheten till gymnasiet var igen högre i Arvika jämfört med riket och med kommungruppen. Andelen behöriga elever till gymnasiet minskade något 2014 jämfört med

14 Andel elever (%) i åk 9 behöriga till olika gymnasieprogram Arvika Riket totalt Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till ekonomi-, humanistiska- och samhällsvetenskapsprogrammen 80,7 85,3 83, ,8 84,2 Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till estetiska programmen 82,4 86,2 84,6 86,5 86,5 85,9 Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till naturvetenskapliga och tekniska programmen 77,3 79,1 80,1 83,4 83,2 82,9 Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till yrkesprogrammen 82,8 89,3 86,3 87,5 87,6 86,9 Källa: Skolverkets jämförelsetal Andelen behöriga elever i Arvika har minskat något till alla gymnasieprogram 2014 jämfört med 2013 men är högre i jämförelse med I riket är trenden att behörigheten minskar något de sista åren. Andel elever (%) som nådde målen i alla ämnen i grundskolan juni Arvika 72,2 71,1 69,3 Kommungruppen 73,3 74,4 74,1 Riket 75,9 75,6 77,4 Källa: Skolverkets kommunblad När det gäller andelen elever som har fullständiga betygsdokument det vill säga inte saknar betyg i något eller flera ämnen kan man se att avvikelsen för Arvikas elever i jämförelse med rikets har förbättrats igen sedan förra året. Genomsnittligt meritvärde summan av alla betyg Arvika Riket totalt Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde, flickor 210,3 212,3 219,1 223,8 224,3 226,8 Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde, pojkar 198,7 191,6 198,4 199,4 202,4 203,5 Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde, samtliga elever 204,1 201,6 207,4 211,4 213,1 214,8 Källa: Skolverkets jämförelsetal Meritvärdet i Arvika förbättrades mycket 2014 jämfört med tidigare år. I Arvika förbättrades både flickornas och pojkarnas meritvärde. 14

15 Arvika kommun visas med heldragen linje och riket med streckad linje. Källa: Siris Under flera år har de genomsnittliga meritvärdena försämrats i kommunen, samtidigt som trenden i riket varit en svag förbättring. Det genomsnittliga meritvärdet för Arvikas elever kan man se ligger under snittet i riket, men relativt konstant sedan 2011 fram tills 2014 då det skedde en ökning. Arvika kommun visas med heldragen linje och riket med streckad linje. Källa: Siris 15

16 Om man jämför meritvärdena för de olika könen kan man se att flickor generellt sett presterar bättre i skolan, jämfört med pojkar. Samma mönster återfinns i riket. Analys Sammanfattande beskrivning Generellt är Arvika utifrån betygsresultat jämförbart med riket och ligger i några ämnen högre och i några lägre. Meritvärdet har höjts ganska mycket jämfört med senare år även om behörigheten till gymnasiet sjönk något. Detta innebär i praktiken att fler elever har betyg i alla ämnen och även högre betyg flera ämnen medan en större andel elever inte klarar de grundläggande kunskaper som krävs för att vara behörig till gymnasiestudier. Tolkningar och förklaringar till resultaten Den viktigaste förklaringen till det högre meritvärdet i kommunen torde vara det som konstaterats även sedan tidigare år; det förbättringsarbete som pågått de senaste åren börjar ge effekt. Mycket arbete ute på skolorna har lagts ner på att utveckla undervisningen till att rikta in sig på elevernas förmågor och att arbeta kontinuerligt med feedback som är formativ - framåtsyftande. Det har handlat om att tydliggöra kunskapssynen som ska genomsyra undervisningen konkret och att ha läroplanen som utgångspunkt. Fortbildning riktad till lärarna har haft detta fokus, sambedömningsgrupper har skapats i kommunen gällande de nationella ämnesproven och olika typer av fokusområden/projekt har skapats på skolorna. Den digitala satsningen på högstadierna har genom de uppföljning som har skett hittills visat på tendenser till att elevernas motivation för studier har ökat något. Några definitiva slutsatser är det för tidigt att dra men det är med intresse vi kan följa kommande uppföljningar. Som motorer i utvecklingsarbetet inrättades under 2013 förstelärartjänster i matematik, svenska och NO/teknik. De har arbetat vidare med det arbete som påbörjats genom tidigare utvecklartjänster i läsa, skriva och räkna. Under hösten 2014 inrättades fler förstelärartjänster i syfte att ha ett ökat ansvar till för förbättringsarbetet på skolorna. Gällande arbetet med elever i behov av särskilt stöd så har tydligare rutiner och ett mer systematiskt arbete utvecklats på skolorna och generellt i kommunen. Skolorna tillämpar olika former av stödinsatser och behöver fortsätta arbetet med att utvärdera om metoderna som används är optimala. Arbetet med att utveckla inkluderande lösningar för elever som är i behov av särskilt stöd fortsätter. På skolorna upplevs det fortfarande som om andelen elever i behov av särskilt stöd fortsätter att öka. Det handlar inte bara om, som beskrivits även tidigare år, pedagogiska behov gällande t.ex. läs- och skrivsvårigheter och neuropsykiatriska funktionshinder, utan även svårigheter av mer social karaktär. De sociala svårigheterna kan handla om till exempel psykisk ohälsa, utåtagerande beteende eller låg motivation. Detta kan till viss del förklara en högre andel obehöriga inför gymnasiet samtidigt som måluppfyllelsen ökat i övrigt om man ser på meritvärdet. 16

17 På flera skolor fortsätter arbetet gällande ledarskap i klassrummet. Det skapas till exempel en tydligare struktur gällande hur en lektion ska startas och avslutas. Undervisningen blir också mer lärarstyrd och mindre tid används till elevers eget arbete. Detta för att tydligare arbeta med elevernas förståelse och inte lämna dem på egen hand. I syfte att jämna ut resultatskillnader i kommunen mellan skolor har kommunövergripande nätverk skapats gällande bedömning av de nationella ämnesproven. Vi har sett positiva resultat gällande en likvärdig bedömning när lärarna delar med sig av sina bedömningar men även av sina upplägg på undervisningen. En spridning av framgångsrika arbetssätt har också skett under 2014 till exempel gällande metoder för förbättrad undervisning som Läslyktan på Agneteberg, genrepedagogik och elevledda utvecklingssamtal på Dottevik och läsförståelsestrategier på Central och Kyrkeby. Detta sätt att sprida kunskaper kommer att fortsätta och utveckla framöver. Tolkningar till varför inte resultaten är ännu högre är att vi inte fullt ut har lyckats med att hantera den komplexitet som finns gällande elevers behov som beskrivits ovan. Psykiskt mående och förutsättningar för studier kan vara förklaringar på låg motivation för skola och den problematik som detta medför. Skolans uppgift är att kompensera elevens behov i till exempel hemförhållanden samt ge den stöttning som krävs. Detta lyckas inte alltid och vårt sätt att arbeta måste därmed hela tiden följas upp och utvärderas vilket gör det viktigt att det systematiska kvalitetsarbetet fungerar i praktiken. Bedömningen är emellertid att detta under flera år har förbättrats. En vidare förklaring till kommunens måluppfyllelse är avigsidan av lärares allt bättre förmåga att göra kvalitativa bedömningar av elevernas arbeten som vi även tidigare har sett kan påverka resultatbilden. En ökad medvetenhet om kunskapskraven kan leda till hårdare bedömningar och att färre elever på så vis klarar ämnet. Samtidigt blir lärarnas förmåga att undervisa gentemot de förmågor hos eleverna som sedan bedöms allt bättre. Ett exempel på detta kan vara att avvikelsen mellan nationella prov och slutbetyg i Arvika är relativt låg jämfört med riket. Det minskade elevunderlaget sedan flera år och därmed relationen mellan antal elever och antalet skolenheter får också konsekvenser för den pedagogiska verksamheten på skolorna. När skolorna blir för små är det svårt att få fungerande arbetslag med ämneskollegor. Detta påverkar kvaliteten i det pedagogiska arbetet. Problemen med ämnesbehörigheter är komplexa. På de flesta skolorna finns möjlighet att organisera verksamheten så att eleverna undervisas av ämnesbehöriga lärare, men dock inte alltid på låg- och mellanstadiet. Det är tydligt att det har betydelse om läraren har ämneskompetens eller inte. Samtidigt riskerar man med alltför många pedagoger inblandade kring varje elev att förlora helhetsperspektivet, vilket i sin tur kan påverka måluppfyllelsen negativt. Arbetet med att följa upp elevers resultat på skolorna har vi fortsatt att förbättra genom en tydligare organisation och systematik. Medvetenheten av resultaten har 17

18 ökat bland lärare och därmed förbättras möjligheterna att utveckla arbetet på skolorna på ett effektivare sätt. Utvecklingsområden - åtgärder - Spridning i kommunen på de klassrumsnära åtgärder som har gett goda resultat på enskilda skolor för att höja måluppfyllelsen bör fortsätta i högre omfattning. - Ta fram en kommunal strategi för att stärka ledarskapet i klassrummet bör vara prioriterat. - Vidareutveckla kommunövergripande ämnes och sambedömningsgrupper samt för lärare. - Fortsatt arbete med att utifrån statistik regelbundet följa upp resultaten på skolor och i rektorsteamen. - Säkerställa att de stödinsatser skolorna arbetar med, vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. - Se över resursfördelningen för att stärka insatser så tidigt som möjligt samt skapa flexibla resursorganisationer. 18

19 Normer och värden Resultat Under höstterminen 2014 genomfördes den årliga enkäten med samtliga grundskoleelever i kommunen. Nedan visas ett urval av elevernas svar relaterat till hur det såg ut under 2012 och Enkäten gjordes om under 2014 vilket innebär att alla påståenden inte är jämförbara med tidigare år. De värden som anges är andel av eleverna (%) som svarat att påståendet stämmer helt/stämmer till stor del. Påstående Jag trivs i skolan 87,2 93,2 94,2 Jag har arbetsro på lektionerna - 74,1 75,3 Jag känner mig trygg i skolan 88,1 91,5 94,0 Jag har vänner i skolan - 95,4 96,6 Jag tycker alla vuxna i skolan är vänliga mot mig ,1 Jag är vänlig mot alla elever och vuxna på skolan ,6 Jag tycker alla elever i skolan är vänliga mot mig ,1 Jag vet någon elev på skolan som inte har det bra ,3 Jag har någon vuxen att prata med om viktiga saker ,9 Källa: Arvika kommuns grundskoleenkät Gällande påståendena trivsel, arbetsro, trygghet och vänner har resultaten förbättrats på alla områden sedan tidigare år. Över 90 % av eleverna upplever att vuxna och de själva är trevliga mot andra på skolorna. Något mer än 10 % tycker inte att alla elever är trevliga. En fjärdedel av eleverna känner till någon elev som inte har det bra. Nästan 90 % tycker att de har en vuxen att prata med om viktiga saker. Bedömning från rektorer är att värdegrundsarbetet på skolorna är bra och har förbättrats under året främst gällande systematiken. Arbetet med att förebygga, upptäcka, utreda och åtgärda har tydliggjorts än mer med hjälp av planerna mot kränkande behandling som finns på skolorna. Rutinerna för hur kränkningsärenden ska behandlas och till exempel anmälas till huvudman bedöms vara tydligare och medvetandegjorda i kommunen. Vad som fortfarande anses vara ett utvecklingsområde är att följa upp och kartlägga årligen var på skolorna det finns riskmiljöer. Analys Trivseln och tryggheten generellt i kommunens grundskolor har ökat jämfört med förra året. På skolorna fortsätts det att arbeta mycket med detta då trygghet är en grundförutsättning för motivation och lärande. Samtidigt är det en fjärdedel av 19

20 eleverna som känner till elever som inte har det bra och över tio procent tycker inte att alla elever är trevliga. Trygghetsarbetet måste alltid vara i fokus i klassrummen och på skolorna generellt. Tydliga strukturer är framgången bakom förbättringsarbetet. Exempel är att trygghetsfrågor tas upp regelbundet på arbetslagsträffar, det finns en flexibilitet runt rastvaktandet och att klimatenkäter genomförs årligen på skolorna tillsammans med den kommunövergripande enkäten. Det är viktigt att ha en tydlig nolltolerans mot kränkningar och att ingripa snabbt då något sker. Andra saker som bedöms skapa trivsel och trygghet är att kunna erbjuda eleverna rastaktiviteter, fadderverksamhet på skolorna där äldre elever tar ansvar för yngre och att medvetandegöra och arbeta med olika kulturer som finns på skolorna. Att arbeta med ledarskap i klassrummet har visat sig inte bara ge effekt på resultaten för eleverna utan också för klimatet i klasserna. Trivselregler och strukturer om vad som gäller runt undervisning och beteenden på skolan skapar tydlighet för eleverna. Det finns i kommunen generellt behov av att arbeta vidare med detta. Att få eleverna delaktiga i arbetet med trivselregler kan vi också se som viktigt. Det medför bättre förutsättningar för att eleverna själva känner att de har ansvar för sitt beteende gentemot varandra. Kränkningar förekommer trots det förebyggande arbetet. Vi behöver bli ännu tydligare i vårt förebyggande och främjande arbete tillsammans med eleverna. Det som bedöms vara komplext att arbeta med på skolorna är olika typer av maktstrukturer bland eleverna, språkbruket och olika typer av kommunikationshinder. Kränkningar på nätet innebär att gränsen mellan skoltiden och fritiden har suddats ut då skolan har ansvar för att hantera detta. Arbetssätt som visat sig fungera och också behövs mer av är till exempel temaövergripande arbetsområden där eleverna arbetar med värderingsfrågor, metakognition och självvärderingar och att det finns en flexibilitet gällande olika gruppindelningar. Vidare spelar elevhälsoteamen på skolorna en stor roll framför allt för det förebyggande arbetet och att insatser sätts in omedelbart om något händer. På mindre skolor kan det ibland vara en svårighet att inte tillräckligt snabbt kunna få tillgång till den kompetens elevhälsans personal har, varvid mycket får lämnas åt elevernas mentorer samt rektor att lösa. Cirka 25 % av eleverna i kommunen upplever fortfarande trots en liten förbättring att arbetsron på lektionerna inte är bra. Här behöver vi alltså fortfarande bli bättre. Arbetet med att förtydliga ledarskapet i klassrummen är ett sätt att arbeta vidare. Om det finns tydliga strukturer runt undervisningen, med uttalade förväntningar om vad som gäller och att eleverna upplever sig delaktiga i det som sker skapas ett bra klassrumsklimat. Mer lärarledd undervisning har också visat sig ha bra effekt. Dessa åtgärder är det som vi har haft fokus på under flera år och ständigt behöver göra än bättre. Samtidigt är det också av intresse att definiera vad som menas med en god arbetsro. Är det ett helt tyst klassrum där eleverna arbetar för sig själva, som en traditionell föreställning om arbetsro menar? Eller är det ett klassrum där elever tillsammans 20

21 arbetar och kommunicerar och diskuterar med varandra ibland under mer livliga former? Här behövs båda och på skolorna måste kollegiala samtal ske om vad som är bäst och när. Utvecklingsområden och åtgärder - Än mer systematisera arbetet mot kränkande behandling och sprida i hela kommunen vilket förebyggande arbete som ger bäst resultat bland annat genom nätverk. - På respektive skola strukturerat utvärdera och följa upp resultaten på den kommunövergripande enkäten samt den egna skolans. - Ta fram konkretiserade åtgärder för att stärka och utveckla än mer lärares ledarskap. - Att än mer använda personalen i fritidshemmen i värdegrundsarbetet samt i rastverksamheten. 21

22 Elevernas ansvar och inflytande Resultat Under höstterminen 2014 genomfördes en enkät med samtliga grundskoleelever i kommunen. Nedan visas ett urval av elevernas svar relaterat till hur det såg ut under 2012 och Enkäten gjordes om under 2014 vilket innebär att alla påståenden inte är jämförbara med tidigare år. De värden som anges är andel av eleverna (%) som svarat att påståendet stämmer helt/stämmer till stor del. Om påståendet inte fanns med i enkäten aktuellt år anges ett streck. Påstående Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter 84,4 81,9 81,5 Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer 70,0 59,3 62,1 Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i alla ämnen 82,1 81,4 83,4 Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet ,9 Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen ,6 Källa: Arvika kommuns grundskoleenkät Nästan 82 % av eleverna i kommunen håller till stor del eller helt med om att lärarna tar hänsyn till deras åsikter. Gällande nyfikenhet att lära sig mer samt tydlighet gällande vad som krävs för att nå målen, har det skett en liten förbättring jämfört med tidigare år. Mer än 80 procent av eleverna upplever sig få veta hur de ligger till i skolarbetet samt att lärarna har höga förväntningar på dem. Rektorerna bedömer att elevernas inflytande i undervisningen har blivit stadigt bättre under flera år på skolorna. Flertalet skolor har också väl fungerande elevråd och i många fall även klassråd. Vissa skolor har under senare läsår arbetat med att ha elevledda utvecklingssamtal, med positiva erfarenheter. Analys Anledningen till att många elever bedömer att lärarna lyssnar på deras åsikter beror troligen på arbetet med att utveckla undervisningen som har pågått under flera år i kommunen. Undervisningen som ska utgå från elevernas förmågor tydliggör vilka mål som ska uppnås och eleverna får ofta själva vara med och tydliggöra målen och framför allt utvärdera sina insatser till exempel genom självbedömningar och kamratbedömningar, IUP:er, kontaktböcker och valfrihet att välja mellan olika redovisningsformer. En metod som fortfarande har visat sig ge ett bra resultat är elevledda samtal som genomförs på flera skolor som Dottevik, Järven, Kyrkeby och Central. Här tränas 22

23 eleverna i att på ett tydligt sätt få ta ansvar för sina egna studier genom att de håller i samtalen med vårdnadshavare och redovisar hur det har gått och vad de behöver träna mer på. Detta är också en förklaring till varför många elever menar att de känner till vad de ska kunna för att nå målen i ett ämne och får veta hur det går. Att få betyg redan från årskurs 6 spelar också roll för att förtydliga vilka kunskaper som krävs då ett betyg är konkret för både elever, lärare och föräldrar. Det nya betygssystemet har tydliggjort vikten för lärare att undervisa utifrån de kunskaper som ska betygssättas. En baksida av det hela är att skolan redan i tidigare år kan bli inriktad mot en provskola där tester och prov används i större utsträckning för att skapa summativa bedömningsunderlag till lärare inför betygssättning. Detta kan ske på bekostnad av lärandet. Kanske är ovan nämnda resonemang om betyg också en anledning till det låga resultatet gällande att eleverna upplever nyfikenhet att lära sig mera. Det är fortfarande de låga resultat två högstadieskolor som är utmärkande i kommunen. Den digitala satsningen har ännu inte gett genomslagskraft med tydlighet gällande motivationen även om den första uppföljningen visade på en positiv tendens. Klassråd och elevråd är bra forum för att träna på demokratiska frågor, men det är viktigt att råden inte bara blir formella forum som inte är på riktigt. Det informella demokratiska värdegrundsarbetet sker i samspelet på lektionerna mellan eleverna och mellan eleverna och läraren. Här spelar återigen lärarens förmåga till ledarskap och att skapa relationer med eleverna en oerhört stor roll. Utvecklingsområden - Stärka arbetet i att utveckla undervisningen till att handla om elevernas förmågor utifrån tydliga kunskapskrav samt formativ bedömning. - Att hela skolan genomsyras av höga förväntningar på alla elever i alla ämnen. - Sprida goda erfarenheter från elevledda utvecklingssamtal till fler skolor i kommunen. 23

24 Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: Telefon vx: E-post: Org nr: