Göteborg den 10 februari 2014 Jan Sydhoff Nationell samordnare RK Kommitté U2013:02 Utbildningsdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm BARNPLANTORNAS FÖRSLAG: Regionala specialpedagogiska skolstödsenheter med statligt stöd BAKGRUND Med början 1990 (första minderåriga barnet får CI) har undervisning och intervention (habilitering) av döva och hörselskadade barn genomgått/genomgår positiva förändringar, som innebär att fler barn inkluderas i vårt gemensamma samhälle (klarar skolan, får arbete etc.). Det medför en stor besparing för samhället. Det föds cirka 200 barn varje år som är föremål för interventionsåtgärder inom landstinget. Cirka 40 av de 200 barnen är kandidater för interventionsåtgärder med CI. Det CI opereras ungefär 70 barn och ungdomar per år. En del av dessa får CI när konventionella hörapparater inte ger tillräcklig förstärkning för taluppfattning. Strax över 600 barn med CI befinner sig i skolan, majoriteten i inkluderad skola på hemorten. Det statliga stödet till skolgång för barn med hörselnedsättning går idag nästintill uteslutande till den statliga specialskolan trots att endast cirka 30 35 barn med hörselnedsättning börjar årskurs 1 i specialskolan årligen(de tre senaste åren). Barnplantorna har tidigare redovisat ett nästintill flagrant slöseri med statliga medel för undervisning av en krympande minoritet av barn med hörselnedsättning i specialskolan. Samverkan landsting kommun krävs för framgångsrik skolgång för barn med hörselnedsättning Det krävs en avsevärt mer omfattande samverkan hörselvård (landsting) och skola (kommun) och stat för att varje barn med hörselnedsättning ska få en individcentrerad utbildning i skolan. Därför behövs regionala specialpedagogiska skolenheter finansierade av
kommuner och landsting men med statligt stöd (och kontroll). Statligt stöd kan och bör villkora samverkan kommun landsting. Kravet för statligt stöd ska vara en gemensam regional specialpedagogisk skolstödenhet i regionen i samverkan mellan landsting och berörda kommuner i regionen. För optimalt, genomtänkt och individualiserat stöd krävs organisation på fyra samverkande nivåer: nationell nivå (stat), regional nivå (landsting), kommunal nivå (skola) och individnivå (elev med hörselnedsättning). En optimal organisation vad innebär det? En optimal organisation använder resurser optimalt (kostnadseffektivt). En optimal organisation ger eleven med hörselnedsättning en skolgång och ett lärande utifrån individuella behov. Grunden utifrån ett ekonomiskt perspektiv för stat, landsting och kommun är att veta hur många elever med hörselnedsättning som finns i en region, i vilken ålder och med vilka behov. Det får inte vara en överraskning varje år för skolor i en kommun att det överhuvudtaget finns elever med hörselnedsättning i kommunen. Detta speglar endast det bristande samarbetet mellan landsting och kommuner i regionen. Genom hörselscreening bl.a. vet hörselvård (landsting) antalet barn (under 18 år inskrivna i hörselvården), deras ålder samt (ska veta) deras behov utifrån omfattning av hörselnedsättning hos respektive individ. Därmed borde kostnader för skola kunna prognostiseras på ett annat sätt än vad som görs idag. Specialpedagogisk skolstödenhet nationell nivå Landsting Kommuner Statligt stöd Statligt stöd utgår från kartläggning av behoven regionalt (individbehov) i de olika specialpedagogiska skolstödsregionerna.
Specialpedagogisk skolstödenhet regional nivå I varje landstingsregion finns ett antal samordnare (antal utifrån underlag d.v.s. antal elever/barn med hörselnedsättning). Samordnarna är organiserade i en regional specialpedagogisk stödenhet, som är regionala enheter finansierade av landsting och berörda kommuner och med stöd ifrån staten. Samordnarna vet genom kontakt med landstingets hörselvård hur många elever i grundskola och gymnasium som har en hörselnedsättning och vilka kommuner som är berörda. Utifrån samverkan landsting kommun kartläggs behoven (och kostnaderna) på individnivå för lämpliga specialpedagogiska åtgärder SAMORDNARE Landsting kommun Staten kommun Utifrån uppgifter från landstinget om antal barn med hörselnedsättning inskrivna i hörselvården och i ålder 6 år 18 år och kartläggning av behoven ansöker den regionala specialpedagogiska enheten om statligt stöd. Samordnarnas funktion påminner om den struktur som nationellt för ett antal år sedan benämndes hörselpedagoger i kommunerna för ett antal år sedan. Låt oss ta det bästa från de organisationerna och utveckla verksamheter utifrån dagens mer strukturerade behov. Det handlar om en målgrupp elever med hörselnedsättning med delvis andra interventions och lärandebehov (grundat på dagens behov men också utifrån evidensbaserade studier från de senaste åren). Med kännedom om antal elever och behoven hos individerna samt genom samverkan med professionella med nödvändig kunskap inom olika områden (utifrån elevens behov) kan även elever med föräldrar utan kompetens om skola och undervisning beredas möjligheter att nå skolframgång.
Specialpedagogisk skolstödenhet individnivå INDIVID Samordnare I samverkan med olika professionella från skola, kommun och hörselvård (landsting) kartläggs elevens behov. Det handlar om logoped/specialpedagog/psykolog/kurator som kartlägger elevens språkliga färdigheter (ordförråd, språklig förmåga etc.), socialkognition m.m. Det utförs även kartläggning av miljön (ljudmiljö, belysning) i skolans olika utrymmen. Behovet av ytterligare hörselteknik undersöks. Utbildning av personal i skolan genomförs. Samordnaren har kontakt med personer inom olika professioner för kartläggning och genomförande av ovan. Samordnaren gör med andra ord det som ett stort antal föräldrar gör idag! Varje kommun vet genom den specialpedagogiska stödenheten hur många elever med hörselnedsättning i skolåldern som bor i kommunen. Klassrumsmikrofonsystem kan leasas genom leverantörer som ombesörjer leasingavtal (inkluderar service) med berörd kommun. Möjligheten finns redan utifrån initiativ från Barnplantorna samt Barnplantornas samverkan med leverantörer. Specialpedagogisk elevjournal en förutsättning för planerat elevcentrerat stöd och lämpliga interventionsåtgärder! Alla barn med en medicinskt diagnostiserad hörselnedsättning skall utredas (vilket redan görs avseende många barn med CI, men inte barn med konventionella hörapparater) inför skolstart! Genom detta skulle antalet felplacerade barn kanske kunna minimeras (se exempel från Falkenberg i pressen där ett barn med hns felaktigt placerats i särskola) En specialpedagogisk elevjournal (ansvarig: samordnaren) ska följa barnet från skolstart till och med gymnasiet. I den ska elevens kunskap och utveckling i bland annat läsförmåga, skrivförmåga samt ordförråd dokumenteras. Resultaten kommer från standardiserade tester med lämpligt testmaterial. Åtgärder och utvärdering ska löpande dokumenteras. På så sätt kan lämpliga åtgärder prognostiseras och utvärderas.
Samordnaren inhämtar nödvändig kompetens via t.ex. logoped/psykolog i landstinget (hörselvård/ci team). Dokumentationen sker i elevjournalen utifrån ett barn/elevcentrerat perspektiv. Klassläraren belastas inte med ytterligare arbetsuppgifter utan får istället ett nödvändigt stöd i sitt långsiktiga pedagogiska och didaktiskt arbete med berörd elev. Den specialpedagogiska elevjournalen blir en viktig del i att centrera och samla resurser. Ansvarsfrågan kring vem som ska göra vad eller, som många föräldrar uppfattat det, diskussionen kring vems ansvar det är (kommun eller landsting) blir ointressant. Evidensbaserat teamarbete blir en tillgång och statliga resurser garanterar detta! Det finns säkerligen många förslag (utöver nedan förslag) från professionella inom habilitering (intervention) och skola på vad som bör ingå i en specialpedagogisk elevjournal (där nyckeln är språket som tillgång för lärande och kunskap) förutom kompletterande hörteknik etc. Några exempel LUS schema (läsutvecklingsscheman) WISC IV ett psykologiskt instrument för att bedöma barns intellektuella kapacitet (6 16 år) avseende verbal funktion, perceptuell funktion, arbetsminne och snabbhet. LEITER R ett individuellt icke verbalt testbatteri (ålder 2 20 år) med syfte att mäta kognitiva funktioner med deltester för bedömning av uppmärksamhet och minne. NEPSY II innehåller bl.a. att man mäter språkliga funktioner, minnes och inlärningsfunktioner samt social perception. Statligt stöd villkoras av att kommun (skola) har den specialpedagogiska elevjournalen som grund i såväl det långsiktiga och kortsiktiga pedagogiska arbetet i skolan med och för eleven. En elevjournal blir ett nödvändigt verktyg vid skolbyte, årskursövergångar eller när ny personal tillkommer.
Vad är skillnaden i Barnplantornas förslag jämfört med befintliga Råd & Stöd (SPSM)? Barnplantornas förslag ger ett större utrymme för nödvändig tvärvetenskaplig samverkan, vilket kommer att vara gynnsamt för individens skolgång och kunskapsutveckling. Barnplantorna ser gärna att vi blickar utanför Sverige för att inhämta erfarenheter. Vår samverkan med pedagoger i USA har resulterat i insikter om att långsiktig dokumentation är ett viktigt verktyg för utformande av specialpedagogiskt stöd. Det krävs en struktur för långsiktiga individuella specialpedagogiska insatser för att ge barn/ungdomar med hörselnedsättning reella möjligheter att lyckas i skolan. Å Barnplantornas vägnar Ann Charlotte Gyllenram För kännedom Utbildningsminister Jan Björklund