ett sätt för barnen att kunna följa sin egen utveckling.



Relevanta dokument
Tränarguide del 1. Mattelek.

Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt

Systematiskt kvalitetsarbete

Kulturmöten. Det var vi som gjorde det.

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Utvärdering APL frågor till praktikant

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

KURSPLAN,! KUNSKAPSKRAV! ELEVARBETEN!

Det flippade klassrummet hur uppfattas det av eleverna?

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

ITiS - arbete. Med kameran i naturen. Fröknegårdens barnskola Hösten-01

Systematiskt kvalitetsarbete

Vi skall skriva uppsats

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Handledning för digitala verktyg Talsyntes och rättstavningsprogram. Vital, StavaRex och SpellRight

Kursplan i svenska. Därför tränar vi följande färdigheter under elevens skoltid i ämnet svenska: Tala, lyssna och samtala. År 1

Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet.

Intervjumall. Datum: Intervjuare: Kandidatens namn: Kandidatens uppgifter: Växel: (5)

Från min. klass INGER BJÖRNELOO

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsarbete i förskolan

Syftet med en personlig handlingsplan

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

Sid i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

Kvalitetsrapport Så här går det

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Kvalitetsredovisning Föräldrakooperativet Pinocchio. Olympia ekonomisk förening

Skriva B gammalt nationellt prov

Kvalitetsredovisning Läsår

Presentationsövningar

7. SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 5

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9

Rapport uppdrag. Advisory board

Kvalitetsrapport Så här går det

Resultatprofil Läsåret Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

Kärnan. Halmstad 29 augusti Hej!

Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.

Verksamhetsplan HT -09 och VT -10

Centralt innehåll år 1-3

P-02/03 säsongen 2016

Särskilt stöd i grundskolan

När jag har arbetat klart med det här området ska jag:

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6.

Tätorpsskolan Samverkan språk och ämnen

Sveriges Trafikskolors Riksförbund Film om körkort för nysvenskar Speakertext - Svensk

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Lathund, procent med bråk, åk 8

Arbetsplan Jämjö skolområde

Utvärdering APL frågor till praktikant HT15

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015

VÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Lathund för pedagoger Grundskola med:

NATIONELLA MATEMATIKTÄVLING

Bokjuryn på Haganässkolan, Älmhult

Webb-bidrag. Sök bidrag på webben Gäller från

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete

Muskötens förskolas. Kvalitetsredovisning. För år 2009/2010. Ansvarig Förskolechef Magnus Strömbäck

Hävarmen. Peter Kock

Föräldrainformation av familjewebben. Backeboskolan September 2012

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

Bygg ditt eget dataspel på sommarlovet!

LÄSFÖRSTÅELSE PROVKAPITEL. Katarina Neiman Hedensjö

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

FÖRSKOLAN TROLLETS TREDELADE ARBETSMODELL FÖR SAMVERKAN MELLAN FÖRSKOLA OCH HEMMET

Jo, Den Talande Boken har så många möjligheter inbyggda, att den kan användas från förskoleklassen och ända upp på högstadiet.

UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL

Introduktion till Open 2012

Investera i förskolan

INTERVJU MED TOMI SÖDERSTRÖM, PRODUKTCHEF / MAT- & RESTAURANGSERVICE, SILJA LINE , HELSINGFORS

Praktisk programmering

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter Mats Burström

Föräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan?

Kvalitetsuppföljning Backa och Lurs skola Lärande Verksamhetens måluppfyllelse

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Sammanfattning på lättläst svenska

Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014

Kvalitetsredovisning pedagogisk omsorg, Månkarbo Tierps kommun. Verksamhetsåret

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

GRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP

Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13

Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014

Visualisering av golfboende

Kiwiböckerna metod och begrepp

MÖJLIGHETERNAS TÄBY Barnomsorg

POL 102 VT07, Polska, språkfärdighet I

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

Algebra, polynom & andragradsekvationer en pampig rubrik på ett annars relativt obetydligt dokument

Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

Enkätresultat. Enkät: Utvärdering moment 2. Datum: :28:20 Aktiverade deltagare (Klinisk psykologi 1 (22,5hp)) Besvarad av: 27(47) (57%)

Koncept Katalog 2009

Handlingsplan för skolutvecklingen på Toråsskolan

Transkript:

Itis-projekt 99/00 Kulltorpskolan Spår 0-5C ett sätt för barnen att kunna följa sin egen utveckling. Självporträtt gjorda av en sexåring i förskoleklassen och en elev i årskurs 5. Jennie Sigurdsson Pelle Bergdahl Therese Lönnqvist Susanne Lundgren

Innehållsförteckning Var stod vi?... 2 Våra förutsättningar... 2 Varför Itis?... 2 Projektidé... 2 Projektetsgång... 3 Reflektioner under projektets gång... 5 Vad har fungerat bra?... 5 Vad har fungerat mindre bra?... 6 Reflektioner över litteraturen... 6 Hur har vi utvecklats?... 7 1

Var stod vi? Vi var en brokig skara som bestämde oss för att genomföra detta Itis-projekt. Det var mest när det gällde vår datorvana som vi skilde oss åt. Somliga av oss fick börja med att gå en knapptryckarkurs medan andra arbetade som IT pedagoger. Vi ansåg alla att IT i skolan är viktigt och ville satsa på att utveckla våra kunskaper på det området. Våra förutsättningar Vi är egentligen två arbetslag som i detta projekt arbetat som ett, i ett 0-5 perspektiv, 29+29 elever. Vi bestod från början av två lärare, två fritidspedagoger och en förskollärare, men en bit in i projektet bytte 0-2 läraren tjänst. Den nya läraren som kom ville men fick inte möjlighet att ingå i projektet. I arbetslaget ingår ytterligare en lärare på halvtid, som hela tiden varit intresserad av att följa utvecklingen. Vi huserar alla i samma hus och har tillsammans 8 datorer. Till en början fanns det bara en scanner och en digitalkamera på hela skolan, genom projektet har vi fått en egen scanner och en digitalkamera, som flitigt används. Varför ITis? Vi valde att ge oss in i ITis-projektet av flera anledningar. En stor anledning var att vi personligen ville bli bättre på att få in IT i skolan på ett naturligt sätt. En annan anledning var att vi ville hitta ett arbetssätt eller område som vi kunde jobba med i hela spåret. Något som var ämnesövergripande, så att inte användandet av datorerna blev något som låg utanför den ordinarie timplanen. Sist, men nog så betydelsefullt, ville vi hitta ett projekt som kunde sträcka sig genom hela elevernas skoltid, åtminstone de sex första åren. Projektidé Vi valde att ge vårt projekt arbetsnamnet Mina samlade verk. Idén är att samla varje elevs eget producerade material från förskolan till och med åk5 i datorn, så att de i slutet av vårterminen i åk 5 kan få en bränd cd med sina samlade verk. Varför: * Vi tror att detta är ett bra sätt att bearbeta, utvärdera och dokumentera sitt material på. 2

* Elevernas utveckling och inlärning synliggörs och vi ökar därigenom deras motivation för lärande. * Eleverna tvingas att ta ställning till sitt arbete; är de nöjda? Är det något de vill förbättra? Har materialet nått sin slutgiltliga form dvs. är det färdigt för dokumentering? * Vi vill låta eleverna själva reflektera och fundera över sin utveckling och hur de lär sig. * På detta sätt kan även föräldrar på ett konkret sätt se hur utvecklingen går. * Vi tror också att detta är ett bra sätt att mer aktivt arbeta med scanner, digitalkamera och speciella program (att höja nivån hos både barn och vuxna). Mål: * Att arbetet ska komma igång så fort som projektet inleds. * Att alla vuxna behärskar tekniken och kan överföra sin kunskaper till eleverna. Givetvis till en svårighetsgrad anpassad efter elevens ålder, mognad och kunskaper. * Att tillsammans med barnen utforma och verkställa dokumentationen. * Att barnen skall få sina samlade verk då de slutar i åk5 (bränd CD) Projektets gång Vi skulle börja med att välja program att jobba i, vilket visade sig inte vara så lätt. Till slut kom vi fram till att Composer nog var det bästa. Eftersom det redan fanns på skolans alla datorer plus att det är relativt enkelt, vilket var ett måste då eleverna själva ska kunna klara av att jobba med det. Vi bestämde oss med en gång att vi skulle göra mallar. För att det skulle vara lätt för eleverna att hitta och veta var de skulle lägga in sina arbeten. Det blev fem mallar/sidor för att kunna täcka skolans alla områden, plus en startsida. Startsidan innehåller en presentation av eleven (bild och text), klassbilder från varje årskurs eleven gått. Övriga sidor/mallar fick följande namn och innehåll: 3

- Kunskapsäpplet Färdighetskunskaper Svenska/Matte/Engelska Fördjupning - Biblioteket Egna texter Bokrecensioner - Tema - Konstgalleriet Allt skapande som inte ingår i Tema - Gott och Blandat Övrigt t.ex. utflykter, pjäser, Fritidsverksamhet, speciella händelser Vi lade ner mycket tid och möda på färg och form och animerade gifbilder, för att få det så snyggt som möjligt, men det bara hoppade och studsade överallt. Då insåg vi att det var barnens arbete d.v.s. innehållet som var det viktigaste, därför slutade det med att vi gjorde det så enkelt som möjligt. Vi hade en snabb genomgång med handledare Jan om programmet, men vi kände oss fortfarande inte riktigt säkra. Vi körde då lite intern utbildning på raster, luncher och kvällar. Efter detta kände vi oss mogna att börja introducera projektet för barnen, som genast var väldig positiva. Vi valde att gå den enkla vägen d.v.s. börja med de äldsta barnen, både i barnskolan och i 3-5:an. I 3-5:an gjorde vi genomgångar med 3-4 elever åt gången, ett lektionspass i veckan på 90 minuter. I barnskolan fick vi istället ha genomgång med en och en. I 3-5 ska de som kan, lägga in något arbete varje vecka när de jobbar med sitt eget arbete. Med ITis är det som med allting annat vissa barn har väldigt lätt för det, andra inte. Vi tror att alla 3-5:or ska kunna klara det på egen hand, medan barnen i 0-2:an behöver en del hjälp med att läsa och skriva, men alla klarar att använda en digitalkamera. Här befinner vi oss idag. Vårt mål var att hinna få igång arbetet och göra det till en naturlig del av undervisningen, och det tycker vi att vi har lyckats bra med. 4

Reflektioner under projektets gång Vi har lärt oss och förstått saker olika snabbt i arbetslagen i o m att vi gick in i projektet med olika förutsättningar när det gäller datorkunskap. En del praktiska detaljer som underlättar kommer man ju på efter ett tag som t. ex. att datummärka barnens arbeten, disketter o.s.v. för att komma ihåg när arbetena är gjorda. Något annat som vi kom fram till under arbetets gång var att det är viktigt att begränsa sig, alla barn behöver inte lägga in allt, gemensamma arbeten kan göras och läggas in av en elev eller lärare. Det är mycket möjligt att sidor/mallar kommer att ändras i framtiden, det kan bero på förändrat arbetssätt, men även att utvecklingen inom IT är enorm och vi kan inte fastna bara för att vi hittat en bra lösning. Elevernas kunskaper om IT och data blir ju också hela tiden bättre och bättre, vi har t.ex. redan planer på att lära dem hur de kan lägga in ljud till sina texter och bilder. Vad har fungerat bra? Eleverna har varit mycket positiva och intresserade av att arbeta med Våra samlade verk. De tycker det ska bli roligt att få med sig sin cd-skiva när de slutar på skolan, där de kan se alla sina samlade verk under sin skoltid. För att få ett sånt här projekt att fungera krävs det att man har ett självständigt och flexibelt arbetssätt och att det finns en initiativförmåga hos barnen. Själva uppläggningen och utformningen av projektet har inte eleverna haft så stor möjlighet att påverka. Vi tycker inte att man kan kräva det av eleverna när de inte har tillräckligt med information och kunskap. Efterhand som deras kunskap växer kan de i allt större utsträckning påverka hur deras personliga Mina samlade verk ska se ut och till viss mån vad som ska dokumenteras. Det har känts mycket bra att vi har hittat ett sätt att använda datorerna som ett naturligt redskap i undervisningen helt i linje med läroplan och kursplaner. De har fått en större funktion än att bara vara internetsökare skriv- & spelmaskiner. Vi tror att eleverna har fått en lite annorlunda syn på hur man kan använda datorer. 5

Många av våra elever går även på fritidshemmet och fritidsklubben vilket har gjort att vi har kunnat arbeta vidare med ITis även på eftermiddagarna, då har vi också kunnat visa intresserade föräldrar lite av vårt arbete. Vi kom igång lite sent med att introducera projektet för eleverna. Men när vi väl kom igång märkte vi att det fungerade bra om man hade en speciell tid avsatt varje vecka för att jobba mer intensivt med introduktionen av ITis. Vad har fungerat mindre bra? Tid har hela tiden varit en bristvara när vi jobbat med detta projekt. Det har dels berott på att vi har så olika arbetstider, eftersom det i vårt arbetslag ingår både lärare, fritidspedagoger och en förskollärare. Det har varit svårt att hitta tid då vi har kunnat sitta ner tillsammans allihopa. Vi har fått sitta på raster, kvällar m.m. Vi har förvisso inte stött på patrull hos skolledningen när vi bett om ersättare så att några av oss kunnat gå ifrån ordinarie arbetsuppgifter, men vi har heller inte blivit erbjudna extra tid eller blivit förskonade från annat arbete. Det har känts betungande att annan personal har fått gå in och täcka upp den vardagliga verksamheten vid vår frånvaro, eftersom det har inneburit mer arbete för dem. Alla seminarierna har legat på eftermiddagstid vilket har gjort att fritidsverksamheten har blivit lidande, trots att detta är ett skolprojekt. En omständighet har varit att vi under projektets gång bytte lärare i 0-2 klassen. Vi märkte efter ett tag att vi skulle ha organiserat arbetet lite annorlunda, vi skulle ha delat in barnen i varsin grupp som vi ansvarat för istället för att försöka hinna hjälpa alla. I och med att vår lärare inte har varit med i ITis så har det varit lite svårt eftersom hon inte har blivit så insatt i projektet än. Det krävs en viss mognad för att kunna arbeta självständigt med projektet därför är det svårare ju yngre barnen är. Det innebär att personalen i barnskoleklassen får hjälpa barnen mycket mer än i 3-5 klassen. 6

Reflektioner över litteratur Vi tycker nog inte att den litteratur vi läst har haft någon direkt påverkan på vårt projekt. Däremot anser vi att den har varit både intressant, inspirerande och den har varit föremål för många givande diskussioner, speciellt KKstiftelsens material om etik på nätet. Hur har vi utvecklats? Efter att ha jobbat med vårt projekt ett tag känns det nu inte lika svårt att få in IT i undervisningen. Vi har utvecklats både vad gäller datorkunskap och som pedagoger, dvs vi har fått lära oss många olika metoder för att nå olika barn. Vårt projekt kommer att fortgå och vi ser fram emot den dagen då vi kan se ett barns samlade verk från 0-5. Har du frågor eller kommentarer hör gärna av dig! pelle.bergdahl@utb.kristianstad.se jennie.sigurdsson@utb.kristianstad.se susanne.lundgren@utb.kristianstad.se therese.lönnqvist@utb.kristianstad.se 7