Migration och dess verkan på individ och familjestruktur Presentation av Dr. Riyadh Al- Baldawi Specialist i Psykiatri, Leg. Psykoterapeut, Handledare Fil. Dr. i Medicin. Verksamhetschef för Orienthälsan - Stockholm
Hedersrelaterade våldet utifrån flera aspekter Samhällets reglar lagar, allmänna ordning Socio- religiös och kulturell organisation Typ av familjestruktur och relation Individen med sina resurser och brister socialstöd och omhändertagande
- Migration är en komplicerad, dynamisk och i vissa fall långvarig process. Migration är en rörelse i tid och rum samt en resa mellan olika kulturer och samhälleliga socioekonomiska system. - Mötet med en ny kultur, samhällets organisation och arbetsmarknadsstruktur kräver en anpassning från nyinflyttade individer och familjer. - Anpassning och integration är svåra processer som kräver ett individuellt beredskap, ett flexibelt social- nätverk samt ett dynamiskt och mångfaldigt mottagande. Al-Baldawi 2001
Migrationsprocess Hopp och förväntan Hemland Fas Transfär Fas Osäkerhet, Överlevnad Asylsökande Fas Väntan och Ovishet Mottagandeland Fas Kriser,Separationer och uppbrytning UNHCR Kvotflykting Anpassning, Utmaning Förluster, Rotlöshet Tvivel och Hemlängtan
Individuella Resurser, Brister Motivation - Beredskap Mångfaldig, Dynamisk och flexibel Mottagandenivå Integration process Familjens Socialnätverksbakgrund samt dess nuvarande sociokulturella utvecklingsnivå
Faktorer som påverkar individer och familjestruktur under migrationsprocessens olika faser. Hemlandsfasen 1- Föräldrarnas utbildning och ålder 2-Klasstillhörighet, socioekonomisk och politisk bakgrund 3- Flexibilitet och tolerans gentemot andra kulturer 4- Boendeområde 5- Reell anledning till flykt 6- Barnens ålder och utbildningsnivå Transfers fasen Påfrestningar och vistelselängd i ett tredjeland Mottagandelandsfasen 1-Omgivningens attityd gentemot invandringen. 2- Försörjnings- och arbetsmöjligheter 3- Uppfyllande av förväntningar 4- Bostadsområde och typ av grannar och vänner 5- Vistelselängd 6-Nivå och karaktär på mottagande
Integration - En process av ömsesidiga förändringar som skär i systemen när de möts. Denna process syftar till att sammanföra dessa system till en ny helhet och nå jämvikt i relationer. Fas 3 Integration Ökande medvetenhet om den sociokulturella identiteten Fas 1 Fas 2 Ackulturation Tiden
Mega Makro Mikro Miljö Mikromiljö Makromiljö Megamiljö Individen med dess biologiska och genetiska grunder, personlighet, egna historia och livserfarenhet. Familjen, släkten och det lokala samhället (d.v.s.vänner, skolkamrater, grannar och skolan.) Ursprungslandets kultur, traditioner, normer, religion och historia. Öppen interaktion mellan alla dessa miljöer ger individen en känsla av trygghet att kunna tolka omvärlden samt bli rättolkad. Detta skapar ett tillstånd av välbefinnande.
Kultur är, av människan, konstruerade aspekter på samhälleliga relationer och världen Arthur Kleinman Patient and Healers in the context of Culture -1980
kultur En genom livet inlärningsprocess som omfattar system av olika idéer, traditioner, värderingar, normer, trossatser och kunskaper som är, till en viss del, accepterade och förankrade bland människor som tillhör en viss etnisk grupp eller nation. Dessa system överförs genom historien från en generation till en annan samtidigt som de förändras och utvecklas i processen.
Kulturens funktion Kultur påverkar på ett såväl medvetet som omedvetet vårt sätt att: 1- leva, kommunicera, arbeta och producera. 2- hantera livskriser och uttrycka psykosocial hälsa respektive ohälsa 3- uttrycka känslor som sorg, glädje, ilska, vrede, besvikelse etc. 4- tolka omvärlden och organisera våra sociala relationer med omgivningen som att bilda familj, uppfostra barn, bygga upp sin social status etc.
Kultur fungerar sällan som en förklaringsmodell till de olika handlingar en individ utför. Kultur kan ingå som en dimension i biologiska, psykologiska, sociopolitiska, filosofiska och andra förklaringsmodeller. Det är lika farligt att bedöma individens handlingar utifrån hans/hennes kulturella tillhörighet som att totalt ignorera betydelsen av denna tillhörighet.
Kultur Tradition och normer Samhälle Landsmän - Gäng Social påverkan Familj, släkt Uppfostran Individ - Personlighet Eget ansvar
Migrationsprocess Skapar förändringar i individens inre och yttre värld Långvarig stress Inre& yttre otrygghet Ökar den individuella sårbarheten Olika sociala, psykosociala, psykosomatiska och psykiska reaktioner Funktionella och dysfunktionella anpassningsstrategier Al-Baldawi- 2003
Den symptomatiska cirkeln i ungdomarnas problematiska beteende Svag anknytning till föräldrar Umgänge med avvikande kompisar Ungdomen ägnar sig åt problematiska beteenden Föräldrarna utesluter och /eller försöker kontrollera ungdomen Ungdomen känner sig illa behandlad av föräldrarna ; gör motstånd mot deras försök att kontrollera honom / henne J.A. Micucci 1998 fri översättning av Al- Baldawi
Migrationsprocessen skapar förändringar i Individens Inre Värld 1- Förändringar inom familjestrukturen. 2- Roll- och funktionsfördelningar, Rotlöshet- Egen självbild 3- förminskning av familjen som trygg bas. 4- Anknytningsperson saknas eller fyller ej sin funktion. Yttre Värld 1- Materiella och sociala förändringar 2- De interpersonliga relationernas karaktär sociala koder. 3- Nya regelsystem och organisationer inom skolan, arbetet och samhället. 4- Nya förhållanden i relationen mellan individen och gruppen
Funktionellt Schema Utmaning stimuli av sina Egna resurser Migration Och Anpassningsprocess Stress Otrygghet Och sårbarhet Dysfunktionellt Schema Utmattning- Psykosomatiska rubbningar Självtillit, Självförtroende Visioner, Planar Aktiv socialdeltagande Multikulturell Kontakter och relationer Hitta ett jobb Förverkligande av Visioner Ett nytt liv Sökande av hjälp Bekräftelse Av problem Självanklagelse, Dålig självförtroende Fördjupning av gamla eller skapa Nya psykosociala kriser Reducering av sociala aktiviteter Marginalisering, utanförskap Migration och Stress schema
K ä n s l o r 1- Hopp & Förväntan 2- Skuld & Tvivel 3- MRS 4- Självtillit, självförtroende Aktivt liv Ankomsten Stöd& Orientering Behandling & Rehabilitering Specialiserad Psykiatrisk vård Passivt liv MRS- Migration Relaterade Stress Tiden i det nya landet
Migration relaterad Stress Kliniska Bilden Psykiska & Emotionella Reaktioner Oro,Nedstämdhet Trötthet, Överkänslighet Irritabilitet, Koncentration och Minnes- svårigheter Sömnstörningar, Mardrömmar Rädsla, Panik känsla Somatiska Reaktioner Primär Fibromyalgi, Hyper- hypotoni Mensrubbningar Spänning huvudvärk, Ökad muskelspänning Matsmältningsrubbningar, Obstipation/diarré
Hur påverkas integrationsprocess av individens beredskap och samhälleliga insatser nivån Långsam Besvikelse,Dålig självförtroende och låg intresse i samhälleliga aktiviteter. LMN HIB Passiv/rigid (Isolering, över idealisering av det gamla normer ) Aktiv/ kreativ ( Trygghet,Kreativitet Och flexibilitet) LIB HMN HIB- Hög Individuell Beredskap LIB- Låg Individuell Beredskap Låg motiverad (Dålig själv initiativ,passivitet) HMN- Hög mottagande Nivå LMN- Låg mottagande Nivå
Anpassningsprocess i samspel mellan individens - resurser och samhällets - strukturer Hög nivå Positiv, kreativ och aktiv anpassningsprocess Hög nivå Långsam process Mottagande nivå Myndigheter, arbetsgivare Samhällets Socioekonomiska, politiska och kulturella grunder Individens resurser Långsam process Låg nivå Låg nivå Negativ, passiv, rigid anpassningsprocess
Familjens typ, storlek och interna relationer beroende på Rådande produktionssätt Interna familjerelationer Individcentrerat tankesätt med strävan efter jämställdhet Gruppcentrerat tankesätt med patriarkaliska relationer Intellektuella (Ej industriarbetare) Högteknologisk industri Stor industri Hantverk och små industri Jordbruk Nomadliv Nomadism Familjestruktur -Typ &Storlek Ensamstående förälder Kärnfamilj Utvidgad familj Stam, klan
Familjens typ, storlek, Struktur och interna relationer beroende på typ av arbetet och boendeplatser Typ och Former av Interna relationer Urbana områden Familjestruktur &Storlek Gruppcentrerad social relation med blandade former av familjestruktur Gruppcentrerad social relation med strikta patriarkaliska relationer Intellektuella (Ej industriarbetare) Högteknologisk industri Stor industri Hantverk och små industri Jordbruk Nomadliv Ensamstående förälder Kärnfamilj Utvidgad familj Stam, klan Rurala områden
Hedersrelaterat våld -1 Hedersrelaterat våld är en planerad straffhandling utförd av ett kollektiv gentemot en medlem som genom sina handlingar offentligt utmanar och bryter mot de regler, normer och traditioner som av kollektivet betraktas som principiella.
Hedersrelaterat våld -2 Hedersrelaterat våld observeras som ett socialt fenomen i alla länder. Fenomenet tillämpas av olika grupper oberoende av socioekonomisk, religiös, etnisk och kulturell bakgrund.
Hedersrelaterat våld - 3 Beslutet och planeringen av kollektivets våldsakt mot medlemmen är ofta hemlig medan genomförandet är offentligt. Kollektivets medlemmar kan variera vad gäller acceptans av beslutet fastän alla är skyldiga att följa beslutet. Den medlem som vägrar att följa beslutet riskerar att själv bli straffad
Hedersrelaterad våld - 4 Alla medlemmar, oavsett kön, riskerar att bli straffade i fall de utmanar kollektivets principer offentligt. I strikt patriarkala förehållanden tillhör män den offentliga sfären av gruppen och straffas därför ofta internt inom gruppen. Straff av kvinnor, som räknas som en del av den privata sfären av gruppen, sker däremot ofta offentligt.
Hedersrelaterat våld - 5 Straffets typ och styrka kan variera från social isolering och bortstötning till mord. Detta beror ofta på olika faktorer såsom individens ålder, dennes familjesociala position i gruppen samt karaktär och typ av handling. Sexuella handlingar utanför äktenskapet tillhör de mest allvariga brotten. I dessa fall är risken stor att individen straffas med döden. Medlemmar som bryter mot kollektivets normer men inte utmanar det offentligt, får oftast ett mildare straff. Graden av offentlighet av individens handlingar utgör ofta grunden för gruppens agerande
Den hedersrelaterade akten Karaktär - Våldsam akt Organisation kollektiv, grupp ( släkt, utvidgad familj mm.) Utförande ofta av en eller flera medlemmar i den närmaste släktskaran Orsak - Medlemmens handling uppfattas som skamfullt av gruppen Syfte - Straffa och tillrättavisa den medlem som bryter mot de sociala normerna och offentligt utmanar gruppen Mål - att tvätta bort skam. Bevara gruppens inre struktur, normer och intresse Straffets styrka - varierar beroende på karaktären av individens agerande, ålder, kön och social status Typ av straff Fysisk och / eller psykisk Straffets skala Från bortstötning och social isolering till olika typ av misshandel och i visa fall även mord
Background resource Internal family relations and Attachment Rigid, Passive Dysfunctional Problems Solving strategies Flexible, Active Functional Social-Economic involvement s level Authorities & Community s Encountering level Violence Suspicion, Control Self-confidence, Trust Dialogue
År 2004 140 år År 1860 6 timmar
Skuldpräglad kultur Skampräglad kultur Individcentrerad, Oberoende, Förklaringen läggs över på individen, Internaliserande( centripetal kraft). Sociala sanktionen: skuld Individen bär själv konsekvenserna av sitt handlande Borgå P 1993 -Bearbetad och layout R.Al-Baldawi Gruppcentrerad, Gruppberoende. Förklaringen läggs utanför individen. Externaliserande (centrifugal kraft). Sociala sanktionen: skam Gruppen (kollektivet) i sin helhet bär konsekvenserna av de enskilda individernas handlingar.
Individ- och gruppcentrerat tankesätt i relation till socioekonomiska kategorier, boendeplatser, utbildningsnivå Individcentrerat tankesätt Högutbildade tekniker och akademiker Hög utbildning Låg utbildning Industriarbetare Hantverkare Bönder Nomader Gruppcentrerat tankesätt Urbanområden Ruralområden Al-Baldawi 2003
Individens position i relation till kärnfamilj, grupp och samhälle Samhällets sociokulturella, ekonomiska och politiska ramar/ Institutioner Samhällets sociokulturella, ekonomiska och politiska ramar/ institutioner Individ Grupp Socioetnisk- Religiös kärnfamilj kärnfamilj Socioekonomisk grupp Attityder Individ Normer Individcentrerad relation Gruppcentrerad relation
Gruppens sociala strukturer och dess relation till anpassningsprocess Nya landets normer Flexibel subgrupp Ambivalent subgrupp Rigid subgrupp Ursprungslandets normer
Creativity Security Self-confidence Ethnic and Social Community Nuclear family Protection With social and Economic support Threaten Young women &/or Female adolescent Investigation of Problems and solving strategies Social,School and police authorities Individual- Operative Long-term Plan Therapeutic & educative support program
I Stamfamiljer Olika typer av familjestrukturer II Matriarkalisk Överhuvud Mamma Pappa III Patriarkalisk IV Kärnfamilj
P = Pappa FF = Farfar MF = Morfar FM = Farmor MM = Mormor M = Mamma ÄS = Äldsta sonen ÖS = Övriga söner D = Dotter/Döttrar P FF + MF FM + MM M Släktingar Mini-samhälle, vänner, grannar, skolan Myndigheter ÄS ÖS D
Förändringar i den patriarkaliska familje-strukturen under migrationsprocessen Hemlandsfasen Transfärs- Mottagandelandsfasen fasen P FF/MF M Barn P M B B B B M P B B B B P- Pappa, FF/MF- Far-/morföräldrar, M Mamma, B-Barn
Typ av familjestruktur i mottagandelandet P FF/MF M Barn P + M B B B B P + M B B B B Traditionell familj 13 (46,4%) Integrerad familj 11 (39,3%) (Pseudo) Assimilerad 4 (14,3%)
Olika typer av familjestruktur hos invandrare Pappa Släkt Pappa Mamma Pappa Mamma Mamma Barn Barn Barn Den traditionella Den integrerade Den assimilerade Interna Hierarkiska Blandade Dynamiska relationer Slutna Öppen Slumpartade Externa relationer Distanserade Rigida Organiserade försiktiga Breda Flexibla
Frigörelse inom ramen för familjen Ursprungsfamilj Konflikt Släkt/Vänner Eller andra placeringsplatser Al-Baldawi 1999
Orient Hälsans behandlingsmodell för familjer med relationsproblem Fas-1 Kartläggning Familjens socioekonomisk Status i hemlandet och nu Konceptaulisering Av problemet (vem,vad,och hur) Föräldrar- barn Relationer och Anknytnings mönster Fas 2-Bedömning Risk faktorer, Hot nivå Brister och resurser Fas 3- Behandling Orientering, Stöd, Vägledning Sammangående, Anpassning Medling Intensiv ( 6 månader) Individuellt, par(föräldrar), Och familjesamtal Fas 4-Uppföljning 6-12 månader Bearbetning (6 månader)