Årskurs 1 hösten 2012 Schema för Arkitekturens historia och teori 1:1 tisdag 23 oktober 13 15: A2 Introduktion till kursen och litteraturen, torsdag 1 november 9 12: A2 Antiken och den klassiska traditionen, torsdag 8 november 9 12: A2 Den medeltida byggnadshyttan, torsdag 15 november 9 12: A2 Renässanskulturen i Italien, torsdag 22 november 9 12: A2 Staden som konstverk, 13 17: A1 Seminarier kring litteratur och uppsats, lärarlag 1 4 enligt särskilt schema. fredag 23 november 9 12: Studiebesök på Stockholms slott, gruppvis enligt särskilt schema. 14 17: A1 Seminarier kring litteratur och uppsats, lärarlag 5 7 enligt särskilt schema. måndag 17 december före 16.00 Inlämning av uppsats!
Årskurs 1 hösten 2012 A11HIB 7,5 hp Uppsats i Arkitekturens historia och teori 1:1 Både höstens och vårens kursmoment examineras med individuella uppsatser om 3 4 sidor, eller cirka 1 500 ord. Uppsatserna ansluter till de angreppssätt som är vanliga inom arkitekturhistorieämnet; höstens uppsats utgår från en översiktlig beskrivning av utvecklingen under en längre period, medan vårens uppsats utgår från en fördjupad fallstudie, som beskriver situationen vid en begränsad tidpunkt. Höstens uppsats ska behandla arkitekturutvecklingen under den äldre epoken, som sträcker sig från antiken över medeltiden och renässansen till tiden kring sekelskiftet 1700. Hela epoken behöver inte behandlas, men uppsatsen bör beskriva en tydlig utveckling under en period av flera hundra år. Valet av exempel är relativt fritt, men det är viktigt att avgränsa uppsatsämnet, så att arbetsinsatsen blir hanterlig. Utgå gärna från föreläsningarna, och försök att ha ämnesvalet i tankarna redan från början av kursen. Avgränsningen kan utgå från utvecklingen av byggnadstyper, städer, konstruktioner eller andra processer som kan uppfattas som viktiga under perioden. Det kan också handla om teoribildningen, arkitekt- eller byggnadsyrket, beställarnas betydelse eller något liknande. Även enskilda byggnader kan komma ifråga, trots att endast ett fåtal byggnader kan följas över flera epoker, exempelvis Parthenon i Aten och Pantheon i Rom. Ett alternativ är annars att jämföra byggnader från olika epoker. Ämnesvalet stämmer vi av på seminarium 22 23 november 2012, då var och en presenterar sitt förslag till uppsatsämne. Under seminariet behandlar vi också frågor kring uppsatsen och litteraturen. Förslag på litteratur följer i anslutande litteraturförteckning, som först redovisar översiktslitteratur; därefter redovisas källtexter och specialstudier i anslutning till föreläsningarna och respektive epok (sök också efter litteratur på www.libris.kb.se eller på www.biblioteket.se). Uppsatsen bör utgå från selektiv läsning av en valfri översikt i kombination med källtext eller specialstudie. Pröva att jämföra med en källtext eller att jämföra olika författares åsikter med varandra. Välj en personlig ståndpunkt allt får inte plats.
Disponera texten i tydliga delar med inledning, huvudtext och avslutning; redan efter det inledande stycket bör läsaren förstå vad uppsatsen handlar om. Illustrationer är inte nödvändiga, men komplettera med ett begränsat bildmaterial om det förtydligar resonemanget. Ibland kan några väl valda bilder vara en hjälp för att disponera texten och koncentrera framställningen. Det är inte heller nödvändigt att skriva med noter, men ange källa vid eventuellt citat. Avsluta också texten med en förteckning över källor och litteratur. Typografi och layout är valfri, men försök att utforma texten med marginaler, så att den blir lättare att kommentera. Textgrad och radavstånd bör väljas på motsvarande sätt utgå gärna från den här texten. I en kort uppsats är det inte nödvändigt att använda underrubriker, som snarast hindrar läsningen. Pröva istället att arbeta med en medveten styckesindelning. Utnyttja också stavnings- och grammatikverktyg för att undvika onödiga felskrivningar. Texten ska skrivas på svenska i första hand, men engelska kan accepteras i enskilda fall. Lämna in i form av papperskopia senast måndag den 17 december 2012. Lägg uppsatsen i mitt postfack mittemot biblioteket före kl. 16.00 och spara en personlig kopia för säkerhets skull; glöm inte att skriva namn och e-postadress (kth-mail). Uppsatsen kan också sändas med vanlig post senast samma dag, men skicka då en kopia i form av pdf till min e-postadress så att uppsatsen registreras i tid. Examination meddelas före juluppehållet, varvid betyget rapporteras som godkänt eller icke godkänt (p/f). Den formella bedömningen utgår endast från ovan angivna krav, men kommentarerna tar också hänsyn till kvalitativa aspekter. Sent inlämnad uppsats rapporteras först som icke godkänd, men under förutsättning att uppsatsen är godtagen i övrigt rapporteras den som godkänd i samband med första datum för komplettering måndag den 7 januari 2013. Uppsatserna återlämnas sedan med kommentarer i februari, innan nästa moment tar vid. Lycka till! Anders Bergström kursansvarig/examinator
Referenslitteratur Allmänna översikter Marian Moffet m. fl: A World History of Architecture (2003, standardverk, även talbok). Olle Svedberg: Europas arkitektur (2000, slutsåld men läsvärd, finns som talbok). Ian Sutton: Western Architecture (1999, översikt i begränsat format, även talbok). David Watkin: A History of Western Architecture (1986, 2010, äldre alt., även talbok). Marvin Trachtenberg & Isabelle Hyman: Architecture. From Prehistory to Postmodernity (1986, 2002, gedigen äldre översikt, lämplig som uppslagsbok, även talbok). Erik Lundberg: Arkitekturens formspråk (I X, 1945 1961, legendarisk uppslagsbok). Svensk bostad (1943, 1978, slutsåld, läsvärd översikt över svensk bostadsutveckling). Nikolaus Pevsner: An Outline of European Architecture (1943, föråldrad klassiker). svensk översättning: Den europeiska arkitekturen (1978, slutsåld, finns som talbok). August Hahr: Arkitekturens historia (1903, ålderdomlig översikt av historiskt intresse). Specialöversikter Bill Addis: Building. 3000 Years of Design Engineering and Construction, (2007, välillustrerad översikt över byggnadsteknikens historia). Anna-Maria Blennow: Europas trädgårdar (1995, trädgårdshistorisk översikt). Leonardo Benevolo: The European City (1993, stadsbyggnadshistorisk översikt). Wolfgang Braunfels: Urban Design in Western Europe (1990, alt. till Benevolo). Spiro Kostof m. fl: The Architect (1977, 2000, antologi över arkitektyrkets historia). Arkitekturhistorieämnets historia Andrew Leach: What is Architectural History? (2010, aktuell introduktion till ämnet). David Watkin: The Rise of Architectural History (1980, slutsåld, äldre historieskrivning). Friedrich Nietzsche: Vom Nutzen und Nachteil der Historie fur das Leben (1874). svensk översättning: Om historiens nytta och skada (1998, ny översättning 2005, klassisk text som lade grunden till det moderna begreppet historiebruk ). Arkitekturkritiska perspektiv Jane Rendell m. fl: Gender, Space, Architecture (2000, genusteoretisk introduktion). Louise Durning m. fl: Gender and Architecture (2000, genusperspektiv på äldre exempel). Colin Richards m. fl: Architecture and Order (1994, sociologiska analyser av äldre exempel). Arkitekturteoretiska översikter och antologier Claes Caldenby m. fl: Arkitekturteoriernas historia (2011, relativt lättillgänglig översikt). Hanno-Walter Kruft: A history of Architectural Theory, (1994, äldre alt. till Caldenby) Harry Francis Mallgrave: Architectural Theory. I (2006, praktisk antologi med källtexter). Liane Lefaivre m. fl: The Emergence of Modern Architecture (2004, alt. till Mallgrave).
Antiken och den klassiska traditionen Barbara Barletta: The Origins of the Greek Architectural Orders (2001, 2009 ) Mary Beard: The Parthenon (2002 ). svensk översättning: Parthenon (2004, även talbok). John James Coulton: Greek Architects at Work (1977, 1982, även talbok). William MacDonald: The Pantheon. Design, Meaning and Progeny (1976, 2002 ). Roman Architects, ur Kostof: The Architect (1977, 2000, s. 28 58). Mary Beard: Pompeii. The Life of a Roman Town (2009 ). svensk översättning: Pompeji. Livet i en romersk stad (2010, även talbok). Herodotos: Historia, grekisk handskrift (400-talet f. Kr). svensk översättning: Herodotos Historia (1920, 2000, även talbok). Platon: Politeia, grekisk handskrift (300-talet f. Kr). svensk översättning: Staten (1922, 2003, även talbok). Aristoteles: Politikà, grekisk handskrift (300-talet f. Kr.). engelsk översättning: The Politics (1981 ). svensk översättning: Politiken (1993, 2003, slutsåld, finns som talbok). Vitruvius: De architectura, libri decem, romersk handskrift (10-talet f. Kr.) engelsk översättning: On Architecture (2009 ). svensk översättning: Om arkitektur, tio böcker (1989, 2009, även talbok). Pausanias: Periegesis tes Hellados, grekisk handskrift (100-talet e. Kr.). engelsk översättning: Guide to Greece (1 2, 1984 ). Den medeltida byggnadshyttan Nicola Coldstream: Medieval Architecture (2002, även talbok). Jean Gimpel: The Cathedral Builders (1961, slutsåld). John Fitchen: The Construction of Gothic Cathedrals (1961, 1997 ). Jan Svanberg: Medeltida byggmästare (1983, 1994, slutsåld, finns som talbok). Augustinus: De civitate Dei, latinsk handskrift (400-talet). svensk översättning: Guds stad (endast bok 19 22, 1998, även talbok) Benedictus de Nursia: Regula Benedicti, latinsk handskrift (500-talet). Abbé Suger: Liber de Rebus, latinsk handskrift (1140-talet). engelsk översättning: On the Abbey Church of St. Denis (1946, 1979 ). Villard de Honnecourt: fransk handteckningssamling (mitten av 1200-talet). engelsk utgåva: The Medieval Sketchbook of Villard de Honnecourt (2006 ). Birgitta Birgersdotter: Regula Salvatoris, latinsk handskrift (mitten av 1300-talet). Christine de Pizan: La cité des dames, fransk handskrift (1405, tryckt 1886 96). engelsk översättning: The City of Ladies (2007, här stavas namnet Pisan). svensk översättning: Kvinnostaden (2012, även talbok). Olaus Magnus: Historia de gentibus septentrionalibus (tryckt 1555, översatt till fem språk). svensk översättning: Historia om de nordiska folken (1909 25, 1976, även talbok). Eugène Viollet-le-Duc: Dictionnaire raisonneé de lʼarchitecture française. I X (1855 68).
Renässanskulturen i Italien Giorgio Vasari: Le vite de piu eccelenti pittori, scultori ed architetti italiani (1550). svensk översättning: Berömda renässanskonstnärers liv (1926, 1982, även talbok). Jacob Burckhardt: Die Kultur der Renaissance in Italien (1860). svensk översättning: Renässanskulturen i Italien (1930, 2002, slutsåld, finns som talbok). Rudolf Wittkower: Architectural Principles in the Age of Humanism (1949 ). John Summerson: The Classical Language of Architecture (1963, 1980, även som talbok). svensk översättning: Arkitekturens klassiska språk (1968, slutsåld). Catherine Wilkinson: The New Professionalism, The Architect (1977, s. 124 153). Vitruvius: De architectura, libri decem (tryckt 1486, illustrerad utgåva 1511). italiensk översättning: Cesare Cesariano, Daniele Barbaro (1521, 1556). Leon Battista Alberti: De re aedificatoria, latinsk handskrift (1450, tryckt 1486, 1546). engelsk översättning: Ten Books on Architecture (1726, 1955). ny engelsk översättning: On the Art of Building in Ten Books (1988 ). Sebastiano Serlio: Tutte lʼopere dʼarchitettura et prospetiva (1537 47). engelsk översättning: The Five Books of Architecture (1611, 1982 ) ny engelsk översättning: On Architecture (1996 ). Andrea Palladio: I quattro libri dellʼarchitettura (1570). engelsk översättning: The Four Books of Architecture (1738, 1965 ). ny engelsk översättning: The Four Books on Architecture (2002 ). svensk översättning: Fyra böcker om arkitektur (1928, 1983, slutsåld, finns som talbok). Staden som konstverk Heinrich Wölfflin: Renaissance und Barock (1888). engelsk översättning: Renaissance and Baroque (1964, slutsåld). Camillo Sitte: Der Städtebau nach seinen künstlerischen Grundsätzen (1889). svensk översättning: Stadsbyggnad (1982, slutsåld). Gustaf Strengell: Staden som konstverk (1922). Ragnar Josephson: Tessins slottsomgivning (1925, 2002, slutsåld). Hur Rom byggdes under renässans och barock (1926, 1968, slutsåld). Deborah Howard: The Architectural History of Venice (1980, 2002 ). Patricia Waddy: Tessinʼs Rome, Konsthistorisk tidskrift (nr 1 2:2003, s. 113 123). Andrea Palladio: Lʼantichità di Roma (1554). engelsk översättning: Palladioʼs Rome (2009 ). Federico Zuccaro: Lʼidea de pittori, scultori et architetti (1607). Giambattista Piranesi: Vedute di Roma (1748). Erik Dahlbergh: Suecia antiqua et hodierna, planschverk (sent 1600-tal, tryckt 1716). Nicodemus Tessin d. y: Observationer angående så wähl publique som priuate huus byggnaders starkheet, beqwämligheet och skiönheet, handskrift 1714 (tryckt 2002 ). Reflexions sur les cinq ordres de lʼarchitecture, fransk handskrift (tidigt 1700-tal). svensk översättning: Reflexioner över de fem kolonnordningarna (tryckt 2005 ).