Årskurs 1 våren 2014 Schema för Arkitekturens historia och teori 1:2

Transkript

1 Årskurs 1 våren 2014 Schema för Arkitekturens historia och teori 1:2 onsdag 5 mars 9 12: A2 Den akademiska klassicismen, onsdag 12 mars 9 12: A2 Stilarkitektur och byggnadskonst, fredag 21 mars 9 12: A2 Modernismens genombrott och kris, fredag 28 mars 9 12: A2 Det postmoderna tillståndet, torsdag 3 april 9 12: Studiebesök i Vällingby, enligt gruppschema. fredag 4 april 9 17: A1 Uppsatsseminarier, LL 5 1 enligt gruppschema. tisdag 22 april senast Inlämning av vårens uppsats i postrummet! maj, enligt gruppschema: E 407 Slutseminarier i anslutning till portföljveckan.

2 Årskurs 1 våren 2014 A11HIB 7,5 hp Uppsats i Arkitekturens historia och teori 1:2 Vårens kursmoment examineras liksom höstens moment med en uppsats om 3 4 sidor eller cirka ord. Men uppsatsen utgår nu från en fördjupad fallstudie, som beskriver ett enskilt fall vid en bestämd tidpunkt. Om någon önskar vidareutveckla en påbörjad undersökning från höstens moment är detta också tänkbart. Vårens uppsats skall alltså innehålla en fördjupad fallstudie vid en bestämd tidpunkt under den moderna epoken, som sträcker sig från mitten av 1600-talet till och med 1900-talet. Valet av exempel är relativt fritt; det kan handla om en arkitektinsats, en byggnad, en stad eller en teoretisk text. Utgå gärna från föreläsningarna, men försök att välja ämne så tidigt som möjligt för att kunna påbörja inläsningen. Ämnesval och frågor kring litteraturen stämmer vi av på seminarium fredag den 4 april 2014, då var och en muntligt presenterar sitt förslag till uppsatsämne. Förslag på litteratur följer i anslutande litteraturförteckning, som först redovisar översiktslitteratur och specialstudier; därefter redovisas källtexter i anslutning till föreläsningarna och respektive epok (sök också efter litteratur på eller på Uppsatsen bör utgå från selektiv läsning av en översikt i kombination med källtext eller specialstudie. Arkitektmonografier finns tillgängliga i stor omfattning och kan vara en bra utgångspunkt också för enskilda byggnader. Även tidskrifter kan vara aktuella för ämnen som rör 1900-talet. Disponera texten i tydliga delar med inledning, huvudtext och avslutning. Avsluta också texten med en förteckning över källor och litteratur. Det är inte nödvändigt att skriva med noter, men ange alltid källa vid citat eller bild. Källhänvisning görs då antingen i not, inom parentes eller i bildtext. Illustrationer är inte heller nödvändiga, men komplettera med ett begränsat bildmaterial om det förtydligar resonemanget.

3 Texten skall skrivas på svenska i första hand, men engelska kan accepteras i enskilda fall. Utnyttja stavnings- och grammatikverktygen för att undvika onödiga felskrivningar. Typografi och layout är valfri, men försök att utforma texten med rejäla marginaler, så att den blir lättare att kommentera. Textgrad och radavstånd bör väljas på motsvarande sätt utgå gärna från den här texten. Lämna in texten i form av papperskopia senast tisdag den 22 april Lägg uppsatsen i mitt postfack före kl och spara en personlig kopia för säkerhets skull; glöm inte att skriva namn och e-postadress (kth-mail). Om ni är bortresta kan uppsatsen också sändas med vanlig post, men skicka i så fall en separat pdf till min e-postadress, så att uppsatsen garanterat registreras i tid. Examination meddelas inom två veckor, varvid betyget rapporteras som godkänt eller icke godkänt (p/f). Den formella bedömningen utgår endast från ovan angivna krav, men kommentarerna tar också hänsyn till kvalitativa aspekter. Uppsatserna återlämnas med kommentarer i samband med slutseminarier under vecka 21, då vi diskuterar resultatet av uppsatserna och utvärderar kursen. Sent inlämnad uppsats rapporteras först som icke godkänd, men under förutsättning att uppsatsen är godtagen i övrigt rapporteras den som godkänd i samband med första datum för komplettering, måndag den 19 maj Rätt att komplettera förutsätter i övrigt att minst en påbörjad uppsats (en A4-sida) lämnas in senast en vecka efter angiven inlämningsdag. Lycka till! Anders Bergström kursansvarig/examinator

4 Referenslitteratur Allmänna översikter Kenneth Frampton: Modern Architecture. A Critical History (1980,standardverk). Henry-Russell Hitchcock: Modern Architecture (1958, äldre alternativ till Frampton). Olle Svedberg: Arkitekternas århundrade (1989, slutsåld, 1800-talet på svenska, även talbok). Planerarnas århundrade (1989, 1996, slutsåld, 1900-talet på svenska, även talbok). Barry Bergdoll: European Architecture (2000, tema 1800-talet, även talbok). Alan Colquhoun: Modern Architecture (2002, tema 1900-talet, även talbok). Hilde Heynen: Architecture and Modernity (1999, tema modernismen). Diane Ghirardo: Architecture after Modernism (1996, tema postmodernismen, även talbok). Claes Caldenby m. fl: Att bygga ett land (1998, slutsåld, svenskt 1900-tal, även talbok). Specialöversikter Bill Addis: Building Years of (2007, byggnadsteknikhistorisk översikt). Fredric Bedoire: Restaureringskonstens historia (2013, restaureringshistorisk översikt). Anna-Maria Blennow: Europas trädgårdar (1995, trädgårdshistorisk översikt, även talbok). Leonardo Benevolo: The European City (1993, stadsbyggnadshistorisk översikt). Mario Carpo: Architecture in the Age of Printing (2001, representationshistorisk översikt). Spiro Kostof m. fl: The Architect (1977, 2001, antologi över arkitektyrkets historia). Arkitekturhistorieämnets historia Andrew Leach: What is Architectural History? (2010, aktuell introduktion till ämnet). David Watkin: Morality and Architecture (1977, kritik av modernismens historieskrivning). Panayotis Tournikiotis: The Historiograohy of Modern Architecture (1999, utv. av Watkin). Friedrich Nietzsche: Vom Nutzen und Nactheil der Historie für das Leben (1874). svensk översättning: Om historiens nytta och skada (1998, ny översättning 2005). Arkitekturkritiska perspektiv Jane Rendell m. fl.: Gender, Space, Architecture (2000, genusteoretisk introduktion). Debra Coleman m. fl: Architecture and Feminism (1996, moderna genusperspektiv). Garry Stevens: The Favored Circle (1998, analys av arkitekturen som socialt fält). Dana Cuff: Architecture. The Story of Practice (1991, analys av arkitektyrket som praktik). Andrew Saint: The Image of the Architect (1983, slutsåld, den mediala bilden av arkitekten). Arkitekturteoretiska översikter och antologier Claes Caldenby m. fl.: Arkitekturteoriernas historia (2011, svensk översikt, även talbok). Hanno-Walter Kruft: A History of Architectural Theory (1994, äldre alt. till Caldenby). Adrian Forty: Words and Buildings (2004, ord och begrepp i modern arkitektur). Tomas Markus & Deborah Cameron: The Words Between the Spaces (2001, alt. till Forty). Harry Francis Mallgrave: Architectural Theory. I II. (2006, 2008, praktisk antologi).

5 Den akademiska klassicismen Arthur Drexler m. fl: The Architecture of the Ecole des Beaux-Arts (MoMA 1977). Joan Draper: The Ecole des Beaux-Arts, ur Kostof: The Architect (1977, s ). Robin Middleton m. fl: The Beaux-Arts and Nineteenth-Century French Architecture (1982). Claude Perrault: Les dix livres d architecture de Vitruve (1673, 1684). Charles Perrault: Parallèle des anciens et des modernes (I IV, ). Denis Diderot: Encyclopédie [ ] des sciences, des arts et des métiers ( ). engelsk översättning: A Diderot Pictorial Encyclopedia of Trades and Industry (1959 ). svensk översättning: Konst, Design och konst [ I ] (2003, även talbok). Marc-Antoine Laugier: Essai sur l architecture (1753, 1755). engelsk översättning: An Essay on Architecture (1977 ). Jean-Nicolas-Louis Durand: Précis des leçons d architecture ( ). Victor Hugo: Notre-Dame de Paris (1831). svensk översättning: Ringaren i Notre-Dame (1985, slutsåld). Eugène Viollet-le-Duc: Dictionnaire raisonné de l architecture française (I X, ). Entretiens sur l architecture (I II, ). engelsk översättning: Discourses on Architecture (I II, 1889, 1959). Julien Guadet: Elements et théorie de l architecture (1901). Stilarkitektur och byggnadskonst Hermann Muthesius: Stilarchitektur und Baukunst (1902). svensk översättning: Stilarkitektur och byggnadskonst (1910). Ellen Key: Skönhet i hemmen, Skönhet för alla (1899, 1996, 2006, slutsåld, även talbok). engelsk översättning: Beauty in the Home, Modern Swedish Design (2008 ). Karl Friedrich Schinkel: Sammlung architektonischer Entwürfe ( ). Gottfried Semper: Vorläufige Bemerkungen über bemalte Architektur und Plastik (1834). svensk översättning: Preliminära anteckningar om bemålad arkitektur och plastik (1986). Die Vier Elemente der Baukunst (1851). engelsk översättning: The Four Elements of Architecture (1989 ). Der Stil in den technischen und tektonischen Künsten (I II, ). engelsk översättning: Style in the Technical and Tectonic Arts (2004 ). Augustus Welby Pugin: Contrasts (1836). The True Principles of Pointed or Christian Architecture (1841). An Apology for the Revival of Christian Architecture (1843). John Ruskin: The Seven Lamps of Architecture (1849). The Stones of Venice (I III, , även talbok). svensk översättning: Hvad Venedigs stenar lära (1900), Gotikens natur (1905). Owen Jones: The Grammar of Ornament (1856). William Morris: News from Nowhere (1890, även talbok). svensk översättning: Nytt från en ny värld (1892, 1978, 2002, slutsåld). Ebenezer Howard: Tomorrow. A Peaceful Path to Real Reform (1898). Andra upplagan: Garden Cities of Tomorrow (1902).

6 Modernismens genombrott och kris Nikolaus Pevsner: Pioneers of the Modern Movement (1936, MoMA, 1949, även talbok). Reyner Banham: Theory and Design in the First Machine Age (1960 ). Beatriz Colomina: Privacy and Publicity. Modern Architecture as Mass Media (1994 ). svensk översättning: Privat och offentligt. Modern arkitektur som massmedium (1999 ). Adolf Loos: Ornament und Verbrechen (föredrag 1910, publicerat på franska 1913). svensk översättning: Ornament och brott, Ornament och brott (1985, slutsåld). Frederick Winslow Taylor: Principles of Scientific Management (1911). Walter Gropius: Der Programm des staatlichen Bauhauses in Weimar (1919). svensk översättning: Bauhausmanifestet, Design och konst [ I ] (2003, även talbok). The New Architecture and the Bauhaus (1935). Johannes Itten: Mein Vorkurs am Bauhaus (1963). engelsk översättning: Design and Form. The Basic Course at the Bauhaus (1964). Laszlo Moholy-Nagy: Von Material zu Architektur (1929). engelsk översättning: The New Vision (1947 ). Ernst Neufert: Bauentwurfslehre (1936 ). Le Corbusier: Vers une architecture (1923). engelsk översättning: Towards a New Architecture (1927, Toward an A. 2007, även talbok). Gunnar Asplund m. fl: Acceptera (1931, även talbok). Det postmoderna tillståndet Joseph Hudnut: The Post-Modern House, Architectural Record (1945). Charles Jencks: The Language of Post-Modern Architecture (1977). Jean-François Lyotard: La Condition postmoderne, Rapport sur le savoir (1979). svensk översättning: Det postmoderna tillståndet, Psykoanalytisk Tid/Skrift (nr 28 29:2009). Josep Lluis Sert: Can Our Cities Survive? (CIAM, 1942). Sven Markelius: Det framtida Stockholm (1945). Alison & Peter Smithson: The New Brutalism, Architectural Review (1954). Peter Cook: Plug-in City (Archigram, 1964). Henry Russell Hitchcock & Philip Johnson: The International Style (MoMA, 1932, 1966 ). Susanne Langer: Feeling and Form. A Theory of Art (1953). Jane Jacobs: The Death and Life of Great American Cities (1961, även talbok). svensk översättning: Den amerikanska storstadens liv och förfall (2005, även talbok). Robert Venturi: Complexity and Contradiction in Architecture (MoMA, 1966, 1977 ). Denise Scott Brown, R. Venturi & S. Izenour: Learning from Las Vegas (1972, 1977, även talbok). Tom Wolfe: From Bauhaus to Our House (1981). Aldo Rossi: L Architettura della città (1966). engelsk översättning: The Architecture of the City (1982 ). Colin Rowe & Fred Koetter: Collage City (artikel 1975, bok 1978). Rem Koolhaas: Delirious New York. A Retroactive Manifesto for Manhattan (1978, även talbok). Philip Johnson & Mark Wigley: Deconstructivist Architecture (MoMA, 1988).