Årskurs 1 hösten 2014 Schema för Arkitekturens historia och teori 1:1

Transkript

1 Årskurs 1 hösten 2014 Schema för Arkitekturens historia och teori 1:1 onsdag 22 oktober 9 12: A2 Introduktion till kursen och litteraturen, onsdag 29 oktober 9 12: A2 Antiken och den klassiska traditionen, onsdag 5 november 9 12: A2 Den medeltida byggnadshyttan, onsdag 12 november 9 12: A2 Renässanskulturen i Italien, fredag 14 november 9 17: A1 Seminarier kring litteratur och uppsats, studio 1 5 enligt särskilt schema. onsdag 19 november 9 12: A2 Den expansiva barocken, fredag 21 november 9 12: - Studiebesök på Stockholms slott, gruppvis enligt särskilt schema. fredag 9 januari senast Inlämning av uppsats i postrummet!

2 Årskurs 1 hösten 2014 A11HIB 7,5 hp Uppsats i Arkitekturens historia och teori 1:1 Höstens och vårens kursmoment examineras i båda fallen med individuella uppsatser om 3 4 sidor, eller cirka ord. Uppsatserna ansluter till de två angreppssätt som är vanliga inom arkitekturhistorieämnet. Höstens uppsats utgår från en översiktlig beskrivning av utvecklingen under en längre period, medan vårens uppsats utgör en fördjupad fallstudie, som beskriver situationen vid en begränsad tidpunkt. Höstens uppsats ska behandla arkitekturutvecklingen under den äldre epoken, som sträcker sig från antiken över medeltiden och renässansen till tiden kring sekelskiftet Hela epoken behöver inte behandlas, men uppsatsen bör omfatta en tydlig utveckling under en period av flera hundra år. Det räcker att beskriva förändringen, men ange gärna tänkbara orsaker. Valet av exempel är relativt fritt, men det är viktigt att avgränsa uppsatsämnet, så att arbetsinsatsen blir hanterlig. Utgå gärna från föreläsningarna, och försök att ha ämnesvalet i tankarna från början av kursen. Avgränsningen kan utgå från utvecklingen av städer, byggnadstyper, konstruktioner eller andra processer som kan uppfattas som viktiga under perioden. Det kan också handla om teoribildningen, arkitekt- eller byggnadsyrket, beställarnas betydelse eller något liknande. Även enskilda byggnader kan komma ifråga, och ett alternativ är att jämföra byggnader från olika epoker. Ämnesvalen stämmer vi av på seminarium i mindre grupper fredag 14 november 2014, då ni muntligt presenterar era förslag till uppsatsämnen. På seminarierna behandlar vi också frågor kring uppsatsen och litteraturen. Uppsatsen bör utgå från selektiv läsning av en valfri översiktsbok i kombination med någon källtext eller specialstudie. Internetkällor kan också användas, men de bör då kompletteras med annan litteratur. Pröva gärna att jämföra olika författares åsikter med varandra. Välj en personlig ståndpunkt allt får inte plats. Förslag på litteratur följer i anslutande litteraturförteckning, som först redovisar olika översikter och därefter källtexter och specialstudier i anslutning till varje föreläsning och respektive epok (sök även på eller För den som har svårt att läsa tryckt text finns också ett relativt stort utbud av talböcker markerade i förteckningen (sök på och kontakta funka@kth.se för registrering).

3 Disponera sedan texten i tydliga delar, med inledning, huvudtext och avslutning, som markeras antingen med blankrad eller rubrik. Redan efter det inledande stycket bör läsaren förstå vad uppsatsen handlar om, vilket också ger utrymme för detaljer och utvikningar i huvudtexten. Avslutningen kan vara sammanfattande men bör framförallt innehålla en personlig reflektion över den kunskap ni tillägnat er genom ämnesvalet. I en kort text är det inte nödvändigt att använda underrubriker, som snarast hindrar läsningen. Pröva istället att arbeta med en aktiv och medveten styckesindelning. Utnyttja också stavnings- och grammatikverktyg för att undvika onödiga felskrivningar. Texten ska skrivas på svenska i första hand, men engelska kan accepteras i enskilda fall, exempelvis för den som har engelska som förstaspråk. Det är inte nödvändigt att skriva med noter, men ange alltid källa vid eventuellt citat. Avsluta också texten med en förteckning över källor och litteratur. Illustrationer är inte nödvändiga, men använd ett begränsat bildmaterial om det förtydligar resonemanget. Typografi och layout är valfri, men försök att utforma texten med marginaler, så att den blir lättare att kommentera utgå gärna från den här texten! Lämna in i form av papperskopia senast fredag 9 januari Lägg uppsatsen i mitt postfack mittemot biblioteket före kl och spara en personlig kopia för säkerhets skull glöm inte att skriva namn och e-postadress (kth-mail). Om ni är bortresta kan uppsatsen också sändas med vanlig post samma dag, men skicka då en kopia i form av pdf till min e-postadress, så att uppsatsen garanterat registreras i tid. Examination meddelas inom två veckor, varvid betyget rapporteras som godkänt eller icke godkänt (p/f). Den formella bedömningen utgår endast från ovan angivna krav, men kommentarerna på texten tar också hänsyn till kvalitativa aspekter. Uppsatserna återlämnas med kommentarer i slutet av februari, innan nästa moment tar vid. Sent inlämnad uppsats rapporteras först som icke godkänd, men under förutsättning att uppsatsen är godtagen i övrigt rapporteras den som godkänd i samband med första datum för komplettering onsdag 4 mars Rätt att komplettera förutsätter i övrigt att minst en påbörjad uppsats (cirka en A4-sida) lämnas in senast en vecka efter angiven inlämningsdag. Lycka till! Anders Bergström kursansvarig/examinator

4 Referenslitteratur Allmänna översikter Marian Moffet m. fl: A World History of Architecture (2003, standardverk, även talbok). Ian Sutton: Western Architecture (1999, översikt i begränsat format, även talbok). Olle Svedberg: Europas arkitektur före 1800 (2000, slutsåld men läsvärd, även talbok). Marvin Trachtenberg & Isabelle Hyman: Architecture. From Prehistory to Postmodernity (1986, 2002, gedigen äldre översikt, lämplig som uppslagsbok, även talbok). Specialöversikter Bill Addis: Building Years of Design, Engineering and Construction (2007, standardverk, gedigen och väl illustrerad översikt över byggandets historia). Anna-Maria Blennow: Europas trädgårdar (1995, trädgårdshistoria, även talbok). Leonardo Benevolo: The European City (1993, kompakt stadsbyggnadshistoria). Mario Carpo: Architecture in the Age of Printing (2001, representationshistorisk översikt). Arkitektur- och historieämnet Hazel Conway & Rowan Roenisch: Understanding Architecture (1994, intro till ämnet). Andrew Leach: What is Architectural History? (2010, kompakt intro till historieämnet). Friedrich Nietzsche: Vom Nutzen und Nachteil der Historie fur das Leben (1874). svensk översättning: Om historiens nytta och skada (1998, ny översättning 2005 ). Nikolaus Pevsner: An Outline of European Architecture (1943, föråldrad klassiker). svensk översättning: Den europeiska arkitekturen (1978, slutsåld, finns som talbok). Arkitektyrket och arkitektutbildningen Dana Cuff: Architecture: The Story of Practice (1991, studie av arkitektyrket). Spiro Kostof m. fl: The Architect (1977, 2000 tillägg av Dana Cuff, arkitektyrkets historia). Anna Östnäs: Arkitekterna och deras yrkesutveckling i Sverige (1984, svensk översikt). Jadwiga Krupinska: What an Architecture Student Should Know (2014, utbildningsfrågor). Joan Ockman & Rebecca Williamson m. fl: Architecture School (2012, utbildningshistoria). Helena Werner: Kvinnliga arkitekter (2006, om hur kvinnor utbildade sig till arkitekter i Sverige). Arkitekturteoretiska och -kritiska perspektiv Claes Caldenby m. fl: Arkitekturteoriernas historia (2011, svenskspråkig översikt). Liane Lefaivre m. fl: The Emergence of Modern Architecture (2004, antologi med källtexter). Harry Francis Mallgrave: Architectural Theory, I II (2006, alternativ till Lefaivre). Deborah Cameron & Tomas Markus: The Words Between the Spaces (2001, ord och begrepp). Louise Durning m. fl: Gender and Architecture (2000, genusperspektiv på äldre exempel). Jane Rendell m. fl: Gender, Space, Architecture (2000, genusteoretisk introduktion).

5 Antiken och den klassiska traditionen Från megaron till doriska tempel Aten och de joniska stadsstaterna Kejsartidens Rom. John Coulton: Greek Architects at Work (1977, 1982, även talbok). Barbara Barletta: The Origins of the Greek Architectural Orders (2001, 2009 ) Mary Beard: The Parthenon (2002 ). svensk översättning: Parthenon [ ] en besynnerlig historia (2004, slutsåld, även talbok). Jérôme Carcopino: La vie quotidienne à Rome (1939). engelsk översättning: Daily Life in Ancient Rome (1940, 2003 med tillägg av Mary Beard). svensk översättning: Dagligt liv i antikens Rom (1961, slutsåld, finns som talbok). William MacDonald: The Pantheon. Design, Meaning and Progeny (1976, 2002 ). Keith Hopkins & Mary Beard: The Colosseum (2005 ) Mary Beard: Pompeii. The Life of a Roman Town (2009 ). svensk översättning: Pompeji. Livet i en romersk stad (2010, även talbok). Herodotos: Historia, grekisk handskrift (400-talet f. Kr). svensk översättning: Herodotos Historia (1920, 2000, även talbok). Vitruvius: De architectura, libri decem, latinsk handskrift (10-talet f. Kr., tryckt 1486) engelsk översättning: On Architecture (2009, även Ten Books i äldre översättningar). svensk översättning: Om arkitektur, tio böcker (1989, 2009, även talbok). Pausanias: Periegesis tes Hellados, grekisk handskrift (100-talet e. Kr.). engelsk översättning: Guide to Greece (1 2, 1984 ). Den medeltida byggnadshyttan Från kloster till katedraler Gotikens höjdpunkt i Frankrike Visby och Vadstena. Eugène Viollet-le-Duc: Dictionnaire raisonneé de l architecture française. I X ( ). Jean Gimpel: The Cathedral Builders (1961, slutsåld). Jan Svanberg: Medeltida byggmästare (1983, 1994, slutsåld, finns som talbok). Nicola Coldstream: Medieval Architecture (2002, även talbok). Augustinus: De civitate Dei, latinsk handskrift (400-talet). Benedictus de Nursia: Regula Benedicti, latinsk handskrift (500-talet). Abbé Suger: Liber de Rebus, latinsk handskrift (1140-talet). engelsk översättning: On the Abbey Church of St. Denis (1946, 1979 ). Villard de Honnecourt: fransk handteckningssamling (mitten av 1200-talet). engelsk utgåva: The Medieval Sketchbook of Villard de Honnecourt (2006 ). Birgitta Birgersdotter: Regula Salvatoris, latinsk handskrift (mitten av 1300-talet). Christine de Pizan: La cité des dames, fransk handskrift (1405, tryckt ). engelsk översättning: The City of Ladies (2007, här stavas namnet Pisan). svensk översättning: Kvinnostaden (2012, även talbok). Olaus Magnus: Historia de gentibus septentrionalibus (tryckt 1555, översatt till fem språk). svensk översättning: Historia om de nordiska folken ( , 1976, även talbok).

6 Renässanskulturen i Italien Upptakt i Florens Antiken rekonstrueras i teori och praktik Från Rom till Venedig. Jacob Burckhardt: Die Kultur der Renaissance in Italien (1860). svensk översättning: Renässanskulturen i Italien (1930, 2002, slutsåld, finns i talbok). Rudolf Wittkower: Architectural Principles in the Age of Humanism (1949 ). Françoise Choay: The Rule and the Model (1980, 1997, slutsåld). Deborah Howard: The Architectural History of Venice (1980, 2002 ). Christine Smith: Architecture in the Culture of Early Humanism (1992, slutsåld). Christine de Pizan: Livre des fais d armes et de chevalerie, handskrift (1410, tryckt 1488). engelsk översättning: The Book of Deeds of Arms and of Chivalry (1489, 1999 ). Leon Battista Alberti: De re aedificatoria, latinsk handskrift (1450, tryckt 1486, 1546). engelsk översättning: Ten Books on Architecture (1726, 1955). ny engelsk översättning: On the Art of Building in Ten Books (1988 ). Sebastiano Serlio: Tutte l opere d architettura et prospetiva ( ). engelsk översättning: The Five Books of Architecture (1611, 1982, nyövers. On A ) Giorgio Vasari: Le vite de piu eccelenti pittori, scultori ed architetti italiani (1550). svensk översättning: Berömda renässanskonstnärers liv (1926, 1982, även talbok). Andrea Palladio: I quattro libri dell architettura (1570). engelsk översättning: The Four Books of Architecture (1738, 1965, nyövers. on A ). svensk översättning: Fyra böcker om arkitektur (1928, 1983, slutsåld, finns i talbok). Den expansiva barocken Åter till Rom Samverkan mellan konstarterna Stormaktstidens Stockholm. Heinrich Wölfflin: Renaissance und Barock (1888). Erwin Panofsky: Perspektive als symbolische Form ( ). engelsk översättning: Perspective as Symbolic Form (1997 ). svensk översättning: Perspektivet som symbolisk form (1994, slutsåld). Helen Rosenau: The Ideal City (1959 ). Catherine Wilkinson: The New Professionalism, The Architect (1977, s ). Ragnar Josephson: Tessins slottsomgivning (1925, 2002, slutsåld). Hur Rom byggdes under renässans och barock (1926, 1968, slutsåld). Elisabeth Kieven: Il Gran Teatro del Mondo. Nicodemus Tessin the Younger in Rome, Konsthistorisk tidskricft (nr 1 2:2003, s. 4 15). Patricia Waddy: Tessin s Rome, Konsthistorisk tidskrift (nr 1 2:2003, s ). Drottning Kristina: La vie de la Reine Christine faite par elle mesme (1600-tal, tryckt 1751). svensk översättning: Självbiografi och aforismer (1957, nyutgåva Brev och skrifter 2006 ). Erik Dahlbergh: Suecia antiqua et hodierna, planschverk (sent 1600-tal, tryckt 1716). Nicodemus Tessin d. y: Observationer, handskrift 1714 (tryckt 2002 ). Reflexions sur les cinq ordres de l architecture, fransk handskrift (tidigt 1700-tal). svensk översättning: Reflexioner över de fem kolonnordningarna (tryckt 2005 ).