Socialt utsatta och psykiskt sjuka måste också få hjälp att sluta röka

Relevanta dokument
Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin

Hur hjälper du din kund sluta röka?

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatri, beroendevård och socialtjänst

Rökning, motiverande samtal och socialt arbete

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Tobaksavvänjning av psykiskt sjuka

Grundutbildning i tobaksavvänjning

Rådgivning och tobaksavvänjning

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin

Hur motiverad är patienten?

Tobaksavvänjning - nyheter, svårigheter och möjligheter

Vad ska vi ge för råd om tobak och hur kan det göras?

Vad ska vi ge för råd om tobak och hur kan det göras?

Rökning, snus och e-cigaretter

Rörelse ger dig mer energi, och du sover bättre.

Motiverande Samtal MI introduktion

När jag blir gravid ska jag sluta röka!

Vad ska vi ge för råd om tobak och hur kan det göras?

Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd

Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd

Hälsoprojektet på Södermalm

Rökningen är det minsta av deras problem -eller?

Rökningen är det minsta av deras problem -eller?

Tobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet

Rådgivning, motiverande samtal och tobaksavvänjning

Tobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet

Cellgifter/Cytostatika Myter & Sanningar:

SNUSKFAKTA. Sant eller falskt?

Dina tänder är viktiga. Du behöver dem varje dag.

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

UNGDOMSVARIANTEN FOLKHÄLSOPLAN Det är vi som gjort Ungdomsvarianten!

WORKSHOP. Coachande förhållningssätt & MI Motiverande samtal i vägledning. Studievägledarkonferens LIU 27 maj

Konsultation med skolan

Några frågor om dina känslor nu och tidigare

Frågor och svar TLV:s beslut att begränsa subventionen för Cymbalta

Kvalitetsrapport Så här går det

Sluta röka, börja leva

Systematiskt kvalitetsarbete

Folkhälsorapport 2015 i sammanfattning. Mona Backhans, Joanna Stjernschantz Forsberg, Anton Lager (redaktörer)

Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

Tränarguide del 1. Mattelek.

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Repetitivt arbete ska minska

För dig som är valutaväxlare. Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN

Om chefen är den sista som får veta. Varför är det enklare att berätta att man brutit benet än att man brutit ihop?

Syftet med en personlig handlingsplan

Bra att veta om sexuella övergrepp. För barn

Sid i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag

Sammanfattning på lättläst svenska

Fakta och förhållningssätt för professionella som möter utsatta barn

Viktiga saker att komma ihåg om din GILENYA -behandling

FINLAND I EUROPA 2008

FREDA-farlighetsbedömning

Minskad östrogenproduktion och besvär i underlivet Behandling med Oestring Så här sätter du in och byter Oestring... 8

Vet du vilka rättigheter du har?

Hur gör jag så att patienten blir delaktig, i samtalet, för att hitta lösningar vid förskrivning av hjälpmedel?

Central Barnhälsovård Västra Götalandsregionen i samarbete med Folkhälsokommittén

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 4. spelare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

Utvärdering APL frågor till praktikant

Systematiskt kvalitetsarbete

Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet.

Presentationsövningar

Avgiftsbefrielse för uppföljningsbesök hos tobaksavvänjare efter graviditet

Bli hållbar som student. Marie Thérèse Överström Kurator

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9

Det finns inga trollspön men det finns bra arbetssätt

BARN- OCH UNGDOMSENKÄT 2015 KORTVERSION

Träningslära. Årskurs 8

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Tankar om elevtankar. HÖJMA-projektet

P-02/03 säsongen 2016

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Investera i förskolan

En förskola med barnen i centrum

En bildserie om tobaksavvänjning

Information till elever och föräldrar i skolår 5

HÄLSOENKÄT ÅK 7-9. Gör så här:

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

STUDIEHANDLEDNING Spice - Hur farligt är det?

En tobaksfri förskola. varför och hur?

VÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?

Laxabon Frågor, svar och praktiska tips

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL

Lathund, procent med bråk, åk 8

Lägre kostnader och bättre hälsa samtidigt är det möjligt?

Sveriges Trafikskolors Riksförbund Film om körkort för nysvenskar Speakertext - Svensk

MENTALISERINGSBASERAD TERAPI

Hälso- och sjukvårdslagen

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

Viktiga saker att komma ihåg om din GILENYA -behandling. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning.

Motiverande samtal MI

arbetslösa står utan ersättning oroväckande hög ökning på fyra år

Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

Föräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan?

Transkript:

Socialt utsatta och psykiskt sjuka måste också få hjälp att sluta röka Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Ladda ner PP:n och bli medlem här Barbro.holm-ivarsson@telia.com

Nationella mål och Tobakskonventionen Riksdagen har bestämt följande delmål för minskat tobaksbruk - en halvering till 2014 av andelen rökare bland de grupper som röker mest - en halvering av ungdomar som börjar röka och snusa. - ingen ska behöva utsättas för passiv rökning - alla ska ha rätt till en tobaksfri livsstart. WHO:s ramkonvention om tobakskontroll har som mål att -alla ska få information om rökningens hälsorisker -alla ska få lättillgänglig hjälp att sluta röka. -ingen ska behöva utsättas för passiv rökning Socialstyrelsens riktlinjer - alla ska erbjudas kvalificerad behandling = tobaksavvänjning - psykiskt sjuka pekas ut som en särskilt utsatt grupp

Varför ska man hjälpa folk att sluta röka? Upp till 20 ggr så hög risk för 58 sjukdomar - psykiskt sjuka högre risk Varannan rökare dör av sin rökning - 6 600 per år Rökning förkortar livet med i snitt 10 år - 25 år för psykiskt sjuka Rökare har 8 sjukdagar mer per år och kostar mer att ha anställda Rökningen beräknas kosta samhället minst 30 miljarder kr per år Röka kostar i snitt 13 000-20 000 kr per år för rökaren själv 11 % rökte 2011 socialt utsatta röker betydligt mer Samtidigt vill 70-85% sluta röka Var tredje vill ha hjälp att sluta Det finns tobaksavvänjning på alla hälsocentraler i Kalmar län Många av de som nu röker tillhör en hård kärna som behöver hjälp

Önskan - försök att sluta röka Alla rökare 70% önskar sluta 30% försöker varje år 2-3% slutar

Hälsorisker med rökning Hjärt-kärlsjukdomar Hjärtinfarkt, stroke, åderförkalkning Lungsjukdomar Lungcancer, kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL Cancer Lungor, munhålan, luftstrupen, matstrupen, urinblåsan, njurarna, magsäcken, bukspottskörteln och livmoderhalsen Psykisk påverkan Stress, depression, ångest, alkohol- och drogberoende Andra risker Dålig kondition, blodcirkulation, diabetes, operationskomplikationer, ryggbesvär, syn- och hörselnedsättningar, benskörhet, tandlossning, impotens, minskad fertilitet, risker för barnet vid graviditet Passiv rökning ökar risken för hjärtinfarkt, lungcancer och KOL.

Stress, negativa känslor och rökning Lugnande effekt = abstinenslindring Rökare är mer stressade Rökstopp ger minskad stress och mindre negativa känslor

Nikotinberoendet Bästa välbefinnandenivå (koncentrerad, stimulerad, lugn) Ca 1 tim Ca 1 tim Ca 1 tim Nikotinreceptorerna eller nikotinkopparna

Nikotinberoendet abstinensperioden Bästa välbefinnandenivå (koncentrerad, stimulerad, lugn) Ca 1 tim Ca 1 mån Nikotinreceptorerna eller nikotinkopparna

Psykiskt sjuka och rökning Röker ännu mer Blir ännu sjukare Får ännu större ekonomiska problem Har svårare att hantera rökningens negativa konsekvenser Kan vara mycket starkt beroende Vill sluta röka i lika hög grad Kan sluta om de får adekvat hjälp Svårt att få adekvat hjälp Ångest och depressivitet minskar efter rökstopp Symtom förbättas hos schizofrena efter rökstopp

Patienter i behandling för annat beroende Alkohol, kokain och opiater Kan lyckas i ungefär samma utsträckning som andra Bör erbjudas sluta röka samtidigt motivationen är större då Ökar chansen att bli fri från det andra beroendet Ta hänsyn till motivationen

Kommunen Socialtjänst - Socialbidrag - Budget- och skuldrådgivning - Arbetslösa - Alkoholberoende Kommunens omsorg Socialpsykiatri Vid bidrag till behandlingshem Hemsjukvård Skola Ungdomsmottagning

Ungdomar och tobak De ungdomar som röker är de som visar fler riskbeteenden (skolk, utagerande beteende, alkohol, droger, sexuellt riskbeteende) Tobak är den första drog ungdomar kommer i kontakt med Tobaksbrukande ungdomar - dricker mer alkohol och brukar mer cannabis - blir lättare beroende av alkohol och droger - har lättare att få ångest och depressioner De flesta vill och har försökt sluta Leder ofta till ett livslångt nikotinberoende

Vad vet vi om snus? Nästan hälften av de vuxna snusarna vill sluta 18% män och 4% kvinnor snusar Var tredje vill ha hjälp att sluta Snus är inget evidensbaserat rökavvänjningsmedel Metoder och läkemedel för rökavvänjning kan tillämpas vid snusning Hälsorisker Snus innehåller 2 500 kemiska ämnen, varav 28 cancerframkallande Höjer puls och blodtryck (hjärtat får slå 12.000 fler slag/dygn) Ökad risk för cancer (bukspottkörteln, ev också matstrupe, magcancer) Ökad risk att dö i hjärt-kärlsjukdom och stroke Ökad risk för diabetes typ II Ökad risk för metabola syndromet Munskador; slemhinneförändringar, frilagda tandhalsar Graviditet: ökad risk för havandeskapsförgiftning, för tidig förlossning och låg födelsevikt. Primärvården 2004-10

Vad betyder det för människor att sluta röka? Friskare, lungproblem förbättras snabbt Bättre sömn Bättre kondition Mer energi Bättre självförtroende Mera pengar Mindre stress & negativa känslor Fokus på det friska Lär sig hantera känslor och situationer på ett friskare sätt Tränar förmågan att ta kontroll över livet Mindre neuroleptica (psykiskt sjuka)

Hindrande föreställningar Rökning är guldkanten på livet det blir ett tomt och trist liv i saknad om jag slutar Att sluta röka är plågsamt, man klättrar på väggarna Jag kommer att bli fet Jag är rädd att misslyckas Rökare är trevligare och har roligare

Vad händer i kroppen -nikotinabstinens Intensivast de första två veckorna En av fem får inga abstinensbesvär Vanliga symtom: sug efter nikotin nedstämdhet irritabilitet, frustration, ilska koncentrationssvårigheter ängslan, rastlöshet sömnsvårigheter ökad aptit, viktökning

Vikt och motvikt Den genomsnittliga viktökningen är ca 3 5 kg, ca 10% kan öka mer. Blodsockernivån sjunker Vana att ha något i munnen Vana att föra handen till munnen Minskad förbränning - förbrukar inte det man äter Sysselsättning äter istället för att röka Uppmuntra till en plan ökad motion, regelbundna måltider, planera måltiderna, tänka på vad man äter

Rekommenderad metod för att sluta röka 1. Sätt ett stoppdatum en bit fram i tiden (gärna inom 1-4 veckor) 2. Om hög konsumtion minska till normal ( 20) men inte trappa en och en till noll! 3. Vid tobaksstoppet: Använd gärna läkemedel Ät ordentligt och regelbundet Öka fysiska aktiviteten

Läkemedel för att sluta röka På marknaden idag finns: 1. Nikotinläkemedel (receptfria) 2. Zyban (receptbelagd) 3. Champix (receptbelagd) - Lindrar abstinens och röksug - Används max 6-12 månader - Ta rekommenderad dos - Kostar mindre än när man rökte Nikotinläkemedel rekommenderas i första hand. Gärna kombinationsbehandling (plåster+annat preparat).

Nikotinläkemedel Nikotintuggummi Nikotinplåster (dag, dygnet-runt) Microtab Sugtablett Munhålespray Munhålepulver Inhalator Nässpray (receptbelagd) Används från rökstoppsdagen Fördubblar chansen att lyckas Använd rekommenderad dos Kan användas för att röka mindre Viss risk för beroende av tuggummit Även för snusare Det mest riskfria för psykiskt sjuka Kan skrivas ut på recept.

Zyban (bupropion) Ett antidepressivt läkemedel för rökavvänjning utan nikotin Receptbelagt. Ingår i läkemedelsförmånerna Påbörja behandlingen medan man röker. Rökstopp inom 2 veckor Behandlingstid 7 veckor Lindrar abstinens och röksug Minskar lusten att röka Biverkningar: sömnsvårigheter, illamående, muntorrhet Risk för interaktioner Försiktighet när det gäller psykiskt sköra personer pga biverkningsspektrumet (depression, maniska och psykotiska symtom i spektrumet)

Champix (vareniklin) Ett läkemedel för rökavvänjning utan nikotin Receptbelagt. Ingår i läkemedelsförmånerna Påbörja behandlingen medan man röker. Rökstopp inom 2 veckor Behandlingstid 12 veckor Lindrar abstinens och röksug Minskar lusten att röka Biverkningar: insomningsbesvär, illamående Försiktighet när det gäller psykiskt sköra personer pga biverkningsspektrumet. Kan ge depression hos depressivt lagda.

Att bryta vanan Rökningen är betingad till situationer och sinnesstämningar

Att bryta vanan Man måste göra på ett nytt sätt i olika situationer Efter maten När man dricker kaffe När man dricker alkohol När man talar i telefon

Bryta vanor Göra på ett nytt sätt Tex vid oro, stress När det är fest och fira Genomskåda Blir jag verkligen lugnare av att röka? Blir jag gladare? Kan man få belöning på något annat sätt?

Vad krävs för att lyckas sluta? För det första: Varför sluta röka?

Ambivalens Vinner bättre hälsa bättre ekonomi slippa beroendet fräschare mindre obekvämt bättre förebild lättare att få jobb Förlorar bästa vän tröst identitet njutning lugnande uppiggande minskar aptiten

Vad krävs för att lyckas sluta? För det andra: Tro på att man ska lyckas Råd Bestäm stoppdatum Kasta bort all tobak Vid behov - använd läkemedel Kvalificerat avvänjningsstöd + Receptbelagda läkemedel

Socialstyrelsens nya riktlinjer om sjukdomsförebyggande metoder Enkla råd Rådgivande samtal Kvalificerat rådgivande samtal (tobaksavvänjning)

Enkla råd=5 minuter 1. Fråga om tobaksvanor: Röker/snusar du? 2. Råd att sluta: Med tanke på. rekommenderar jag dig att sluta. 3. Undersök motivationen: Är du intresserad av att sluta? 4. Hjälp till: Får jag berätta lite om de bra metoder som finns idag? -Bestäm ett stoppdatum när du slutar helt -Kasta all tobak -Använd gärna läkemedel Vill du ha stöd på hälsocentralen eller Sluta röka-linjen 020-84 00 00? Vill du ha en broschyr om hur man slutar? 5. Följ upp

Rådgivning om tobak =en längre rådgivning 10-30 min Förstärk skälen för att sluta röka Identifiera hinder och hitta lösningar Diskutera stoppdatum Diskutera strategier för att hantera nikotinsug & abstinens Diskutera strategier för att hantera svåra situationer & känslor Diskutera socialt stöd Rekommendera läkemedelsbehandling

Motiverande samtal (MI) 1. Förhållningssätt =klienten är experten på sitt eget liv 2. Samtalsteknik = reflektivt lyssnande 3. Locka fram prat om rökningen 4. Erbjud information som är befogad 5. Betona klientens självbestämmande

Ett kort MI-samtal om rökning 1. Inledning - Hur ser du på att du röker? Berätta. 2. Framkalla prat om att minska eller sluta Bedöm och stimulera motivationen - Hur intresserad är du av att sluta röka (på en skala 0-10)? Öppna frågor med inriktning på förändring - Vad är det du gillar med att röka? - Finns det någonting som är mindre bra med att röka? - Vad skulle du kunna vinna på att sluta? - Finns det några nackdelar, hinder? (... lösningar?) - Hur skulle du kunna göra om du verkligen ville sluta röka? Erbjud information vid behov - Vad vet du om bra metoder för att sluta? Får jag berätta? - Det finns ju också bra stöd att få. Vill du höra? 3. Avslutning - försök locka fram ett åtagande - Vad tänker du nu? Hur tänker du göra?

Tobaksavvänjning (kvalificerat rådgivande behandling) Utbildad personal Kognitivt beteendeinriktade metoder (KBT) för att ändra tankar och vanor Individuell- eller gruppbehandling Förstärk skälen för att sluta röka Identifiera hinder och hitta lösningar Diskutera stoppdatum Diskutera strategier för att hantera nikotinsug & abstinens Diskutera strategier för att hantera svåra situationer & känslor Diskutera socialt stöd Rekommendera läkemedelsbehandling

Sluta-röka-processen för psykiskt sjuka - att tänka på Större risk för abstinens och återfall Välj en lugn fas av sjukdomen Att minska på konsumtionen är en bra början särskilt för de som röker stora mängder ( 20) och kan ibland vara det enda som kan uppnås Längre och noggrannare förberedelser Inte sätta stoppdatum förrän man är mogen för det Behov av att få prova och experimentera Intensivare stöd under längre tid av personal som de känner och litar på

Läkemedel för psykiskt sjuka Nikotinläkemedel rekommenderas i första hand. Gärna kombinationsbehandling (plåster+annat preparat). Kan behöva användas längre tid än vad som normalt rekommenderas. Zyban försiktighetsprincip pga biverkningsspektrumet Champix försiktighetsprincip pga biverkningsspektrumet Kontrollera nivåerna i blodet av neuroleptika höjs generellt vid rökstopp med 50% på 14 dagar. Mät plasmanivåerna före rökstoppet, minska med omkring 10 procent per dag under fyra dagar efter stoppet och kontrollera därefter plasmanivån igen. Även opiater, barbiturater, bensodiazepiner och tricykliska antidepressiva läkemedel kan minskas (de två senare med ca 25%) Patienter på atypiska neuroleptica röker mindre och har betydligt lättare att sluta (Leponex, Clozapin, Risperdal, Zyprexa)

Sluta-röka-linjen Sluta-röka-linjen behandlar rökare och snusare per telefon Kostnadsfri handledning för professionella Kort, ställ och affisch kostnadsfritt från Sluta-röka-linjen

Hjälp och hemsidor om rådgivning och tobaksavvänjning Hälso/vårdcentralerna har utbildade tobaksavvänjare www.slutarokalinjen.org www.slutarokalinjen.se hemsida om tobaksavvänjning www.rokfri.vardguiden.se Internetprogram för att sluta röka www.fhi.se - Statens folkhälsoinstituts hemsida med material www.apoteket.se (Apotekets hemsida om läkemedel)