3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende.



Relevanta dokument
Utbudsidan Produktionsteori

Kostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat

Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Föreläsning 1 och 2 Emelie Heintz

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 3-4. Produktionsteori. - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen. - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010

Kapitel 6 Imperfekt konkurrens

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4


Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ.

DEPARTMENT OF ECONOMICS SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT LUND UNIVERSITY KOSTNADSKURVOR

2. Härled TR och MR från efterfrågekurvan nedan. 3. Hur förhåller sig lutningen på MR till lutningen på D? Svar: MR har dubbla lutningen mot D.

F7 Produktionsfaktorer

Föreläsning 4: Produktion

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:


NEGA01, Mikroekonomi 12 hp

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

Definitioner - Antaganden - Hypoteser Slutsatser

Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori

Ett företag tillverkar två produkter A och B. För respektive produkt finns nedanstående information. Beloppen är angivna i 1000.

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p)

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan

MP L AP L. MP L = q/ L

MARKNADSFORMER VAD ÄR EN MARKNAD? - PRODUKTMÄSSIG AVGRÄNSNING - GEOGRAFISK AVGRÄNSNING ANTAL AKTÖRER (SÄLJARE/KÖPARE) TYP AV VARA (HOMOGEN, HETEROGEN)

Funktioner. Varumarknaden. Penningmarknaden. IS-LM-modellen. Arbetsmarknaden. Kort och mellanlång sikt. AS-AD-modellen. Lång sikt: Solowmodellen

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Instruktion: Totalpoäng på tentamen är 50. För betyget G krävs minst 25 poäng. För betyget VG krävs minst 37,5 poäng.

En effektiv miljöpolitik

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009

Föreläsning 7 - Faktormarknader

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

TENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011. Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011

National- och företagsekonomi HT Läsanvisningar till Frank, Microeconomics and Behavior

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Namn. Personbeteckning. Ifylles av examinator:

Tentamen i Nationalekonomi

Arbetskraften. Arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Blanchard kapitel 7. Idag: arbetsmarknaden. och priser? ne- och prisbildningen

MONOPOLISTISK KONKURRENS

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

- MC för slutprodukten produktionen minskar man köper mindre av alla produktionsfaktorer

Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller

KONKURRENS OCH MONOPOL (S.53-66)

Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132)

NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori)

Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH2A. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Övningsuppgifter - modul 3 (kapitel 6 7, Perloff) *

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

Övningar i prisbildning

TENTAMEN. Karlstad Business School Handelshögskolan vid Karlstads universitet. Globalisering och utveckling 4,5 hp NEGAOI. Datum: Tid: Lärare:

Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1. Fråga 1. Fråga 1. a) K. 10 isokost. isokvant. Lc La 20 L

Svar till övning 8, Frank kap Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare och säljare)

Miljö- och livsmedelsekonomi: Urvalsprovets modellsvar 2019

Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter

Extra frågor att träna på

F alt. F(x) E D C B. 80% 40p. 70% 35p

SAMMANFATTNING TPPE98 Ekonomisk analys: Ekonomisk teori

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR

Marknadsformer och marknadsmakt. Grundkurs i nationalekonomi för jurister HT 2014 Jesper Roine, SITE, Handelshögskolan i Stockholm

Samhällsekonomiska effekter vid genomförandet av en budgetneutral förändring av momssatsstrukturen metoder och utgångspunkter

Tentamen förslag till lösningar

MIKROTEORI N \: ~ 1-ou

LINKÖPINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL. Jan Lindvall

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71 EKONOMPROGRAMMET 2007

c) Vid vilka tillverkade kvantiteter gör företaget åtminstone någon vinst?

Försättsblad Tentamen

Imperfektioner. 1 December () Lektion 7 1/12 1 / 10

Uppgifter att arbeta med inför workshop på kursen

SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET

Gör-det-själv-uppgifter 4: Marknader fördjupning

Ekonomisk Analys: Ekonomisk Teori

Reglering med intäktstak incitament på kort och lång sikt

Sammanfattning kapitel 9 Produktion

Lösningsförslag Tenta I

Rapport 2003:1. Samhällsekonomiska konsekvenser för Sverige av begränsad handel med utsläppsrätter enligt

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Monopolreglering med nätnyttomodellens princip modellkalibrering och incitament. Björn Lantz

Tillväxt och konjunkturer

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009

Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur

Fråga 3: Följande tabell nedan visar kvantiteterna av efterfrågan och utbud på en viss vara vid olika prisnivåer:

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum Jonas Häckner. Så här gör vi:

Tentamen Nationalekonomi A VT 2016

Övningar i Handelsteori

Transkript:

Övning 5 september 2009 Produktionsteori FRANK kap. 9-11 1. Definiera rörliga och fasta produktionsfaktorer. Svar: Rörliga är de som varierar med den producerade mängden. Fasta är de som är oberoende av den producerade mängden. 2. Definiera marginalprodukten av arbete. Svar: Den marginella ökningen av den totala produktionen när mängden arbete ökas en marginell enhet. MP L=dQ/dL 3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende. Q Q=F(K 0,L) L Svar: Se figur 9.7. 4. Vad visar en isokvant? Förklara i ord. Svar: En kurva som visar vilka kombinationer av produktionsfaktorerna som ger en viss mängd produktion.

5. Lutningen på isokvanten har en speciell innebörd, och också ett eget namn. Vad kallar vi lutningen och hur tolkar vi den? Svar: MRTS beskriver hur många enheter K måste öka för att kompensera för en enhets minskning i L jmf. Fig. 9.9 6. Förklara vad avtagande marginalavkastning är. Är det samma sak som avtagande skalavkastning? Om inte, vad är skillnaden? Svar: Avtagande marginalavkastning handlar om att den marginella ökningen av den totala produktionen vid ökningen av en produktionsfaktor (givet att alla andra är konstanta) minskar när vi ökar insatsen av produktionsfaktorn Det har alltså med kort sikt att göra. Avtagande skalavkastning handlar om att att ökningen av produktionen minskar mindre än proportionellt när alla insatser ökas proportionellt till varandra skalas upp. 7. Författaren berättar om sin iakttagelse från Nepal, där mängder av arbetare för hand krossade berg till grus till en väg. Hans första tanke var att Nepal är för fattigt för att ha råd att skaffa en maskin som krossar berg till grus, som vi gör t.ex. i Sverige, eller USA. Han förstod senare att det var feltänkt. Även om vi skänkte dem en bergkross skulle de (helt riktigt) inte använda den. Varför? Svar: Det handlar inte om att man inte har råd att köpa maskinen, utan att man inte har råd att använda den! Eftersom arbetskraften är så billig och eftersom maskinen har ett värde, så vore det bättre att sälja maskinen och använda arbetskraft, även ifall man fick maskinen gratis. Återigen en applikation av alternativkostnad. 8. Definiera rörliga och fasta kostnader. Svar: Samma som fråga 1, fast nu gäller det kostnader. 9. Förklara i ord varför vi vet att marginalkostnadskurvan skär genomsnittskostnadskurvan i en särskild punkt. Svar: När marginalkostnaden är lägre än styckkostnaden måste den nya styckkostnaden efter en marginell ökning av produktionen vara lägre än den tidigare: alltså faller styckkostnaden så länge marginalkostnadskurvan ligger under styckkostnadskurvan. På samma

sätt ser vi att styckkostnaden måste öka vid ökad produktion när marginalkostnadskurva ligger över styckkostnadskurvan. Därmed vet vi att MC måste skära AC i AC:s lägsta punkt. 10. Utgå från totalkostnadsfunktionen TC=775+20q-5q 2 +4q 3. a. Ange de rörliga genomsnittskostnaderna SVAR: AVC=20-5q+4q 2 b. Ange marginalkostnaderna SVAR MC=20-10q+12q 2 c. Ange de fasta genomsnittskostnaderna SVAR: AFC=775/q d. Ange totala genomsnittskostnader. Verifiera att totala genomsnittskostnader är summan av de rörliga och fasta genomsnittskostnaderna SVAR: ATC=775/q+20-5q+4q 2 =AFC+AVC 11. På lång sikt är alla produktionsfaktorer rörliga och vi kan därför välja den mest fördelaktiga kombinationen av arbete och kapital. Visa hur vi använder isokvanten och isokostlinjen för att hitta den optimala kombinationen. Vad bestämmer lutningen på isokostlinjen? Svar: Se t.ex. figur 10.11 och 10.12. Lutningen på isokostlinjen bestäms av relativpriset för arbete/kapital. 12. Vilka är de fyra villkoren för perfekt konkurrens? Förstår du deras respektive roll? Svar: Homogen/standardiserade produkter, Pristagare, fritt inträde och utträde och perfekt rörliga produktionsfaktorer på lång sikt, fullständig information. Se s. 337-338. 13. Visa konsumentöverskott och producentöverskott på aggregerad nivå (= marknadsnivå, ej företagsnivå). Svar: Se fig. 11.11. 14. På en perfekt konkurrensmarknad kommer produktionen att bedrivas effektivt. Vad betyder effektivitet i det här fallet?

Svar: Att den produktion som sker använder så lite resurser som är möjligt. Detta gäller förstås när företagen producerar på lägsta punkten på kurvan för röliga kostnader. 15. Efterfrågan och utbud för en vara på en perfekt konkurrens marknad ges av P = 1400 2Q respektive P = 200+4Q. På denna marknad finns ett antal företag med identiska kostnadsfunktioner. Vart och ett av företagen producerar 10 enheter av varan. Hur många företag finns på marknaden? SVAR: Räkna ut efterfrågad kvantitet på hela marknaden: 200Q+4Q=1200-2Q Q=200, varje företag producerar 10 enheter så måste finnas 20 företag. 16. Ett företag som opererar under perfekt konkurrens på en marknad möter där priset p=42. Företagets kortsiktiga totalkostnadsfunktion är TC=50+10q+0,1q 2. Hur mycket kommer företaget att producera om det vinstmaximerar? Vad blir vinsten? SVAR: Använd P=MC, P=42. Vad är MC? MC=10+0,2q 42=10+0,2q q=160. Vinst=TR-TC=42*160- (50+10*160+0,1*160^2)=6720-4210 = 2510 17. Ett textilföretag i Boråstrakten, som inte anser sig kunna påverka marknadspriset har en kostnadsfunktion TC=50,000+30Q+0,05Q 2. Priset företaget möter är 200 kr. A) Beräkna företagets totala kostnader (TC) och totala intäkter (TR) vid en omsättning på 1500 (Q=1500). SVAR: TC= 50,000+30*1500+0,05*1500^2=207,500 TR=p*Q=200*1500=300,000 B) Hur stor är vinsten vid denna omsättning? SVAR: Vinst = TR-TC, vinst=300,000-207,500=92,500 C) Vinstmaximerar företaget om det producerar 1500? SVAR: NEJ, Vinst max vid MC=P, MC=30+0,1Q MC=P, 30+0,1Q=200 Q=170/0,1=1700 D) Hur stor hade vinsten varit om man vinstmaximerat (givet att de inte gör det vid Q=1500)?

SVAR:vinst=TR-Tc=200*1700- (50,000+30*1700+0,05*1700^2)=340,000- (50,000+51,000+144,500)=340,000-245,500=94,500 18 Antag att ett företags totala kostnader ges av TCi = 36000 + 5q2 och att priset som det kan sälja sin produkt för är 1000 kr. Företaget verkar under perfekt konkurrens. Beräkna vinsten. SVAR: MC=10q p=1000, p=mc, 10q=1000, q=100, Vinst=1000*100 - (36000+5*100^2) = 100000-86000=14000