LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling

+ -+ LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Södra skolan Läsåret 2014/2015

Innehåll Varför denna plan 2 Våra åtgärder 6 Vår vision.. 3 Kommunikation och Våra ordningsregler.. 3 spridning... 7 Utvärdering... 4 Kompetensutveckling Elevens delaktighet.. 4 och resurser. 8 Kartläggning och Utvärdering och revidering, nulägesanalys. 5 Om det händer 8 Vårt mål.5 Rutiner 9 Ordlista.. 12 Alla barn och elever har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. Förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, skolan och vuxenutbildningen ska vara fria från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. När elever känner sig trygga i skolan påverkas även studieresultaten i positiv riktning. Skolverket Allmänna råd (Skolfs. 2012:10) Varför denna plan? Alla elever ska komma till skolan och känna sig respekterade och trygga. Detta styrs av bland annat diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen(6 kap. 2010:800). I den plan du nu läser preciserar vi varje år de mål och åtgärder vi satt upp utifrån rådande behov. För att möjliggöra detta arbetar vi medvetet på flera nivåer och detta kan åskådliggöras i en modell med tre delar. FRÄMJANDE arbete FÖREBYGGANDE arbete ÅTGÄRDANDE arbete syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten identifierats som riskfaktorer. syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla diskrimineringsgrunderna 1, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning, är en naturlig del i det vardagliga arbetet. kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt, innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. 1 Det främjande arbetet ska omfatta diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning. Inget hindrar dock att man även arbetar med diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet och ålder. 2

Vår vision 2014/2015 Alla på Södra skolan ska utvecklas och lära i en miljö som präglas av trivsel, trygghet och delaktighet. Tillsammans arbetar vi med respekt för alla människors lika värde. Våra ordnings- och trivselregler Tillsammans utarbetar elever och personal på varje skola de trivselregler som ska gälla. Som grund till detta arbete ligger de i kommunen övergripande trivsel- och ordningsreglerna. Reglerna skall regelbundet utvärderas och förnyas, vilket sker varje höst och involverar elevråd, personal samt samverkansgrupp (bestående av bl.a. klassföräldrarna). På Södra skolan ska vi vara trevliga mot varandra i ord och handling. vara ute på rasterna. lyssna på alla vuxna som jobbar på skolan. hjälpa varandra. låta bli att kasta sten, kottar eller snöboll. vara rädda om skolan och dess materiel. använda ett bra bordsskick. låta bli att äta godis. parkera cyklarna utanför skolgården. använda hjälm när vi åker iskana, skateboard eller liknande. En enskild klass kan komplettera dessa med ytterligare regler. 3

Utvärdering Under det gångna året har bland annat förbättringar av gruppklimatet och minimerandet av risk för utanförskap varit prioriterade områden på skolan. Arbete i klasserna har skett på olika sätt t.ex. genom att arbeta med dilemmafrågor, massage, värdegrundsövningar och etiska samtal. Vi har också haft olika teman med fokus på värdegrunder. Vårt elevhälsoteam har också varit delaktiga i vårt arbete tillsammans med eleverna. En viktig faktor för elevernas trygghet ute på raster är närvarande vuxna. Vi har en stor skolgård och för att eleverna lätt ska se var vuxna finns använder vi reflexvästar. Detta har bidragit till att stärka individerna och både elever och personal upplever att det lett till ett bättre gruppklimat och en ökad trygghet för eleverna som känner att de kan uppsöka flera olika vuxna vid behov, det behöver inte vara den egna läraren. Särskild vikt har också lagts på att man från personalens sida speciellt uppmärksammat utåtagerande och ensamma barn, vilket också har lett till minskat utanförskap. Vi arbetar för att skapa en utemiljö som inspirerar till lek i grupper och i samspel. Fritidspersonal har också anordnat olika rastaktiviteter och introducerat nya lekar. På skolan har vi återkommande aktiviteter och inslag med syftet att elever i olika åldrar samverkar på olika sätt. Några exempel på det är skogsdagar, Södralunken och Södrakampen. Vi arbetar också med faddersystem där våra äldre elever i åk 3 utgör ett stöd och en viktig kontakt för våra yngsta elever. På skolan finns barn med annan etnisk bakgrund. Bland annat har mottagandet av asylsökande i kommunen resulterat i nya klasskamrater. Arbete har lagts ner för att välkomna och integrera eleverna i de olika klasserna. Från personalens håll har man aktivt jobbat med att diskutera och arbeta med alla barn/elevers värderingar så att barnen från andra länder numera ingår i än större utsträckning i klass- och skolgemenskapen. Vi har under temat Mångfald fått hjälp att genomföra danser från andra länder. Det har gett oss en ökad möjlighet att lära känna andra kulturer, möta elever och vuxna som delar med sig och berikar. Förutom ovanstående har flera åtgärder gjorts på skol-, arbetslags- och klassnivå för att förbättra trivsel och trygghet för alla. Exempel på detta är arbetet för att komma till rätta med otryggheten i omklädningsrummen och på skolgården genom att vuxna finns med när behov uppstår. I projektet Skapande skola har vi under året arbetat med mångfald, kultur och historia och tittat på stora uppfinningar i världen. Våra treor har haft besök av en ensamkommande elev som berättat om sitt liv och sin resa till Sverige. Eleverna har visat stort intresse för att ta till sig och försöka förstå. 4

Elevens delaktighet Under vårterminen svarar alla elever på enkätundersökningen från SKL, där bl.a. trivsel och trygghet berörs. Trivsel och trygghet diskuteras också i samband med upprättandet av individuell utvecklingsplan och vid utvecklingssamtalet. Diskussioner och kartläggning hålls i klasserna kring trygga och otrygga miljöer på skolan (Husmodellen). Eleverna är via klass- och elevråd delaktiga i revideringen av skolans ordningsregler och de arbetar också med planen mot diskriminering och kränkande behandling. Utöver detta sker ett kontinuerligt och alltid pågående arbete med aktiva demokratidiskussioner, arbete med social kompetens och etiska samtal i det vardagliga arbetet, där elevernas åsikter och frågor lyfts fram. Vi eftersträvar ett arbetssätt som främjar elevernas delaktighet och utvecklar förmågan att vara kritisk till beteenden och situationer som inte överensstämmer med vår värdegrund. Vi vill också att våra elever ska utveckla sin förmåga att kunna säga ifrån; säga nej och ta hjälp av vuxna vid situationer som inte är ok. 5

Kartläggning och nulägesanalys I arbetet med att kartlägga och analysera behov av prioriterade insatser, har såväl barn/elever, vårdnadshavare som personal varit involverade. Alla barn/elever har haft möjlighet att besvara en enkät från SKL. Resultatet analyseras i arbetslagen, elevrådet, skolans samverkansgrupp och på ledningsnivå. I klasserna har man diskuterat skolans lokaler och skolområdet i stort utifrån trivsel och trygghet. Detta för att lokalisera de platser som präglas av såväl lugn och trygghet som eventuellt stök och otrygghet. Denna kartläggning har sedan bland annat legat till grund för omprioriteringar av personalens rutiner och vuxenbemanning under rasterna. (Husmodellen) I samband med utvecklingssamtalet tar man upp frågor som rör trivsel och trygghet för varje elev tillsammans med vårdnadshavare och mentorer. I elevråd, samverkansgrupp och personalgrupp lyfts diskrimineringsgrunderna för diskussion utifrån nuläge och behov av åtgärder. Arbete sker i skolvardagen i form av etiska samtal och diskussioner i och utanför klassrummet. Vårt mål Utifrån de behov och utvecklingsområden som konstaterades vid kartläggning och analys ovan har vi ställt upp följande mål för läsåret: Målet är att bibehålla och öka elevernas upplevda trygghet under såväl lektioner, raster och tid på fritidshemmet. Alla barn ska vara trygga, trivas och bidra till arbetsro så att det blir ett positivt klimat för lärande och utveckling. Det är angeläget att eleverna känner att deras miljö är viktig och att de är en del av den. 6

Våra åtgärder Under läsåret 14/15 har vi som mål: Att bibehålla och öka elevernas upplevda trygghet under såväl lektion som rast och tid på fritidshemmet. Alla barn ska vara trygga, trivas och bidra till arbetsro så att det blir ett positivt klimat för lärande och utveckling. Elevernas lärandemiljö.. Åtgärd Tid Ansvar Fortsatt genomförande av enkät Årligen, Husmodellen ht Rektor samt kartläggningsmetoder. SKL enkät vt Alla Genomföra organiserade rastaktiviteter. Varje fredag Fritidspedagog Inskolningsperiod med gruppstärkande aktiviteter Läsårets start Berörda pedagoger Årlig genomgång och revidering av regler och rutiner Läsårets start Klass-/elevråd Alla Genomföra åldersövergripande aktiviteter, t.ex. fadderverksamhet, södralunken, södrakampen, skogsdagar och teman. Incidentrapportering sker på APT Arbetslagen Rektor Involvera barn/elever i kartläggningsarbetet som ligger till grund för vår plan. Sammanställningar återkopplas i klassråd och på elevråd. Rektor Ge personalgruppen fortbildning/tid till diskussioner om hur denna plan hänger samman med det vardagliga värdegrundarbete som bedrivs. Rektor Personalgruppen ska arbeta medvetet med de olika diskrimineringsgrunderna och fånga tillfällen till diskussion. Arbetslagen ska involveras (ex vaktmästeri, lokalvård och bespisning) i arbetet kring likabehandling och mot kränkande behandling, Arbeta med normer & värden/likabehandling med syfte att lyfta aktuella frågeställningar samt tillsammans reflektera kring hur vi utför vårt uppdrag. Finnas med som punkt vid elevråd. Under läsåret Rektor Arbetslaget Ansvarig elevråd Vi ska omedelbart stoppa nedsättande kommentarer och handlingar gällande samtliga diskrimineringsgrunder oavsett om de kommer från barn/elev, vårdnadshavare, personal eller annan vuxen. I vardagen uppmuntra till olika könsöverskridande aktiviteter genom att bl.a. erbjuda samma lekmateriel till alla barn/elever. Kontinuerligt skapa förståelse för olikheter genom att exempelvis öka kunskaperna om andra kulturer och uppmärksamma andra kulturers traditioner. Internationell vecka för hela skolan i samband med FN-dagen. Oktober ska ha förståelse för att alla funktionshinder inte syns på utsidan, samt att alla barn kan och har rätt att delta i verksamheten på sina villkor. Befästa de nya åtgärderna. 7

Kommunikation och spridning Efter det att planen arbetats fram och godkänts ska innehållet bli känt bland alla barn/elever vid skolan, deras vårdnadshavare samt all skolans personal. Detta sker genom olika informationstillfällen. Barn och elever görs bekanta med planen och dess innehåll vid terminsstart på klass- och elevråd samt fortlöpande under läsåret i andra sammanhang i klasser/grupper och på fritids. Bland annat kan temadagar och livskunskapslektioner tas i anspråk. Vårdnadshavarna får information om planen på föräldramöten, samverkansmöten och via veckobrev. Både barn/elev och vårdnadshavare kan också komma att diskutera planen under utvecklingssamtalet samt spontant vid olika typer av möten och samtal. Den färdiga planen anslås både på skolans intranät, Fronter, samt på kommunens hemsida så att du oavsett om du är barn/elev, vårdnadshavare eller personal, ska kunna ta del av innehållet. Konferenstid och tid vid studiedagar används för att personalen ska kunna arbeta med planen. Arbetet med normer och värden/likabehandling är en punkt på arbetsplatsträffarna. Rektor ansvarar för att arbetet med likabehandling och mot kränkande behandling hålls levande hela tiden. Vid träffar med personalgrupper följs exempelvis årets vidtagna åtgärder upp, analyser av enkäter följs upp, man introduceras till nya kartläggningsmetoder och man diskuterar i syfte att utveckla ett sunt normkritiskt förhållningssätt. Planen mot diskriminering och kränkande behandling finns också med som en punkt vid introduktion av ny personal samt vid mottagande av nya elever och vårdnadshavare under pågående läsår. 8

Kompetensutveckling Rektor har i uppdrag att hålla sig väl insatt i gällande förordningar, sätta sig in i framgångsrika metoder för att jobba mot diskriminering och kränkande behandling och öka personalens kunskap genom kontinuerlig fortbildning. Utvärdering Arbetet utvärderas kontinuerligt i arbetslag och på arbetsplatsträffar. Med utgångspunkt i de uppställda målen analyserar och mäter man om åtgärderna varit tillräckliga. De olika kartläggningsmetoderna är i sig också ett analysstöd för att mäta framgångarna för tidigare genomförda åtgärder. Likaså ges arbetslagen tid till reflektion över arbetet med likabehandlingsplanen vid varje läsårs slut. Resultatet ligger till grund för utarbetande av ny plan, vilket sker vid läsårets start. Om det händer Även om arbetet i huvudsak handlar om att förebygga, så är det av stor vikt att skolan har tydliga rutiner för hur man agerar i en kritisk situation. Var och en som får signaler om att någon utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling har en skyldighet att omedelbart agera och vidta åtgärder enligt vad som vidare beskrivs i denna plan. Att upptäcka, utreda och åtgärda Att så tidigt som möjligt upptäcka förekomst av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling underlättar arbetet med att förhindra en fortsättning. rapporterar till berörd klassföreståndare/mentor eller skolledning om iakttagelser som gjorts vid lektioner eller på raster. Så snart någon i verksamheten får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasseri eller kränkande behandling föreligger skyldighet att anmäla detta till rektor som i sin tur skall rapportera till huvudmannen genom KS utskott. Anmälan skall utredas. Utredningen skall alltid ske med all möjlig hänsyn till den som är utsatt och övriga inblandade. Vi arbetar med två huvudsakliga rutiner beroende på om den som utsätter/kränker är elev/barn eller vuxen. Dessa rutiner åskådliggörs i två olika grafiska modeller på nästkommande sidor i denna plan. 9

Rutiner vid misstanke om trakasseri, mobbning eller annan kränkande behandling (Elev - Elev) Vid indikation på att elev/elever utsätter annan elev/elever för trakasseri, mobbning eller kränkande behandling kontaktas klasslärare/rektor. Rektor rapporterar till utskottet och startar en utredning. Utredningens samtal syftar främst till att lösa konflikten och hitta vägar till överenskommelse. Samtalen skall alltid dokumenteras. Därför bör en annan vuxen vara närvarande under samtalen för att föra anteckningar. Först sker ett enskilt samtal med den utsatta där man tydligt visar att skolan aktivt ska arbeta för att stödja den utsatta och förhindra fortsatt trakasseri/mobbning/kränkning. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är vårdnadshavarnas närvaro vid detta samtal. En kartläggning skall utreda: - Vad har hänt? - Vem/vilka har utfört? - Var har det ägt rum? - Hur länge har det pågått? - Vem/vilka har bevittnat? Klasslärare/mentor tar hjälp av arbetslagets personal om det behövs för att utreda det inträffade. Skolans elevhälsoteam ska kontaktas vid behov. Enskilda samtal med eventuella vittnen för att styrka det inträffade. Enskilda samtal med den/de som utsatt för trakasseri, mobbning eller kränkande behandling. Klasslärare/mentor leder samtalet och eventuellt deltar även personal från elevhälsoteamet. Vid konfrontationen av framkomna uppgifter är det viktigt att lyssna aktivt. Finns det möjlighet till flera tolkningar av händelserna? Ju yngre eleverna är, desto viktigare är vårdnadshavarnas närvaro vid detta samtal. Om trakasseri, mobbning eller kränkande behandling konstateras: - Vad kan du göra för att sluta med beteendet? - När tänker du börja? - Kom överens om när och hur en uppföljning skall ske. Uppföljningssamtal med den/de utsatta för att informera om överenskommelsen med den/de som utsatt och hur skolan följer upp den. Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på gruppoch verksamhetsnivå. Rektor, EHT eller klasslärare/mentor informerar vårdnadshavare till den utsatte och den som utsatt när trakasseri/mobbning/kränkning konstaterats. Uppföljningssamtal med berörda parter för att ta reda på om trakasserier/den kränkande behandlingen upphört. Vårdnadshavarna ges återkoppling. Vid svårare fall eller upprepning vänder sig klasslärare/mentor till elevhälsoteamet och rektor för vidare utredning och åtgärder. Måste disciplinära åtgärder vidtas beslutas dessa av rektor och styrs av Grundskoleförordningen: 6 Kap, 9-10 Vid allvarligare händelser bedöms om rektor ska göra en polisanmälan. Vid händelse som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa ska Arbetsmiljöverket underrättas. Likaså gäller incidenter med våld och hot om våld. 10

Rutiner vid misstanke om diskriminering, trakasseri eller kränkande behandling (Vuxen - Elev.) Vid tecken på att vuxen i skolan utsätter elev/elever för diskriminering, trakasseri eller kränkande behandling kontaktas alltid rektor. Rektor anmäler till huvudman Rektor utreder händelsen, rapporten eller indikationen. Utredningen syftar främst till att få slut på kränkningarna och förhindra att liknande situation uppstår igen. Samtalen skall alltid dokumenteras. Först sker enskilda samtal med eventuella vuxna som kan intyga det inträffade samt med den utsatta där man tydligt visar att skolan aktivt ska arbeta för att stödja den utsatta och förhindra fortsatt diskriminering/ trakasseri/kränkning. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är vårdnadshavarnas närvaro vid detta samtal. En kartläggning skall utreda: - Vad har hänt? - Vem/vilka har utfört? - Var har det ägt rum? - Hur länge har det pågått? - Vem/vilka har bevittnat? Om det inträffade av rektor bedöms som mycket allvarligt kan denna redan från början be såväl den kränkandes fackliga företrädare som kommunens personalchef att delta i utredningen. Enskilda samtal med den/de vuxna som utsatt elev/elever för diskriminering, trakasseri eller kränkande behandling. Rektor leder samtalet och är tydlig med att skolan inte accepterar någon form av kränkningar. Alla eventuella kränkningar måste omedelbart upphöra. Den vuxna som kränkt meddelas att kontroller kommer att ske för att rektor ska vara försäkrad om att kränkningarna verkligen upphört. Om diskriminering, trakasseri eller kränkande behandling konstateras: - Vad kan du göra för att sluta med beteendet? - Kom överens om när och hur en uppföljning skall ske. Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på gruppoch verksamhetsnivå. Uppföljningssamtal med den/de utsatta för att informera om överenskommelsen med den/de som utsatt och hur skolan följer upp den. Elevernas vårdnadshavare informeras om samtalen. Beroende på elevernas ålder och mognad, vad som hänt och hur akut händelsen är informeras vårdnadshavarna före eller efter samtalen. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är det att vårdnadshavarna informeras om samtalen i förväg. Elev och vårdnadshavare informeras om Barn- och elevombudsmannen roll och eventuellt rätt till skadestånd Utifrån det enskilda fallet bedömer rektor om någon/några av parterna ska erbjudas alternativt beordras samtalsstöd. Uppföljningssamtal med berörda parter för att ta reda på om diskriminering/trakasserier/kränkande behandlingen upphört. Vårdnadshavarna ges återkoppling. Om kränkningarna inte upphör är det viktigt att rektor går vidare utan dröjsmål. De åtgärder som då skall övervägas är anmälan till kommunens verksamhetschef och/eller anmälan till socialtjänsten och/eller Polismyndigheten. Vid allvarligare händelser bedöms om rektor ska göra en polisanmälan. Vid händelse som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa ska Arbetsmiljöverket underrättas. Likaså gäller incidenter med våld och hot om våld. 11

Att uppmärksamma signaler på mobbning För vuxna är mobbning i skolan en företeelse som det är svårt att se tydliga uttryck för. Det ligger i mobbningens natur att den sker i det fördolda. Man kan dock vara uppmärksam på elever som visar någon/några av dessa signaler i skolan: - Går ensam, vill vara ensam eller drar sig undan - Försöker vara nära en vuxen i fria situationer - Man driver med och förlöjligar en elev inte sällan med dennes godkännande - Ont i magen, ont i huvudet, ströfrånvaro - Uteblir från fester och utflykter - Uteblir ofta från idrottslektioner - Bråk och stoj som upplöses när vuxen kommer i närheten - Går ofta hem på raster, går till syster eller personalrum med bagateller - Tar lång tid på sig för att komma ut på rast - Har ofta förstörda böcker, teckningar, kläder - Blickar och ögonkast inom elevgruppen - Svårigheter att tala högt på lektionerna - Verkar ledsen och olycklig gråter lätt - Koncentrationssvårigheter - Saknar vänner i skolan och på fritiden Som förälder önskar man alltid sitt barn en trygg och god uppväxt. Skolan delar denna önskan och arbetar aktivt för att skolan skall vara en plats där alla ska kunna känna sig trygga. Trots detta arbete händer det ändå ibland, att barn blir utsatta för mobbning. Dessa signaler skall inte tolkas som ett klart uttryck för att barnet är mobbat. Det kan finnas flera skäl till varför eleven inte trivs med sin tillvaro. Vi vill dela med oss av dessa iakttagelser för att du som förälder skall kunna samtala med ditt barn och diskutera om ett av skälen kan vara mobbning eller kränkande behandling i skolan. - Verkar ledsen, deprimerad och har humörsvängningar - Sover dåligt, mardrömmar, gråter i sömnen - Ofta ont i magen eller huvudet - Motvillig att gå till skolan - Träffar sällan eller aldrig klasskamrater - Tar en omväg till och från skolan - Saknar vänner - Kommer ofta hem med smutsiga eller trasiga kläder - Ger krystade förklaringar angående förstörda saker - Skråmor och blåmärken utan naturlig förklaring - Blir sällan eller aldrig bjuden på kalas - Väljer omvägar till och från skolan - Tappar intresset för skolan - Ber om eller stjäl pengar (för att muta) Barn och ungdomar som är mobbade, kan känna en stor skam över att vara mobbade. De försöker ibland att dölja eller förneka det även inför sina föräldrar. De kan förringa eller förneka att de är utsatta för kränkande behandling och mobbning. Om barnet i samtal med föräldrarna säger att han/hon är mobbad, kan de också säga, att föräldrarna absolut inte får ta kontakt med skolan. Vårt råd är emellertid, att alltid kontakta skolan för att diskutera barnets uppgifter och skolans möjlighet att påverka situationen. 12

Ordlista Följande definitioner och begrepp används bland annat i de allmänna råden och är hämtade från exempelvis diskrimineringslagen och skollagen. Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. Exempel på sexuella trakasserier kan vara: Runda ord", pornografiska bilder Ovälkomna sexuella anspelningar, gester, tilltalsord Ovälkomna kommentarer om utseende, klädsel, privatliv Tafsande eller annan ovälkommen medveten kroppsberöring Ovälkomna förslag eller krav på sexuella tjänster eller ett sexuellt förhållande Nedsättande skämt med anspelning på det kön man tillhör Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Befogade tillsägelser för att upprätthålla ordning och god miljö är naturligtvis inte en kränkande behandling i sig, även om barn kan uppleva tillrättavisningar som kränkande. Mobbning är en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar en annan skada eller obehag. Mobbning kan ta sig uttryck i både fysiskt och psykiskt våld. Det psykiska våldet kan ta sig aktiva uttryck som tråkningar och tillmälen, det kan även vara aktivt passivt, som vid utfrysning. 13