Hörselrehabilitering på nätet funkar det? Elisabet S Thorén Med Dr, Leg Aud

Relevanta dokument
Internetbaserad hörselrehabilitering

REHABILITERING AV PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Audiologi

Hörselrehabilitering - Så funkar det

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen?

Supported employment -från en doktorands perspektiv

Funktion(s)(förmåga) och funktionshinder hos vuxna med hörselnedsättning

Falls and dizziness in frail older people

Hvordan kan tilrettelegging bidra til mestring av arbeidsdagen?

5. Nytta av hörapparat

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Aktiv Kommunikation. 5 års erfarenheter av Aktiv Kommunikation. Marie Öberg Med Dr/ Leg Audionom Hörselvården Linköping marie.oberg@liu.

Testa din hörsel. - det är inte svårt

Nationell utvärdering av Aktiv Kommunikation

VILKEN EVIDENS FINNS DET FÖR UTBILDNING I KOMMUNIKATIONSSTRATEGIER INOM AUDIOLOGISK REHABILITERING?

Svensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users. 20 oktober 2011

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel

Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users

Kognitiva hjälpmedel/ begåvningshjälpmedel. Definitioner och bakgrund

AUDN71 Audiologisk fördjupning inom hörselprevention och barnaudiologi

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

GÖTEBORG UNIVERSITY Institute of neuroscience and physiology Audiology

Hur hör högstadielärare?

Motiverande samtal som ett komplement till hörselrehabilitering för patienter med tinnitus: en randomiserad kontrollerad pilotstudie

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

Komplementär behandling vid ADHD

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

Örat och hörseln en guide

Nationellt kvalitetsregiser hörselrehabilitering. ForskningsinstitutetHörselbron Peter Nordqvist

Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien

Dataförmedlad kommunikation och sociala medier, 7,5 hp

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Nytt från Framtidsgruppen

Förskriva hälsa Utveckling av Tobaksavvänjning på Recept i primärvården i utsatta områden i Stockholm

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP

Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart.

Left Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention

Sjukvårdens processer och styrning

Anne Persson, Professor

Huvudmålgrupper för Forskningen inom Arbetsterapi

Internetbaserad psykologisk behandling

Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer

Välfärd på 1990-talet

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

Naturligt ljud skapar läkande ljudmiljöer

Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov

ICDE OPERATIONAL NETWORK (ON)_BOLDIC

A" utny"ja digitala resurser för ak4vitet och hälsa. Helena Hemmingsson Professor i arbetsterapi, Linköpings universitet

Grav hörselnedsättning hos vuxna. Per-Inge Carlsson Överläkare, med dr

Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma!

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål

Allergenfri luft i andningszonen nattetid

Förskolan framgångsfaktor enligt OECD

Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg av äldre personer med demens på sjukhem och i hemtjänst

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Rökningen är det minsta av deras problem -eller?

PROJEKTRAPPORT. Följsamhet till fysisk aktivitet på recept

Andning det gäller livet!

Skräddarsydda hörapparater Insio binax Bruksanvisning. Life sounds brilliant.

Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt

Hörselvetenskap B, Tillämpad hörselvetenskap III, 16 högskolepoäng Audiology, Applied Audiology III, Intermediate Course, 16 Credits

Birgitta Johansson, enheten för onkologi 1

Digital mötesplats stärker kommunens anhörigstöd

Svar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori

Ungdomsgruppen 18 april

Interprofessionellt teamarbete: vad är ett team?

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen?

Utvärderingars roll när politik omsätts i praktik

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Vad säger forskningen om programmering som kunskapsinnehåll? Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Hjälp ditt barn att höra nu

Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin

Akustik läran om ljudet

Use it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering. Anna Sarkadi

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat

Aquaris 701, 501 BTE

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer

Vuxen-Självrapportskala-VI.I (ASRS-VI.I) Screening från WHOs Composite International Diagnostic Interview Världshälsoorganisationen (WHO)

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Seba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Vad tycker egentligen användarna om välfärdsteknologi?

Per Lytsy Leg läk, Med Dr

Samtal, bemötande och lite till Thomas Gustavsson leg psykolog ACT-Tränare

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Transkript:

HRF Forskningsdag 26 maj 2016 Hörselrehabilitering på nätet funkar det? Elisabet S Thorén Med Dr, Leg Aud

Hörselrehabilitering på nätet funkar det? Vad är hörselrehabilitering? Vad är nätet? Hur kan vi veta att det funkar?

Hörselhjälp 1177 Hjälpmedel hörsel Hörapparater, telefonhjälpmedel, kommunikationsförstärkare, hjälpmedel som kopplas till hörapparater, signaler och stimulatorer Att få hörapparat och andra hörhjälpmedel

Hörselrehabilitering Tekniska lösningar Information Personliga erfarenheter Interaktion Specifika grupper omfattande besvär av hörselnedsättning och/eller tinnitus ytterligare funktionsnedsättning som påverkar kommunikationen en nytillkommen/hastigt förvärrad ensidig hörselnedsättning/dövhet Svårtillgänglig (ASHA, 2015; BSA, 2015)

Innan Under Efter

Innan Under Efter

Använder sig vuxna med nedsatt hörsel av internet, e-mail och datorer? n = 159, erfarna höarpparatanvändare M = 64, 31-96 år Data samlades in via frågeformulär Innan Under Efter

Resultat Majoriteten av deltagarna använde sig av datorer, internet och e-mail Deltagarna använde datorer, internet och e-mail i samma utsträckning som genomsnittsbefolkningen i Sverige gör Bland de äldre deltagarna var det fler som använde internet, dator och e- mail jämfört med genomsnittsbefolkningen i Sverige Innan Under Efter (Thorén et al, 2013)

Är hörselinformation på internet läsvänlig? En systematisk genomgång av publicerade artiklar för att undersöka hur läsvänlig hörselinformation på internet är Resultatet visar att hörselinformation på internet kräver mellan 9-15 år i skolan för att vara förståelig Information på internet bör vara mer läsvänlig så att fler kan bli bättre informerade om hörsel (Laplante-Lévesque & Thorén, 2015) Innan Under Efter

Online hörselscreeening Nederländerna; mer än 50% av deltagarna som fick ett resultat som indikerade på en hörselnedsättning, gick till en hörselklinik (Smits et al, 2006) Australien: endast 5% av deltagarna som fick ett resultat som indikerade på en hörselnedsättning, professionell hjälp (Meyer et al, 2011) Online hörselscreening kan vara ett användbart och kostnadsbesparande komplement för tidig screening av hörselnedsättning (Molander et al, 2013) Resultat tyder på att hörselscreening via internet i sig självt inte är tillräckligt för att personer med nedsatt hörsel ska söka hörselrehabilitering (Laplante-Lévesque et al, 2015) Innan Under Efter

Innan Under Efter

Online support Kontakt via e-post under hörapparatutprovningen var användbart för att utbyta erfarenheter och ge audiologisk rådgivning (Laplante-Lévesque et al, 2006) Internetbaserat stödsystem för audionomer och hörapparatanvändare upplevdes som värdefullt både av audionomer och hörapparatanvändare (Brännström et al, 2015) Digital videobaserad support:..det är helt klart en lucka i vuxenrehabilitering för en effektiv åtgärd som förbättrar kunskap och utbildning av hörapparatanvändare. (Ferguson et al, 2016) Ett program med fokus på att utbilda hörapparatanvändare och kommunikationspartners i hemmiljö visade förbättringar i form av ökad livskvalitet, mer nöjdhet med hörapparater och bättre interaktion med kommunikationspartner (Kramer et al, 2005) Innan Under Efter

Innan Under Efter

Fler hörapparatanvändare skulle kunna vara mer nöjda med sin hörselsituation Mer än hörapparater utan att det kostar tid och pengar Innan Under Efter

Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (WHO, 2001)

Veckoprocedur

Veckouppgifter - Läsa Lär känna din hörsel ditt audiogram dina hörapparater Lyssningsuppgifter Riktningshörsel Specifika ljud, tex fåglar Jämför med/utan HA Störande bakgrundsljud

Window (open) kids playing outside Veckouppgifter - Prova Kommunikationsstrategier Problemlösning Tekniska hjälpmedel Information & råd till anhöriga Avslappningsövningar Frontdoor (open) Lam p on tabl e Stereo Table Lam p on tabl e Kitchendoor (open) Dining table

Veckouppgifter - Interagera Personlig kontakt med audionom Råd och tips på reflektioner & funderingar

Veckouppgifter - Diskussonsforum Kontakt med andra deltagare Din hörselnedsättning Reaktioner på din hörselnedsättning Hantera din hörselnedsättning Beskriv strategier som fungerar/inte fungerar Dela dina erfarenheter

Veckouppgifter - Quiz Lösenord till kommande modul (vecka) Stimulera aktivt deltagande 1. Inom vilket frekvensområde uppfattar människan ljud? 1. 100 8000 Hz X. 10 10 000 Hz 2. 20 20 000 Hz Överkurs Antalet svängningar per sekund kallas frekvens och anges i Hertz (Hz). Vi säger därför att människans hörsel ligger i frekvensområdet från 20 20 000 Hz. Vanligt tal ligger däremot i frekvensområdet 100 8000 Hz. Även om människans hörbara frekvensområde är från 20 20 000 Hz kan vi dock inte alltid höra alla ljud. 2. Vad undersöker man vid otoskopi? 1. Hörselsnäckan X. Trumhinnan 2. Hårcellerna Överkurs Hos de flesta människor kan man med hjälp av en liten örontratt räta ut hörselgången för att se in på trumhinnan och härigenom undersöka om den är normal. 3. Vilka ben ingår i benkedjan i mellanörat? 1. Hammaren, städet och sadeln X. Hammaren, städet och stigbygeln 2. Stigbygeln, städet och gångjärnet Överkurs I mellanörat finns en benkedja som består av kroppens tre minsta ben: hammaren, städet och stigbygeln. Trumhinnans vibrationer överförs vid en ljudupplevelse via benkedjan till innerörat.

Hörnet 1st edition 2nd edition RCT N = 59 M = 64 yrs RCT N = 78 M = 69 yrs Intervjuer

Online screening Förmätning (HHIE, IOI-HA, SADL, CSS & HADS) HHIE > 20 Telefonintervju Randomisering Behandlingsgrupp Kontrollgrupp Eftermätning (HHIE, IOI-HA, SADL, CSS & HADS) Eftermätning (HHIE, IOI-HA, SADL, CSS & HADS)

Vad säger deltagarna? Att läsa och prova har verkligen varit till mycket hjälp för mig Kvinna 61 år har gett fördjupad förståelse för problemet och hörapparaterna Man 59 år Bra - Intressant! Man 78 år Nya kunskaper, repetition av gammal kunskap, många aha-upplevelser. Sammantaget klart godkänt. Kvinna 65 år

Vad säger deltagarna? Interagera med andra Bra att veta att man inte är unik Kvinna 80 år Man upptäcker likheten i problemen och hur de uppstår Man 79 år Mycket intressant att ta del av andras erfarenheter. Igenkännande. Man 69 år Var inte så aktiv som jag kanske borde ha varit, men har läst igenom allt och insett att jag är inte ensam i min situation Kvinna 65 år Intressant att läsa men inte att skriva själv Kvinna 68 år

Hearing Handicap Inventory for the Elderly (HHIE) (0-100 poäng) Resultat av Hörnet, Online rehabiliteringsprogram Konsekvenser av hörselnedsättning 8 7 Sämre ** p < 0.01 *** p < 0.001 6 5 4 3 2 1 0 Bättre Innan Hörnet Direkt efter Hörnet 3 månader efter Hörnet Behandlingsgrupp Kontrollgrupp (Thorén et al., 2014)

Hearing Handicap Inventory for the Elderly (HHIE) (0-100 poäng) Vad betyder resultatet? 60 Sämre Hörnet jämfört med att få hörapparat 50 40 30 15 poäng 18 poäng 20 poäng 20 10 0 Bättre Hörnet McArdle et al., 2005 Öberg et al., 2008 Innan behandling Efter behandling

Hospital Anxiety and Depression, HADS (0-24 poäng) Resultat av Hörnet, Online rehabiliteringsprogram 8 7 6 Sämre Psykosociala konsekvenser av hörselnedsättning ** p < 0.01 5 4 3 2 1 0 Bättre Innan Hörnet Direkt efter Hörnet 3 månader efter Hörnet Behandlingsgrupp Kontrollgrupp (Thorén et al., 2014)

Aktuell forskning

Eriksholm Guide to Better Hearing

Eriksholm Guide to Better Hearing (Thorén et al., in press)

Hörselrehabilitering på nätet funkar det?

Hörselrehabilitering på nätet så här kan det fungera Vad är hörselrehabilitering? Mer än tekniska lösningar som hörapparater, telefonhjälpmedel, kommunikationsförstärkare, signaler och stimulatorer Vad är nätet? Forskning visar att det är möjligt att använda olika tekniska lösningar beroende på om det är innan, under eller efter man har varit i kontakt med sjukvården Hur kan vi veta att det funkar? Resultat från forskningsprojekt visar att det är möjligt att använda verktyg via internet i rehabiliteringsprocessen av vuxna med hörselnedsättning Statistiskt säkerställda resultat på subjektiva utfallsmått Långsiktiga effekter Deltagarna var fortfarande positiva till kursen ett år efter studien Utvecklade hörselsjälvförtroende Mer forskning

Teamwork Gerhard Andersson Professor, PhD, Psychologist Gunilla Wänström MSc, Audiologist Julie Hefting Pedersen MA, Audiologist Nis Ove Jørnæs e-learning specialist Thomas Lunner Professor, PhD, Engineer Per Carlbring Professor, PhD, Psychologist Gitte Engelund PhD, Audiologist Elisabet S Thorén, PhD, Audiologist, Project manager Marie Öberg PhD, Audiologist Alexander Alasjö Webmaster Husmita Ratanjee MSc, Audiologist Emma Falk, Sara Glöck, Gunilla Sergo, Monica Svensson, Anna Törnqvist

Mer att läsa

Referenser American Speech-Language-Hearing Association [ASHA] (2015), http://www.asha.org/public/hearing/treatment/ Brännström et al., 2015, The process of developing an internet-based support system for audiologists and first-time hearing aid clients. Am J Audiol, 24, 320-324. British Society of Audiology [BSA] (2015), Practice Guidance Common principles of rehabilitation for adults with hearing- and/or balance-related problems in routine audiology services Ferguson et al., 2016, A Randomized Controlled Trial to Evaluate the Benefits of a Multimedia Educational Program for First-Time Hearing Aid Users, Ear & Hearing, 37, 123-36. Kramer et al., 2005, A home education program for older adults with hearing impairment and their significant others: A randomized trial evaluating short- and longterm effects. Int J Audiol, 44, 255-264. Laplante-Lévesque & Thorén 2015, Readability of Internet Information on Hearing: Systematic Literature Review, Am J Audiol, 24, 284 288. Laplante-Lévesque et al, 2006, Providing an Internet-based audiological counseling program to new hearing aid users: A qualitative study, Int J Audiol, 45, 697-706 Laplante-Lévesque et al., 2015, Stages of change in adults who have failed an online hearing screening. Ear and Hearing, 36, 92-101 Meyer et al, 2011, What factors influence help-seeking for hearing impairment and hearing aid adoption in older adults? Int J Audiol, 51, 66 74 Molander et al, 2013, Internet-based hearing screening using speech-in-noise: validation and comparisons of self-reported hearing problems, quality of life and phonological representation. BMJ Open 2013;3:e003223 Smits et al, 2006, How we do it: The Dutch functional hearing-screening tests by telephone and internet, Clin Otolaryngol, 31, 5, 436-40 Thorén et al, 2011, Rehabilitative Online Education versus Internet Discussion Group for Hearing Aid Users: A RCT, J Am Acad Audiol, 22, 274 285 Thorén et al, 2013, Internet Access and Use in Adults With Hearing Loss, J Med Internet Res, 15, 5:e91 Thorén et al, 2014, A randomized controlled trial evaluating the effects of online rehabilitative intervention for adult hearing-aid users. Int J Audiol, 53, 452-61 Thorén et al, 2015, Internet interventions for hearing loss, Am J Audiol, 24, 316-319 Thorén et al, (in press), Usability and Online Audiological Rehabilitation World Health Organisation (2001). International Classification of Functioning, Disability and Health. Geneva: World Health Organisation.

HRF Forskningsdag 26 maj 2016 Hörselrehabilitering på nätet funkar det? Elisabet S Thorén Med Dr, Leg Aud