DONATORBARN I SKOLAN Inspiration till föräldrar
KÄRA FÖRÄLDRAR Med detta material vill vi ge inspiration till dig som har ett donatorbarn som börjar skolan. Det finns lika stor variation bland familjer med donatorbarn som bland andra familjer. Därför har vi försökt utforma materialet så att det ska inspirera så många som möjligt. Men vi har koncentrerat oss på de familjer där det inte finns någon far, eftersom vårt intryck efter samtal med många familjer är att det är här de yngsta skolbarnen får flest frågor. Det finns inget recept på hur du ska gripa dig an samarbetet med skolan. Därför har vi samlat erfarenheter och goda råd från andra föräldrar till donatorbarn. Vi hoppas de ska vara en inspiration för dina funderingar. Med vänlig hälsning Iben Frithiof Kristoffersen, StorkKlinik och Annemette Arndal-Lauritzen, European Sperm Bank 2
VAD FÖRÄNDRAS NÄR MITT BARN BÖRJAR SKOLAN? SJÄLVSTÄNDIGA OCH REFLEKTERANDE SKOLBARN Barn blir mer självständiga, de höjer blicken mer och riktar uppmärksamheten mot omgivningen. Det är svårt att förutsäga hur donatorbarn och deras klasskamrater uppfattar vad som är "normalt". I vissa situationer kan ett donatorbarn känna sig "annorlunda" och i andra kan barnet känna sig "unikt" jämfört med andra. Ny typ av samarbete med skolan, där det inte alltid är en daglig dialog med lärare och pedagoger, som i förskolan. Lärarna och pedagogerna kommer att behöva känna till er familjeform och ni behöver stämma av förväntningarna på vad och hur mycket som ska berättas i klassen och för föräldragruppen. Sex- och samlevnadsundervisning är obligatorisk i skolan. Där ska barnen lära sig bland annat om familjeformer och om människans fortplantning. Därför är det relevant att inspirera lärarna att ta med kunskap om donatorbarn och mångfalden av familjeformer i undervisningen. Från sexårsåldern blir barn uppmärksamma på att världen kan upplevas från ett annat perspektiv än deras eget De jämför sig i högre grad med andra och tänker mycket på likhet och olikhet. Exempel: "Hemma hos mig bor jag och min mamma, hos Oscar bor pappa, mamma och tre barn". 3
Barnen funderar kring kulturella normer och börjar prata om vad som är "normalt" och "en riktig familj". Det är naturligt att man som donatorbarn jämför sig med normerna och strävar efter att följa dem. De flesta donatorbarn har redan från förskoleåldern vant sig vid att få frågor om sin familjeform. Hemma har ni säkert redan pratat om vad det innebär att vara donatorbarn och hur man kan uppleva att man är annorlunda än andra barn. Men för vissa klasskamrater är det första gången de träffar på er familjeform. Det kan leda till nya och svårare frågor och kommentarer om att man som donatorbarn är "annorlunda". Därför är det en bra idé att du förbereder ditt barn på att klara sådana upplevelser. Jag vill gärna hitta ett "likvärdigt" sätt att vara en familj på eftersom jag inser att min dotter kan få frågor som är svåra att besvara. Det har jag förberett henne på. Man kan aldrig styra hur andra reagerar och frågar, men man kan förbereda sig själv och barnen på hur man kan svara utan att skydda dem från frågan. Mor till 5-årigt donatorbarn 4
Exempel på berättelser om donator/far: "Du har ingen pappa eftersom jag inte hade något man som jag kunde få barn med. Jag fick hjälp av en donator, som är en snäll man, så att jag kunde få dig." "Du har inte någon pappa, du har två mammor. Du blev till på en fertilitetsklinik med hjälp av en donator." Ge ditt barn åldersanpassad kunskap om att vara donatorbarn Genom sin naturliga utveckling förstår barn mer och mer om hur de har kommit till världen. Därför behövs en kontinuerlig fördjupning av hur berättelsen byggs upp längs vägen. Fundera i samband med skolstarten på om ditt barn är redo för en mer utförlig och detaljerad förklaring till hur han eller hon har blivit till som donatorbarn. Förbered ditt barn på frågor om sin pappa I skolan får ditt barn troligen frågor från sina klasskamrater som "vem är din pappa?" eller "varför har du ingen pappa?". Berätta för ditt barn att du vet att frågorna kommer att komma och att du kan hjälpa till med några av svaren. Ditt barn kan inte själv svara på frågan om varför han eller hon är donatorbarn och inte har en pappa eftersom det inte är ditt barn som har valt att ha det så. Det är ditt beslut som förälder, och därför kan du signalera att du gärna vill hjälpa till att tänka ut vad ditt barn kan svara om frågan kommer. De flesta barn i sexårsåldern vet att det behövs en man och en kvinna för att ett barn ska bli till, och de personerna är enligt barnens uppfattning en pappa och en mamma. Det är givetvis du som förälder som väljer vad du ska berätta för ditt barn om donatorn. Vi rekommenderar Ur ett psykologiskt perspektiv är det viktigt att man erkänner barnets längtan efter en pappa och inte avfärdar den med "men du har ju så mycket annat". Barnet längtan ska klara att inte infrias, och svaret kan i stället vara "det förstår jag. Vad saknar du allra mest? Sara Hedegaard Jensen, psykolog att du gör berättelsen så konkret att ditt barn kan använda den för att förklara för klasskamraterna hur det ligger till. Lyssna på ditt barns känslor och tankar och ta dem på allvar. Ditt barns större medvetenhet om sig själv och omvärlden kan utlösa olika känslomässiga reaktioner i samband med att vara donatorbarn. Vi rekommenderar att du funderar på hur du kan lyssna till ditt barns känslor och ta dem på allvar. Det kan t.ex. handla om att barnet känner sig annorlunda eller saknar en far. Fråga vad ditt barn vet och tänker om att vara donatorbarn Låt ditt barn ge uttryck för sina känslor i samband med att vara. donatorbarn Gör klart för barnet att det är OK att fråga, sakna osv. 5
Tala med ditt barn om vad som är viktigt att berätta i skolan Liksom du som förälder har en åsikt om vad du tycker skolan ska veta har ditt barn önskemål och synpunkter som du kan ta hänsyn till. Frågor som du kan fundera på att ställa till ditt barn: Har ni berättat om era familjer i klassen? Till exempel om vem som bor hemma hos er? Har du pratat med dina lärare eller klasskamrater om att du är donatorbarn? Vad har ni pratat om? Kan du tänka dig att läraren berättar för klassen om hur barn blir till och höra hur de andra barnen blev till. Och vill du att dina lärare och klasskamrater får veta att du är donatorbarn? Vill du gärna veta mer om de andra barnens familjer? Och kan du tänka dig att dina lärare och klasskamrater får veta mer om vilka som är din familj och vilka som bor hemma hos dig? Jag menar att det kan vara ett stöd för barnen och deras kamrater att det finns en berättelse om och en förklaring till att det inte finns någon far. Att det finns en öppenhet för samtal och att det går att föra en så naturlig dialog som möjligt. Mor till ett donatorbarn på 4,5 år TIPS: Berätta om konkreta upplevelser och situationer. Som sexåring kan det vara svårt att föreställa sig framtiden Var nyfikenpå ditt eget barns berättelse och försök tolka hans eller hennes egna behov 6
SAMARBETE OCH DIALOG MED LÄRARE OCH PEDAGOGER På alla papper till skolan har jag skrivit "Anonym donator" under "far" och jag berättade för de andra föräldrarna på det första föräldramötet och har hela tiden inbjudit till öppenhet och frågor. Mor till två donatorbarn på 6 och 10 år För många lärare och pedagoger är det en ny situation att möta elever som är donatorbarn. Därför är det till hjälp om du bidrar med: Kunskap om vad ett donatorbarn är, donatortyper, rättigheter m.m. Kunskap om er familj och vilken berättelse ni har om barnets far Stämma av förväntningarna på vem i skolan som ska veta vad om att ditt barn är donatorbarn Här är några exempel på olika metoder: Fullständig öppenhet. Du kan välja att informera alla relevanta lärare, pedagoger och föräldrar redan från början om att ditt barn är donatorbarn och uppmana dem att ställa frågor. Fördelen är att du själv väljer vilken retorik som ska användas om er familj, och du kan föregripa eventuella fördomar. Nackdelen med fullständig öppenhet är att ditt barn redan från början kan komma att ses som annorlunda. Informera klassläraren. En annan metod är att informera barnets klasslärare och avtala med honom eller henne att föra vidare informationen till relevanta kollegor och till klassen. Fördelen är att klassläraren har daglig kontakt med skolans barn och vuxna och kan anpassa hur begreppet donatorbarn ska presenteras och användas och i vilka sammanhang det är relevant. Nackdelen är att du inte vet exakt vem som vet vad och hur det har berättats. Berätta om någon frågar. En tredje möjlighet är att inte säga något från början men berätta att ditt barn är donatorbarn när frågorna kommer. Fördelen är att ditt barn hinner upprätta relationer och bemöts öppet och utan att riskera att stämplas som "annorlunda". Nackdelen är att ditt barn och lärarna riskerar att hamna i situationer som kan vara svåra att hantera därför att de vuxna inte vet tillräckligt om barnet. Jag tycker det är viktigt att berätta för min dotters lärare att hon är donatorbarn. Det är viktigt att berätta att ett barn är donatorbarn och hur man kan hantera det, eftersom det är så pass ovanligt och det finns väldigt liten erfarenhet och kunskap om det. Mor till 6-årigt donatorbarn 7
European Sperm Bank är en del av Nordic Cryobank Group Struenseegade 9, 2 tr. 2200 København N Telefon + 45 3834 3600 info@europeanspermbank.com Lämna inspirationsmaterialet "Donatorbarn i klassen" till lärare och pedagoger Du kan också ladda ner materialet Donatorbarn i klassen från våra hemsidor och lämna det till ditt barns lärare och pedagoger. Materialet innehåller råd, fakta och inspiration om att ha ett donatorbarn i klassen. DONORBARN I KLASSEN Viden og inspiration til lærere og pædagoger StorkKlinik är en del av VivaNeo Gruppen Store Kongensgade 36-38, 1 tr. 1264 København K Telefon +45 3257 3316 info@storkklinik.dk Du kan också fundera på om du vill uppmana lärare och pedagoger att tala med klassen om vad det innebär att vara donatorbarn. Det kan till exempel tas upp i samband med ämnen som familjeformer och fortplantning under den obligatoriska sex- och samlevnadsundervisningen. Storkklinik og European Sperm Bank 1 www.europeanspermbank.com www.storkklinik.dk 8