SIDA 1 AV 76
, ÅRSREDOVISNING 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning 2 Kommunstyrelsens ordförande 3 Fakta om Hagfors kommun 4 Kommunens organisation 5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärld, befolkning och arbetsmarknad 6 Viktiga händelser, mål och måluppfyllelse, framtid 8 Ekonomisk översikt 11 Kommunens personal 20 Drifts- och investeringsredovisning 25 Bokslut kommunen Resultaträkning 26 Balansräkning 26 Kassaflödesanalys 27 Noter 28 Koncernen Hagfors kommun 31 Bokslut kommunkoncernen Sammanställd redovisning 31 UTSKOTTENS OCH NÄMNDERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSER Kommunledningsutskottet, kommunstyrelsen, kommunfullmäktige och revision 36 Samhällsbyggnadsutskottet 40 Barn- och bildningsutskottet 49 Miljö- och byggnämnden 55 Individ och omsorgsutskottet 58 Valnämnden 67 Överförmyndaren 68 Gemensam hjälpmedelsnämnd 69 REDOVISNINGSPRINCIPER 70 ORD- OCH BEGREPPSFÖRKLARINGAR 71 REVISIONSBERÄTTELSE 72 SIDA 2 AV 76
KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Årets resultat Årets resultat för kommunen uppgick till plus 31,2 Mkr. Att jämföra med budgeterat resultat plus 8,3 Mkr. Det bästa resultatet någonsin. Vid en historisk jämförelse från år 1987 till 2013 överträffar resultatet för 2013 alla tidigare år. Verksamheternas nettokostnad är 3,5 procent lägre än budget. Alla enheter utom äldreomsorgen visar rejäla överskott. För äldreomsorgens del beror underskottet i huvudsak på ett stort omvårdnadsbehov hos de äldre inom hemtjänsten. Kommunledningen har fått i uppdrag att analysera och komma med åtgärdsförslag. Trots mycket bra ekonomiskt resultat understryker jag vikten av att även kommande år hålla investeringskostnader och utgifter nere. För solid ekonomi krävs fortsatt långsiktig återhållsamhet. Låneskuld Den totala låneskulden per 31 december 2013 i kommunen uppgår till 255 Mkr varav hela beloppet redovisas som långfristig skuld. Under 2013 har kommunen amorterat 40 Mkr och ingen ny upplåning har skett. Föregående år amorterade kommunen 28,5 Mkr. Under de senaste två åren har dryga 21 procent av låneskulden amorterats. Låneskulden per invånare 2013 är 21 125 kr. Viktiga händelser Ett viktigt och glädjande besked var att flyglinjen till Arlanda beviljas fortsatt upphandling. Vi ser också en fortsatt expansion kring flygplatsområdet. Fortsatt negativ tendens i attitydundersökningen om företagsklimat som Svenskt näringsliv utför. Arbetet måste intensifieras ytterligare. På fritidssidan var utvecklingen och nyöppningen av Bio Hagfors lyckad. Förpremiär på filmen om Monica Z med besök av huvudrollsinnehavaren Edda Magnason och landshövdingen i en fullsatt biosalong. Sammanlagt sågs filmen av ca 1200 personer. Under hösten påbörjades byggandet av en fullstor idrottshall med stor publikkapacitet. Glädjande besked kom under hösten 2013 om att Svenska Rallyt har fått ett kontrakt med FIA (Fédération Internationale de l Automobile) och Promotororganisationen för WRC (World Rally Championship) som omfattar åren 2014-2016. Detta betyder mycket för planeringen av marknadsföring av Hagfors kommun, besöksnäringen och att vi fortsatt har ett stort event i vår kommun. Ett samverkansavtal mellan Hagfors kommun och Telia Sonera AB avseende bredbandsutbyggnad har tecknats i november 2013. Avtalet innebär att Telia via Skanova, som erbjuder Sveriges största öppna nät, bygger ut nätet till hushåll och företag i Hagfors kommun baserat på efterfrågan. I denna årsredovisning redovisas måluppfyllelse för kommunens målkort för första gången. Jag vill avslutningsvis tacka alla våra medarbetare och förtroendevalda för ett mycket gott samarbete under året. Hagfors i februari 2014 Mikael Dahlqvist Kommunstyrelsens ordförande SIDA 3 AV 76
FAKTA OM FEM ÅR I SAMMANDRAG 2009 2010 2011 2012 2013 Antal invånare 31 december 12 636 12 480 12 282 12 170 12 071 Åldersgrupp 0-17 år 2 120 2 031 1 972 1 946 1 893 Åldersgrupp 18-64 år 7 126 7 047 6 895 6 838 6 778 Åldersgrupp 65-år 3 390 3 402 3 415 3 386 3 400 födelsenetto -120-112 -90-136 -114 flyttningsnetto -48-44 -108 24 15 Kommunal skattesats 22:50 22:50 22:50 22:50 22:50 Landstingets skattesats 10:75 10:75 10:75 11:20 11:20 Årets resultat, Mkr 7,4 0,4-16,6 3,6 31,2 Årets resultat, kr per invånare 586 32-1 352 296 2 582 Eget kapital, Mkr 191,9 192,3 172,4 176,0 207,2 Eget kapital, kr per invånare 15 189 15 409 14 038 14 461 17 162 Låneskuld, Mkr 262,0 334,5 323,5 295,0 255,0 Låneskuld, kr per invånare 20 371 26 803 26 339 24 240 21 125 Soliditet, % 28 26 24 25 30 Verksamhetens nettokostnad, Mkr 601,7 605,5 605,1 596,6 593,3 Verksamhetens nettokostnad, kr per invånare 47 620 48 521 49 264 49 026 49 150 Nettoinvestering i fastigheter o inventarier, Mkr 114,5 97,8 8,9 18,0 16,1 Nettoinvestering i fastigheter o inventarier, kr per invånare 9 061 7 833 725 1 479 1 334 2003-06 2007-10 2011-14 Socialdemokraterna 23 21 18 Vänsterpartiet 6 6 4 Centerpartiet 5 5 4 Moderata samlingspartiet 3 4 3 Folkpartiet Liberalerna 2 3 3 Kristdemokraterna 2 1 - Sverigedemokraterna - 1 * 2 Miljöpartiet de gröna - - 1 Totalt 41 41 35 *Vakant MANDATFÖRDELNING I KOMMUNFULLMÄKTIGE SIDA 4 AV 76
NETTOKOSTNADERNAS FÖRDELNING 2013 Miljö- och byggnämnden, Valnämnden, Överförmyndaren samt Gemensam hjälpmedelsnämnd 0,4% Individ- och omsorgsutskottet 46,6% Kommunlednings utskottet 7,3% Samhälls byggnads utskottet 5,7% Barn- och bildningsutskottet 40,0% SIDA 5 AV 76
OMVÄRLD, BEFOLKNING OCH ARBETSMARKNAD Faktorer i omvärlden som påverkar Hagfors kommun är bland andra utvecklingen på arbetsmarknaden, demografiska förändringar, reformer som beslutas av riksdagen och andra statliga beslut, inflations- och löneutveckling samt ränteläget. SAMHÄLLSEKONOMISK UTVECKLING Svensk tillväxt tyngs av en svag utveckling i omvärlden i spåren av finans- och skuldkrisen. Trots detta har arbetsmarknaden utvecklats något starkare än väntat. En fortsatt svag världsekonomi gör att exporten endast gradvis återhämtar sig medan hushållen fortsätter att öka sin konsumtion. Tillväxten förstärks och arbetslösheten minskar något under 2014. Det råder samtidigt fortsatt osäkerhet om den framtida konjunkturutvecklingen. Risken för en svagare utveckling dominerar alltjämt, visar Finansdepartementets nya prognos. I denna prognos bedömer Finansdepartementet att Sveriges BNP 2013 växer med 1,0 procent och 2014 med 2,4 procent. Liknande prognos har SKL (Sveriges kommuner och landsting) som bedömer att Sveriges BNP 2013 växer med 0,9 procent och 2014 med 2,7 procent. Enligt SKL kommer läget på den svenska arbetsmarknaden att förbättras gradvis under 2014. Nedgången i arbetslöshet beräknas dock bli liten. I december 2013 var antalet arbetslösa i åldern 15-74 år 380 000, vilket motsvarar en arbetslöshet på 7,5 procent. Detta innebär en minskning med 0,1 procent jämfört med samma period föregående år. Den fortsatt svaga arbetsmarknaden håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Löneökningarna fortsätter att understiga 3 procent och inflationen håller sig runt 1 procent. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. Dessutom begränsas tillväxten av pensionsinkomsterna 2014 till följd av att den s.k. bromsen aktiveras. Realt skatteunderlag bedöms växa med ca 2 procent per år från 2013 till 2017, med undantag för 2014 som bedöms växa med endast drygt 1 procent. KÄNSLIGHETSANALYS Kommunens ekonomiska utveckling påverkas av ett stort antal faktorer. En del faktorer kan påverkas av kommunen andra inte. I känslighetsanalysen redovisas de ekonomiska konsekvenserna av olika händelser. HÄNDELSE / FÖRÄNDRING RESULTATEFFEKT MKR Löneförändring 1 % inkl. PO 5,0 10 heltidstjänster 4,1 Prisförändring varor och tjänster 1% 3,3 Ändrade rörliga låneräntor 1% 0,6 Förändrad likviditet 10 miljoner kr 0,3 Ändrade taxor och avgifter 1% 0,6 varav va och renhållning 0,4 Ökad utdebitering 10 öre 2,2 Ökat skatteunderlag 1% 4,4 Förändring skatter o bidrag per 100 invånare 4,9 SIDA 6 AV 76
BEFOLKNINGSUTVECKLING Antalet invånare i Hagfors kommun minskade med 99 personer under året och vid utgången av 2013 hade Hagfors 12 071 invånare. Minskningen för 2012 var 112 personer. Under de senaste tio åren har befolkningen minskat med 1 425 personer eller 10,6 procent. Under de senaste 20 åren är minskningen 3 483 personer eller 22,4 procent. Medelvärdet per år blir då -1,12 procent. De senaste två åren har minskningen avtagit och utfallet för 2012 var -0,91 procent och för 2013-0,81 procent. Befolkningsminskningen är procentuellt störst i åldersgruppen 0-17 år. Gruppen 65 år och äldre är högre i snitt än länet för övrigt. Från 2013 sker en ökning i befolkningen 65-80 år samtidigt som gruppen 80 år och äldre minskar. Andelen personer med hemtjänstinsatser i kommunen har ökat. SYSSELSÄTTNING ARBETSLÖSHET 2009 2010 2011 2012 2013 Totalt Hagfors kommun 9,9% 8,7% 8,3% 8,8% 9,2% Totalt Värmlands län 8,6% 7,9% 7,4% 7,8% 7,7% Totalt Riket 7,1% 6,8% 6,3% 6,9% 6,8% Kvinnor Hagfors kommun 8,3% 8,9% 7,9% 7,6% 8,2% Män Hagfors kommun 11,3% 8,9% 8,8% 9,9% 10,2% Ungdomar 18-24 år Hagfors kommun 23,7% 19,5% 19,8% 21,8% 21,8% Tabellen ovan visar hur många arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd som finns per 31 december i andel av befolkning 16-64 år. Antalet arbetslösa i Hagfors kommun ökar med 0,4 procent jämfört med föregående år och uppgår nu till 9,2 procent. För hela riket och för Värmlands län minskar arbetslösheten med 0,1 procent. Vid en jämförelse med övriga värmländska kommuner hamnar Hagfors på plats 10 av 16 kommuner. Det är framförallt andelen arbetslösa kvinnor i Hagfors kommun som ökar jämfört med föregående år. Man kan konstatera att det finns ett samband mellan hög arbetslöshet för ungdomar och stor befolkningsminskning av ungdomar. SIDA 7 AV 76
VIKTIGA HÄNDELSER, MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE, FRAMTID VIKTIGA HÄNDELSER En mycket positiv händelse under 2013 är det ekonomiska utfallet med Årets resultat på +31,2 Mkr. Vid en historisk jämförelse från år 1987 till 2013 överträffar resultatet för 2013 alla tidigare år. Kommunkoncernen har tack vare fortsatt god likviditet kunnat amortera 50,5 mkr på räntebärande lån. Låneskulden minskar således med knappt 10 procent vilket förbättrar det ekonomiska utrymmet för verksamheterna under kommande år. I juni 2013 beslutade kommunstyrelsen i Hagfors att bygga en ny sporthall i anslutning till den befintliga hallen vid Älvstranden Bildningscentrum. I oktober 2013 togs det första spadtaget för sporthallen, som beräknas kosta cirka 31 Mkr. Glädjande besked kom under hösten 2013 om att Svenska Rallyt har fått ett kontrakt med FIA (Fédération Internationale de l Automobile) och Promotororganisationen för WRC (World Rally Championship) som omfattar åren 2014-2016. Detta betyder mycket för planeringen av marknadsföring av Hagfors kommun, besöksnäringen och att vi fortsatt har ett stort event i vår kommun. Ett samverkansavtal mellan Hagfors kommun och Telia Sonera AB avseende bredbandsutbyggnad har tecknats 2013-11-26. Avtalet innebär att Telia via Skanova, som erbjuder Sveriges största öppna nät, bygger ut nätet till hushåll och företag i Hagfors kommun baserat på efterfrågan. Utveckling och nyöppning av Bio Hagfors som under året har köpt in digital utrustning för att kunna visa nya filmer och livesändningar. Bio Hagfors har arrangerat förpremiär på filmen om Monica Z med besök av huvudrollsinnehavaren Edda Magnason och Landshövdingen i en fullsatt biosalong. Sammanlagt sågs filmen av ca 1200 personer. Inom verksamheten för barn och bildning har start skett av ny avdelning på förskolan Grå villan och kvällisavdelning på förskolan Milan. Gemensam värdegrund och målbild är framarbetad. Ökat asylmottagande med ny förberedelseklass på Kyrkheden. 90 % av vård och omsorgstagarna är nöjda med äldreomsorgen i enkätundersökning, vilket kan anses som gott resultat. Vidare har Äldreomsorgen under 2013 bytt ut 96 procent av de analoga larmen till digitala. MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE Under början av 2012 fattades ett politiskt beslut om att införa styrmodellen balanserat styrkort (målkort) i Hagfors kommun. Syftet med att införa målkort som styrmetod är att få ett mer fokuserat och strukturerat arbetssätt i hela organisationen. Medarbetarna får en tydlig bild av nyttan av sitt arbete samt ökad respekt för resultat som inte går att mäta i pengar. I denna årsredovisning redovisas måluppfyllelse för kommunens målkort för första gången. Under respektive utskotts och nämnds verksamhetsberättelse redovisas de målkort som är klara. I detta stycke redovisas kommunens övergripande målkort. SIDA 8 AV 76
SIDA 9 AV 76
SIDA 10 AV 76
FRAMTIDEN I De senaste två åren har befolkningsminskningen avtagit. Anledningen till detta är oklar men en förklaring kan vara att arbetslösheten är hög även i närliggande kommuner och framförallt i Karlstad kommun. All befolkningsminskning medför minskade intäkter från skatter och statsbidrag. Hagfors kommun har de senaste 10 åren tappat 10,6 procent av sin befolkning. Det tidigare påtalade sambandet mellan hög arbetslöshet och stor befolkningsminskning för specifikt ungdomar utgör ett stort problem. Lyckas man skapa fler arbetstillfällen för ungdomar i kommunen avtar befolkningsminskning och kommunens långsiktiga ekonomi förbättras. För 2014 uppkommer en förbättring i form av ökade bidrag för Hagfors kommun avseende kommunalekonomisk utjämning. Detta medför en kortsiktig förbättrad balans mellan intäkter och kostnader. Befolkningsminskningsproblemet består dock. Timlönerna för de anställda ökar och antalet brukare/kunder inom kommunens verksamheter stiger mer i procent än vad skatteunderlaget generar i ökade intäkter. Detta medför att efter några år försämras åter igen förutsättningarna för en kommunal ekonomi i balans om effektiviseringar inte genomförs. Kommunledningen arbetar, trots den tillfälliga förbättringen i kommunens ekonomi, med högsta prioritet i att införa effektiviseringar i samtliga verksamheter. EKONOMISK ÖVERSIKT ÅRETS RESULTAT Årets resultat för kommunen uppgick till +31,2 Mkr. Att jämföra med budgeterat resultat +8,3 Mkr. Detta innebär en positiv avvikelse mot budget med hela +22,9 Mkr. Prognostiserat helårsresultat efter november månads utfall var +18,4 Mkr. Största förklaringsposterna jämfört med budget är dels att samtliga verksamheter, förutom Individ- och omsorgsutskottet, redovisar positiva avvikelser mot budget med +9,2 Mkr samt dels återbetalning av premier från AFA Försäkring med +13,8 Mkr. Vid en historisk jämförelse från år 1987 till 2013 överträffar resultatet för 2013 alla tidigare år. ÅRETS RESULTAT 5 I TOPP * 1. År 2013 +31,2 Mkr 2. År 2006 +16,3 Mkr 3. År 1994 +9,0 Mkr 4. År 2009 +7,4 Mkr 5. År 2005 +4,7 Mkr * Högsta Årets resultat i löpande penningvärde under 1987-2013 ÅRETS RESULTAT I % 5 I TOPP * 1. År 2013 +4,9% 2. År 2006 +2,8% 3. År 1994 +2,3% 4. År 1990 +2,1% 5. År 1987 +1,7% * Högsta Årets resultat i % av skatteintäkter och generella statsbidrag under 1987-2013 DRIFTSREDOVISNINGEN Nettokostnaden för utskottens/nämndernas verksamhet enligt driftsredovisningen är 592,4 Mkr. Det är en minskning från föregående år med 7,7 Mkr eller 1,2 procent. Motsvarande förändring 2012 var en minskning med 3,4 procent. En förutsättning för en ekonomi i balans är god budgetföljsamhet i verksamheterna. Avvikelsen mot budget 2013 uppgår till +23,0 Mkr. För 2012 var budgetavvikelsen +23,9 Mkr SIDA 11 AV 76
BUDGETAVVIKELSER PER UTSKOTT / NÄMND (Mkr) Kommunledningsutskottet +16,5 Samhällsbyggnadsutskottet +2,7 Barn- och bildningsutskottet +6,0 Miljö- och byggnämnden +0,5 Individ- och omsorgsutskottet -2,8 Valnämnden, överförmyndaren och hjälpmedelsnämnden +0,0 Summa budgetavvikelse bokslut 2013 +23,0 Kommunledningsutskottet positiva avvikelse förklaras av att nämnda återbetalning av premier från AFA Försäkring på +13,8 Mkr redovisas här. Samhällsbyggnadsutskottet redovisar överskott beroende på framförallt serviceenhetens +1,4 Mkr. Barn- och bildningsutskottets positiva avvikelse beror främst på att verksamheten för ensamkommande barn/asyl resurscentrum ger 2,3 Mkr i överskott. Dessutom lämnar grundskolan 1,4 Mkr i överskott. Individ- och omsorgsutskottet redovisar en negativ avvikelse mot budget -2,8 Mkr. Detta beror i huvudsak på att Äldreomsorgen har högre personalkostnader pga. att antalet beviljade timmar inom hemtjänsten klart överstiger budgeterad volym. Äldreomsorgen redovisar -6,3 Mkr. Sociala avdelningen inom samma utskott har dock en positiv avvikelse mot budget +3,5 Mkr. Detta beror på lägre efterfrågan och kostnader avseende lagstadgade insatser samt retroaktiva ersättningar från Försäkringskassan. VERKSAMHETERNAS NETTOKOSTNAD Verksamheternas nettokostnad uppgår till 593,3 Mkr, vilket är 21,8 Mkr eller 3,5 procent lägre än budget. I nettokostnaden ingår pensionskostnader och avskrivningar på anläggningstillgångar. Nettokostnaden 2012 var 596,6 Mkr. Minskningen på 3,3 Mkr motsvarar -0,56 procent. 55 000 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD, KR / INV 52 500 50 000 47 500 45 000 42 500 40 000 37 500 35 000 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Nettokostnaden omräknad till kronor per invånare för 2013 blir 49 150 kr. Att jämföra med 49 026 kr per invånare för 2012. De 124 kr per invånare i ökade kostnader motsvarar 0,3 procent. Ökningen beror på att befolkningsminskningen på -0,81 procent överstiger totala nettokostnadsminskningen på - 0,56 procent. SIDA 12 AV 76
NETTOKOSTNADER ANDEL AV SKATTEINTÄKTER OCH STATSBIDRAG Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna visar hur stor del av skatteintäkter och generella statsbidrag som används för att finansiera den löpande verksamheten. 106,0 105,0 104,0 103,0 102,0 101,0 100,0 99,0 98,0 97,0 96,0 95,0 94,0 93,0 92,0 Nettokostnadernas andel i % av skatter och generella statsbidrag med eller utan finansnetto 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2013 var andelen nettokostnad inklusive finansnetto i procent av skatteintäkter och generella statsbidrag 95,1 procent. Motsvarande andel för 2012 var 97,0 procent. Diagramet ovan visar senaste tio åren men även vid en historisk jämförelse från 1987 och framåt är siffran 95,1 procent överlägsen. Även vid jämförelse utan finansnettot är siffran för 2013 på 93,3 procent historiskt klart lägst. FINANSIELLA KOSTNADER OCH INTÄKTER Finansiella kostnader uppgår 2013 till 13,3 Mkr. I finansiella kostnader ingår ränta på pensionsskuld med 0,4 Mkr. Finansiella intäkter uppgår till 1,6 Mkr. Finansnetto blir således negativt med 11,7 Mkr vilket är +1,3 Mkr bättre än budget. För 2012 var finansnettot negativt med 12,3 Mkr. Således har utfallet av finansnettot förbättras med 0,6 Mkr eller 4,9 procent. Ett viktigt nyckeltal är Finansnettots andel av skatteintäkter och generella statsbidrag som 2013 uppgår till -1,83 procent. Detta är ett av valda nyckeltal som tillhör det övergripande målkortet. Kommunens mål är ett negativt finansnetto motsvarande max 1 procent. Mål således icke uppnått. Kommunen skall enligt beslutad finanspolicy minska risken för att förändringar i marknadsräntorna får negativa effekter på finansnettot och resultat. Detta görs genom att minimera rörliga banklåneräntor med bindningstider kortare än tre månader och istället använda derivatinstrument som räntederivat. Långsiktiga räntederivat som motverkar förändringar kan anses som effektiva men medför en viss kortsiktig tröghet avseende möjligheter att förbättra nämnda nyckeltal. EXTRAORDINÄRA KOSTNADER OCH INTÄKTER Inga extraordinära kostnader eller intäkter finns att redovisa under 2013. SKATTEKRAFT OCH SKATTEINTÄKTER Kommunens skatteunderlag enligt 2013 års taxering, kommunalt beskattningsbar inkomst för år 2012, ökade med 2,0 % till 1,97 miljarder kronor. Rikets beskattningsbara inkomst för år 2012 ökade med 4,0 %. Medelskattekraften (skatteunderlaget per invånare) för hela riket är 187 356 kronor/invånare medan kommunens skattekraft är 161 971 kronor/invånare eller 86,5% (87,4 % föregående år) av rikets. 99,2 98,2 97,7 96,2 98,7 96,8 97,0 95,0 95,1 93,3 SIDA 13 AV 76
Kr/inv MEDELSKATTEKRAFT, KR / INV 190 000 180 000 170 000 Medel riket 160 000 150 000 Hagfors 140 000 130 000 120 000 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Inkomstår Kommunen är garanterad 115 % av medelskattekraften genom inkomstutjämningssystemet. Skatteintäkterna år 2013 uppgår till 468,5 Mkr. Där ingår slutavräkning år 2012 med 0,3 Mkr och prognos för slutavräkning år 2013 med -3,0 Mkr. Totala skatteintäkter 2013 är 3,5 Mkr lägre än budget. GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING Systemet för beräkning av de generella bidragen förändrades fr.o.m. 2005, innebärande bl.a. att inkomstutjämningen, det generella statsbidraget och vissa riktade statsbidraget och vissa riktade statsbidrag fördes samman till ett inkomstutjämningsbidrag, där kommunerna är garanterade 115 % av medelskattekraften. Kostnadsutjämningen förenklades och uppdaterades. GENERELLA STATSBIDRAG Belopp i Mkr 2009 2010 2011 2012 2013 Inkomstutjämning 114,5 105,8 118,1 118,7 127,6 Kostnadsutjämning 8,1 11,1 3,8 0,6-0,9 Strukturbidrag 8,3 3,3 8,4 8,0 7,2 LSS-utjämning 6,4 8,2 5,0 8,9 6,5 Regleringsavgift -5,8 5,8 12,8 6,1 5,6 Summa bidrag 131,5 134,2 148,1 142,2 146,0 Kommunal fastighetsavgift 19,9 20,9 21,1 21,3 21,6 Den kommunala fastighetsavgiften uppgick 2013 till 21,6 Mkr. Övriga generella statsbidrag 2013 summerar till 146,0 Mkr. Totalt 167,6 Mkr vilket innebär en positiv budgetavvikelse med +3,2 Mkr. SIDA 14 AV 76
EXTERNA INKOMSTER OCH UTGIFTER VAR KOMMER PENGARNA IFRÅN? Finansiella intäkter, försäljn och lån; 0,2% Avgifter och ersättningar; 12,9% Generella statsbidrag; 20,1% Bidrag; 10,6% Skatteintäkter; 56,1% Kommunens största inkomstkälla är skatteintäkterna, som tillsammans med de generella statsbidragen före avdrag för regleringsavgift utgör 636,2 Mkr eller 76,2 procent av totalt 834,4 Mkr i externa inkomster. Avgifter och ersättningar uppgår 2013 till 107,9 Mkr eller 12,9 procent. De största posterna är hyresintäkter, vatten-, avlopps- och renhållningsavgifter samt äldre- och barnomsorgsavgifter. Övriga bidrag, som inte är generella statsbidrag, uppgår till totalt 88,9 Mkr eller 10,6 procent. Exempel på övriga bidrag är 34,6 Mkr ersättning från Försäkringskassan för personliga assistenter, 25,4 Mkr i olika stimulans- och statsbidrag från Migrationsverket och 9,1 Mkr olika former av anställningsstöd från AMS. HUR ANVÄNDS PENGARNA? Material; 7,2% Tjänster; 20,0% Bidrag; 4,3% Amorteringar lån; 4,8% Kostnader för arbetskraft; 62,1% Finansiella kostnader; 1,6 % Den största utgiftsposten för kommunen är arbetskraften som svarar för 519,0 Mkr eller 62,1% av totalt 835,4 Mkr i externa utgifter. Kommunen köper tjänster för 167,5 Mkr eller 20,0 %. Tjänsterna innefattar framförallt entreprenader, konsulttjänster, lokal- och markhyror, hyra och leasing av lös egendom samt reparation och underhåll av maskiner och inventarier. SIDA 15 AV 76
INVESTERINGAR Årets nettoinvesteringar i fastigheter och inventarier uppgår till 16,1 Mkr. Nettoinvestering per invånare är 1334 kr. Mkr 120 100 80 60 40 20 0 NETTOINVESTERINGAR 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Exempel på större investeringar under 2013 är påbörjad Idrottshall 5,8 Mkr, åtgärdspaket Älvstrandens bildningscentrum 1,4 Mkr, förtätning Kyrkheden 0,6 Mkr, fortsatt förnyelse av råvattenledning 0,6 Mkr samt energieffektiviseringar i olika fastigheter och belysningar 1,1 Mkr. Budgeterade nettoinvesteringar 2013 var 29,4 Mkr. Ytterligare ett av valda nyckeltal som tillhör det övergripande målkortet är investeringars självfinansieringsgrad under en rullande femårsperiod. Självfinansieringsgraden är ett mått på hur stor del av investeringarna som finansierats med de skatteintäkter som återstår när den löpande verksamheten betalats dvs. årets resultat + årets avskrivningar jämförs med årets investeringar. Nyckeltalet uttrycks i procent där över 100 är bra då det betyder att kommunen finansierat alla investeringar med skattepengar. Kommunens mål är minst 100 procent vid summering av rullande femårsperiod. INVESTERINGARS SJÄLVFINANSIERINGSGRAD UNDER FEM ÅR 2009 2010 2011 2012 2013 Årets resultat, Mkr 7,4 0,4-16,6 3,6 31,2 Avskrivningar, Mkr 31,9 28,2 44,6 29,6 29,6 Årets resultat + avskrivningar, Mkr 39,3 28,6 28,0 33,2 60,7 Investeringar, Mkr 114,5 97,8 16,8 18,0 16,1 Självfinansieringsgrad i % per år 34% 29% 166% 184% 377% Självfinansieringsgrad i % summering av fem år 72% Summering av åren 2009-2013 enligt ovanstående tabell visar att kommunen har 72 procent i självfinansieringsgrad. Mål således icke uppnått. TILLGÅNGAR OCH SKULDER Anläggningstillgångarnas värde vid årets slut är 577,5 Mkr vilket är en minskning med 14,6 Mkr jämfört med föregående år. Kortfristiga fordringar uppgår till 63,8 Mkr och har minskat med 14,1 Mkr. Långfristiga skulder uppgår till 318,1 Mkr vilket är en minskning med 20,5 Mkr jämfört med föregående år. 55,6 Mkr av långfristig skuld avser återstående leasingskuld för Bellmansgården. Under året har amorterats 1,0 Mkr på leasingskulden. 3,4 Mkr avser skuld till Torsby, Munkfors och Forshaga kommuner för deltagande i lån till Trafikverket för ombyggnation av riksväg 62. Kortfristiga skulder uppgår till 122,8 Mkr och har minskat med 19,5 Mkr mot föregående år. SIDA 16 AV 76
LÅNESKULD Den totala låneskulden per 31 december 2013 i kommunen uppgår till 255,0 Mkr varav hela beloppet redovisas som långfristig skuld. Under 2013 har kommunen amorterat 40,0 Mkr och ingen ny upplåning skett. Föregående år amorterade kommunen 28,5 Mkr. Således har 21,2 procent av låneskulden amorterats under de senaste två åren. Låneskulden per invånare 2013 är 21 125 kr. BORGENSÅTAGANDEN Genom sitt medlemskap i Kommuninvest har kommunen tillsammans med samtliga medlemmar solidariskt ingått i borgen för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Kommunens övriga borgensåtaganden uppgår till 205,9 Mkr, varav 100,9 Mkr avser Hagforshem AB samt 105,0 Mkr avser Hagfors Energi AB. Innebär en total minskning med 10,5 Mkr som koncernbolagen amorterat i lån under 2013. PENSIONSFÖRPLIKTELSER Kommunen har beslutat att hela den avgiftsbaserade delen av avtalspensionen utbetalas som individuell del, samt att försäkringslösning väljs vad gäller kompletterande ålderspension och efterlevandepensioner. Avsättningen i 2013 års bokslut uppgår till 5,37 Mkr och består av följande delposter: PENSIONER, BALANSPOSTER 2012 2013 Särskild avtals/ålderspension, Mkr 1,28 1,26 Förmånsbestämd/kompl. pension, Mkr 0,09 0,09 Ålderspension, Mkr 1,94 1,86 Pension till efterlevande, Mkr 0,87 1,01 Pensionsbehållning, Mkr 0,09 0,09 Avsättning löneskatt, Mkr 1,04 1,05 Summa, Mkr 5,32 5,37 Avsättningen har i sin helhet återlånats till verksamheten. Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 redovisas inom linjen i balansräkningen. Dessa förpliktelser uppgår 2013 till 419,0 Mkr inkl. löneskatt. För 2012 var motsvarande förpliktelse 396,1 Mkr. ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR I 2013 års bokslut har 0,7 Mkr avsatts till framtida återställning av deponin vid Holkesmossen. Avsättningen uppgår nu totalt till 8,9 Mkr. Avsättningen för rivningskostnader för hyresbostäder uppgår per bokslutsdatum till 21,9 Mkr. Övriga avsättningar uppgår till 1,6 Mkr. EGET KAPITAL Årets resultat på 31,2 Mkr för kommunen innebär att eget kapitalet ökat motsvarande till 207,2 Mkr. Eget kapital per invånare 2013 är 17 162 kr vilket är lågt jämfört med övriga kommuner i Värmlands län. SIDA 17 AV 76
SOLIDITET Soliditeten beskriver kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Den anger i vilken grad som kommunen finansierat sina tillgångar med eget kapital, d.v.s. eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Soliditeten i kommunen uppgår till 30,2 procent. Detta innebär en förbättring med knappt 5 procent från föregående år. Jämfört med medelvärde för både riket och Värmlands län är Hagfors kommuns soliditet fortfarande låg. SOLIDITET % 50,00 45,00 40,00 35,00 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 KORTFRISTIG BETALNINGSFÖRMÅGA Likviditeten uppgick vid årsskiftet till 44,5 Mkr i kommunen vilket är en ökning med 17,7 Mkr jämfört med föregående år. Likviditeten visar kommunens betalningsberedskap på kort sikt. Diagrammet nedan illustrerar kvoten mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Vid värdet 100 procent räcker omsättningstillgångarna precis till att betala de kortfristiga skulderna. För 2013 är kommunens kvot 88,2 procent vilket är en förbättring med hela 14,6 procentenheter mot föregående år. Över en tioårs period är aktuellt värde det absolut högsta och därmed föreligger mycket god kortfristig betalningsförmåga i kommunen. BETALNINGSBEREDSKAP % 90,0 85,0 80,0 75,0 70,0 65,0 60,0 55,0 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 73,6 88,2 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 SIDA 18 AV 76
KOMMUNALLAGENS BALANSKRAV Kommunallagens balanskrav innebär att kommunernas intäkter skall överstiga kostnaderna. Huvudprincipen är att intäkterna ska överstiga kostnaderna och att realisationsvinster inte ska inräknas i intäkterna då avstämning mot balanskravet görs. Inte heller ska de kostnader för omstruktureringsåtgärder i syfte att få en mer anpassad verksamhet och framtida kostnadsminskningar räknas in i det justerade resultatet. Ett negativt justerat resultat skall återställas inom de kommande tre åren. BALANSKRAVET 2013 (Tkr) Årets resultat 2013 31 170 - Reavinster som ingår i resultatet -83 + Reaförluster som ingår i resultatet 210 + Omställningskostnader 0 Justerat resultat 2013 31 297 Kommunen uppfyller kommunallagens balanskrav och har inget underskott att täcka från föregående år. SIDA 19 AV 76
KOMMUNENS PERSONAL PERSONALSTRUKTUR Den första november 2013 fanns inom Hagfors kommun 998 (1014) tillsvidareanställda och 89 (93) visstidsanställda med månadslön, totalt 1087 anställda. Totalt i Hagfors kommun var vi 900 kvinnor (82,8 procent) och 187 män (17,2 procent) anställda. ANSTÄLLNINGSFORM Kvinnor Män Totalt KLU Visstid 2 4 6 Tillsvidare 29 21 50 Totalt 31 25 56 SBU Visstid 3 2 5 Tillsvidare 60 46 106 Totalt 63 48 111 Barn o Bildn Visstid 28 24 52 Tillsvidare 229 52 281 Totalt 257 76 333 Miljö o Bygg Visstid 1 1 2 Tillsvidare 1 3 4 Totalt 2 4 6 Sociala avd Visstid 12 2 14 Tillsvidare 126 20 146 Totalt 138 22 160 Äldreomsorg Visstid 8 2 10 Tillsvidare 401 10 411 Totalt 409 12 421 Sa kvinnor/män 900 187 Procent kvinnor/män 82,8 17,2 Summa visstid 89 Summa tillsvidare 998 Summa totalt 1087 SYSSELSÄTTNINGSGRAD Av vår tillsvidareanställda personal arbetar 50,47 procent (48,88 procent) av kvinnorna heltid. 84,21 procent (81,82 procent) av männen arbetar heltid. Totalt sett arbetar 55,61 procent (54,24 procent) heltid vilket innebär en ökning i jämförelse till föregående år. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden fortsätter att öka, från 89,01 procent år 2012 till 89,21 procent för 2013. SIDA 20 AV 76