Var med och bidra till Personcentrerad vård

Dokumentation från konferensen Var med och bidra till Personcentrerad vård Nyköping 22 maj 2014. Arrangör: Landstinget Sörmland 1

Bakgrund Landstinget Sörmland har beslutat om ett övergripande mål att bli Sveriges friskaste län 2025. Målet innefattar nio olika områden för landstinget, varav personcentrerad vård (PCV) är ett område. Det länsövergripande beslutet att göra vården ännu mer personcentrerad är unikt i Sverige. En central del i målsättningen Sveriges friskaste län är att patienterna får möjlighet att bli mer delaktiga i sin egen vård. Piloter Ett pilotprojekt startade under hösten 2013. Fem av landstingets enheter deltog. Syftet med projektet var att synliggöra vad som behöver förändras på individuell, enhets- och systemnivå för att få en mer personcentrerad vård i Landstinget Sörmland. Samtliga piloter har arbetat med målet att öka patienternas delaktighet. Deltagande enheter: Aktivitetsenheten Karsudden, Katrineholm Avdelning 36 Lung- och infektion, Mälarsjukhuset, Eskilstuna Kirurgmottagningen, Mälarsjukhuset, Eskilstuna Vårdcentralen City, Eskilstuna Vårdcentralen Trosa Metod Pilotprojektet har inneburit ett år av lärande. En viktig del i arbetet har varit gemensamma seminarier med olika teman. Piloterna har fått forma egna mål kopplade till målområdet delaktighet. Piloterna har också gjort egna mätningar och utformat praktiska verktyg för personcentrerad vård på de olika enheterna. Patientkontrakt samt plan för min vård har testats. Maligntmelanomkedjan har utvecklats till en personcentrerad process, en mall för personcentrerat samtal har framtagits. Samtliga enheter har hittat nya former för att involvera patienterna i förbättringsarbetet. Resultat Landstinget är just nu inne i en aktiv lärandefas kring vad personcentrerad vård innebär. Vi har skapat förståelse för att ett helt landsting med olika uppdrag och kliniker inte kan arbeta på ett enda sätt för personcentrerad vård. Vi inser att vården måste utgå ifrån att patienter har ett värde som systemet ska förvalta. Vi behöver utveckla former för att stärka egenvården och göra patienterna mer delaktiga. 2

Så går vi vidare Under hösten 2014 kommer erfarenheterna från pilotprojektet att utvecklas. Ett förslag till beslut för landstingets plan för hur personcentrerad vård i hela landstinget ska införas, kommer att presenteras. Ett år av lärande Välkomna! hälsade Hanna Lundstedt, projektledare för pilotprojektet för personcentrerad vård och arrangör av dagens konferens, som samlat över 100 deltagare. Landstinget Sörmland har tagit ett övergripande mål att bli Sveriges friskaste län år 2025. Nio utvecklingsområden finns med i den planen, varav personcentrerad vård är ett. Det betyder att en central del i landstingets målsättning är att patienterna får möjlighet att bli mer delaktiga. Just nu är vi inne i en aktiv lärandefas kring vad personcentrerad vård innebär, berättade Hanna Lundstedt. Bland annat har vi insett att det inte finns ett enda sätt att arbeta för personcentrerad vård. Personcentrerad vård behöver utformas lokalt med gemensamma värderingar. För att skapa förutsättningar, behöver vi utveckla former för att stärka egenvården och göra patienterna mer delaktiga. Det är oss själva det handlar om! Vi talar om personcentrerad vård, sa Hanna Lundstedt, men vem är den där personen vi talar om? När är du själv en person för vården som dig själv eller som anhörig? Finns det några personer här i lokalen? Säg hej hej till de två som sitter närmast dig och bjud på ett exempel ur ditt liv, uppmanade hon. Och konferensdeltagarna delgav varandra sina erfarenheter och kom fram till att vi alla är personer med erfarenheter av sjukvård, som patienter och anhöriga. Hur definieras personcentrerad vård? Landstinget Sörmlands definition av personcentrerad vård, utifrån patientens perspektiv, är 3

följande: Jag vill att vården ska se och respektera mig som person och inte som min sjukdom. Utgångspunkten för vården är att den intar mitt perspektiv som person och utgår från mina förutsättningar, resurser och hinder. Jag vill vara delaktig i utformningen av min vård och mötas som en jämlik partner. Personcentrerad vård är vårdens kärna, betonade Hanna Lundstedt. Uppgiften är att möta personen bortom symtomen på ett sådant sätt att personen upplever sig få hjälp och stöd att hantera situationen samtidigt som han/hon upplever sig sedd och värdefull. Att arbeta personcentrerat är att följa hälso- och sjukvårdslagen. I och med att den nya patientlagen träder i kraft vid årsskiftet 2014/15, behöver vi öppna upp för mer delaktighet och jämlikhet i sjukvården. Vad händer i mötet mellan människor? Många av oss utövar till viss del en personcentrerad vård, sa Hanna Lundstedt, men vi gör det inte strukturerat och inte över hela landstinget. Det handlar om att genomföra förändringar i förhållningssätt och attityd samt att arbeta utifrån en värdegrund där patienten är delaktig. Det är viktigt att vi kommunicerar kring frågor om vad som är ett bra möte och hur vi skapar delaktighet. Var och en av oss är en del i andras upplevelser. Att ta sig tid att reflektera över vad som händer i mötet med andra människor är viktigt. Små detaljer kan innebära mycket. Det gör skillnad om du står vid larmknappen och frågar patienten: Var det något mer du ville? Eller om du sätter dig ner vid patienten och säger samma sak. Från teori till hjärta och handling Det gäller att vi går från tanke till handling och ser till att den personcentrerade vården blir en del i vårdens vardag. Det finns inte ett sätt att arbeta, betonade Hanna Lundstedt. Den personcentrerade vården behöver skapas utifrån alla de unika förutsättningar som finns ute i verksamheterna. Var och en av oss behöver ständigt gå till oss själva och fråga oss: hur vill jag själv bli bemött i vården? Skulle jag, som patient, vilja möta den jag är som vårdpersonal? 4

Varför ska landstinget arbeta personcentrerat? Helena Söderquist Ordförande styrgruppen, förvaltningschef i landstinget Sörmland, berättade om landstingets satsning och drivkrafter. Detta är ett fantastiskt spännande arbete, konstaterade Helena Söderquist. Att arbeta med personcentrerad vård är centralt för oss i Sörmlands läns landsting. Det finns också en bred politisk uppslutning här i landstinget kring personcentrerad vård, vilket betyder att arbetet kommer att fortgå, oavsett eventuella maktskiften i landstinget. Och det är inte enbart arbetsgivarsidan som står bakom den här satsningen, också Vårdförbundet stödjer oss i arbetet med personcentrerad vård. Strategier för fyra områden För att förverkliga målsättningen att Sörmland ska bli Sveriges friskaste län år 2025 har fyra strategiska områden identifierats: hälsa, kvalitet, delaktighet och medarbetare. I centrum finns alltid patienten, underströk Helena Söderquist. Utgångspunkten är en strävan efter en god hälsa och vård på lika villkor utifrån befolkningens behov. Ökade satsningar görs på förebyggande vård. Patienternas delaktighet och inflytande ska öka. Var och en kan vara delaktig i utformningen av sin vård och inkluderas i alla vårdbeslut och processer. Men också våra medarbetare ska vara delaktiga. Vi arbetar med en systematisk uppföljning för att utveckla våra verksamheter. Satsningar på ett processorienterat arbetssätt och implementering av nationella riktlinjer är viktiga delar. 5

En hög tillgänglighet med ett värdigt och gott bemötande är grunden för en bra kontakt och goda relationer. Nyckeln till framgång med framtidens hälso- och sjukvård är att vi har kompetenta och engagerade medarbetare. Vi möter upp vårdens utmaningar Vi har under projektets gång stött på ett flertal frågor, berättade Helena Söderquist. En av dem är givetvis: varför är personcentrerad vård viktig för oss? En väsentlig del av svaret på den frågan är att sjukvården har stora utmaningar att hantera: Ökad efterfrågan på vård Högre förväntningar bland våra invånare Krav på ökad valfrihet Ökade krav på tillgänglighet Större patientinflytande Kompetensförsörjning Medicinsk- och medicinskteknisk utveckling Allt större skillnader i hälsan bland våra medborgare Ekonomi Ska vi kunna gå alla dessa utmaningar till mötes och hantera alla dem på ett bra sätt, behöver vi ändra vårt sätt att arbeta, sa Helena Söderquist. Vi måste ta tillvara våra kompetenser och använda dem på ett ännu bättre sätt. Att göra det med personcentrerad vård som utgångspunkt är ett bra val. Att patienter är med på sina egna villkor betyder: Nöjdare patienter och personal Bättre patientupplevelse Att arbeta personcentrerat är att följa hälso- och sjukvårdslagen Minskade kostnader. 6

Forskning: Lyssna på patienten så ökar hälsan! Kerstin Dudas, leg. sjuksköterska, med dr, universitetslektor och forskare, beskrev forskningens syn på personcentrerad vård. Kerstin Dudas är knuten till Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC). Där pågår ett trettital forskningsprojekt om personcentrerad vård och personcentrerat förhållningssätt inom slutenvård, primärvård och kommunal omsorg. Inom personcentrerad vård blir patientens egna resurser samt kunskap och upplevelse av sin sjukdom och livssituation vägledande. Vi strävar efter att förstå beteenden och symtom utifrån patientens perspektiv, betonade Kerstin Dudas, som citerade den franske filosofen Paul Ricœur om Homo Capax människa med vilja och egen kapacitet, en kapabel medmänniska och en partner som man kommunicerar och planerar tillsammans med. Vad kännetecknar personcentrerad vård? Personcentrerad vård utgår från en person med en sjukdom (inte sjukdomen i en person) och har sin utgångspunkt i personens upplevelse av sin verklighet. Personcentrerad vård innebär att personalen gör patienten till partner i vården och betonar betydelsen av att känna personen bakom patienten en människa med ansvar, viljor, känslor och behov. Patienten är en jämbördig partner i teamet som består av patienten, hans eller hennes anhöriga och berörd personal till exempel läkare, sjuksköterska och sjukgymnast. Vad innebär förändringen till personcentrerad vård? I den personcentrerade vården är patienten en aktiv samarbetspartner och patientens sociala nätverk en viktig del i vården. Det innebär att läkaren/sjuksköterskan inte längre bestämmer behandlingen, förklarar och instruerar patienten, vars uppgift är att förstå informationen. Det betyder istället att läkare/sjuksköterska och patient tillsammans förhandlar, förklarar, diskuterar, motiverar och accepterar. Framgång är inte längre 7

följsamhet, utan en överenskommelse mellan två likvärdiga parter. Hur skapar vi personcentrerad vård? Många vårdanställda anser att de redan i dag arbetar personcentrerat men det sker inte systematiskt och ofta bara i mån av tid. Att införa personcentrerad vård innebär en radikal förändring av den rådande kulturen inom svensk hälso- och sjukvård. Den personcentrerade vården måste genomsyra organisationen fysiskt (vårdarkitektur, journalsystem, övervakningsutrustning) och de sociala strukturerna (relationer, attityder och värderingar) inom sjukvården. För en omställning krävs en värdegrund som värdesätter och ger ökad förmåga till dialog. Hur utgör personalens lyssnande en viktig del i personcentrerad vård? Patienten berättar i lugn och ro om varför han/hon sökt vård, hur besvären påverkar vardagen och om vilka tankar patienten själv har om tillståndet, behandlingen och vården. Patientens svar, tillsammans med evidensbaserad kunskap, formar behandling och vård. Det inledande relativt långa samtalet har visat sig vara en bra investering det sparar mycket tid i det fortsatta arbetet. Vid sjukhusvård ska ett teambeslut vara fattat inom 12 24 timmar. Sedan formuleras, gemensamt och ofta tillsammans med anhöriga, en personlig hälsoplan. Planen innehåller mål för vården, vad som ska göras före hemgång, när hemgång kan planeras, vilka aktiviteter som sker från hemmet etcetera. Vilka resultat ger personcentrerad vård? Forskningsresultat visar att personcentrerad vård ger kortare vårdtid, nöjdare patienter och i förlängningen billigare vård. För patienter med höftfrakturer halverades till exempel vårdtiden och kostnaderna minskade med 40 procent. I en annan studie, som omfattade patienter med hjärtsvikt, minskade vårdtiden med 30 procent och patienterna rapporterar bland annat att de känner sig tryggare och säkrare i relation till sitt tillstånd och sin behandling. Dessutom visar det sig att de anställda på de två referensavdelningarna känner en större arbetsglädje och yrkesstolthet. Verktyg för personcentrerad vård: Sträva efter att förstå beteenden och symtom utifrån patientens perspektiv. Anpassa vården efter den enskilda personen. Främja självbestämmande och ge möjlighet till medbestämmande. Se patienten som en aktiv samarbetspartner. 8

Sträva efter att involvera personens sociala nätverk i vården. Lästips: Personcentrering inom hälso- och sjukvård. Från filosofi till praktik. Inger Ekman (red). Liber. 2014 Fem piloter Som en del i landstinget Sörmlands utveckling mot personcentrerad vård, startades fem pilotprojekt hösten 2013. Syftet var att visa vad som behöver förändras på individuell och systemnivå för att göra patienterna delaktiga. Varje pilot har format egna mål, gjort egna mätningar och utformat praktiska verktyg på sina enheter. Samtliga har hittat nya former för att involvera patienterna i förändringsarbetet. Vi måste ändra vårt eget beteende Vårdcentralen City i Eskilstuna Mål: Ökad delaktighet och tillfredsställelse hos patienterna. Ökad kvalitet och patientsäkerhet. Syfte: Från början funderade vi över hur vi skulle öka patienternas engagemang. Snart insåg vi att vi själva måste förändra vårt beteende, våra rutiner och vår organisation, släppa in och engagera patienterna i utvecklingsarbetet för att nå en förändring. I testerna med personcentrerat arbetssätt har vi övat oss på att lyssna mer aktivt på patienterna och att ge skriftlig information om överenskommelser till patienterna. Patienten får formuläret Vad var det vi bestämde? i receptionen. 9

Vårdgivaren startar med frågan: Vad vill du ha hjälp med i dag? Patienten får prata i tre minuter utan att bli avbruten. Vårdgivaren sammanfattar det som sagts och återkopplar till patienten. Efter undersökningen repeterar vårdgivaren vad som överenskommits. Patienten har möjlighet att få med skriftlig bekräftelse om besöket och den fortsatta planeringen. Vi har intervjuat patienter på telefon för att få deras upplevelser av delaktighet, information och bemötande. Vi har fått positiva reaktioner och förslag till förbättringar. Att bjuda in patienter till patientråd har varit ett stort steg för att få en dialog om vår verksamhet. Reflektioner och lärdomar: Det betyder mycket för patienten att få berätta sin historia. Genom att ta oss mer tid vid varje möte och lyssna mer koncentrerat på patienten, får vi en mer detaljrik berättelse från varje patient. Det ger en bättre grund för förståelse av det problem som patienten söker för. Vi har funderat över hur kritisk man som patient vågar vara under en telefonintervju. Är det den verkliga upplevelsen vi får fram? Vi har funderingar på att involvera personer utanför vår verksamhet som intervjuare för att se om vi får andra svar. Patientråden har varit positiva och konstruktiva möten. Så går vi vidare: Det personcentrerade arbetssättet som vi testat under piloten kommer till hösten att bli permanent. Telefonintervjuerna kommer att fortsätta, liksom patientråden, som troligen får en ny form. Vi kommer inte att ha en fast patientgrupp, utan variera grupp efter diskussionsämne. 10

Samtalet en central del i vårdrelationen Avdelning 36, infektion- och lungkliniken Mälarsjukhuset Mål och syfte: Eftersom samtalet är en grundläggande del i förståelsen av patienten, ville vi utforska samtalets betydelse för att öka patientens delaktighet. Vi valde att fokusera på ankomstsamtalet eftersom det styr mycket av vår uppfattning om patienten. Det samtalet ger också utrymme för patienten att delge oss sina behov och berätta om sina förutsättningar. När patienten blir inlagd, använder vi en mall för ankomstintervju. När vi tittade närmare på frågorna, upptäckte vi att frågorna var formulerade så att det inte fanns så stort utrymme för patienten att berätta om sin situation utöver sin sjukdomsbild. Därför lade vi till några öppna frågor för att ge patienten mer utrymme att berätta: Vilka förväntningar har du på oss? Finns det något mer vi behöver veta om dig för att kunna ta hand om dig på bästa sätt? Vad behöver du ha hjälp med under din tid här hos oss? Har du någon tidigare sjukhuserfarenhet? Finns det någon som är beroende av din hjälp? Om ja, finns det någon annan som hjälper till med detta under din sjukhusvistelse? Reflektioner och lärdomar: Det har varit fantastiskt lärorikt och intressant. Vi har funderat en hel del på vad vi säger och hur, vad vi berättar med vårt kroppsspråk och hur vi bjuder in till ett möte. Vi fick inte de svar från patienterna som vi hade förväntat oss. En del av frågorna blev obesvarade. Personalgruppen hade svårt att ta till sig det nya samtalssättet. En del patienter kände sig obekväma med några av frågorna. En del frågor måste formuleras om. Alla frågor behöver 11

inte ställas redan vid ankomstsamtalet. Ofta frågas det väldigt mycket vid patientens ankomst och patienten har inte tid att reflektera då. Så går vi vidare: Nu är den stora utmaningen att få all personal på kliniken att förstå vikten av att arbeta personcentrerat. Personalgruppen kommer att få möjlighet att utveckla sin samtalsteknik genom utbildning. Vi har samlat böcker och material i Infotek personcentrerad vård. Pilotprojektet har hjälpt kliniken att starta ett arbete som kommer att fortsätta många år framöver. Under mötet är vi jämlikar Aktivitetsenheten Karsudden, Katrineholm Karsudden är Sveriges största rättspsykiatriska sjukhus med 130 platser. Vården hos oss är inte frivillig. Patienterna är dömda att vara hos oss och dömda till vård. Patienterna kan inte heller välja att ta sig härifrån. Dessa speciella förutsättningar gäller på aktivitetsenheten Karsudden. Mål och syfte: Att komma igång med en ökad patientdelaktighet på aktivitetsenheten. Genom att delta i pilotprojektet kunde vi få en strukturerad form att arbeta efter samt kunskap och råd om hur vi kunde tänka och arbeta med personcentrerad vård. Vi har utvecklat en personlig mapp, där patienten sparar bilder på aktiviteter som gjorts i vår verksamhet och som hen är stolt över. Det synliggör patientens utveckling och gör patienten delaktig i mål och planering. Vi har haft en patient med i utvecklingsarbetet, vilket resulterade i oväntade idéer och insikter för personalen. 12

För att mäta patienternas upplevelser av delaktighet, har vi också tagit fram ett frågeformulär med nio frågor där svaret lämnas på en tiogradig skala. Reflektioner och lärdomar: Teamet har fått en tydligare bild av vad delaktighet innebär. Projektet har gett oss kunskap och vi har haft många samtal kring delaktighet och vården på Karsudden. Att våga ha med en patient i utvecklingsarbetet var mycket spännande och viktigt för verksamheten. Vi har svaren framför oss, bara vi vågar fråga! Att ha ett direkt samarbete med patienten blir tidseffektivt, ekonomiskt, inspirerande och utmanande för personalen. I mötet med patienten är vi jämlikar. Patienten får göra sin röst hörd och visa sig från en annan sida än patientsidan, vilket ger delaktighet och ökad självkänsla. Så går vi vidare: Vi vill ta med patienterna i förbättringsarbetet framöver. Att något så enkelt kan ge så mycket! Formuläret för att mäta patienternas upplevelse av delaktighet på aktivitetsenheten är bra och kommer att användas igen. Vi kommer också att vidareutveckla patienternas personliga mapp. Personcentrerad vård är en fråga om demokrati PICOMM-projektet, Patienten i centrum i Malignt Melanom Processen Kirurgmottagningen Mälarsjukhuset Centralt i PICOMM-projektet är att öka patientens inflytande och makt. I dag slussas personer som drabbats av misstänkt malignt melanom genom ett system av onödiga besök och därtill onödiga väntetider. Syfte: Att synliggöra vårdprocessen för personer som drabbats av malignt melanom och identifiera problemen som tar utgångspunkt i personcentrerad vård. 13

Mål: Att skapa en modell som hela tiden värderar verksamheten med fokus på personens behov av vård. För att öka patienternas delaktighet: En enkät togs fram med frågor om upplevd delaktighet. Uppföljande telefonintervjuer gjordes där patienterna med egna ord fick beskriva sina upplevelser av vården, stödet och upplevd delaktighet. För att öka kvalitet och patientsäkerhet: Kontaktsjuksköterskan fick en kopia på alla PAD. Tillsammans med övriga projektmedlemmar synliggjorde kontaktsjuksköterskan flaskhalsarna i systemet. Flera nya idéer om förbättringar i systemet identifierades och testades. För att öka tillfredsställelsen hos patienterna: Öppet hus på kirurgmottagningen under euromelanomamonday den 5 maj för att uppmärksamma malignt melanom och för att ge möjlighet för allmänheten att undersöka sig. Efter undersökning på hudmottagningen, kunde operation för melanomet bokas direkt. Reflektioner och lärdomar: Personcentrerad vård är fylld av genomgripande förändringar, reflektioner och konsekvenser för vad det innebär att vara patient. Det är just i sådana reflektioner som det finns kraft att föra vården framåt. En sådan reflektion är att sjukvårdens organisation och struktur ofta kretsar mer kring sig själv än kring dem som har det verkliga behovet av vård. Så går vi vidare: Kontaktsjuksköterskans roll utvecklas. Flera arbetsuppgifter som tidigare utfördes endast av läkare, överförs nu till sjuksköterskan. Vi övar flipped thinking! Vi tar tillvara patientens resurser och arbetar med ett nytt förhållningssätt! Att hela tiden utvärdera verksamheten (enkät och uppföljning). Att behålla och knyta nödvändiga kontakter till projektet (patientföreningen, närstående och patienter). 14

Empati är att sätta sig i patientens sits Trosa vårdcentral Syfte: Mer delaktiga patienter samt ökad patientsäkerhet via skriftlig information för att minska risken för att information glöms bort eller att patienten faller mellan stolarna. Mål: Att stärka uppföljningen av vården för våra patienter med hjälp av strukturerad information. Vi har uppmärksammat en tidigare bristande kommunikation kring hur vi tänkt uppföljningen efter besöket på vårdcentralen. Många patienter ringde och undrade vad som skulle hända härnäst. Därför utvecklade vi en Vad bestämde vi-folder. Den första versionen upplevdes för komplicerad, så vi utvecklade en ny version. I sin nuvarande form är det en treviksfolder. Hopvikt kan framsidan användas för enkla och korta besök med kryssvar för hur uppföljning med provsvar ska ske. För mer komplicerade fall öppnas foldern upp för att få mer skrivutrymme samt möjlighet för patienten att underteckna sin medverkan och sina åtaganden. Vi har haft cafédiskussion med personalen om vad personcentrerad vård innebär för att informera, inspirera och motivera. Vi har också haft öppna inbjudningar till patientråd och intervjuer med patienter som nyligen besökt vårdcentralen. Exempel på frågeställningar: Vad innebär delaktighet? Vilka faktorer gör att man inte känner sig delaktig? Vad kan individen göra själv för att vården blir mer som man förväntat sig? Hur kan vi bli bättre? 15

Reflektioner och lärdomar: För att få igång ett personcentrerat arbetssätt krävs förankring hos personalen samt inspiration och kunskap. Genom våra diskussioner har vi förstått att vårdpersonalen vill arbeta personcentrerat, men anser att de till viss del hindras på grund av tidsbrist. Man anser också i varierande grad att man redan arbetar personcentrerat, men har nu förstått att det kan göras på ett mer strukturerat sätt. Patienterna uppger att de är nöjda med besök då personalen lyssnat och förstått dem. Så går vi vidare: Vi kommer att prova med att skicka ut en punktlista till patienterna med saker att tänka på inför ett läkarbesök. Vi kommer att fördjupa införandet av Vad bestämde vi-foldern. Vi kommer att prova nya forum för att involvera patienterna i förändringsarbetet. I mötet skapas vårdens resultat Nina Viberg, utredare på myndigheten Vårdanalys, presenterade fakta och siffror med anknytning till området personcentrerad vård. Myndigheten Vårdanalys har i uppgift att stärka patientens och brukarens ställning genom att granska och analysera vården och omsorgen utifrån ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Vårdanalys genomför granskningar inom områden där det finns möjlighet att förbättra patienters, brukares och medborgares hälsa, upplevda vårdkvalitet eller förtroende för vården och omsorgen. Vården brister ofta i mötet Den svenska hälso- och sjukvården brister ofta i att möta patienters individuella behov, värderingar och preferenser. Om inte patienterna görs delaktiga i den egna vården, kan det leda till sämre vårdresultat och onödiga kostnader för hälso- och sjukvården och samhället i stort, betonade Nina Viberg. Vården har en utmaning i att anpassa sig efter patientens behov och förutsättningar. Vårdens utmaningar Halva befolkningen lever med kroniska sjukdomar. En liten del av alla de personer med 16

kroniska sjukdomar står för en betydande del av sjukvårdskostnaderna. De patienter (1 procent) som har högst vårdkonsumtion besöker minst sex kliniker per år. Få kroniskt sjuka i Sverige känner sig involverade i sin vårdplanering. Bristande samordning och samverkan mellan vårdgivare är en central svaghet i svensk hälsooch sjukvård. Bristerna har en negativ inverkan på patientens upplevda vårdkvalitet och påverkar också vårdens resultat och kostnader. 2 av 3 svenskar upplever kommunikationsgap vid utskrivning/efter operation. 4 av 10 har upplevt koordinationsgap i kontakt med vården. 1 av 3 patienter anser att akutbesöket hade kunnat behandlas av ordinarie vårdgivare om den hade varit tillgänglig. Drygt 1 av 10 svenskar har upplevt något fel/misstag i kontakt med vården. Upplevda medicinska misstag i vård/behandling varierar mellan landsting. Patienter och närstående centrala Det är i mötet mellan patienter/brukare, närstående, och professioner som vårdens resultat skapas. Patienter/brukare och närstående är därmed centrala för vårdens resultat som medverkande i design, genomförande, beslut och utvärdering. Att patienter är med på sina villkor innebär Bättre resultat Ökad följsamhet till överenskommelse om åtgärder Förbättrad hälsa Ökad trygghet Bättre medicinska resultat Ökad patientsäkerhet Lindrade symtom Minskad under- och överanvändning av vård Minskning av antalet provtagningar och remisser Vissa studier pekar på kostnadsökningar på kort sikt 17

Lästips: VIP i vården? Om utmaningar i vården av personer med kronisk sjukdom Patientcentrering i svensk hälso- och sjukvård en extern utvärdering Båda skrifterna är rapporter från myndigheten Vårdanalys och går att ladda ner från Vårdanalys hemsida www.vardanalys.se. Bjud in patienten till innovativa möten! Jonas Gumbel, programansvarig för området hälsa vid Stiftelsen Svensk Industridesign, talade om kopplingen mellan patient- och brukarmedverkan och design. Jonas Gumbel berättade att en medveten design bidrar till att man tidigt kan upptäcka om systemet inte hjälper patienten på bästa sätt i vårdprocessen. Genom design kan vardagliga processer kartläggas för att hitta rätt fokus ur patientens perspektiv. I Sverige har diskussionen om vikten av patientmedverkan pågått i decennier, men lite har hänt som verkligen förflyttar positionerna framåt. Nu finns ett nytt intresse, som delvis kan bero på den tekniska utvecklingen, som ger helt nya möjligheter till medverkan. Det är viktigt att ta vara på de resurser och den kunskap och kompetens som finns hos var och en av oss, sa Jonas Gumbel. Design utgår från användaren En designer som ska utforma något utgår alltid från en användare. Man undersöker användarnas behov, levererar idéer till lösningar och skapar prototyper och förbättringar. I 18

en designprocess involveras användarna tidigt och man jobbar mycket med lösningar som användarna får testa. Inom vård och omsorg är användaren en patient/brukare, men oftast också personalen. Alla som berörs av den förändring man vill göra kan betraktas som användare, sa Jonas Gumbel. Vi har en åldrande befolkning samtidigt som vi har färre i arbetsför ålder. Dessutom erbjuder vården och omsorgen i dag fler behandlingar och mediciner. Det betyder att vi måste använda resurserna på ett smart sätt. Där kommer patienternas egna resurser in. Vi vet att patienterna är kapabla, men inte hur vi ska ta tillvara deras kunskap och erfarenhet, deras engagemang och kreativitet. Coachning och stöd Vårdpersonalen behöver bli duktig på att känna av vilket stöd patienten vill ha och behöver. Expertkulturen inom vården kan vara det största hindret för att uppnå patientmedverkan. För att engagera och ta hjälp från patienter och brukare behöver specialisterna bli bättre på att coacha och stötta, sa Jonas Gumbel och tillade: Om man skapar vård som stämmer med deras behov, så händer det saker också för de anställda. När personalen utför arbete som på riktigt spelar roll för patienten, så ger det en större arbetsglädje. Tre centrala frågor för att öppna för patientens berättelse: Vill du berätta varför du sökte? Vill du berätta om hur din hälsa/sjukdom påverkar ditt dagliga liv? Har du önskemål och krav på vården och omvårdnaden? Lästips: Webbinarier: www.svid.se/designohalsa/webbinarier Följ våra spjutspetsar! www.svid.se/vlogg LinkedIn: Design för bättre hälsa 19

Experiolabb från landstinget Värmland besökte och deltog på konferensen Experio Lab är ett nationellt center för patientnära tjänsteinnovation som involverar personal, patienter och närstående för att tillsammans utforma vårdtjänster som skapar värde i människors vardag. Experio Lab är en del av Landstinget i Värmland och ett lärande projekt som skapar möten mellan vård och design. I mötet utvecklas och delas kunskap, erfarenheter och färdigheter. Experio Lab driver ett antal förnyelseprojekt inom Landstinget i Värmland utifrån en filosofi som kan sammanfattas i tre meningar: Nyfikenhet och empati för människors vardag. Mod att drömma om en bättre framtid. Samskapa för att göra något åt det. På konferensen presenterade de deras empatistationer där deltagrna gavs möjlighet att prova på funktionsnedsättningar. Ett uppskattat inslag på konferensen. http://experiolab.se 20

5 Röster från konferensen Jag uppskattar och känner mig lugn i vetskapen om att min doktor ringer och meddelar provsvar och resonerar angående fortsatt behandling. Jag uppskattar också att få skriftligt förhandsmeddelande om att jag kommer att få en kallelse till datortomografi inom ett viss tidsspann. Inger Bülow, patient Personcentrerad vård innebär ett förändrat förhållningssätt, som med all sannolikhet kommer att leda till bättre kvalitet i vården. För professionerna är det en utmaning. Tron om att vi redan idag arbetar på detta sätt är stor. Hierarkin kommer förhoppningsvis luckras upp när personer utanför systemet ges mer makt. Efterlängtat! Ulla Jordan, ordförande Vårdförbundet avdelning Sörmland Från början funderade vi över hur vi skulle öka patienternas engagemang. Snart insåg vi att vi själva måste förändra vårt beteende, våra rutiner och vår organisation. Och att vi behöver släppa in och engagera patienterna i utvecklingsarbetet för att nå en förändring. Linda Lännerström, distriktssköterska på Vårdcentralen City i Eskilstuna och ledare för pilotprojektet Vårdcentralen City, Eskilstuna Mötet kan vara livsavgörande för patienten. All vård utövas i det mellanmänskliga mötet och beroende på vårdarens förhållningssätt gentemot patienten kommer patientens egna läkeprocesser och följsamhet orsakas av mötet. Lena Sernevåg, utvecklingsstrateg och programansvarig för utvecklingsprogrammet i Humanistisk Medicin, Södertälje sjukhus "Jag tror att vi alla kan bli duktigare på att se och lyssna på människor vi möter i vårt dagliga arbete. Ett sätt att börja arbeta mer personcentrarat kan vara att utifrån sig själv fundera på hur jag eller mina närstående skulle vilja bli bemötta, behandlade och vårdade. Ställ frågan: Arbetar jag eller vår enhet personcentrerat? Vilka förbättringar skulle jag kunna bidra med?" Silvana Lindgren Majander, utvecklingschef Landstinget Sörmland Landstinget Sörmland 2014-06-10 Projektledare Hanna Lundstedt hanna.lundstedt@dll.se www.landstingetsormland.se/personcentreradvard 21