Riktlinjer för bistånd inom Äldreomsorgen

Datum 2007-05-01 1 (9) Fastställda av KS 2005-12-05 287 Reviderade av ÄON 2006-11-07 Dnr ÄON 06/236-730 Reviderade av ÄON 2007-01-18 Dnr ÄON 06-259-750 Socialförvaltningen Bernt Lundqvist Riktlinjer för bistånd inom Äldreomsorgen Inledning Dessa riktlinjer är avsedda att användas som styrinstrument för de handläggare inom äldre- och handikappomsorgen som utreder och fattar delegationsbeslut om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL). Riktlinjerna kompletteras med lokala rutiner och anvisningar för handläggning, vilka utarbetas inom socialförvaltningen. Dessutom finns vissa kompletterande specifikationer av kvalitetsmål, antagna av socialnämnden. I nedanstående text hänvisas till dessa i förekommande fall. Biståndsbegreppet I socialtjänstlagens kapitel 4 används ordet bistånd i princip som synonymt för individuellt tilldelade kommunala insatser, både sådana som den enskilde befinns ha rätt till (1 ), och bistånd utöver vad som följer av 1, dvs insatser som socialtjänsten kan finna lämpliga utan att den enskilde kan göra gällande någon rätt att få dem. Den enskildes uppfattning ska alltid efterfrågas, där så är möjligt. Varje beslut måste grundas på vad som är bäst för just den individen. Följande biståndsformer kan socialtjänsten i Sigtuna kommun bevilja som bistånd till äldre och vissa funktionshindrade enligt 4 kap.1 SoL: Hjälp i hemmet Hemvård i ordinärt boende ( ordinärt boende är bostad som inte beviljats som bistånd; biståndsformen särskild lägenhet betraktas också som ordinärt boende ) Matdistribution Trygghetslarm Dagvård för dementa Kort- och växelvård Särskilda boendeformer Särskilt boende för dementa Särskilt boende för somatisk vård

I riktlinjerna behandlas INTE Hemsjukvård, medicinska insatser (är inte bistånd) Paramedicinska insatser (är inte bistånd) Tillämpningen av LSS Färdtjänst och riksfärdtjänst (beslutas av färdtjänstanordnaren/landstinget) Allmäninriktade insatser som kan fås utan behovsprövning Avgiftsnivåer eller tillämpning av avgiftstaxa Stöd till anhöriga utöver avlösning och kort-/växelvård (anhörigkonsulent finns att tillgå inom socialförvaltningen) Insatser genom frivilliga (t ex promenader organiserade via Väntjänsten)

1 Hjälp i hemmet 1.1 Hemvård i ordinärt boende Hemvården finns för att möjliggöra för den enskilde att bo kvar i sitt ordinära boende, även om behoven av omvårdnad och annan hjälp är omfattande. Den enskilde ska kunna bo kvar så länge han/hon önskar. Vid biståndsprövning ska den enskildes möjligheter att klara sig med hjälp hemma alltid i första hand övervägas. Vid valet av insatser sker en individuell prövning varvid den enskildes önskemål ska ha stor betydelse särskilt för utformningen av vård och omsorg. Hemvård i ordinärt boende ges som personlig omvårdnad eller som serviceinsatser (tvätt och klädvård, inköp av dagligvaror och apoteksvaror mm.). Lagtext:. 1.1.1 Vård och omsorg Personlig omvårdnad Den enskilde ska där det är möjligt beredas medverka vid utformningen av den personliga omvårdnaden. Han/hon samråder med hemvårdspersonalen kring genomförandet av insatserna som kan bestå av personlig hygien; hjälp att duscha samt rakning och hårvård ges så ofta som den enskilde har behov av; hjälp med tvättning och munhygien morgon och kväll är skäligt för den som inte själv klarar detta; hjälp vid toalettbesök och hjälp med inkontinenshjälpmedel, bäddning dagligen; byte av sänglinne när det behövs på- och avklädning, klädvård utom tvätt (enkla reparationer som att sy i knappar exempelvis), skötsel av samt ev. på- och avtagning av personliga hjälpmedel och proteser, måltidshjälp; hjälpen består i att duka fram måltiden med sådan konsistens att den enskilde kan äta den, matning eller uppmuntran att äta, samt avdukning, diskning och/eller hjälp med sopor; i särskilda fall (hemmets belägenhet, kulturella eller medicinska faktorer) kan insatsen bestå i att mat förbereds i den enskildes hem för några måltider åt gången. (Se Kvalitetskrav för kost till äldre, antagna av socialnämnden den 31 augusti 1998.) den som har rätt till personlig omvårdnad bör också få sina krukväxter vattnade och posten inburen vid stort omvårdnadsbehov eller andra särskilda behov kan man få regelbunden hjälp med uppsnyggning av hemmet. Förhållanden som kan

motivera detta är t ex utomhusrullstol som smutsar ned inne, motorik- eller synproblem som medför spill och fläckar, demens mm. Hemvårdspersonalen svarar också för sådana kontakter med biståndshandläggare, sjukvården och annan verksamhet som den enskildes behov motiverar. Trygghetsbesök/trygghetsringning Trygghetsbesök beviljas när man önskar förvissa sig om att ingenting onormalt inträffat i sådana fall där den enskilde inte själv kan kalla på hjälp, eller där risken att falla är särskilt stor. Oro, otrygghetskänsla eller förvirring kan utgöra skäl för insatsen, som främst är tänkt för brukare med demensliknande tillstånd. Vid trygghetsbesök utförs ofta också andra tjänster av omvårdnadskaraktär, toaletthjälp och att servera dryck exempelvis. Omfattningen av trygghetsbesök är en eller flera gånger per dygn. Trygghetsbehovet kan helt eller delvis tillgodoses genom att personalen ringer till brukaren istället för att besöka honom/henne (trygghetsringning). Detta ska i sådant fall uttryckligen stå i beslutet om insatsen. Insatsen bör omprövas minst var tredje månad. 1.1.2 Serviceinsatser Nedanstående riktlinjer för serviceinsatser avser framför allt att tydliggöra innebörden i begreppet skälig levnadsnivå. I vissa fall kan alternativa utförare och/eller ekonomiskt bistånd tillgodose behovet. Biståndsbedömaren bör i dessa fall förmedla behövliga kontakter med annan utförare och/eller med försörjningsstödsenheten, där ekonomiskt bistånd kan prövas. Städning Städning som bistånd omfattar normalt att kök, hygienutrymme och vardagsrum städas var tredje vecka. Varje person med rätt till bistånd i form av städning får även det rum där han/hon sover städat var tredje vecka. I en normalstädning ingår dammtorkning om den enskilde inte kan damma själv. Bistånd i form av storstädning, saneringsstädning och fönsterputsning beviljas inte. Tvätt Bistånd med tvätt av kläder och hushållstextilier ges i normalfallet med 3-4 veckors intervall. Mangling eller strykning beviljas inte. Inköp av dagligvaror I normalfallet sker inköp av dagligvaror en gång per vecka. Apoteksärenden utförs vid behov. Personalen gör inköpen i närmaste dagligvarubutik/apotek. I insatsen ingår inte att vårdtagaren följer med till butik/apotek. Promenader I normalfallet kan promenad en gång per vecka beviljas som bistånd.

Ledsagning Ledsagning som bistånd omfattar normalt ledsagarservice 1-2 gånger per månad, upp till maximalt 6 timmar per månad Avgränsning av insatsen hemvård: I begreppet hemvård i ordinärt boende innefattas inte Anhöriganställning - inte bistånds- utan anställningsbeslut; särskilda handläggningsregler finns Rehabilitering och träning inte biståndsbeslut Medicinska insatser inte biståndsbeslut Bankärenden och ekonomisk förvaltning inte biståndsbeslut Färdtjänst landstingets utföraransvar enligt avtal med AB-länets kommuner Trädgårdsskötsel inte skälig levnadsnivå Annan rekreation och inköpsturer inte skälig levnadsnivå 1.2 Matdistribution Den enskildes välbefinnande ökar genom regelbundna måltider med avpassat näringsinnehåll och med smakmässig omväxling. Den som inte själv förmår planera, köpa och laga varm mat ska kunna få färdiglagad mat hemsänd och serverad genom hemvårdens försorg. Att kunna äta ett mål varm mat per dag ska ses som skälig levnadsnivå. Om den enskilde inte på egen hand kan klara av att förse sig med åtminstone ett mål lagad mat per dag beviljas bistånd i form av matdistribution, förutsatt att biståndsbehovet omfattar minst 4 av veckans 7 dagar. Maten distribueras varm och emballerad i enportionsförpackning av plast. Omvårdnadspersonal från hemvårdsgrupperna kör ut maten i bil till brukarna. I delar av glesbygden ges biståndet genom distribution av kyld mat som kan värmas nästa dag. Personalen hjälper till om så behövs. Lagtext etc: Socialtjänstens kvalitetskrav gällande den mat, som serveras i särskilda boenden och distribueras som bistånd, har sedan 1998 fastlagts i särskilt dokument. Dagens huvudmåltid tillagas på Arhem och distribueras så att den når brukarna mellan kl 10.30 och kl 14.00, helst mellan 11.00 och 13.00.

I måltiden ingår mjölk, varmrätt, grönsaker och potatis/ris/pasta. Den som har behov av specialkost på grund av medicinska, etiska eller kulturella skäl ska i flertalet fall kunna få sådan mat genom matdistributionen 1.3 Trygghetslarm Trygghetslarmets syfte är att brukaren garanteras hjälp inom kortast möjliga tid vid nödsituationer. Snabbt insatta åtgärder hjälper till att minimera obehag, skador och rehabiliteringsbehov. Den, som på grund av hög ålder och/eller ohälsa löper större risker vid akuta situationer, kan få tillgång till trygghetslarm, förutsatt att han/hon har ett telefonabonnemang i det fasta nätet. Dessutom måste den enskilde ha förmåga att hantera larmknappen och som regel också kunna kommunicera genom tal. Den enskilde måste också vara motiverad för insatsen så att larmknappen verkligen ständigt bärs på kroppen. Larmknappen, som är vattensäker, bärs runt handleden eller halsen. Centralenheten i bostaden placeras i anslutning till telefonen. Alla larm är s k aktiva larm, vilket innebär att den enskilde måste göra något för att aktivera larmet (=trycka på knappen). Lagtext: Vid larm från ordinärt boende ska personal vara på plats inom 45 minuter från larmtillfället. Första samtalskontakt ska ske inom 5 minuter. Larmet testas genom personlig kontakt varje månad och på helautomatisk väg dagligen. 1.4 Dagvård för dementa Genom aktivering av kroppsliga och intellektuella funktioner mildras och försenas försämring av en diagnostiserad demenssjukdom, så att den sjuke och de anhöriga får en högre livskvalitet. Demenssjukdom ska vara konstaterad av läkare. Den enskilde ska vid beslutet att bevilja dagvård för dementa alltjämt kunna kommunicera via tal och hantera ätverktyg. Senare förlust av dessa förmågor leder inte ovillkorligen till förlust av plats i dagvård.

Sigtuna kommun driver en dagvårdsenhet, belägen i Sigtuna stad. Brukarna åker vanligen dit med kommunal samåkning. Lagtext etc: (Se Kvalitetskrav för kost till äldre, antagna av socialnämnden 31 augusti 1998.) 3 kap. 6 SoL om dagverksamheter mm Omfattning/Kvalitetsnivå Brukaren får vistas ett lämpligt antal dagar per vecka i verksamheten. Där aktiveras brukarna genom bl a promenader, gymnastik och dans, gemensam tidningsläsning, matlagning, dukning och disk, lekar och sällskapsspel. Måltider samt kaffestunder ingår. 1.5 Kort- och växelvård Kort- och växelvård möjliggör flexibla lösningar, snabba ingripanden och beredskap för måttliga variationer i tillgång och efterfrågan på resurser. Dessutom ger kort- och växelvård möjlighet till avlastning för anhöriga. Kort- och växelvårdsplats kan erbjudas - när anhörig endast orkar åta sig en del av vårduppgiften (växelvård) - när anhörig av akuta skäl behöver lösas av - när brukaren har ett tillfälligt ökat omvårdnadsbehov - när brukaren efter vistelse på akutsjukhus behöver utredas med avseende på möjlighet att återgå till ordinärt boende Kort-/växelvårdsplatser finns integrerade i vissa av kommunens enheter för särskilt boende Lagtext: 5 kap. 10 SoL om insatser för anhöriga Innehållet i insatsen motsvarar helinackordering under period då brukaren vistas i särskilt boende. Insatsen kan kombineras med hemvård, avlösarservice, matdistribution, trygghetslarm och med boende i särskild lägenhet. Avgränsning mot annan huvudman: Färdtjänst beviljas av landstinget.

2 Särskilda boendeformer 2.1 Särskilt boende för dementa Demenssjuka äldre får bo i en lugn och strukturerad miljö som tillvaratar deras kvarstående funktioner genom möjligheter att dagligen delta i hushållssysslor, fysisk aktivitet och samvaro med övriga boende och personal. Behov uppmärksammas, som de demenssjuka inte själva kan uttrycka, och de boende har ständig tillsyn. Demenssjukdom ska vara konstaterad av läkare. Sjukdomen ska förorsaka betydande svårigheter att klara det dagliga livet, men vid tiden för biståndsprövningen ännu inte ha lett till förlust av förmågan att tala eller hantera ätverktyg. De olika boendeenheterna skiljer sig med avseende på utformning och belägenhet. Inför biståndsbeslutet ska därför särskilt beaktas förekomsten av rörelsehinder hos den enskilde. För personer yngre än 65 år, eller med behov av boendeform för speciella diagnosgrupper, kan annan vårdgivare än Sigtuna kommun i vissa fall erbjudas, förutsatt att lokala alternativ befunnits otillräckliga. Den som på grund av demenssjukdom inte längre kan bo kvar i ordinärt boende kan beviljas lägenhet i särskilt boende för dementa, antingen i en fristående enhet, eller där enheten är samlokaliserad med annat särskilt boende för somatisk vård. Normalt ska man efter flyttning till boendet kunna bo kvar till livets slut, men brukarens omvårdnadsbehov kan ibland nödvändiggöra flyttning till annan boendeform Lagtext etc: (Se Kvalitetskrav för kost till äldre, antagna av socialnämnden den 31 augusti 1998.) Boendet har helinackordering och personal dygnet runt. Regelbunden uppföljning av sjuksköterska och läkare innebär fullgod medicinsk säkerhet. I helinackorderingen ingår alla måltider. De boende använder egna möbler. 2.2 Särskilt boende för somatisk vård I särskilt boende för somatisk vård erbjuds trygghet, ett säkert socialt och medicinskt omhändertagande, och möjligheter till umgänge med andra människor. Verksamhetens utformning ska möjliggöra självständighet och bevarad integritet.

Lägenhet i särskilt boende för somatisk vård beviljas när någon har omfattande och varaktiga omvårdnadsbehov och inte längre förmår bo kvar i ordinärt boende. Demenssjuka som förlorat det mesta av sin rörelseförmåga och sitt tal kan få plats i särskilt boende för somatisk vård; demenssjuka i tidigare stadier av sjukdomen beviljas i första hand plats i särskilt boende för dementa. För personer yngre än 65 år, eller med behov av boendeform för speciella diagnosgrupper, kan annan vårdgivare än Sigtuna kommun i vissa fall erbjudas, förutsatt att lokala alternativ befunnits otillräckliga. Boenden med helinackordering finns i Märsta (Arhem och Ärlinghem) och i Sigtuna stad (Klockargården och Hemskogen). Normalt ska man efter flyttning till boendet kunna bo kvar till livets slut. Lagtext etc: (Se Kvalitetskrav för kost till äldre, antagna av socialnämnden 31 augusti 1998.) 5 kap. 5 SoL om äldres bostäder Boendet har personal dygnet runt och ständig tillgång till sjuksköterska. Personalen kan tillkallas med larm som finns installerat i alla lägenheter. Larm i särskilt boende ska åtgärdas inom 25 minuter. Den boende hyr sin lägenhet av kommunen i form av andrahandskontrakt. I helinackorderingen ingår alla måltider. Avgränsning mot annan huvudman Äldre personer med psykiatrisk diagnos eller pågående missbruk ansöker ibland om att få bo i särskilt boende. Den enskilda personens förutsättningar prövas och överläggningar sker mellan ansvariga inom respektive verksamhetsgren, innan beslut om lämpligaste biståndsform fattas. Övrigt: Särskilt boende för somatisk vård har i Sigtuna kommun tidigare kallats sjukhem resp. servicehus. Ärlinghem i Märsta och Hemskogen i Sigtuna är f d sjukhem. Arhem i Märsta och Klockargården i Sigtuna är f d servicehus. Boende på Ärlinghem och Hemskogen disponerar kommunens höj- och sänkbara sängar. På Arhem och Klockargården använder den boende tills vidare enbart egna möbler men kan vid behov få höj- och sänkbar säng som hjälpmedel.