5 PLANFÖRUTSÄTTNINGAR

5 PLANFÖRUTSÄTTNINGAR På följande sidor redovisas riksintressen som gäller enligt Miljöbalken kap 3 och 4 samt länsstyrelsens beskrivningar av vad som är värdet i riksintresseområdena. Här redovisas också förordnanden och andra förutsättningar för planarbetet som regleras av olika lagar. På kommunal och regional nivå har utredningar och policys utarbetats som också ligger till grund för planförslaget. 105

planförutsättningar 5.1 Riksintressen Kartan på följande sida redovisar kommunens samtliga riksintressen. Försvar Riksintresset för totalförsvarets militära del (3 kap 9 andra stycket miljöbalken) kan i vissa fall redovisas öppet i översiktsplanen, i andra fall inte. Dels finns områden i form av övnings- och skjutfält och flygflottiljer som redovisas öppet, dels områden som av sekretesskäl inte kan redovisas öppet. De senare har oftast koppling till spanings-, kommunikations- och underrättelsesystem. Huvuddelen av Sveriges kommuner är i olika omfattning berörda av riksintresset. I Svedala kommun finns inga öppet redovisade riksintressen. Riksintresset kan framför allt påverkas av uppförande av höga byggnadsobjekt som master och vindkraftverk. Därför bör Försvarsmakten kontaktas i tidigt skede i sådana ärenden. Hela landets yta är samrådsområde för objekt högre än 20 m utanför tätort och högre än 50 m inom tätort. Alla ärenden i Svedala kommun rörade objekt högre än 20 meter ska remitteras till försvarsmakten. Försvaret har även utpekade samrådsområden. Delar av Svedala kommun ingår i Försvarets samrådsområden. Bygglov inom dessa områden remitteras till försvarsmakten. 106

Lund 841 108 Malmö E 65 Ystad Trelleborg 107

planförutsättningar Kommunikation Järnväg Banverket har genom beslutet 2000-04-06 enligt 3 kap 8 MB angett att Ystadsbanan som går igenom Svedala kommun är en länsjärnväg av riksintresse. Banverket har genom beslutet 2006-12-20 enligt 3 kap 8 angett att den framtida Sturupspendeln är riksintresse för kommunikationer. Vägar I Svedala kommun finns 4 vägar av riksintresse för kommunikation. De tillhör tre olika grupper: E 65 ingår i det nationella stamvägnätet. Väg 108 är av särskild betydelse för regional eller interregional trafik. Norra Sturupsvägen (väg 816) och Södra Sturupsvägen (väg 813) är vägar som förbinder kommunikationsanläggningar av riksintresse (flygplatsen). Ny sträckning av E65 anges också av Trafikverket som trafikanläggning av riksintresse. Flyg Malmö Airport är av riksintresse för flyget. Svedala kommun har upprättat en fördjupning av översiktsplanen för Sturup antagen av kommunfullmäktige 1993. I denna FÖP från 1993 finns ett markreservat för en ny landningsbana som är placerad tvärs den befintliga. Det anges i planen att Sturups flygplats med tillhörande framtida tvärbana är av riksintresse för flyget. Avgränsningen har gjorts till det område som omfattas av bullernivån 55 db enligt bullerberäkningar. Luftfartsverkets har beslutat 1996-06-28 enligt 3 kap 8 miljöbalken att Malmö Airport med framtida tvärbana och erforderliga flygvägar är av riksintresse för kommunikation. Arbetet med ny fördjupning av översiktsplan för Sturup pågår. Bakgrunden är att fd Luftfartsverket, Malmö Airport, Swedavia AB gör bedömningen att tvärbanan inte kommer att byggas, eftersom den inte ger tillräcklig kapacitetsökning. Däremot anser Malmö Airport att det finns framtida behov av en ny parallellbana, dvs en landningsbana som placeras i samma riktning som den nuvarande banan. Transportstyrelsen kom 2009 med ett riksintresseanspråk för en ny parallellbana. Riksintresset omfattar såväl en avgränsning på marken för anläggningen som ett influensområde för bl a bullerpåverkan. Den 1 april 2010 slogs de olika trafikmyndigheterna (Vägverket, Banverket, Sjöfartsverket och delar av Transportstyrelsen) samman till Trafikverket. Trafikverket har under 2010 gjort en översyn av riksintressen för trafikslagens anläggningar. Här ingår riksintresse för befintlig och ny parallellbana. 108 På kartan på sidan 111 anges ett utredningsområde för riksintresse för flyget. Både den fysiska utbredningen och ett influensområde för flygbuller anges. I den nya FÖP Sturup kommer det att utredas vilka lägen för landningsbana som bör reserveras i planeringen. Vidare kommer att utredas vilken begränsning nuvarande flygplats och en framtida ny landningsbana har på markanvändningen. I FÖP Sturup kommer också att ingå en avvägning mot andra intressen. På kartan visas de alternativa lägen för ny parallellbana som utreds inom den lokaliseringsutredning med MKB som har tagits fram som ett första skede i FÖP Sturup. Tvärbanealternativen är inte medtagna. Bullervärdet LA max 70 db(a) utgör yttre gräns för området, vilket hittills varit gräns för bullerriktlinjer vid prövning av ny bebyggelse. Boverket har som central myndighet ett uppdrag att ta fram nya riktlinjer för flygbuller. Enligt Boverkets förslag, under 2009, till nya riktlinjer kommer riktvärdet också definieras av ekvivalentvärden. På grund av att FÖP Sturup inte är färdig ska avgränsningen av utredningsområdet ses som ungefärligt eftersom flygbanorna och influensområdet kan komma att ändras. Utredningsområdet avses fungera tills frågorna kring flygplatsens utveckling är klarlagda. Styrgruppen för FÖP Sturup har, i mars 2010, förordat att de parallellbanealternativ som är belägna närmast befintlig bana samt 0-alternativet utreds vidare.

planförutsättningar I ÖP 2002 framgår följande: Flygvägar (MB 3:8) I koncessionsbeslutet för Sturup har en flygväg söder om Klågerup pekats ut. Flygvägen strider mot fördjupad översiktsplan för Sturup -93. Av den fördjupade översiktsplanen för Sturup framgår att behov kan finnas att reglera högsta tillåtna värden för bullerstörningar. Det framkom att sådant behov endast förelåg om Koncessionsnämnden för miljöskydd i sin handläggning av befintlig flygplats inte lyckas uppnå syftet med rekommendationen i samband med prövning av befintlig bana. Flygvägen söder om Klågerup strider mot fördjupad översiktsplan för Sturup-93. Skäl finns att överväga reglering av högsta tillåtna värden för bullerstörning. I närheten av banområdet är det med hänsyn till den värdefulla miljön och till behovet av skyddszon för radionavigeringshjälpmedel i banornas inflygningsriktning angeläget att befintliga ledningar på sikt markförläggs. En skyddszon på drygt 3-4 km i resp banändor erfordras. Kommunens avsikter Inom influensområdet: Beslut enligt lagar knutna till MB får inte tas som påtagligt kan försvåra utvecklingen eller utnyttjandet av Sturups flygplats, under förutsättning att flygvägarna regleras läges- och tidsmässigt, till max-zonen, så större tätorter (Bara, Svedala, m fl) inte flygs över på sådan höjd att störningar uppstår. Eventuellt bör högsta tillåtna värden för störningar genom buller regleras med stöd av PBL. Förslagsvis bör detta gälla lämpliga delar av områdena utanför max-zonen. Inom max-zonen skall om- och tillbyggnader av bostäder och vårdlokaler eller liknande utföras så att maximalljudnivån inomhus aldrig överstiger 45 dba. Övningsflyget regleras läges- och tidsmässigt på sådant sätt att bostadsområden inte utsätts för störningar. Inom hinderfrihetszonerna får master och bebyggelse inte genomtränga hinderytorna. Den horisontella hinderytan på +117 meter över havet, den koniska hinderytan från +117 till +217 meter över havet och slutligen de fyra övergångsytorna upp till mellan 210-220 m över havet. Vidare föreslås att Malmö-Sturup flygplats får inom ovannämnda hinderytor yttra sig över alla planärenden samt alla bygglovsärenden som avser byggnadsobjekt högre än 15 m över mark. Särskild hänsyn skall tas till radionavigeringshjälpmedel. Inom 13 km från banändar får inga avfallsupplag etableras. På kartan sid 109 anges de influensområden för flygbuller och hinderfrihet som ingår i FÖP Sturup 1993. 110

Lund 841 Malmö 108 E 65 Ystad Trelleborg 111

planförutsättningar Friluftsliv Kommunen har områden som berörs av riksintresse för rörligt friluftsliv enligt 4 kap 2 MB. Sjö- och åslandskapet vid Romeleåsen i Skåne, Kustturism och friluftsliv är ett riksintresse med geografiska bestämmelser enligt regeringsbeslut SFS 1987:247, 1987-07-01, enligt 4 kap 2 MB. Romeleås- och sjölandskapskommittén, RÅSK, har bildats av kommunerna Lund, Malmö, Sjöbo, Skurup, Svedala, Trelleborg och Ystad samt Region Skåne för att ta till vara och utveckla riksintresseområdet. Detta gäller inom riksintresse enligt 4 kap 2 MB Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd i dessa områden endast om det inte möter något hinder enligt 2 och om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Bestämmelserna utgör inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet eller för utförandet av anläggningar som behövs för totalförsvaret. Om det finns särskilda skäl utgör bestämmelserna inte heller hinder för anläggningar för utvinning av sådana fyndigheter av ämnen eller material som avses i 3 kap 7 andra stycket. 112

planförutsättningar Kulturmiljö M:K116, Görslöv-Torup mm Länsstyrelsens värdetext M:K117, RAÄ beslut 1997-08-18, enligt 3 kap 7 MB, Görslöv-Torup mm, Kuperat odlingslandskap med förhistoriska bruknings- och bosättningskontinuitet i övergångsbygden mellan slätten och Romeleåsen kring Sege å, som väl speglar framväxten av det skånska jordbrukslandskapet som präglats av storgodsens förvaltning. Beskrivning Området är ett kuperat odlingslandskap med spår från flera olika bebyggelse- och jordbruksutvecklingar i övergångsbygden mellan slätten och Romeleåsen kring Sege å, som väl speglar framväxten av det skånska jordbrukslandskapet som präglats av storgodsens förvaltning. I den norra delen av området ligger Klågerups slott som är känt sedan 1100-talet, samt korsvirkestorpen Grönetorp, Helenetorp och Månstorp som är uppförda under tidigt 1800-tal. Det kuperade odlingslandskapet har nära anknytningar till Torupsområdet. Den södra delen uppvisar en varierande natur med Yddingesjöns flacka strandängar och hagmarker, lövskogen i sydost och vidsträckta åkerfält i väster. Torups slott med dess byggnader, omgivande park ligger i ett öppet odlingslandskap med spår efter den skånska sätesgårdens utveckling från medeltid till nutid. På 1960-talet försökte man genom en omfattande renovering återge Hyby slott dess 1800-tals prägel. På Hyby finns landets enda arkitektritade storkbo (arkitekt H Zettervall) en tornliknande tegelbyggnad i nygotisk stil från 1870. M:K117, Skabersjö Länsstyrelsens värdetext M:K116, RAÄ beslut 1997-08-18, enligt 3 kap 7 MB, Skabersjö, Slottslandskapet kring Skabersjö slott och Sege å med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet som väl belyser framväxten av det av slottet präglade odlingslandskapet och bebyggelsen. Beskrivning Slottslandskapet kring Skabersjö slott och Sege å har en förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet som väl belyser framväxten av det av slottet präglade odlingslandskapet och bebyggelsen. Området, vilket domineras av Skabersjö gods, ligger i gränsen mellan slätt- och backlandskap. I nordväst utmärks området av det flacka odlingslandskapet, medan ett mera kuperat landskap dominerar i öster och sydväst. Skabersjö slott ligger centralt i ett typiskt skånskt slottslandskap. Genom stenkammargraven, kyrkorna, slottsanläggningen, väderkvarnen samt gårds- och bybebyggelsen kan man utläsa hur området har vuxit fram. De flesta husen i Skabersjö by är byggda under 1800-talet och har tegel- eller putsfasader. De ligger med långsidorna mot bygatan. Byn är väl avgränsad gentemot omgivningen. M:K122, Börringe Länsstyrelsens värdetext M:K122, RAÄ beslut 1997-08-18, enligt 3 kap 7 MB, Börringe, Medeltida borglandskap med förhistorisk kontinuitet och talrika lämningar efter befästa försvarsanläggningar i en svagt kuperad öppen odlingsbygd. Beskrivning Området kring Börringe-Lindholmen präglas än i dag av det medeltida borglandskapet och har en tydlig förhistorisk kontinuitet med talrika lämningar efter befästa försvarsanläggningar. Kyrkobyggnaderna visar tydligt på 1700-talets förändring av den medeltida sockenstrukturen. Börringe stationssamhälle och tegelbruk var av stor vikt vid förra sekelskiftet och visar tydliga spår av godsets inverkan. Bygdegården är ett tidstypiskt exempel på folkrörelselokaler från 1930-talet. Området visar med sina borganläggningar, gods, herrgårdar samt arbetar- och hantverkshus, odlingslandskap, vägsystem och alléer tydligt på den historiska utvecklingen. 114

planförutsättningar Natur Naturvårdsverket senaste beslut om en översyn av riksintressen för naturvård är från 2000-02-07 enligt 3 kap 6 MB, där Backlandskapet söder om Romeleåsen ingår. Motiveringen är: Backlandskapet sydväst om Romeleåsen är ett av de mest välutvecklade landskapen med dödistopografi i landet. Backlandskapet är beläget över den sk Alnarpssänkan, en förkastning i berggrunden, orienterad i nordväst/sydostlig riktning. Förkastningsdalen uppvisar avlagringar med en komplex kvartär stratigrafi från bl a äldre istider. I det säregna småkuperade landskapet finns platåleror, som är unika för landet, och tappningsdalar från små uppdämda sjöar. Torvhålor och småsjöar är spår av kvardröjande dödisrester. Backlandskapets geologiska bildningshistoria är en av de mest komplicerade i landet och är endast delvis känd. I området finns rika typer av lövskog, torr- och fuktängar, rik- och fattigkärr. Omväxlande exponeringsförhållanden ger upphov till stor vegetationsvariation. Sydligaste förekomst av flera fattigmarksväxter. Kulturlandskap i mosaikartad miljö. Landskap av mellaneuropeisk typ. Mycket rik fauna. Viltrikaste området i Skåne, med bl a kronhjort och dovhjort. Rik häckfågelfauna, bl a glada, svarttärna, grågås, sommargylling, trastsångare. Huvudsaklig utbredning i landet för ätlig groda. 116

planförutsättningar Natura 2000-områden Enligt 4 kap 1 MB jämställs Natura 2000-områden med riksintressen. Natura 2000 är ett ekologiskt nätverk inom EU. Tillstånd krävs för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett sådant naturområde. Arbetet styrs av två EU-direktiv: Fågeldirektivet omfattar skydd av fåglar, som lever i vilt tillstånd inom EU:s område samt för deras livsmiljöer. (SPA) Habitatdirektivet omfattar livsmiljöer, vars naturliga utbredningsområde inom EU är mycket litet eller har krympt avsevärt. Det handlar om unika områden, som är representativa för någon av EU:s sex biogeografiska regioner. (SCI) Inom kommunen finns 5 Natura 2000-områden av gemenskapsintresse enligt habitatdirektivet: Lemmeströtorp (SE 0430132), Eksholm (SE 0430133), Yddingen (SE 0430135), Hunneröds mosse (SE 0430145) och Torup (SE 0430178). Det finns inga Natura 2000-områden som avsatts enligt fågeldirektivet. Lemmeströtorp Norr om Lemmeströ ligger ett variationsrikt område med delvis gammal bokskog, betesmarker och rikkärr. Skogen innehåller gamla bokar och ekar, samt mycket död ved, vilket ger förutsättningar för bl a svampar och vedlevande insekter. Området hyser en mycket rik fauna, och ingår i Prästaskogs naturreservat. Eksholm Norr om Eksholmssjön finns ett variationsrikt landskap med ädellövskog, alkärr, ängsmark och små åkerlappar. I området finns även gamla ekar och bokar, som har utvecklats fritt under lång tid. Området är en viktig lokal för Ekoxen. Området ingår i Eksholms naturreservat. Yddingen Väster om Yddingesjön finns ett område med sumpskog och alkärr, som innehåller landets enda kända förekomst av större grynsnäcka (Vertigo moulinsiana). Området saknar specifikt områdesskydd. Hunneröds mosse Natura 2000-område av gemenskapsintresse enligt habitatdirektivet. Hunneröds mosse är ett kärr som ligger i de mest kuperade delarna av backlandskapet söder om väg E 65. Själva kärret ligger i en sänka omgiven av branta sluttningar. Området representerar många skiftande vegetationstyper med en mycket artrik flora. Området är värdefullt, med många hotade och sällsynta arter t ex klockgentiana och alkonblåvinge. Stora delar av området saknar specifikt områdesskydd. Länsstyrelsen arbetar för närvarande med att bilda naturreservat för Hunneröds mosse. Torup Natura 2000-område av gemenskapsintresse enligt habitatdirektivet. Bokskogen vid Torups slott i Svedala kommun är ett mycket populärt friluftsområde för invånarna i sydvästra Skåne. Malmö kommun äger idag Torup och den tillhörande skogen på totalt ca 350 ha. Bokskogen hyser en rik kärlväxt- och svampflora men mest exklusiv är vedinsektsfaunan. Områdets kvalitet är enligt naturvårdsverket ett stort skogsområde som till stora delar förr varit utmarksbete till Torups slott. Ett stort antal rödlistade arter har nyligen hittats i området som saknar specifikt områdesskydd. Länsstyrelsen arbetar för närvarande med att bilda naturreservat för Torup. 118

Lund 841 Malmö 108 E 65 Ystad Trelleborg 119

planförutsättningar 5.2 Mellankommunala frågor En översiktsplan ska behandla mellankommunala frågor. Det är frågor som kommer upp i samarbetet mellan olika kommuner, åtgärder nära kommungränsen som påverkar grannkommunen eller anläggningar som tillgodoser behov för en större region. Inställningen till samarbete med andra kommuner och aktörer är öppen och positiv. Samarbetet ska dock ske utifrån Svedalas behov; det gäller att inte tappa Svedalakänslan i expansionen och det framtida landskapet. MELLANKOMMUNALA FRÅGOR Det påbörjade samarbetet inom 4 YES (Svedala, Kävlinge, Lomma och Staffanstorps kommuner), kring allt från näringsliv till turism, är bra och bör fortsätta. Samarbetet kan kanske på sikt bestå av ett ännu djupare samarbete och samutnyttjande av gemensamma resurser på kommunal förvaltningsnivå. Samarbete förekommer även med övriga kommuner i regionen, utifrån behoven i olika samanhang till exempel Söderslättsamarbetet. Romeleås- och sjölandskapskommittén, RÅSK, har bildats av kommunerna Lund, Malmö, Sjöbo, Skurup, Svedala, Trelleborg och Ystad samt Region Skåne. Det är ett samarbete som rör ett i Miljöbalkens 4 kapitel utpekat riksintresse för rörligt friluftsliv. Svedala kommun ingår i SSSV som står för Samverkan Skåne SydVäst. Det är ett informellt samverkansorgan mellan elva kommuner i sydvästra Skåne med en folkmängd på 609 000 personer. SSSV samarbetar bland annat i planeringsfrågor. De viktigaste mellankommunala frågorna berör infrastruktur, kollektivtrafik, grönstruktur, vindkraft och vattenfrågor. Även bostadsmarknaden och externhandel kan ses som mellankommunala frågor. Utveckling av rekreation, turism, cykelvägar och ridvägar underlättas också av ett mellankommunalt samarbete. Leaderområde Söderslätt är en form av landsbygdsutveckling där möjlighet finns till ekonomiskt bidrag. I projekten ska ingå parter från såväl privat som offentlig sektor och från föreningar. Se även sidorna 29, 76, 84 och 90. Svedala med grannkommuner. 120

MELLANKOMMUNALA FRÅGOR - Mellankommunala frågor Samtliga grannkommuner Malmö Airport Riksintressen för rörligt friluftsliv och naturvård Cykelvägar, rekreationsområden och ridleder i kommungränserna som binder samman kommunerna Vattenfrågor Bostadsmarknad och arbetspendling Externhandel Turism Kraftledningar och huvudgasledningar Lund Utbyggnadsområden i Klågerup Utbyggnad av väg 108 Busstrafiken mellan Lund och Svedala via Staffanstorp Segeåprojektet Malmö Utbyggnadsområden i Bara Sturupspendeln Lightrail mellan Malmö och Bara - Klågerup Vägen mellan Bara och Svedala Rekreationsfrågor, främst Torup som ägs av Malmö stad Vindkraftsetableringar Segeåprojektet Omhändertagande av spillvatten från Bara och Klågerup Skurup Sturupspendeln Utbyggnad av E 65 De viktigaste mellankommunala frågorna som berör grannkommunerna. Ökad Öresundstågtrafik på Ystadbanan Staffanstorp Utbyggnad av väg 108 Busstrafiken mellan Lund och Trelleborg via Staffanstorp och Svedala Spårförbindelse, på lång sikt, mellan Malmö Airport och Staffanstorp via Klågerup Vindkraftsetableringar Trelleborg Utbyggnad av väg 108 Busstrafiken mellan Lund och Trelleborg via Staffanstorp och Svedala Vindkraftsetableringar Segeåprojektet Vellinge Utbyggnadsområden i Västra Kärrstorp Sturupspendeln En framtida station i Västra Ingelstad eller Östra Grevie Vindkraftsetableringar Ystad Ökad Öresundstågtrafik på Ystadbanan 121