för etablering i anslutning till industri- eller hamnområden.

Transkript

1 Vindkraft till havs Vindkraft till havs kan ha stor framtida utvecklingspotential. Ute till havs är det högre vindstyrkor med jämnare vindflöde, vilket ger bättre produktionsförhållanden. Till havs kan man även etablera större vindkraftsparker, vilket ytterligare bidrar till goda förutsättningar för storskalig elproduktion. Men den tekniska utvecklingen kan leda till att hållbar energiproduktion till havs även kan komma att handla om vågkraftverk, kanske anlagda under vattenytan. Simrishamns kommun innefattar även havsområdet ut till territorialgränsen. Idag finns inget område med riksintresse för vindkraft i Simrishamns kommun. Däremot utpekar länsstyrelsen det till ett kustområde med både betydande allmänna intressen och värdekärnor (2006). Det innefattar även riksintresse för fiske, kustzonen och totalförsvaret. Avstånd till kusten Vindenergiinnehållet ökar till havs jämfört med på land, men bara ut till 5 km utanför kusten. Större avstånd ger inte ökad produktion, men däremot ökade drifts- och underhållskostnader. Samtidigt syns stora parker på öppet vatten långa sträckor och stora landområden kan beröras och påverkas av anläggningarna. Synligheten beror på verkens höjd, antal, utformning och väderförhållanden, men framför allt avstånd till kusten. Länsstyrelsen i Skåne anser att det ur landskapsbildssynpunkt är olämpligt med storskalig vindkraftsetablering närmare kusten än 8 km, med undantag för etablering i anslutning till industri- eller hamnområden. Havsdjup Havsdjup är en viktig teknisk och ekonomisk begränsning för etablering av vindkraftverk. Kostnaden ökar exponentiellt med djupet, framför allt p.g.a. ökad materialvikt och högre krav på strukturen. Idag är det ekonomiskt rimligt att bygga vindkraftverk på 10 m djup. Man projekterar ner till 20 m, planerar till 30 m och beräknar att det i framtiden kan vara rimligt att bygga även på 40 m havsdjup. Utanför Simrishamns kust ökar havsdjupet relativt snabbt (se karta). STÄLLNINGSTAGANDEN Det finns i dagsläget inte förutsättningar att planera för någon utbyggnad av vindkraft i kust- eller havsområdet inom Simrishamns kommun. Någon utbyggnad bör alltså inte ske där. Följande bedömningar ligger till grund för det ställningstagandet: Frågan om havsområdet kan utnyttjas för hållbar energiproduktion, eventuellt med vågkraft som ett alternativ, bör tas upp i framtida översikts- och energiplanering. Nationell och regional planering har undantagit kommunens havsområde från utbyggnad. Den fria havshorisonten är en inte oväsentlig del av upplevelsevärdena längs kusten. Kusten har hög attraktivitet som rekreationsområde och turistmål och därmed även för besöksnäringen. Till den bedömningen bör läggas att en vindkraftpark planeras längre norrut i Hanöbukten. Nära kusten får det med hänsyn till upplevelsevärdena betraktas som uteslutet med vindkraftverk och längre från kusten är det beroende på stora djup inte aktuellt. Försvaret riksintresse kring Ravlunda skjutfält förhindrar utbyggnad i en stor sektor. Det finns inga ansökningar om projekt att pröva. 46 Tematiskt tillägg - Vindkraft 2011

2 ± Km Riksintresse yrkesfiske hav Riksintresse kustzon Riksintresse totalförsvaret Skyddsvärt kustområde allmäna intressen för havsområdet 8 km från kusten Frisiktsområde Värdekärnor 30 m 3 40 m 4 50 m 5 ± Km 8 km från kusten Frisiktsområde Värdekärnor 30 m 3 40 m 4 50 m 5 havsdjup och värdekärnor Tematiskt tillägg - Vindkraft

3 Utredningsområden När processen att ta fram detta tillägg till översiktsplan nått fram till en slutlig plan att anta kommer den att peka ut områden lämpliga för vindkraft, mindre lämpliga områden och olämpliga områden. Tillägget kommer också att bestå av mer allmänna riktlinjer för vindkraftsetablering i kommunen. Detta samrådsförslag som är första steget i processen innehåller inte ett färdigt förslag till vilka områden som är lämpliga för vindkraft. Förslaget visar istället på de tänkbara områden som man i nästa steg, utställningsskedet, gör en närmare bedömning av och ett slutligt urval ibland. Samrådets syfte är att framförallt få in synpunkter på lämpligheten av vindkraft i dessa områden. 48 Tematiskt tillägg - Vindkraft 2011

4 Kommunens ställningstaganden så här långt i processen Översiktsplanen för Simrishamns kommun 2001 Med avseende på vindkraft ersätter detta tillägg översiktsplanen från Utgångspunkter som fortsatt gäller är att värna följande värden: Befintliga byars och orters attraktivitet som boendemiljöer Kommunens attraktivitet som turistmål Viktiga rekreationsområdens attraktivitet Energiplan 2006 Energiplanens vision och långsiktiga mål till 2050 är utgångspunkt för detta tillägg. Visionen lyder: Inom ramen för ett uthålligt samhälle ska Simrishamns kommun sikta på att bli självförsörjande på energiområdet. Energisystemet ska vara så effektivt som möjligt och förnyelsebar och lokalt producerad energi ska nyttjas på ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbart och säkert sätt. Långsiktiga mål : Energianvändningen i Simrishamns kommun bör till år 2050 minska med 40% per invånare jämfört med Energi som bygger på lagerresurser, som olja, kol, naturgas och kärnkraft, ska 2050 ha fasats ut och ersätts med förnyelsebara energikällor. Den förnyelsebara energi som nyttjas ska produceras lokalt från en mångfald av energikällor. Framtiden finns bland annat i bioenergi (i form av etanol, rapsolja, biogas, energipellets, etc), solenergi, vindkraft och vågenergi. Fjärrvärme ska vara väl utbyggd. Riktlinjer för utarbetandet av detta tillägg till översiktsplanen Ett första urval av tänkbara områden, där hänsyn tagits till bebyggelse, tätortsutveckling och regleringar som bedöms förhindra vindkraft (försvarets riksintresse, natura 2000, nationalpark, naturreservat), ska presenteras i ett samrådsförslag. De områden är intressanta som har utrymme för minst tre verk, men även områden som rymmer två verk redovisas. Om endast enstaka verk är möjligt redovisas området bara om det tillsammans med intilliggande område kan tänkas rymma en grupp. Det senare utpekandet i utställningsskedet av lämpliga områden för vindkraft kommer att inriktas på följande: Grupper av verk Optimal energiproduktion Få områden Tematiskt tillägg - Vindkraft

5 Tänkbara områden att överväga De områden som här redovisas som tänkbara områden att överväga för vindkraft är utvalda på följande grunder: BASKRITERIER Minst 500 meter till bebyggelse Grupp av verk ska rymmas STOPPKRITERIER Områden med stoppkriterier undantas Baskriterier - ett första urval Den första kartan, på motstående sida, visar med nummer de 25 områden som kan tänkas rymma tre eller flera verk på minst 500 meters avstånd från befintliga bostäder, verksamhetsområden och planerad tätortsutbyggnad enligt kommunens översiktsplan. I listan härintill har områdena även getts ett namn. Nummer och namn återfinns i de efterföljande områdesbeskrivningarna. Med liten bokstav redovisas på kartan de områden som rymmer två verk eller endast enstaka verk och då med villkoret att det enstaka verket tillsammans med något intilliggande område kan tänkas bilda en grupp av vindkraftverk. Rymmer 3 verk eller fler Nr Namn 1 Ravlunda 2 Vitemölla 3 Vitaby / Torup 4 Hybblekille 5 Tostaröd / Vitaby skog / De dödas lott 6 Attusa 7 Grevlunda 8 Stenshuvud 9 Rörums käsk 10 Rörums fur 11 Örnaberga 12 Sjunkalotten 13 Älmhult/Gyllebo 14 Gyllebo 15 Vemmerslövstorp 16 Virrestad / Vemmerslövstorp 17 Bäckahalladalen 18 Ulriksberg 19 Ö Herrestad / Gärsnäs norra 20 Ö Herrestad / Gärsnäs södra 21 Glimminge / Gnalöv / Gislöv 22 Glimminge/Bjäret 23 Hannas 24 Blästorp 25 Borrby tuvor / Sandby 50 Tematiskt tillägg - Vindkraft 2011

6 1 > 3 verk (siffror och namn) 2 Ev. plats för 2 verk (bokstäver) Vindkraftsområde grannkommun Kivik a b S:t Olof c d 15 f 11 Baskemölla g e 18 Vik Simrishamn Gärsnäs h i 21 Brantevik Hammenhög l j 24 k Skillinge m Borrby n ± Km 25 o områden längre från bostäder än 500 m som kan rymma grupper av verk Tematiskt tillägg - Vindkraft

7 Stoppkriterier - Områden som undantas Följande lagregleringar av markens användning bedöms sätta stopp för vindkraftverk och berörda områden undantas därför redan nu i samrådsförslaget och betraktas inte som tänkbara för vindkraft: Försvarets riksintresse vid Ravlunda skjutfält (hinderfrihetsområde) Natura 2000, Nationalpark eller Naturreservat Tänkbara områden Kartan på motstående sida visar de tänkbara områden som under samrådet och fram till utställningsförslaget ska prövas närmare. Frågan att besvara är vilka av dessa tänkbara områden som är lämpliga för vindkraftverk. Utanför dessa områden betraktas redan nu i samrådsförslaget vindkraftverk som olämpliga. stoppkriterier: natura 2000 naturreservat nationalpark stoppkriterium: riksintresse för totalförsvaret 52 Tematiskt tillägg - Vindkraft 2011

8 > 3 verk (siffror) 2 4 Ev. plats för 2 verk (bokstäver) 3 5 Vindkraftsområde grannkommun Kivik 7 6 a b S:t Olof c d 15 f 11 Baskemölla g 16 e 18 Vik Simrishamn Gärsnäs h i 21 Brantevik Hammenhög l j 24 k Skillinge m Borrby n ± 25 o tänkbara områden för vindkraftverk (områden med stoppkriterier har tagits bort) Km Tematiskt tillägg - Vindkraft

9 LANDSKAP: KARAKTÄR VINDRESURSER (72 möh) 1. Ravlunda Ett speciellt kustnära och kuperat landskap med stora vidder med havet närvarande. Skogbeväxt men även med magra betesmarker. 2. Vitemölla Småskaliga och mosaikartade strandbackar som avslutas med naturskön skog och utblickar mot havet. 6,5-7,0 m/s 6,8-6,9 m/s ANTAL VERK idag ANSÖKNINGAR / AVSLAG 3. Vitaby / Torup Från denna höjdplatå med förhållandevis storskaliga åkermarker har man slående vyer mot havet. 7,1 m/s 4. Hybblekille Trots närhet till öppnare marker har detta område enslig karaktär med planterad skog och mindre öppningar där marken brukas. 5. Tostaröd / Vitaby skog / De dödas lott Obebyggda marker med lövskog och planterad granskog längs med kommungränsen. 7,2-7,4 m/s 6,9-7,4 m/s 6. Attusa Ett glesbebyggt beskogat område med utmarkskaraktär. 7,4 m/s 0 Attusa 2:15, 16 Väntar på ÖP. Begäran om frivilligt miljötillstånd. 7. Grevlunda Ett krön med åkermark med sluttningar beväxta med lövskog. Bjuder trots det exponerade läget begränsade vyer mot havet. 7,6 m/s 8. Stenshuvud Ett vida känt landmärke i kommunen. Med sin höjd och branter mot havet är platsen unik. 7,1-7,2 m/s 0 Äsperöd 1:90. Gårdsverk uppfört, överklagat till länsstyrelsen 9. Rörums käsk Dessa skogsmarker av lövskog och planterad granskog ligger på gränsen till det mer kuperade och öppna kustlandskapet. 10. Rörums fur Ett kuperat landskap med bl.a. löv-, bland- och barrskog nära havsbandet. 11. Örnaberga Ett kuperat landskap nära havet. Ett småskaligt och mosaikartat marktäcke av både öppna ytor och växtlighet. 7,3-7,4 m/s 7,3-7,4 m/s 7,4-7,5 m/s 0 Dälperöd 1:2. Väntar på ÖP. Rörum 9:5. Ej bygglov, väntar på ÖP. Förmodligen frivilligt miljötillstånd. 0 Gyllebo 8:2, Gladsax 20:6. 3 verk avslagna av försvarsmakten oavsett verkens höjd. 0 Gyllebo 8:2, Gladsax 20:6. 2 verk avslagna av försvarsmakten oavsett verkens höjd. 54 Tematiskt tillägg - Vindkraft 2011

10 LANDSKAP: REKREATION & TURISM 1. Ravlunda Området är riksintresse friluftsliv i vacker natur. Lokalt viktigt rekreationsområde. 2. Vitemölla Platsen som både har badstränder, vandringsleder i natursköna som är riksintresse för friluftsliv. Nära turistboende i Haväng. 3. Vitaby / Torup Förutom Vitabys charm går en historisk museijärnväg genom området. 4. Hybblekille Genom detta höglänta skogslandskap går både Linnéleden för vandring och cykelvänliga leder. 5. Tostaröd / Vitaby skog / De dödas lott Detta större område är ett höglänt skogslandskap, med naturmarker. Linnéleden för vandring skär igenom. 6. Attusa I detta skogslandskap är naturvärdena det som kan locka. Någon kilometer från cykelled. 7. Grevlunda Trots sin relativa skogskaraktär ligger platsen nära havet. Museijärnväg och cykelvänlig väg tangerar. 8. Stenshuvud Ingår i riksintresse för friluftsliv med natur, utblickar över hav, bad och vandringsled. Mycket höga rekreationsoch turismvärden. 9. Rörums käsk I denna höglänta plats är skogsupplevelsen den främsta kvaliteten. Nära cykelled. NATURVÄRDEN KULTURVÄRDEN ÖVRIGT Halva området ingår i Naturvårdsprogrammet, hela i riksintresse för naturvård, samt delar är Natura Täcks av Naturvårdsprogrammet och riksintresse för naturvård. Delar är Natura 2000, samt naturreservat. Platsen är delvis riksintresse för naturvård, samt berör Natura 2000 området Klammersbäck-Torup. Norra delen ingår i riksintresse för naturvård. Del av naturvårdsprogrammet. Även Natura I norr riksintresse för naturvård. Södra delen ingår i Naturvårdsprogrammet. Ingår i Naturvårdsprogrammet. Ingår ej i några formella naturskydd. Platsen är riksintresse för naturvård, Nationalpark, samt Natura Ingår i Naturvårdsprogrammet, samt har biotopskyddsområden för skog. Nästan hela området ingår i det regionala kulturmiljöprogrammet. Fornlämningstätt. Riksintresse för kulturmiljö och ingår även i det regionala kulturmiljöprogrammet. Mycket fornlämningstätt. Ingår delvis i riksintresse för kulturmiljö. Gravhög av monumental karaktär finns på platåns krön. Nära till ett småskaligt landskap med stora kulturmiljövärden. Stensättningar. Norra delen berör kulturmiljön Stora Björstorp i Tomelilla kommun. Bevarade fornlämningar i norr. Få tydliga historiska strukturer. Fornlämningar saknas inom området. Närhet till kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Har en stenåldersboplats i norr. Andra fornlämningar i söder. Området ingår i det regionala kulturmiljöprogrammet. Fornborg, gravar och boplatser. Mindre tydliga kulturhistoriska strukturer. Dock finns domarringsgravfält av stort värde. Riksintresse för försvaret. Svaga vindresurser. Starka rekreationsvärden. Svaga vindresurser. Starka rekreationsvärdena. Storslagna utblickar mot havet. En stilla skogskaraktär. Vidsträckta skogsmarker med lite bebyggelse. En existerande mast på platsen visar hur synlig en etablering blir. Platsen har stor vikt för den lokala identiteten. 10. Rörums fur Genom området går en cykelled. Platsen är även nära Sträntemöllas populära marker. Mindre delar i naturvårdsprogrammet. Tangerar riksintresse för natur. Stensättning i norra delen av området. Närhet till kustens backlandskap. 11. Örnaberga Platsen har inte några specifika attraktioner men dess varierade natur är vacker. Ett rikkärr med troligtvis hög artrikedom finns i området. Delvis i det regionala kulturmiljöprogrammet. Boplats från romersk järnålder i området. Höga naturvärden. Tematiskt tillägg - Vindkraft

11 LANDSKAP: KARAKTÄR VINDRESURSER (72 möh) 12. Sjunkalotten Detta glest bebyggda landskap består av planterad granskog samt sankare lövblandade marker. 13. Älmhult / Gyllebo Dessa kuperade bokskogsmarker gränsar till Gyllebosjöns kulturlandskap. 7,3-7,5 m/s 7,3-7,4 m/s ANTAL VERK idag ANSÖKNINGAR / AVSLAG 0 Sjunkalotten 1:1. 5 verk avslagna av länsstyrelsen p.g.a. fladdermushabitat. 0 Munkarynga 2:1. 2 verk avslagna från försvarsmakten. 14. Gyllebo Bokskogar vid kommunens enda sjö. I den södra delen av den höglänta skogsmarken. 7,3 m/s 15. Vemerslövstorp Delvis skogsmark, men utan öppna vägar. Mellan backlandskap och slätt. 7,3 m/s 16. Virrestad / Vemerslövstorp Småskaligt ås / backlandskap med långa vyer mot sydväst. 7,5 m/s 17. Bäckahalladalen Myckert vackert blandat backlandskap nära till både havet och Simrishamn. 7,6 m/s 18. Ulriksberg Fullåkersbygd med öppna slätter som har befintliga vindkraftverk i sydost. 19. Ö Herrestad / Gärsnäs norra 20. Ö Herrestad / Gärsnäs södra 21. Glimminge / Gnalöv / Gislöv 22. Glimminge / Bjäret Området ligger i en storskalig, öppen fullåkersbygd och har befintliga vindkraftverk. Fullåkersbygd i lite mindre skala. Tommarpsåns meandring övergår till rätad sträckning. Landskapet är en blandning av stora fält, lite mindre fält och karga betesmarker. Nära upplevelsegränsen för havet. Öppna slätter med skogsbevuxen höjd med mast som syns vida omkring. Nära upplevelsegränsen för havet. 23. Hannas Öppet fullåkerslandskap av stora fält. Nära till verk i grannkommunen. 24. Blästorp Öppna slätter av stora fält. Befintliga verk nära i grannkommun. 25. Borrby tuvor / Sandby En ås skär genom landskapet som gräns mellan stor- och småskalig slätt. Platsen är nära upplevelsegränsen för havet. 7,6 m/s 7,5-7,6 m/s 7,5 m/s 7,6-7,7 m/s 7,7-7,8 m/s 7,6 m/s 7,7 m/s 7,7 m/s 3-6 Ö Herrestad 1:1, 26:1, 28:3. Kommunen överklagat beviljande av 2 verk i förvaltningsrätt. 0 Hammenhög 91:1. Kommunen överklagat 2 verk till kammarrätten. 0 Sandby 25:1. Intresseanmälan om etablering. Väntar på ÖP. 56 Tematiskt tillägg - Vindkraft 2011

12 LANDSKAP: REKREATION & TURISM 12. Sjunkalotten Ett höglänt skogslandskap utan större rekreationsvärde. 13. Älmhult / Gyllebo Höglänt skogs-. landskap beläget nära både cykelled och det lokalt viktiga Gyllebo rekreationsområde. 14. Gyllebo Platsen har höga rekreationsintressen som är lokalt viktiga. Naturmark, samt sjö med fiske. 15. Vemmerslövstorp 16. Virrestad / Vemmerslövstorp 17. Bäckahalladalen Trots närheten till Gyllebosjön är dessa naturmarker troloigtvis svårnåeliga. Platsen har inte några specifika värden, men är vackert belägen. Den kustnära naturmarken är ett viktigt lokalt tätortsnära rekreationområde. 18. Ulriksberg Slättens främsta värde är att uppleva den längs vägarna. 19. Ö Herrestad / Gärsnäs norra 20. Ö Herrestad / Gärsnäs södra Området har lite tillgänglig mark, dock genomkorsas det av cykelväg. Slätt med väldigt lite naturmark. Norra delen korsas av cykelväg. NATURVÄRDEN KULTURVÄRDEN ÖVRIGT Del av området ingår i naturvårdsprogrammet. Gränsar till riksintresse för natur. Tangerar riksintresse för naturvård. Norra delen del av naturvårdsprogrammet. Riksintresse för naturvård, del i naturvårdsprogrammet samt skyddsvärd statlig skog. Natura Ingår delvis riksintresse för naturvård och naturvårdsprogrammet. Rikkärr inventerat. Området är fågelhabitat som bör undersökas närmre. Ingår delvis i naturreservat, samt är riks- Natura Rikkärr finns. Agrikulturellt landskap utan specifika naturintressen. Delvis i Naturvårdsprogrammet. Ev. restaurering av Tomarpsåns sträckning. Ev. framtida restaurering av Tomarpsån. Delvis i Naturvårdsprogrammet. Kan ur kulturmiljösynpunkt vara lämpligt för vindkraft. Stensättning. Stark anknytning till rekreationsvärden. Häradsgränsmärke enda fornlämning. Kulturmiljövärden kring Gyllebo slott. Ingår i det regionala kulturmiljöprogrammet. Platsen har inga specifika värden, men skulle kunna vara bevaransvärd i sin helhet. Ett mer vardagligt kulturlandskap. Gravhög. I området finns flera hällar med skålgropar som berättar om svunna tider. Kan ur kulturmiljösynpunkt vara lämpligt för vindkraft. Del av området ingår i det regionala kulturmiljöprogrammet. En boplats funnen i nordost. Del av området i det regionala kulturmiljöprogrammet. Flera boplatser samt en grav. Livsmiljö för fladdermöss. Närhet till den populära Gyllebosjön. Populära backar med havsutblickar. 21. Glimminge / Gnalöv / Gislöv 22. Glimminge / Bjäret Delar av området är tillgängliga naturmarker där slätten övergår i kustnära slätt. Cykelled. Ligger så till att det inte bjuder på egna upplevelsevärden. Dock nära Glimmingehus. 23. Hannas Slättbyggd utan några speciella rekreationsvärden. 24. Blästorp Slättbyggd utan några speciella rekreationsvärden. 25. Borrby tuvor / Sandby En slätt / kustnära slätt med vissa upplevelsevärden. Ingår delvis i riksintresse naturvård, samt är del av naturvårdsprogrammet. Ingår delvis i riksintresse naturvård, samt är del av naturvårdsprogrammet. Inga specifika naturintressen eller värden på platsen. Inga specifika naturintressen eller värden på platsen. Inga specifika naturintressen. Dock kan den finare skalan i söder vara värdefull. De ålderdomliga delarna i söder ingår i det regionala kulturmiljöprogrammet. Nära bete med gammalt hägnadssystem. Tangerar riksintresse kulturmiljö. Ingår i det regionala kulturmiljöprogrammet. Boplats samt monumentala gravhögar. Kan ur kulturmiljösynpunkt vara lämpligt för vindkraft. Kan ur kulturmiljösynpunkt vara lämpligt för vindkraft. Småskalig, ålderdomlig och förhållandevis opåverkad karaktär som kan vara värd att bevara. Äldre betesmarker. Existerande mast att ta hänsyn till. Tematiskt tillägg - Vindkraft

13 Utredningsområden: Beskrivning 1. Ravlunda Landskapskaraktär: Kustnära backlandskap Platsen är kuperad med stark närvaro av havet. Stora delar är skogbeväxt men området rymmer även magra betesmarker. Området brukas av militären som övningsfält och hela området är riksintresse för kulturmiljö. De östra delarna ingår i riksintresse för totalförsvaret, samt ingår i det regionala kulturmiljöprogrammet. Hela området täcks av riksintresse för friluftsliv samt naturvård. De östra och sydvästra delarna ingår i naturvårdsprogrammet. Delar av Ravlunda är Natura 2000-område. Dessutom finns skyddsvärd statlig skog. I området återfinns känsliga arter såsom Strandpadda, Större vattensalamander, Långbensgroda, Sandödla, Ängshök, Bivråk, Sommargylling, samt Hasselmus. Över lag är dessa arter känsliga för störningar i sin livsmiljö. Kusten bör även undantas från vindkraft med hänsyn till fladdermöss och fåglar. Ravlunda är fornlämningstätt, framför allt i de centrala delarna. Här återfinns röjningsröseområden, gravar och skålgropar, samt en variation av gravtyper. Ställningstagande: Området utgår med hänsyn till försvarets riksintresse. 2. Vitemölla Landskapskaraktär: Kustnära backlandskap Fiskeläget Vitemölla och dess strandmarker är högst skyddsvärda landskapsutsnitt. Speciellt fiskelägets småskaliga och ålderdomliga karaktär. Sluttningarna ner mot havet är mosaikartade av öppna ytor och vegetation. Utblickarna mot havet är slående. Vitemölla täcks av riksintresse för kulturmiljö, naturvård och friluftsliv, samt ingår i det regionala kulturmiljöprogrammet och det kommunala naturvårdsprogrammen. Det innehåller värdefulla ängs- och hagmarker. Delar av Vitemölla är Natura 2000-område (Klammersbäck). Kusten bör undantas från vindkraft med hänsyn till flyttande fladdermöss och fåglar. Hasselmus kan förekomma i området. Området är rikt på fornlämningar såsom gravfält, ensamliggande gravar och boplatser. 3. Vitaby/Torup Landskapskaraktär: Kustnära backlandskap Området består av en mindre höjdplatå med lokalt sett stora åkerarealer. Platsen bjuder på slående utblickar över havet och vida vyer över det omgivande landskapet. Eventuellt skulle det omgivande småskaliga landskapet kunna påverkas negativt av vindkraftverk. Området täcks delvis av riksintresse för kulturmiljö samt omfattas av riksintresse för friluftsliv. Platsen består delvis av riksintresse för naturvård och ligger nära Natura området Klammersbäck-Torup. Etablering av vindkraftverk kan riskera fåglar som använder hangvindar. På platåns höjd finns en monumental gravhög. Förmodligen finns även fler gravar som nu täcks av jordbruk. 4. Hybblekille Landskapskaraktär: Höglänt skogslandskap Platsen rör arealerna till byarna Hybblekille och Ljungseröd och karaktäriseras av en övergång mellan skog och den öppna kustremsans smäskaligare marker. Platsen är delvis skogsplanterad men har även spontan växtlighet av äldre lövträd, hassel. Norr om vägen ingår området riksintresse för friluftsliv och naturvård. Platsen ingår även till stor del i naturvårdsprogrammet, här finns Natura 2000-området Torups ängar. I områdets smala mittparti finns stensättningar, röjningsrösen, samt stengärden. 5. Tostaröd-Vitaby skog-de dödas lott Landskapskaraktär: Höglänt skogslandskap Området är långsträckt längs kommungränsen mot Tomelilla och har karaktär av glesbebyggd gränstrakt. Byarna Tostaröds och Ravlundas småskaliga, löv- och barrskogsomgärdade odlingsmarker berörs. I de södra delarna består området av planterad granskog. Värdefull skogsmark och värdefulla ängs- och hagmarker finns utpekade. En större kraftledning skär genom området. I norr ingår området i riksintresse för naturvård och friluftsliv samt berör Natura 2000-området Verkeåns dalgång. I söder täcks området av naturvårdsprogrammet. I området återfinns Kungsörn som känslig art. I norr tangerar området Stora Björstorps kulturmiljö i Tomelilla kommun. Här finns också fornlämningsmiljöer såsom stensättningar, en fossil åker, samt en övergiven gårdstomt från 1500-talet. I de södra delarna saknas däremot registrerade lämningar. I övrigt har området få tydliga historiska strukturer. 58 Tematiskt tillägg - Vindkraft 2011

14 6. Attusa Landskapskaraktär: Höglänt skogslandskap Även detta område ligger i landskapet mot Tomelilla kommun. Området har karaktär av glesbebyggd utmark Platsen ingår i naturvårdsprogrammet och den känsliga fladdermusarten Barbastell återfinns här. I området saknas fornlämningar och tydliga historiska strukturer. 7. Grevlunda Landskapskaraktär: Höglänt skogslandskap / Kustnära backlandskap Platsen utgör en markant höjd i Grevlunda by. Krönet brukas som åkermark. Idag finns en telemast här som syns vida omkring. Sluttningarna runt om är beväxta med lövblandskog. Trots att området är relativt nära kustens backlandskap är havsvyerna från platsen begränsade. Runt om området finns en karaktär av småskaligt odlingslandskap. Denna mosaik är mycket intressant för fladdermöss, bl.a. Barbastell. Även Hasselmus kan förekomma i området. I områdets norra del finns en stenåldersboplats och i söder både viss skålgropsförekomst och röjningsrösen. 8. Stenshuvud Landskapskaraktär: Kustnära backlandskap Platsen är ett unikt landmärke vars dramatiska form vid kusten syns vida omkring. Området är varierat med en mängd olika natur- och kulturmiljöer och ingår i riksintresse för naturvård och friluftsliv, samt är del av det regionala kulturmiljöprogrammet. Stenshuvud är även nationalpark. Platsen har en speciell position inte bara geografiskt, utan även i fråga om rekreations- och turismintressen. Nationalpark och Natura 2000-område. På platsen finns ett antal känsliga arter såsom Sommargylling, Sandödla, flera sällsynta fladdermöss, Hasselsnok, Hasselmus och Långbensgroda. Området är även en värdefull fornlämningsmiljö med fornborg, gravar och boplatser. Ställningstagande: Utgår med hänsyn till Natura 2000 och nationalpark 9. Rörums käsk Landskapskaraktär: Höglänt skogslandskap / Kustnära backlandskap Området består av både löv- och planterad granskog. Platsen tangerar riksintresse för naturvård, samt ingår i naturvårdsprogrammet. Här finns också skogliga biotopskyddsområden då dess ädellövskog hyser många arter. Känsliga arter är: Större vattensalamander och Långbensgroda. Hasselmus förekommer i området. I de norra delarna finns ett sällsynt domarringsgravfält och ett samt ett röjningsröseområde. I sydväst saknas registrerade fornlämningar. Överlag är de kulturhistoriska strukturerna otydliga. 10. Rörums fur Landskapskaraktär: Höglänt skogslandskap / Kustnära backlandskap Ett kuperat område med skogsmark av löv-, bland- och barrkaraktär. Ett mindre vattendrag finns också i detta relativt kustnära område. Platsen tangerar riksintresse för natur och sammanfaller till mindre del i norr och öster med naturvårdsprogrammet. I området förekommer Hasselmus. I den norra delen finns en stensättning, i övrigt inga kända fornlämningar. 11. Örnaberga Landskapskaraktär: Höglänt skogslandskap / Kustnära backlandskap Det relativt kustnära området gränsar till Rörums fur och delar till viss del dess karaktär. Områdets södra delar berör byn Örnabergas småskaliga miljö som även ingår i det regionala kulturmiljöprogrammet. Det kustnära läget gör att flyttande fladdermöss och fåglar kan vara känsliga arter. Hasselmus förekommer i området. Även ett rikkärr (Iglamossen) återfinns här som högst sannorlikt hyser sällsynta arter. I områdets södra del finns en järnåldersboplats. Tematiskt tillägg - Vindkraft

15 12. Sjunkalotten Landskapskaraktär: Höglänt skogslandskap Även detta område ligger längs kommungränsen mot Tomelilla. Platsen består till stor del av planterad granskog men även lövbland skog på sank mark. I den sydöstra delen ligger en avfallsanläggning. I närheten av området, i väster, ligger Onslunda Sten som är riksintresse för natur. En stor del av områdets östra delar ingår i naturvårdsprogrammet. Här går också den nedlagda järnvägen mellan Sankt Olof och Tomelilla, vars banvall är jaktmarker för den sällsynta Barbastelln. P.g.a. denna arts förekomst har ett vindkraftsärende tidigare blivit avslaget. I områdets nordvästra gräns finns en stensättning och ett område med röjningsrösen. Ur kulturmiljösynpunkt kan området vara lämpligt för vindkraft. 13. Älmhult-Gyllebo Landskapskaraktär: Höglänt skogslandskap Detta är ett större kuperat område mestadels täckt med bokskog, men även granskog. Platsen spänner mellan byn Älmhult i norr och Gyllebo i söder och tangerar såväl omgivningar med starka rekreationsvärden och riksintresse för natur. I norr ingår området i naturvårdsprogrammet. En fladdermusinventering som gjorts visar på flera olika arter, men även de känsliga arterna Långbensgroda och Hasselmus förekommer. Den enda i området registrerade fornlämningen är ett häradsgränsmärke. 14. Gyllebo Landskapskaraktär: Höglänt skogslandskap Platsen är en del av Gyllebosjön som är kommunens enda sjö och besitter höga rekreations- och kulturmiljövärden. Att Gyllebo slott och vidsträckta bokskogar ligger här stärker detta. Området ingår i det regionala kulturmiljöprogrammet och är riksintresse för naturvård, men omfattas även till stor del av naturvårdsprogrammet. Platsen besitter även skyddsvärd statlig skog. Hela sjön med närmaste omnejd är Natura 2000-område. I området finns de känsliga arterna Lövgroda, Större vattensalamander och Långbensgroda, samt att Hasselmus förekommer i området. Registrerade fornlämningar saknas. 15. Vemmerlövstorp Landskapskaraktär: Backlandskap Då området är delvis skogbevuxet och öppna vägar i stort sett saknas är det svårt att överblicka. Platsen befinner sig i övergången i backlandskapet mellan Gyllebosjön i norr och slätten i söder. Närheten till Gyllebosjön gör att markerna sannorlikt har visst rekreationsvärde. Den norra delen ingår delvis i riksintresse för naturvård, samt omfattas av naturvårdsprogrammet. I trakten finns ett rikkärr som är intressant för sällsynta arter. Känsliga arter i trakten är Lövgroda, Större vattensalamander, Långbensgroda, samt Hasselmus. Registrerade fornlämningar saknas. 16. Virrestad-Vemmerlövstorp Landskapskaraktär: Backlandskap Landskapet karaktäriseras av en grund dalsänka mellan två parallella åsar som löper i i nordostlig riktning. Från åsarna kan landskapet överblickas, i huvudsak mot sydväst, vilket ger platsen höga visuella värden. Nere i dalen rinner ett rätat vattendrag. Landskapet är småskaligt med stengärden och bebyggelse längs vägarna som strukturerande element. Platsen kan vara ett högriskläge för fåglar, t.ex. Röd glada, som använder hangvindar. I området finns en gravhög. 17. Bäckhalladalen Landskapskaraktär: Backlandskap / Kustnära backlandskap Ett backlandskap där bl.a. närheten till havet ger höga rekreationsvärden. Platsen är dels naturreservat samt riks Natura 2000-område. Närheten till kusten gör att området kan vara viktigt för flyttande fladdermöss och fåglar. Området har också ett rikkärr som är intressant för sällsynta arter. Strandpadda, Större vattensalamander, Lövgroda, samt Hasselmus finns i området. Kulturhsitoriskt signifikanta är förekomsten av flertalet skålgropar i den södra delen. Ställningstagande : Utgår med hänsyn till Natura Tematiskt tillägg - Vindkraft 2011

16 18. Ulriksberg Landskapskaraktär: Södra slätten Landskapet är en storskalig fullåkersbygd. Den rätade Tommarpsån rinner nära. Några kilometer sydost om området står grannkommunens vindkraftverk. Platsen har inga specifika naturintressen, eller registrerade fornlämningar. 19. Ö Herrestad-Gärsnäs norra Landskapskaraktär: Södra slätten Även detta område är en storskalig jordbruksbyggd som sträcker sig över Östra Herrestads och Gärsnäs byar. Fullåkersbyggden karaktäriseras av stora fält, de flera stora gårdarna och vindkraftverk. Tomarpsån rinner genom detta område, för vilken framtida restaurering / återmeandring kan bli aktuell. Ett stråk i västlig-östlig riktning ingår i Naturvårdsprogrammet. För övrigt har platsen inga specifika naturintressen. En del av området ingår i det regionala kulturmiljöprogrammet. Längst i nordöst återfinns en boplats. För övrigt saknas registrerade fornlämningar. 20 Ö Herrestad-Gärsnäs södra Landskapskaraktär: Södra slätten Detta område söder om det förra är visserligen också fullåkersbyggd, men med lite mindre fältstorlek. Från Gärsnäs har Tommarpsån en meandring som strax innan Tomarp övergår i en rätad sträckning. Denna del kan komma att restaureras / återmeandras i framtiden. Genom området rinner även ett biflöde till Tommarpsån. Den södra delen av området ingår i naturvårdsprogrammet. Även en liten del av området ingår i det regionala kulturmiljöprogrammet. På platsen finns även flertalet boplatser samt en grav. 21. Glimminge-Gnalöv-Gislöv Landskapskaraktär: Södra slätten / Kustnära slätt Området består dels av stora fält utan bebyggelse. De östra delarna har flera spridda gårdar och inte fullt så storskalig karaktär. En ålderdomlig rest i landskapet är de karga betesmarker i sydväst där berget går i dagen. Området täcks delvis av naturvårdsprogrammet, samt riksintresset för naturvård och hyser känsliga arter såsom Större vattensalamander och Lövgroda. Registrerade fornlämningar saknas i området, dock ingår de södra delarna i det regionala kulturmiljöprogrammet. Här ligger också de äldre betesmarkerna med bevarade hägnadssystem. 22. Glimminge - Bjäret Landskapskaraktär: Södra slätten / Kustnära slätt Bjäret är en lövskogsbevuxen höjd öster om landmärket Glimmingehus. Här står en mast som syns vida omkring och tangerar Glimmingehus riksintresse för kulturmiljö. Platsen ingår sålunda även i det regionala kulturmiljöprogrammet. Delvis ingår även platsen i riksintresset för naturvård. På platsen återfinns känsliga arter såsom Större vattensalamander och Lövgroda. Detta område kan också vara högriskområde för t.ex. Röd glada, som använder hangvindar. Förutom Glimmingehus finns även en boplats och monumentala gravhögar i området. 23. Hannas Landskapskaraktär: Södra slätten Detta är ett storskaligt fullåkerslandskap där gårdsbebyggelsen återfinns längs vägarna. I närområdet (nordost) finns även vindkraftverk som är belägna i grannkommunen. Att områdets produktion tangerar industri, samt storskaligheten ger området en speciell karaktär. Inga specifika naturintressen eller registrerade fornlämningar finns. 24. Blästorp Landskapskaraktär: Södra slätten Landskapet är åkermark med relativt storskalig fältstruktur. Bebyggelsen ligger samlad längs de mindre vägarana. I söder finns ett par befintliga vindkraftverk. Området har inga specifika naturintressen eller registrerade fornlämningar. 25. Borrby tuvor-sandby Landskapskaraktär: Södra slätten / Kustnära slätt Platsen ligger nära gränsen till Ystads kommun. Här går en höjdsträckning från Hörup (i Ystads kommun) mot nordost, i stort sett parallellt med kusten. Denna bildar gräns mellan två olika slättbygdskaraktärer. Söder om denna ås, mot havet, är gårdarna ganska små och landskapet har en något mer småskalig och karg karaktär med ett rikligt inslag av buskar och träd i gränser. Man kan se glimtar av havet. Kring byn Sandby är gårdar och fält något större. Delar av detta område har en ålderdomlig karaktär, något som förstärks av att åsen visuellt skärmar av moderna inslag i norr. Platsen har inga specifika naturintressen eller registrerade fornlämningar. Tematiskt tillägg - Vindkraft

17 miljökonsekvensbeskrivning (mkb) Avgränsning Då planen är översiktlig kommer även miljökonsekvensbeskrivningen att fokusera på de översiktliga frågorna. I kommande prövningsprocesser behöver varje vindkraftsetablering och dess påverkan beskrivas, även om det inte sker i form av miljökonsekvensbeskrivningar. Inledning Alla översiktsplaner ska miljöbedömas, bestämmelser om detta finns i 6 kapitlet i miljöbalken. Översiktsplaner, fördjupningar och tillägg, hör till de planer som alltid antas medföra en betydande miljöpåverkan, då planen till sin karaktär vanligen medför större förändringar av miljön. Därför ska detta tillägg åtföljas av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), som ska läsas tillsammans med övriga delar av planen. Där framgår exempelvis planens innehåll, huvudsyfte och förhållande till andra planer och program. Miljökonsekvensbeskrivningen kommer att successivt utvecklas under planprocessen. Detta samrådsförslag redovisar utifrån några få grundläggande aspekter ett antal tänkbara områden som man i nästa steg, utställningsskedet, gör en närmare bedömning av utifrån fler aspekter och ett slutligt urval bland. Processen ser sådan ut för att få en öppen process där medborgarnas synpunkter på ett tidigt skede är med som ett ytterligare kunskapsunderlag och påverkar urvalet av områden. Först i utställningsskedet kommer den samlade påverkan av en föreslagen utbyggnad att kunna värderas. Miljökonsekvensbeskrivningen avser förhållanden som kan tänkas råda under denna översiktsplans tidshorisont, uppskattad till tio-tjugo år. I praktiken kan denna översiktsplan och dess MKB behöva revideras inom kortare tidsrymd då förutsättningarna för vindkraftens utbyggnad är snabbt föränderliga. Denna MKB gäller konsekvenser som vindkraft kan tänkas ha inom kommunens yta i allmänhet och speciellt inom de landskapsutsnitt där utpekade potentiella utbyggnadsområdena återfinns. Vissa miljöaspekter kan behöva prövas med hänseende till angränsande kommuner, exempelvis vindkraftverk nära kommungräns som kan ge konsekvenser i fråga om buller och landskapsbild för boende i angränsande kommun. Då elsystemet som vindkraften kopplas till spänner över nationell och transnationell skala bedöms även vissa miljöaspekters nationella och globala konsekvenser (minskad användning av el från fossila bränslen, minskad belastning på de norrländska älvarna, etc.) Planen utarbetas i sin helhet med hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel för ögonen: med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. (Lokaliseringsprincipen) förebygga, hindra eller motverka skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. (Försiktighetsprincipen) i första hand ska förnybara energikällor användas. (Hushållnings- och kretsloppsprincipen) 62 Tematiskt tillägg - Vindkraft 2011

18 Alternativa strategier/ nollalternativ Den slutliga planen kommer att vara ett resultat av alternativa utbyggnadsmöjligheter. I detta samrådsförslag redovisas ett stort antal områden bland vilka ett val ska träffas senare i utställningsskedet. Nollalternativet är den situation att tillägget till översiktsplan om vindkraft inte antas eller genomförs. Om tillägget inte antas kommer det att saknas stöd för den efterföljande av vindkraft. Kommunerna har uppdraget att aktivt verka för en utbyggnad av vindkraften. Nollalternativet skulle innebära att kommunen inte fullföljer sitt uppdrag. Utan tillägget till översiktsplan skulle prövningar i bugglov, detaljplan, anmälan och tillstånd behöva göras som enskilda bedömningar, istället för att ingå i ett helhetsgrepp. Detta kan leda till att verk blir olämpligt placerade i förhållande till allmänna intressen. En olämplig placering kan blockera ett effektivt utnyttjande av marken och försvåra att uppsatta mål med vindkraftsproduktion uppnås. Utan en övergripande översiktsplan för vindkraft kan medborgarnas deltagande och inflytande försvåras; en konsekvens kan bli mindre acceptans för vindkraft. Betydande miljöpåverkan De aspekter som är relevanta för vindkraftsutbyggnaden och där påverkan kan finnas tas upp till prövning i planen. Mer betydande miljöpåverkan, negativ och positiv, bedöms planens vindkraftsutbyggnad kunna få för följande aspekter: Förändrad landskapsbild. Påverkan på bebyggelse och boendemiljö genom ljud, ljus och skuggeffekter. Påverkan på besöks- och rekreationsvärden. Påverkan på natur- och kulturmiljövärden. Luft- och klimatpåverkan. Genom konsekvensbeskrivningen vägs vindkraftsintresset mot exempelvis natur och kulturvärden, eller landskapets rumsliga och visuella kvaliteter. Vilken påverkan på dessa värden som kan bli följden av vindkraftsutbyggnaden framgår av de områdesbeskrivningar för vart och ett av de tänkbara vindkraftsområdena som återfinns på annan plats i planförslaget. Dessa beskrivningar kommer i utställningsskedet att utvecklas till en konsekvensbeskrivning av det slutliga förslaget till lämpliga områden för vindkraft. Riksintressen Förekomsten av riksintressen i de tänkbara vindkraftsområden som redovisas här i samrådsförslaget kan utläsas i respektive områdesbeskrivning. Följande två typer av riksintressen undantas helt från vindkraft redan här i samrådsförslaget, vilket innebär säkerställande av dem: Riksintresse för totalförsvaret Riksintresse yrkesfiske hav Säkerställandet av följande riksintressen inom kommunen kommer att prövas närmare i utställningsskedet: Riksintresse för kulturmiljövård Riksintresse för naturvård Riksintresse för kustzon Riksintresse för friluftsliv ( 3 kap MB) Riksintresse för friluiftsliv (4 kap MB) Övriga naturmiljöer Förekomsten av övriga känsliga naturmiljöer, djur och växter, i de tänkbara vindkraftsområden, som redovisas här i samrådsförslaget, kan utläsas i respektive områdesbeskrivning. Följande tre typer av naturområden undantas helt från vindkraft redan här i samrådsförslaget: Natura 2000 Nationalpark Naturreservat Påverkan på djurlivet i Simrishamn gäller främst känsliga fåglar och fladdermöss och i andra hand grod- och kräldjur. För en allmän beskrivning av den påverkan av vindkraft som dessa djur kan utsättas för, se avsnittet Natur. Påverkan på känsliga insekter och växter bedöms som liten och lätt att undvika med kännedom om växtlokaler. Vissa av landskapets aspekter bedöms inte bli berörda av eventuell vindkraft. Dessa är följande: Vatten Anläggning av vindkraft bedöms inte ha någon betydande inverkan på lokal vattenkvalitet om regelmässiga skyddsåtgärder vidtas. Luft De enda luftföroreningar som skapas är i samband med transporter och andra moment vid anläggning. Därför anses detta vara försumbart i relation till den klimatnytta vindkraften ger. Materiella tillgångar Vindkraften bedöms inte ha någon effekt på materiell atillgångar hos tredje part, offentliga som privata. Tematiskt tillägg - Vindkraft

19 Miljökvalitetsnormer Tillägget till översiktsplan följer miljökvalitetsnormerna. Vindkraft i drift minskar utsläpp till luft och vatten i och med att den ersätter energiproduktion med fossila bränslen. Miljökvalitetsnormer för luft Miljökvalitetsnormer med relevans för vindkraft innefattar föroreningarna i luft av koldioxid, kväveoxid, svaveloxid, bensopyren och partiklar. Miljökvalitetsnormer för vatten I Simrishamns kommun finns miljökvalitetsnormer för totalt 20 vattenförekomster: 5 åar, 12 grundvatten, 2 kuststräckor och för utsjövatten i Hanöbukten. Miljökvalitetsmålen Riksdagen har lagt fast 16 nationella miljömål och för Skåne finns delmål knutna till dessa. Följande bedömning har gjorts av hur tillägget om vindkraft påverkar relevanta delar av miljömålen. 1.Begränsad klimatpåverkan 2.Frisk luft 3.Bara naturlig försurning 7. Ingen övergödning Bedömning: Dessa fyra mål avser minskade utsläpp av växthusgaser och minskade luftföroreningar och är alla förbundna med energiproduktion, som bör övergå från fossila bränslen till förnyelsebara alternativ. Planens vindkraftsutbyggnad bidrar till att minska utsläppen och bidrar därmed till att uppnå dessa miljömål. 4. Giftfri miljö Bedömning: Målet avser spridning av metaller och andra giftiga ämnen i naturen. Vindkraftverk innebär normalt ingen sådan spridning. Vid prövning enligt miljöbalken kan krav ställas på nedmontering och återställning när verk tagits ur drift. Målet påverkas inte negativt. 6. Säker strålmiljö Bedömning: Målet avser skydd mot skadlig strålning från bland annat elektromagnetiska fält. Vindkraftens nätanslutningar kan potentiellt innebära en ökning av dessa fält. Med elkablar i mark blir dock magnetfälten försumbara. 8. Levande sjöar och vattendrag Bedömning: Målet avser skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. För att avgöra i vilken utsträckning det här tillägget medverkar till att uppnå detta mål får man i det slutliga förslaget ta ställning till i vad mån vindkraft kan tillåtas längs kusten och vattendragen, inom strandskyddsområden. 15. God bebyggd miljö Bedömning: Ett delmål är att fysisk planering och samhällsbyggnad senast år 2010 ska grundas på program och strategier för hur utbyggnad av vindkraft ska främjas. Planen överensstämmer med det delmålet. Bebyggelse och rekreationsmiljöer kan lokalt komma att påverkas negativt av buller, skuggbilder och störd landskapsupplevelse. Lokalt kan nybyggnation hindras av vindkraftutbyggnaden. 11. Myllrande våtmarker Bedömning: Målet avser bibehållande av våtmarker. Ett delmål för Skåne är att återställa uträtade vattendrag och återskapa våtmarker i odlingslandkapet. För att tillägget till översiktsplan ska kunna beakta frågan, att vindkraft inte kommer att hindra nya våtmarker i restaurerbara områden, behöver berörda myndigheter inför det slutliga förslaget redovisa dessa områden. 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård Bedömning: Målet avser att näringar, rekreation och annat utnyttjande av hav och kust ska bedrivas så att hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Då planen kommer att undanta kommunens kust- och utsjövatten från vindkraftsutbyggnad påverkas inte vattenområden negativt. I kustzonen, på land, återstår i utställningsskedet att ta ställning till vilken utbyggnad som är förenlig med detta miljömål. 13. Ett rikt odlingslandskap 12. Levande skogar 16. Ett rikt växt- och djurliv Bedömning: Dessa tre mål kan komma att påverkas negativt av anläggningarnas intrång med lokala effekter på biologisk mångfald, produktionsmöjligheter och kulturlandskapets kontinuitet. Påverkan minimeras dock genom att planen redovisar och kommer att ta stor hänsyn till dessa kvaliteter. 64 Tematiskt tillägg - Vindkraft 2011

20 Sociala konsekvenser Om de ekonomiska vinsterna tillfaller endast markägare och projektägare medan grannar och övriga medborgare upplever störningar, kan det komma att uppfattas som orättfärdigt av de störda. Då kan det också gro ett starkt missnöje. Med konsekvensen att en önskvärd utbyggnad motverkas. Det tillämpas ibland modeller som fördelar de ekonomiska vinsterna, exempelvis så kallad bygdepeng som betalas av exploatörer eller lokalt, kollektivt ägande av en del av verken. Samhällsekonomiska konsekvenser Varje stort vindkraftverk är en stor investering, uppskattningsvis miljoner kronor. De framtida intäkterna under verkets drifttid är svåra att bedöma men en skattning för verk i Simrishamn i dagsläget, beroende av vindläget, är intäkter på miljoner kronor. En markägare som upplåter sin mark kan få årliga arrendeersättningar på kronor. Uppförandet av ett antal vindkraftverk kan sammantaget alltså bli mycket stora investeringar i Simrishamns kommun. En fråga är om den gynnar den lokala ekonomin. Utbyggnadsfasen, liksom service under driftstiden, genererar arbetstillfällen. I vilken utsträckning de blir lokala kan inte förutses men kan påverkas av markägare och exploatörer. Lokala företag inombesöksnäringen kan dra fördel under utbyggnadsfasen, liksom företag inriktade på anläggningsarbeten. Möjligheten kan finnas att servicen av vindkraftverken sköts av en lokal organisation. I diskussionen om landsbygdsutveckling framhävs att markägare får ekonomisk nytta av att sätta vindkraftverk på sin mark. För den ekonomiska utvecklingen på landsbygden bedöms inte att sprida utbyggnaden med målet att ge ekonomisk nytta åt många markägare som en bra väg att gå, en spridd utbyggnad skulle försämra landsbygden för boende, besöksnäring, friluftsliv och naturupplevelser. Miljöaspekter som bör behandlas i senare prövningsskeden Dessa aspekter bedöms ligga på en detaljeringsgrad som inte är lämplig för ÖP. Likaledes är dessa aspekter i högre grad lokala samt beroende på omständigheter som kan komma att förändras under den tidrymd MKB:n ska gälla: Bygg/anläggningsskedets inverkan på närmiljön buller, begränsad framkomlighet, ev. skador som kan tänkas uppstå på miljön, etc. Växt- och djurliv - närmare inventeringar och bedömningar av känsliga arter och livsmiljöer Skuggbildning beräkningar på skuggor för närliggande bebyggelse. Buller beräkningar för bulleremission för närliggande bebyggelse och rekreationsområden. Risker - isbildning, lossade delar (högst osannolikt), m.m. Säkerhetsavstånd till bostäder, samlingsplatser, vägar, m.m. Transporter - mark som behöver tas i anspråk för tillfarts- och servicevägar samt uppställningsplatser. Om det är lämpligt/möjligt att använda sig av tekniker där tillfartsvägar ej behöver anläggas ska så påpekas (utläggande av temporära plattor). Elanslutning - Anslutningspunkt till befintligt kraftledningsnät anges, liksom spänningsnivå. Kabel eller luftledning och eventuella stolpars utseende och höjd. Eventuella ställverk i närheten noteras. Avfall - Beskrivning av avfallet från anläggningen under anläggning, drift och rivningsskede, samt hur avfallet ska tas om hand. Konkurrerande energiproduktion Huruvida det ansökta verket kan tänkas påverka närliggande verks energiproduktion. Beskrivning av skyddsåtgärder - Åtgärder som plan- eras för att kompensera för eller minska negativa konsekvenser beskrivs. Åtgärder som planeras för att förebygga, hindra eller motverka betydande mijöpåverkan Dessa åtgärder framgår av planen i övrigt och kommer att utvecklas vidare i utställningsskedet. Uppföljning och övervakning Vid kommande prövningsprocesser med detaljplan och bygglov enligt PBL eller anmälan och tillstånd enligt MB kommer miljöpåverkan att prövas närmare. Kontrollprogram ska tas fram för varje vindkraftetablering. Tematiskt tillägg - Vindkraft