Kommunen har en positiv inställning till att fler hästgårdar etableras och till en begränsad komplettering av bostäder i byar med samlad bebyggelse.

Transkript

1 3.3 Svedala kommun strävar efter att behålla landsbygden levande med ett hållbart jordbruk och ett öppet landskap. Samtidigt ska natur- och kulturvärden bevaras och utvecklas. Tysta områden av orörd och vacker natur är särskilt värdefulla. Sysselsättningen på landsbygden kommer i framtiden att visa upp ett bredare utbud av arbetstillfällen. Jordbruk, upplevelser, Bed & Breakfast, hästgårdar och en mängd andra småföretagare kommer att samsas sida vid sida. Samarbete genom olika typer av nätverk ger positiva synergieffekter för de inblandade. Upplevelseindustrin förväntas dra nytta av landskapet samt de många möjligheter till friluftsliv och kulturupplevelser som står till buds. Kommunen har en positiv inställning till att fler hästgårdar etableras och till en begränsad komplettering av bostäder i byar med samlad bebyggelse. En landsbygd i förändring Mitt i den expansiva Öresundsregionen ligger Svedala kommun som en grön lunga. De senaste åren har regionen på båda sidor av sundet haft en stor nettoinflyttning. Inflyttningen har tillsammans med en stark högkonjunktur givit den snabbaste utbyggnadstakten i regionen sen 1970-talet. Den ökande urbaniseringen ställer nya krav på den kvarvarande landsbygden samtidigt som det finns en stark efterfrågan på stadsnära boende på landet. Grönområden blir allt mer betydelsefulla för rekreation och ekologi. Jordbruksmarken i kommunen är av klass 5 till 9 på den 10-gradiga skalan. Se karta sid 128. Utbyggnadsområdena kring Svedala är klass 8 och 9, kring Bara klass 8 och kring Klågerup klass 7 och 8. Kommunens mål är att jordbruket ska leva vidare. Därför bör utbyggnadsområdena vara väl utnyttjade så att jordbruksmark inte i onödan tas i anspråk. Jordbrukspolitik EU vill förändra jordbrukspolitiken genom att satsa mer pengar på landsbygdsutveckling. Lantbrukarna ska också ersättas för miljöarbete. Jordbruksstöden kommer att avskaffas successivt. Det innebär troligen att de stora jordbruksföretagen blir större, samtidigt som de mindre försvinner eller utvecklar olika binäringar för sin försörjning, inom till exempel energi, klimat eller upplevelser. Klimatförändringar Miljöförstöring och klimatförändringar kan komma att medföra att stora delar av jordens odlingsmark blir obrukbar i framtiden. Konsekvenserna av detta är svåra att förutse. Jordens befolkning fortsätter att öka vilket innebär att behovet av odlingsbar mark också ökar. För södra Sveriges del kan klimatförändringarna betyda längre växtsäsonger vilket gynnar jordbruket på en global marknad men samtidigt finns det risk för en ökning av skadedjur och svampangrepp. Osäkerheten om hur länge världens oljetillgångar kommer att räcka och vad som i framtiden ska ersätta oljan som drivmedel kan innebära nya möjligheter för jordbruket. 33

2 Tillgången på betesdjur är begränsad. Djurgårdar Inom kommunen finns jordbruk med kor, grisar, får, getter och fjäderfä. Djurgårdarna kan bli ett problem om bostäder planeras i närheten av dem. Boverket m fl har i sin skrift Bättre plats för arbete rekommenderat ett skyddsavstånd på 500 meter mellan djurgårdar och bostäder. Andra utredningar föreslår 200 meter som en bra utgångspunkt men menar att man utifrån faktorer som topografi och djurhållningens omfattning kan göra avsteg från dessa avstånd. Grisar och fjäderfä kan kräva längre avstånd på grund av den lukt de ger upphov till. För hästgårdar se även sid 40. Ägoförhållanden Större delen av markerna i kommunen ägs av stora privata markägare, så som Skabersjö gods och Börringekloster. De stora godsen ligger i kommunens centrala delar i det sydskånska skogsklädda backlandskapet. I odlingslandskapet i kommunens ytterområden; i norr, väster och söder finns privata markägare som äger mindre arealer än godsen. Malmö stad är kommunens tredje största markägare med Torups gods och stora markområden kring Sturup. Kulturlandskapet har formats av naturen och människan. Målsättning Svedala kommun har som mål att behålla och främja ett livskraftigt och långsiktigt hållbart jordbruk. För att stödja och uppmuntra en dynamisk ekonomi på landsbygden ställer sig kommunen positiv till nya verksamheter knutna till jordbruk och landsbygd i och i anslutning till befintliga byggnader. Olika former av jordbruksmiljöer är en del av kommunens särart. Här finns de stora godsen och slotten, byarna, statarlängorna och de typiska skånelängorna som ibland bildar fyrlängade gårdar. Ekoturism, upplevelseindustri och kulturturism kan utvecklas kring dessa kvaliteter. Nya verksamheter ger arbetstillfällen, skapar liv på landsbygden och bidrar till vården av natur- och kulturvärden. 34 Bebyggelse med olika karaktär och funktion.

3 Landskapskaraktärer Det landskap vi ser idag är resultatet av ett komplicerat samspel mellan naturgivna och kulturellt, socialt och ekonomiskt betingade processer. Natur- och kulturvärden beskrivs i egna avsnitt men landskapet, natur- och kulturvärden samt landsbygdsutveckling berör i princip samma områden med ett landskap och en struktur som den fortsatta utvecklingen ska förhålla sig till. Länsstyrelsen har gett ut rapporten Skåne i Utveckling 2007:10 Det Skånska landsbygdsprogrammet, ett utvecklingsprogram med landskapsperspektiv. Länet beskrivs i programmet utifrån olika landskapskaraktärer där man delar in landskapet i områden med likartad karaktär och beskriver de olika områdenas förutsättningar och möjligheter. Kartan på sid 37 visar vilka landskapskaraktärer som berör Svedala kommun och de beskrivs på följande sidor. Låglänt odlingslandskap Söderslätt och Lund-Helsningborgsslätt Västra delen av kommunen berör Söderslätt och nordligaste delen av kommunen berör Lund-Helsingborgsslätt. De två områdena har likartad karaktär. Söderslätt har något bättre jordar medan fler stora tätorter ligger inom Lund-Helsingborgsslätt. Här behandlas de två slättområdena tillsammans. Landskapet karaktäriseras av storskaliga svagt böljande åkrar där det endast förekommer sparsamt med träd. Träden är knutna till bebyggelse, lundar i landskapet och trädrader som pilevallar eller alléer. Jordarten består av leror och åkermarken har i Svedala klass 8-9 på den 10-gradiga skalan. Området är utdikat med stor andel kulverterade vattendrag. De vattendrag som finns har en hög belastning av växtnäring. Landskapet brukades redan för år sedan. Det fick sitt nuvarande utseende genom 1800-talets skiften då ett rätvinkligt landskap bildades efter att gårdarna flyttats ut från byarna till sina åkrar som samlades på ett ställe. Strukturrationaliseringen har sedan fortsatt med täckdikning och genom att gårdarna slagits samman till större brukningsenheter. Spannmål är den dominerande grödan med potatis, rotfrukter och köksväxter på andra plats. Energigrödor har ökat på senare tid. Djurhållningen är liten och det finns nästan inga betade marker. Tillgången på allemansrättsligt tillgänglig mark är liten. Slätten är glest befolkad om man bortser från tätorterna. Det finns dock ett tryck kring tätorterna där många vill bosätta sig på landet. Gårdar som styckats av, då markerna slagits samman till större brukningsenheter, har ofta blivit hästgårdar eller inrymmer bostäder och andra verksamheter. Utveckling inom det låglänta odlingslandskapet Jordbrukets intressen prioriteras. Rekreationsmöjligheterna i landskapet bör utvecklas utan att stora ytor tas i anspråk. Cykel-, rid- och vandringsleder som gör det möjligt att ta sig från bostäder ut i landskapet till rekreationsområden vore ett värdefullt tillskott. De kan lämpligen följa åar, mindre vägar eller ägogränser. Pilevallar, alléer och träddungar mm omfattas av biotopskyddet i Miljöbalken. Riktigt gamla träd, så kallade jätteträd är gynnsamma för den biologiska mångfalden. Segeåprojektets intentioner och arbete ska fortsätta. Projektet arbetar med att anlägga dammar och öppna diken så att kraftiga flöden fördröjs och vattnet får längre uppehållstid. Därmed minskar mängden närsalter i vattnet som når Sege å och Öresund. Samtidigt skapas fler rekreationsområden och den biologiska mångfalden ökar. Ny spridd bebyggelse är i regel inte lämpligt. Uppdelning av åkermarken försvårar ett rationellt jordbruk och nya boende kan leda till klagomål på jordbruksdriften som på sikt riskerar att inskränka verksamheten. Bostäder eller annan verksamhet i gårdar, vilka inte längre behövs för jordbruket, är positivt eftersom det innebär att kultumiljöer bevaras. Karaktären av gård på landet ska bevaras. 35

4 Sydskånska backlandskapet Sydskånska backlandskapet är delat i två områden, norr och söder om det skogsklädda backlandskapet. Området är kraftigt böljande med stor variation i topografin. Marken består av moränleror på en berggrund av kalksten. Jordbruksmarken är medelgod, och åkrarna är mellanstora. Andelen betesmark minskar i snabb takt och de djur som finns räcker inte till för att beta den. Jordbruksföretagen blir större och gårdarna slås samman. Strukturrationaliseringen fortsätter, en av tre brukningsenheter har försvunnit de senaste tio åren. Trädbeståndet domineras av lövträd. Alléer och pilevallar är typiska inslag i landskapsbilden. Energiskogs- och barrskogsplanteringar har tillkommit på senare tid, de är nya inslag i landskapet. Bebyggelsen ger intryck av ett väletablerat och inbott landskap där man bor i ensamliggande gårdar och i byar. Närheten till Öresundsregionens tätorter gör att många bosätter sig på gårdar, ofta hästgårdar och pendlar till ett arbete i staden. Tillgången till mark för rekreation är begränsad eftersom åkermarken dominerar. Allemansrättsligt tillgänglig mark finns främst i gränsen mot det skogsklädda backlandskapet. I området finns flera golfbanor. Landskapet har en form som gör det möjligt att passa in golfbanor utan att de påverkar helhetsintrycket. Landskapet innehåller våtmarksområden, sjöar, dammar och mindre vattendrag. Naturvärdena är knutna till vatten och bebyggelse med parker, äldre trädgårdar och gårdsmiljöer. 36 Det sydskånska backlandskapet.

5 Lund-Helsningborgslätt Lund Vombsjösänkan Sydskånska backlandskapet Romeleåsen 841 Malmö Sydskånska skogsklädda backlandskapet 108 Söderslätt E 65 Sydskånska backlandskapet Ystad Trelleborg 37

6 Utveckling inom det sydskånska backlandskapet Jordbrukets intressen ska prioriteras även i detta område. Det är också viktigt att jordbrukare kan bedriva binäringar som gör det ekonomiskt möjligt att fortsätta driva lantbruksföretaget. Kommunen ställer sig positiv till bostäder och verksamheter i gårdar som inte längre används för jordbruk. Tillgången till rekreationsområden begränsas av den odlade marken. Därför bör gång- och cykelstråk anläggas längs vägar, vattendrag eller ägogränser så att man kan nå ut i naturen. Det kan ske genom att gång- och cykelvägar i landskapet binds samman eller genom att så kallade beträdor anläggs. Det är remsor av åkermark intill diken, vattendrag eller ägogränser som inte odlas. De kan i stället göras tillgängliga för vandring eller ridning och delar av dem kan anpassas för funktionshindrade. Kring tätorterna Svedala, Bara och Klågerup omges alla av jordbruksmark. Utbyggnaden i dessa orter bör hållas relativt tät för att hushålla med marken. Intill tätorterna är bebyggelseintresset viktigast och i deras närområden ska rekreation prioriteras. En restriktiv hållning till ny spridd bebyggelse krävs i tätorternas randzon för att bevara framtida handlingsfrihet för orternas utbyggnad. Nya verksamheter som kräver skyddsavstånd bör undvikas. Bebyggelse i det skogsklädda backlandskapet. I områden med samlad bebyggelse Kommunen har avgränsat områden med samlad bebyggelse enligt definitionen i PBL. Se sid 163. Områdesbestämmelser finns för Sjödiken. Bevarandeprogram och områdesbestämmelser eller detaljplan bör upprättas för de olika byarna för att säkra de kulturhistoriska värdena samt göra en samlad bedömning av utbyggnadsmöjligheterna för respektive by. Det sydskånska skogsklädda backlandskapet Det sydskånska skogsbeklädda backlandskapet utgör ett böljande landskap som till största delen är skogsbevuxet med fickor av åker- och betesmark som bildar en mosaik av varierande landskapsrum med stort visuellt värde. Skogen består av en kombination av blandskog, lövskog och barrskogsplanteringar. Bokskogen som är vanlig inom området är värdefull. I området finns en stor mängd vattensamlingar. De största sjöarna är Yddingesjön, Fällfotasjön och Börringesjön som alla är näringsrika slättsjöar. Det finns förhållandevis mycket betesmarker i området, men antalet djur är för litet för att hålla betesmarkerna öppna. De djur som finns är nötkreatur för köttproduktion, får och hästar. Det finns stora natur- och kulturvärden inom området, som omfattas av riksintresse för natur och för rörligt friluftsliv. Fågellivet är rikt, området är kärnområde för kronhjorten och ingår i det västliga kärnområdet för lövgroda. Tillgången på allemansrättsligt tillgänglig mark är god. Kulturlandskapet, där medeltidens spår genom bland annat Lindholmens borgruin och Börringekloster, fortfarande kan avläsas, är ett godslandskap. Godsen anlades där det fanns odlad mark, bete, skog för jakt och sjöar att fiska i. Godsen har stora markegendomar i kommunen. De flesta av godsens byggnader är från 1800-talet med karaktäristiska corps de logi, ekonomibyggnader och byggnader för särskilda ändamål som mejerier, tegelbruk och statarlängor. Godsen, som bedriver 38

7 jord- och skogsbruk, viltvård med mera, har ett stort kulturvärde som kan utvecklas för turism, rekreation, konferensanläggningar eller liknande. Under 1900-talet har Malmö Airport och E 65 tillkommit med stor påverkan på landskapet. Bullermattan från flyget lägger restriktioner över stora områden. Området innehåller stora natur- och kulturvärden och ligger så till att det kommer att bli allt mer värdefullt som rekreationsområde för de omgivande tätorterna. Anläggningar för turism- och rekreation har goda förutsättningar att utvecklas utifrån landskapets värden och närheten till Malmö Airport, Malmö, Lund och Köpenhamn. Rekreationsintressena är stora. Torups gods ägs sedan länge av Malmö stad och är centrum i ett rekreationsområde som utnyttjas av boende i regionen. Här finns också flera golfbanor. Utveckling inom det skogsklädda backlandskapet Kärnområden med höga naturvärden och deras omgivning liksom de objekt som bygger upp den medeltida grundstrukturen är mycket känsliga för förändringar, och behöver vårdas. Kärnområden kan vara naturreservat, Natura 2000, naturområden av hög klass, rekreationsområden, områden för tätortsnära rekreation eller liknande. Riksintresset för kulturmiljö ska också beaktas. Hästgårdar eller andra gårdar med betesdjur ger en möjlighet att bevara naturbetesmarkerna i området. Ett annat sätt att utveckla och komplettera näringarna i området är att satsa på upplevelser, turism och rekreation. Det kan ske genom att erbjuda övernattningsmöjligheter, kaffe, mat eller baspunkter för rörligt friluftsliv. Det kan också handla om att tillverka och sälja lokala produkter till exempel livsmedel som odlas i trakten eller produkter från jakt eller fiske. Kommunen är positiv till denna typ av landsbygdsutveckling och till etablering av hästgårdar. Hänsyn till landskapets värden ska tas vid lokalisering och utformning av ny bebyggelse. De utbyggnader som kan bli aktuella ska vara måttliga och stämma väl överens med landskapets bebyggelsestruktur och placeras med stöd i landskapet på ett sätt så att de inte dominerar ett stort område. Hur mycket ett område tål är beroende av bland annat vegetation, topografi och befintlig bebyggelse. På vissa ställen kan en eller ett par nya gårdar byggas medan andra platser inte tål något alls. Radbyn kan tjäna som förebild för tillkommande bebyggelse. Utbyggnadstakt och bebyggelsens skala har också betydelse. Skalan på bebyggelsen varierar mellan slott och små gårdar. Tillkommande bebyggelse bör ges en skala som stämmer med byggnadens användning och karaktär. Landskapet ska vara allemansrättsligt tillgängligt. Det innebär att vägar och stigar där det är möjligt bör leda vidare förbi gårdar och mellan hagar. 39

8 Hästgårdar Hästnäringen har stor ekonomisk betydelse. Det är den femte största köparen av lantbrukets produkter. Svedala har ett underskott av betesdjur i kommunen. Genom bete och behov av foder bidrar hästar till att hålla landskapet öppet, vilket gynnar den biologiska mångfalden och bevarandet av kulturlandskapet. Kommunen ställer sig positiv till etablering av hästgårdar. Länsstyrelsen har tagit fram rapporten Hästar och bebyggelse. Där anges skyddsavstånd mellan bostäder och stall till mellan 50 och 200 meter beroende på hur många hästar som finns på gården. 50 meter gäller för stall med upp till 10 hästar. Om det finns fler hästar bör skyddsavståndet vara 200 meter. Det finns gårdar med mer än 10 hästar i kommunen. Avståndet mellan hagar och bostäder har också betydelse på grund av allergirisken. Det krävs markägarens tillstånd för att rida på stubbåker. Traditionell bebyggelse på landsbygden. Kommunen bör enligt länsstyrelsen ta ställning till vad som är hästnära respektive hästfria områden. Det finns hästgårdar spridda i hela kommunen, även i områden med samlad bebyggelse. De tre större tätorterna och Holmeja ska inom detaljplanelagd mark inom tätorterna samt utbyggnadsområden enligt översiktsplanen vara hästfria zoner. Det innebär att bygglov för stall mm inte medges för nybyggnad eller väsentlig tillbyggnad. Undantag kan komma att göras i anslutning till ridskola eller liknande anläggning som ska vara tillgänglig för ungdomsverksamhet. På landsbygden bör ett rimligt avstånd hållas till grupper av bostäder som inte ligger nära hästgårdar. Inom de områden med samlad bebyggelse där viss komplettering kan bli aktuell och det redan finns hästgårdar i närheten, ibland inne i bebyggelsegrupperna, bör man även i framtiden acceptera hästnära boende. Kommunalt markinnehav kan vara ett instrument för att undvika konflikter mellan hästgårdar och utbyggnadsbehov på längre sikt. 40 Vid etablering av hästgårdar är det viktigt att tänka på: Avstånd till intilliggande bostäder eftersom hästar kan ge upphov till allergier. Länsstyrelsens rekommendationer om avstånd mellan hästar och bostäder ska följas. Det bör finnas ridterräng eller ridvägar att tillgå. Det krävs tillstånd från markägaren för att rida i skog och mark. Gödselhantering och avloppsanläggningar ska följa de regler som finns. Det bör finnas tillgång till tillräckligt med betesmark/rasthage i närheten.

9 Hästgårdar kan byggas enligt tre olika principer: 1. Enstaka gårdar som byggs på luckor bland befintliga gårdar eller i lämpliga lägen i landskapet. Dessa gårdar bör inte vara mindre än m 2. Det ska finnas plats för bostadshus, stall och ekonomibyggnader och rasthage. Det bör finnas tillgång till bete i närheten. Det krävs cirka 1 ha bete för att föda en häst under ett år. Denna typ av gårdar ska placeras i landskapet med stöd av topografi, vegetation och helst intill befintliga markvägar. Terrängens form medför att placeringen av byggnader är viktig för att behålla landskapets karaktär. Uppe på höjderna blir bebyggelsen dominerande i landskapsbilden och utsatt för väder och vind. Nere i sänkorna är byggnader skyddade från vind, men marken är ofta fuktig och sank. Den befintliga bebyggelsen är ofta placerad i sluttningarna för att undvika vattensjuk mark och omgiven av vegetation för att få skydd mot vinden. Byggnaderna ska utformas enligt lokala traditioner, så att de upplevs som naturliga i sitt sammanhang. 2. En grupp gårdar kan placeras som en ny by 3. I något läge bör även en grupp om fem till femton med betesmarker omkring och med tillgång till hus kunna byggas som en by med gemensamma stall, ridhus och hagar i närheten av, men ridvägar. Denna typ av bebyggelse ska också anpassas till landskapet. Byn kan lämpligen ha inte direkt intill, bostadshusen. Till varje bostad i karaktären av radby och ligga längs en liten väg. en sådan grupp, som kan bestå av villor, radhus Ridhus, ridvägar, hagar och gödselanläggning eller lägenheter, ska finnas ett par stallplatser kan finnas på varje gård eller ägas och förvaltas och tillgång till hagar, ridhus och ridvägar som gemensamt av dem som bor i byn. är gemensamma för hela gruppen. Malmö Lund De två senare typerna av etablering ska prövas i detaljplan. Enstaka gårdar kan oftast prövas i bygglov. E 65 Ystad Karta över befintliga hästgårdar och förslag till hästfria zoner. Trelleborg 41

10 Principskiss på hur en radby kan förtätas med två hus som är vita i skissen. Hälften av de röda husen är garage och uthus. Huvudbyggnaderna ligger med långsidan mot vägen. Områdesbestämmelser Områdesbestämmelser finns for Sjödiken men behöver omarbetas for att undersoka möjligheten till ny bebyggelse. Nya områdesbestämmelser bör dessutom upprättas for Bjeret, Skabersjö med flera byar for att utreda bevarande intresset. Samrådsområde försvarsmakten Del av kommunen ar samrådsområde för förvarsmakten. Bygglovsansökningar inom detta område skickas till Försvarsmakten för samråd. Se även sid 106 och 163. Kommunen vill: behålla och främja ett livskraftigt och långsiktigt hållbart jordbruk visa en positiv inställning till binäringar och nya verksamheter i befintliga jordbruksbruksbyggnader. prioritera jordbruksintresset och landskapsvärdena utanför tätorter och samlad bebyggelse. Där är ny spridd bebyggelse i regel inte lämpligt. visa en positiv inställning till hästgårdar inom det skogsklädda backlandskapet under förutsättning att hänsyn tas till natur-, kulturoch rekreationsområden samt till buller från flyget. att kommunens tre större tätorter och dess utbyggnadsområden är hästfria områden. ny bebyggelse inte tillåts inom bullerstört område. att inom och i direkt anslutning till samlad bebyggelse kan ny bebyggelse tillåtas enligt riktlinjerna i rutan här intill. 42 Inom och i anslutning till samlad bebyggelse vill kommunen att: Nya bostadshus kan ibland medges inom samlad bebyggelse eller eventuellt som fortsättning av husrader. Ny spridd bebyggelse utan kontakt med existerande bebyggelse medges normalt inte. Bebyggelsemönstret på platsen ska följas. Ny bebyggelse ska utformas med hänsyn till natur- och kulturvärdena på platsen vad gäller skala och utformning vilket normalt utesluter så kallade skafttomter. Den äldre bebyggelsen ligger ofta i radbyar längs en eller flera vägar. Nya tomter ska vara så breda att huvudbyggnaden kan placeras med långsidan mot vägen. Huvudbyggnader ska placeras minst 4,5 meter från gräns till grannfastighet. Särskilda krav kan ställas på anpassning till befintlig värdefull miljö (PBL 2:3, 3:10, 12). Nybyggnadsprojekt som bedöms omfatta mer än enstaka byggnader bör föregås av detaljplan. Även enstaka byggnad med stor omgivningspåverkan kan innebära krav på detaljplan. Kommunen ställer krav på redovisning av hur vatten, avlopp, dagvatten etc ska ordnas inom områden där kommunalt vatten och avlopp saknas.