Centralskolans kvalitetsredovisning 2008
Förutsättningar Centralskolan ligger centralt i Märsta och har en verksamhet år F-9. Skolan har dessutom åtta särskolegrupper indelade i grundsärklasser, träningsskolklasser och två särskilda undervisningsgrupper för elever med socioemotionella svårigheter. Elever i särskolegrupperna och de två särskilda undervisningsgrupperna kommer från hela kommunen. Sammanlagt har skolan 430 elever. Oden- och Söderskolan är belägna i två villor en bit från huvudbyggnaden. Skolan är mångkulturell och det finns ett växande antal elever med annat modersmål än svenska. Verksamheten är organiserad i fem arbetslag: F-2, 3-6, 7-9, Oden/Söderskolan 1-6 och. Pedagogerna från särskolan är inkluderade i grundskolans arbetslag. Undervisning bedrivs i både åldersintegrerade, åldershomogena och inkluderade grupper samt grundsär/träningsskolklasser. Ledningen består av rektor, biträdande rektor och åtta verksamhetsledare som tillsammans bildar skolans ledningsgrupp. Ansvarig för årets kvalitetsredovisning är Marja Salakari Rektor Centralskolan den 25 januari 2009 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Skolan har använt sig av enkäter, prov, betyg, Nationella prov, bedömningar, observationer och samtal för att kartlägga elevernas kunskapsutveckling, trivsel och hälsa. Elevernas trygghet och trivsel kartläggs årligen med en enkät och nya siffror jämförs med gamla. I maj gjordes en enkätundersökning om föräldrarnas bild av skolan. Skolans likabehandlingsplan har utvärderats tillsammans med personal, elever och föräldrar. Arbetslagen har utvärderat sina arbetsplaner som har tagits fram med utgångspunkt från skolans lokala arbetsplan. Elevenkäterna har utvärderats av lärare tillsammans med eleverna i respektive klass. Skolledningen har sammanställt redovisningen efter inhämtande av material från olika grupper. Under arbetets gång har slutsatser och analyser diskuterats med ledningsgruppen. Ekonomi/Resurser Lokaler Centralskolan är en gammal folkskola byggd i början av 1900-talet. Huvudbyggnaden tillkom på 1950-talet och byggdes om på 90-talet. Skolan består av sammanlagt åtta olika byggnader. Flera av byggnaderna är hårt slitna och undervisningslokalerna för små dagens elevgrupper. Även villorna, där verksamheten för Oden- och Söderskolan bedrivs, är mycket slitna. Skolan är inte anpassad för 430 elever, bl a är kapaciteten i skolköket och matsalarna otillräcklig. 1
Ekonomi Budgeten för 2008 är i balans. Teknik/Läromedel Tekniken på skolan behöver utvecklas eftersom flera klassrum skulle behöva minst två datorer. Under höstterminen var det mycket problem med tekniken som inte fungerade tillfredsställande. Detta drabbade inte minst särskolan där dator är ett mycket viktigt pedagogiskt redskap. En satsning på drygt 50 nya datorer har ökat datortätheten avsevärt. Slöjdsalarna är välutrustade, däremot behöver no-salarna rustas upp. Ett digitalt läromedel, s k smartboard införskaffades 2008 och placerades i en av no-salarna. Det har gjorts flera satsningar på särskolan de senaste åren och verksamheten har tillgång till bra utrustning och läromateriel. Det fanns ett stort behov av konkreta och laborativa läromedel och därför gjordes avsevärda kompletteringar under höstterminen. Personal Personalen består av 95 anställda, av dessa är 43 lärare/förskollärare med adekvat utbildning. Två vikarier har saknat komplett lärarutbildning. Det finns dock brister i ämnesbehörighet och, i såväl lägre som högre årskurser, undervisar lärare i ämnen de saknar behörighet i. Det råder brist på personal med pedagogisk utbildning på fritids, där personalgruppen består av en fritidspedagog, en förskollärare, en idrottsledare och åtta barnskötare. Nio anställda saknar utbildning. Många arbetar deltid och i fritidsgruppen ingår personer som också arbetar som assistenter i särskolan. Utbildningsnivån för elevassistenterna i särskolan varierar kraftigt och där finns ett behov av både grund- och kompletteringsutbildning. Elevvård Elevvårdsteamet består av en skolsköterska på heltid, en kurator på halvtid och en psykolog. Elevvårdsteamet träffar skolledningen en gång i veckan. Arbetslag erbjuds handledning efter ansökan till elevvårdsteamet. Kompetensutveckling Under året genomfördes kompetensutveckling enligt följande: Lärarens ledarskap, Språkutvecklande arbetssätt och för särskolan Autism. Lärarna deltog i förvaltningens gemensamma studiedagar och en lärare genomgick en utbildning i svenska som andra språk via Lärarlyftet. Berörda lärare har deltagit i utbildning om Nationella prov och mål i år 3. Ett antal pedagoger har också lyssnat till olika föreläsningar med specialpedagogiskt innehåll. Uppföljning av likabehandlingsplanen Skolan upprättade en likabehandlingsplan vt 2007 enligt lagen om lika behandling. I planen ingår handlingsplaner för att skapa trygghet och trivsel och förebygga kränkande behandling, men också en arbetsgång vid akuta mobbningsärenden. Arbetslagen utvärderade skolans likabehandlingsplan i november. Likabehandlingsplanen har också lyfts fram på föräldrarådet och elevrådet i december. I november genomfördes en elevenkät och i maj en föräldraenkät. Resultatet av utvärderingen redovisas närmare under avsnittet Grundläggande värderingar. 2
Slutredovisning av Skolverkets inspektion av Centralskolan Åtgärder på kort sikt- 3 månader Skolan ska utfärda skriftliga omdömen i enlighet med författningarnas krav /7 kap.9 grundskoleförordningen) Skolan utfärdar skriftliga omdömen enligt författningarnas krav. Beslut om anpassad studiegång saknas. Skolan tar besluten om anpassad studiegång på elevvårdskonferens. Undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap erbjuds inte på ett sådant sätt att eleverna i år 5 ges förutsättningar att nå målen. Elever i år 5 har schemalagd undervisning i hem- och konsumentkunskap som bedrivs av lärare med adekvat utbildning. Utbildningens totala omfattning i grundskolan motsvarar inte det antal timmar eleverna har rätt till. Skolans timplan har setts över för att garantera elevernas rätt till undervisning. Åtgärder på längre sikt inom 2 år (juni 2008) Elevernas kunskapsresultat i grundskolan behöver förbättras. Arbetet med att höja resultat har varit framgångsrikt och statistiken som bifogas visar en tydlig förbättring. Enligt Skolverket var kunskapsresultat bra i vissa delar. Dock bedömdes resultaten för pojkar i år 9 som helhet svaga liksom resultaten i de nationella proven. De riktade insatserna specialpedagogiska insatser och svenska som andra språk mot elever med behov av särskilt stöd har gett resultat. Skolan bör följa upp och analysera elevernas kunskapsutveckling och resultat såväl i grundskolan som särskolan. 3
Elevernas kunskapsutveckling i svenska och svenska som andra språk i grundskolan följs upp med LUS, DLS i år 4 och 7, performanceanalys och diagnosmaterial i svenska/svenska som andra språk. Uppföljning och analys sker tillsammans med skolledning och specialpedagog. DLS-resultaten följs upp även av elevvårdsteamet. I uppföljning av matematik används diagnostiska uppgifter i matematik och engelska diagnosmaterial i engelska år 6-9. I särskolan används portfolio och lärarna har arbetat med och tagit fram ett dokument med kunskapsbedömningar och kravkriterier. Elever i grund- och särskolan bör ges tydligare möjligheter till inflytande och delaktighet över den egna utbildningen. Skolan har arbetat med att medvetandegöra vikten av elevens inflytande över den egna utbildningen bl genom att göra en kartläggning i år 2, 5 och 8 ht 2007. Elever i år 5 ansåg sig ha mest inflytande över hur man planerar sitt arbete och hur uppgifterna ska redovisas. Sedan kommer år 8 och år 2 ligger sist. Utgångspunkten för inflytande är dock att eleverna vet vad de skall lära sig. 20 % av eleverna i år 8 gjorde inte det. Skolan arbetar fr o m 2008 med att förtydliga mål och bedömningskriterier. I särskolan har eleverna fått prova på olika arbetssätt och är med och bestämmer hur de ska redovisa sina arbeten. Skolan bör se till att alla elever i grundskolan får det särskilda stöd de behöver. Skolan har utökat den specialpedagogiska resursen till två tjänster så att samtliga elever har tillgång till specialundervisning. Studiehandledning på modersmålet har ökat, men skolan behöver ha fortsatt dialog med Modersmålsenheten för att förstärka studiehandledning på modersmålet. Arbetet med utvecklingssamtal och åtgärdsprogram bör förbättras i särskolan. Även informationen om möjligheten till ett allmänt studieomdöme och rätten till betyg bör förbättras. Skolan har arbetat med frågan och i dag är eleverna i möjligaste mån med på utvecklingssamtalen, även i Träningsskolan. Åtgärdsprogram skrivs när det uppstår behov av ytterligare stödinsatser och ev. extra resurser. Elever och föräldrar informeras om möjligheten till allmänt studieomdöme och rätten till betyg på utvecklingssamtalen. Verksamheten med språkval måste ses över. Elever som börjar läsa ett visst modernt språk ges möjlighet att fortsätta dessa studier under åren i grundskolan även om antalet elever som läser det aktuella språket sjunker. Tidigare har detta inte alltid varit fallet. 4
Skolan bör analysera verksamheten med svenska som andra språk och se till att de elever som behöver sådan undervisning får det. Skolans åtgärd En arbetsplan i svenska som andra språk har tagits fram. Det finns fr o m ht 2007 två lärare i svenska som andra språk för att täcka behovet av undervisning i detta ämne. Grundskolans information om fortsatta utbildningsmöjligheter bör förbättras. Skolans åtgärd Studie- och yrkesvägledares arbetstid i skolan har utökats och motsvarar i dag en halvtidstjänst. Kvalitetsredovisning bör förbättras. Skolans kvalitetsredovisning tas fram enligt de riktlinjer som gäller fr o m 2005. Det framgår i dag av kvalitetsredovisningen hur väl de nationella målen har uppnåtts och rektorn strävar efter en tydlig koppling mellan slutsatser och planerade åtgärder och resultat. Åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisning samt mål och resultat från dessa åtgärder under 2008 Åtgärder som har vidtagits med anledning av 2007 års kvalitetsredovisning samt mål och resultat av dessa åtgärder redovisas under respektive avsnitt i kvalitetsredovisningen. Arbetet i verksamheten 1. Grundläggande värderingar Mål: Arbetsmiljön är trygg och inspirerande för alla Åtgärder/insatser Gemensamma trivselregler med konsekvenser Diskussioner på konferenser om gemensamt förhållningssätt De vuxna på skolan är med i matsalen och på rasterna enligt schemat, rastverksamhet God morgon värdar Enkät om elevernas trygghet och trivsel med efterföljande diskussion i respektive klass Utvärdering av likabehandlingsplanen Friendsverksamhet i år 7-9 Livskunskap i lägre årskurser och Livskompetens med Elevhälsan i år 7-9 Matsalsprao för elever i år 5-7 En satsning på fritidsledare för högre årskurser i december Utökad personaltäthet i pojkarnas omklädningsrum 5
Samarbete med Närpolisen, bl a ett föräldramöte för år 5-6 under ledning av Närpolisen och en träff mellan lärarpersonalen och Närpolisen i augusti Två seminarier mellan olika intressenter kring trafikmiljön Städdagar med egna städområden Dramaövningar kring konfliktlösning Systematiska coachingsamtal med elever Gemensamma trivselregler med konsekvenser Utvärdering av likabehandlingsplanen Resultat och måluppfyllelse Skolan har ett positivt klimat. 95% av eleverna trivs mycket bra eller bra i skolan och mobbning och trakasserier förekommer bara i liten skala. Analys Trivselenkäten visade vissa skillnader mellan elever i olika åldrar. Bäst trivs eleverna i år 7-9. 98% av dem trivdes bra eller mycket bra i skolan, i år 3-6 var siffran 96% och i F-2 ca 80% (12 elever). Enligt F-2 pedagogernas analys tillsammans med eleverna, var en förklaring till resultatet att vissa elever svarade utifrån dagsformen. Det visade sig också att elever i F-2 gav de mest positiva svaren på övriga frågor i enkäten. De flesta eleverna kände sig trygga både i skolan och på väg till och från skolan. Liksom föregående år - och i skolans värld i största allmänhet - var de platser där otrygghet förekommer gymnastiksalens omklädningsrum och för elever i år 3-6 matsalen. Deras matsal är en genomgångslokal för äldre elever, vilket skapar oro i rummet. Andelen elever i år 7-9 som upplever att de blir behandlade med respekt av de vuxna i skolan har minskat något och även om skillnaden är liten är det viktigt att vara uppmärksam på den. Den analys som pedagoger gjorde tillsammans med elever visade att en av förklaringarna var språkförbistring mellan lärare och elev. Upplevd respekt från vuxna har också ett samband med upplevelsen att vuxna bryr sig om elever och anser att de är viktiga. Skolan har utökat vuxennärvaron i omklädningsrum, men resultaten visar att vi behöver fortsätta att arbeta med problemet. Det behöver tilläggas att både vuxna och elever anser att det ofta är ofräscht och att städningen inte har fungerat tillfredsställande. Detta i sin tur skapar en miljö som upplevs som otrygg och inbjuder till icke- önskvärt beteende. Trivsam klassrumsmiljö och ändamålsenlig skolgård är viktiga i ett trivselperspektiv, men tyvärr är flertalet av skolans byggnader slitna och svåra att göra trivsamma. Det har dock gjorts vissa satsningar på skolgårdsmiljön under 2008. Som helhet är dock måluppfyllelsen god., såväl gamla som nya, ger resultat. Det allra viktigaste både i dag och i fortsättningen är ändå personalens förhållningssätt och engagemang. har arbetat med värdegrundsfrågor med hjälp av bl a dramaövningar, vilket uppfattas som mycket effektivt av personalen och roligt av barnen. En av pedagogerna har medvetet tillämpat coaching som verktyg vid konfliktlösning. Detta tillsammans med personalens strävan att arbeta lösningsinriktat har gett barnen verktyg att själva ta itu med sina meningsskiljaktigheter. 6
Tydliga strukturer bidrar till ökad trygghet och det har lagts ner arbete för att skapa fungerande strukturer och mera organiserade aktiviteter på fritids. bildar ett eget arbetslag och många av personalen arbetar deltid, vilket försvårar samarbete med lärarpersonalen såväl kring värdegrunds- som andra frågor. Åtgärder/utveckling av åtgärderna för att nå målen Utbildning för elever för att utveckla Friendsverksamhet Regelbunden aktualisering av skolans likabehandlingsplan i början på varje läsår för personal, elever och föräldrar Likabehandlingsplanen lyfts fram vid nyanställningar Temakonferenser för all personal kring gemensamt förhållningssätt ledare med fokus på äldre elever Fortsatt upprustning av skolan och skolgården Utöver fyra av åtgärderna ovan skall en tydlig arbetsplan för fritidsverksamheten tas fram i januari/februari 2009 Mål: Grundskolans och särskolans verksamheter inkluderas Åtgärder/insatser Grundskolan, särskolan Grundskolans och särskolans personal arbetar i gemensamma arbetslag Elever från båda verksamheterna arbetar tillsammans Lokalintegrering av grund- och särskolans lokaler F-2 fortsätter med att ha elever från grundskolan och elever mottagna i särskolan i samma grupp, övriga inkluderingsklasser har en kontaktklass Resultat, måluppfyllelse Inkludering uppfattas som något naturligt och självklart av elever och personal. Elever från lägre årskurser arbetar mest i inkluderade grupper och möts i flera olika lärandesituationer, bl a har de haft elevens val, idrott, sångsamlingar, tema-arbeten och utedagar tillsammans. Barnen tar spontant kontakt med varandra och de flesta visar positiv inställning till samarbetet. När det gäller elever i 7-9 förekommer samarbete med elever från särskolan i ringa omfattning. Elever har dock kontakt med varandra och vissa har fått nya kompisar. Analys Inkludering är både ett mål och ett medel att skapa en skola för alla. Lokalintegrering skapar förutsättningar till spontan inkludering och befrämjar samarbete mellan båda skolformerna, vilket sker mest i lägre årskurser. Gravt handikappade elever från Träningsskolan har samarbete med förskoleklasserna och deltar i inkludering bl a genom gemensamma Röris pass och musik. Samarbetet har också påverkat arbetssättet i både grund- och särskolan, vilket i sin tur gynnar båda verksamheterna. Elever från grundsärskolan och träningsskolan går ofta i inkluderade klasser inom särskolan. Syftet med arbetsorganisationen är att skapa förutsättningar för varje elevs optimala utveckling. 7
Arbetet med inkludering är väl förankrat och till gagn för all verksamhet i skolan. Samtidigt är det viktigt att inkluderingsarbetet utvecklas med elevens väl i centrum. Diskussionen om inkluderingsbegreppet och vad det innebär måste lyftas fram återigen. Speciellt under höstterminen har det varit många andra frågor på skolans agenda och pedagogerna från båda skolformerna har haft verksamhetsspecifika utbildningar med färre gemensamma mötestillfällen. För elever är det naturligt att vara tillsammans. Det finns en speciell grupp på fritids för några elever från Träningsskolan, två inkluderade grupper och en grupp elever från grundskolan. Grupperna har bildats med utgångspunkt från de berörda elevernas individuella behov. Personal från särskolan ingår i de grupper där det finns elever från särskolan. Att arbeta med barn med funktionshinder ställer större krav på personalens kompetens. Det saknas personal med pedagogisk utbildning på fritids och en del av grundskolans personal har uttryckt osäkerhet och bristande kunskap då det gäller de funktionshindrade eleverna. Åtgärder/utveckling av åtgärderna får att nå målen Lyfta fram och diskutera inkluderinsgmålet i olika grupperingar inom skolan och förvaltningen Studiebesök för att få ny inspiration 2. Inflytande och delaktighet Mål: Varje elev utövar inflytande över sin utbildning och arbetsmiljö Åtgärder/insatser Grundskolan Klassråd i samtliga klasser från 1-9 Elevråd 3-6 och elevråd 7-9 Ett elevskyddsombud Miljöråd med representanter för elever från alla årskurser Elevens val i alla årskurser Elever och lärare sätter upp mål och utvärderar kontinuerligt Diskussioner i arbetslag om ansvar delaktighet och inflytande Ramarna för elevens arbete läggs upp av lärare och eleven är med och påverkar innehåll, arbetssätt och sättet att redovisa Särskolan Klassråd i de flesta grupper Elevrepresentanter i miljörådet Elevens val I möjligaste mån sätter elever upp egna mål och utvärderar sitt arbete Elever väljer mellan olika aktiviteter 8
Resultat/måluppfyllelse Det finns medvetenhet hos elever om demokratiska arbetsformer och elever är aktiva i skolans miljöarbete. Arbetet med att utöka elevens inflytande över sitt eget lärande pågår, behöver utvecklas ytterligare. Analys Den i november 2007 gjorda enkätundersökningen visade att elevens inflytande över sin egen utbildning var delvis ett utvecklingsområde. Skolan har tagit fasta på det faktum att utgångspunkten för inflytande är att eleven vet vad han eller hon ska lära sig. Skolan arbetar sedan 2008 med att tydliggöra mål och bedömningskriterier i kursplanerna. Parallellt har pedagogerna arbetat med att medvetandegöra eleverna om målen och vad de ska kunna. Detta arbete påbörjas redan i förskoleklass och därmed lär sig elever att ta eget ansvar för sina studier redan tidigt. Det är också viktigt att det pågår en dialog mellan eleven och mentor om hur eleven har utvecklats. Fr o m 2008/09 finns både mentorstid och klassråd på schemat som separata positioner. Det finns många goda exempel på skolan hur elever planerar och utvärderar sitt arbete. Det är angeläget att det sker en progression i detta arbete. Sambandet mellan elevens inflytande över sina studier och måluppfyllelse har lyfts fram vid diskussioner. Ökat inflytande leder till ökad motivation och därmed till bättre resultat. Elevrådet har varit med om att diskutera bl a upprustning av skolgården och matsalsmiljön och lämnat värdefulla synpunkter vilka också har hörsammats. Miljörådet har visat stort engagemang i sitt arbete och är ett bra forum, inte minst i skolans arbete för att skapa ökat ansvar för miljön hos elever. Eleverna har kunnat välja mellan olika aktiviteter och lär sig därmed att finna alternativ för att skapa en rolig och stimulerande fritid längre fram. Personalen för en dialog med barnen om deras val och eleverna är också med när man diskuterar t ex inköp av nya lekredskap eller andra nyanskaffningar. Åtgärder/utveckling av åtgärderna för att nå målen Fortsatt arbete med att medvetandegöra elever om mål och bedömningskriterier Uppmärksamma elevens inflytande i arbetet med skriftliga omdömen Utveckling av åtgärdsprogrammen för att utöka elevens delaktighet Ny mätning av elevens inflytande ht 2009 Lyfta fram demokratiarbetet i fritidsverksamhetens nya arbetsplan Mål: Vårdnadshavare är delaktiga i skolans arbete Åtgärder/insatser Grundskolan, särskolan Grundskolans och särskolans föräldraråd har gemensamma möten som börjar med en gemensam del, därefter fortsätter grund- och särskolans representanter i egna grupper enligt föräldrarnas önskemål 9
Skolan ger regelbunden information till hemmen via hemsida, kontaktböcker, veckobrev, månadsbrev och telefonkontakt Föräldramöten i samtliga klasser Informationsmöten för föräldragrupper Två trafikseminarier ht 2008 Drop in fika Information via dagliga möten och samtal, brev och telefonsamtal Resultat/måluppfyllelse Föräldrarna får information om verksamheten i skolan och erbjuds möjlighet till delaktighet. Den enkät som gjordes i maj 2008 hade en svarsfrekvens på 35 % och resultatet är inte statistiskt säkerställt. Analys Grundskolan, särskolan De gemensamma föräldramötena har var varit välbesökta och skolan har haft som mål att informera föräldrar om alla nyheter inom skolans område. Enligt enkäten var 85 % av föräldrarna nöjda eller mycket nöjda med informationen mellan skola och hem. Ungefär lika många tyckte att de fick kontinuerlig information om hur det egna barnet utvecklas i skolan. Det är angeläget att stanna inte minst vid den senare frågeställningen. Skolan behöver föräldrarnas hjälp i arbetet med elevernas måluppfyllelse och speciellt viktigt är det om eleven behöver motiveras till bättre resultat. Vi behöver fundera över om föräldrar behöver kontaktas oftare och under vilka former. Den här frågan är lämplig att lyfta fram vid föräldramöten och ventileras tillsammans med föräldrar. Föräldrarådets medlemmar har varit aktiva och bl a lämnat sina synpunkter i arbetet med utvärdering av skolans likabehandlingsplan. Dessa synpunkter har också beaktats. Positivt var att föräldrarna enligt enkäten generellt kände sig välkomna till skolan. Skolan behöver kontinuerligt se över sina informationsflöden till föräldrar och inte minst hemsidan ska innehålla aktuell information. Detta i sin tur kräver allas medverkan. Det finns många roliga och spännande projekt på skolan vilka aldrig når en större allmänhet. Det allra viktigaste i kontakt med föräldrar är ett lyssnande förhållningssätt från skolan sida. Skolan ska inte bara ge information utan också ta emot. Enligt enkäten, som besvarats av ca hälften av fritidsföräldrarna, kände de sig välkomna till fritids och 86 % var nöjda med verksamheten. Ca 10 % färre ansåg att de fick information om verksamheten. Även om resultatet inte är statistiskt säkerställt behöver också fritidsverksamheten se över informationsflöden. Detta har också lyfts fram på föräldrarådet och föräldrar önskar tidigare information om sommarplanering. Åtgärder/utveckling av åtgärderna för att nå målen Grundskola, Särskola Aktivt använda skolans hemsida som informationskanal Frågan om kontinuerlig information om elevernas utveckling lyfts fram på föräldramöten Dexter ska fungera i hela skolan fr o m augusti 2009 En tydlig skriftlig rutin för hur informationen till föräldrar ska fungera 10
3. Lärande Mål: Varje elev inom grundskolan/särskolan når de nationella målen Åtgärder/insatser Grundskola Två lärare i SVAS för att täcka samtliga SVAS-elevers behov av undervisning En ny tjänstefördelning i arbetslag 3-6 med utgångspunkt från lärarnas kompetens i olika ämnen Lagunverksamhet med två specialpedagoger Kvar i klassen-projekt, som har tillfört ytterligare en specialpedagog till skolan fr o m ht 2008 Kompetensutveckling med utgångspunkt från boken Ledarskap i klassrummet vt 2008 Kompetensutveckling i språkutvecklande arbetssätt fr o m ht 2008 En lärare har deltagit i Lärarlyftet Arbete med kursplaner, kunskapsbedömningar och bedömningskriterier Ett uppföljningsverktyg för att följa upp elevernas utveckling i svenska har tagits fram och används fr o m ht 2008 Konsultation med elevvårdsteamet Satsning på laborativt material i matematik ht 2008 Särskild satsning på simundervisning Särskolan Talpedagog arbetar med särskolans elever och gör observationer i klassrummen Arbetet med särskolans kunskapsbedömningar och kravkriterier har slutförts i grundsärskolan Satsning på tekniska hjälpmedel Utbildning i teckenkommunikation vid behov Kompetensutveckling om autism fr o m ht 2008 Teckenkommunikation Läxhjälp på fritids Minikurser Resultat/måluppfyllelse 91 % av eleverna i grundskolan år 9 hade gymnasiebehörighet Skolans meritvärde är 223 Högre måluppfyllelse hos elever i särskolan Analys Grundskolan Centralskolan är en F-9 skola och det möjliggör en uppföljning och analys av elevernas kunskapsutveckling under hela grundskoletiden. Skolans satsningar på specialpedagogiska åtgärder samt svenska som andra språk på ett tidigt stadium har gett resultat. Arbetet med Lärarens ledarskap har satt extra fokus på läraren som den viktigaste enskilda faktorn för elevernas utveckling. Eftersom år 7-9 är en tämligen liten enhet är ingen elev anonym och eleverna känner att lärarna ser dem och bryr sig om dem, vilket skapar trygghet och bidrar till ökad motivation hos elever. I arbetet med elever med behov av särskilt stöd har konsultationen med elevvårdsteam och specialpedagog varit ett värdefullt inslag. Skolans arbete med åtgärdsprogram har förbättrats tack vare specialpedagogens förändrade roll som observatör och handledare i högre årskurser. 11
I de nationella proven i år 5 kan vi se en förbättring av resultat i matematik, men resultaten både i engelska och svenska behöver bli bättre. En av förklaringarna till resultaten i engelska är nyinflyttade elever med tidigare brister i engelska. Det kan noteras att samma klass visar högre måluppfyllelse ht 2008 i engelska och svenska medan resultaten i matematik bedöms ha sjunkit. Det har skett en in- och utflyttning av elever till denna årskurs under sommaren och hösten, vilket gör det svårare att göra jämförelser. 2008 infördes nationella mål i svenska och matematik i år 3 och kunskapsbedömningarna bygger på de nya målen. Som helhet är måluppfyllelsen god. De elever som bedöms att inte nå målen är elever med behov av fortsatta specialpedagogiska åtgärder. Skolan behöver dock sätta fokus på undervisning i no-ämnen i ett F-9 perspektiv. Det är inte ovanligt att lärare som undervisar i dessa ämnen i lägre årskurser saknar adekvat utbildning och därför införde skolan ht 2008 en tydligare ämnesfördelning i år 3-6 för att ha höja kvalitén i undervisningen. Det behövs också satsningar på konkret undervisningsmaterial för att bibehålla och stimulera elevernas intresse för no. Skolans satsningar på simundervisning har gett resultat i högre årskurser och på våren är målgruppen yngre elever som saknar simkunnighet. Oden- och Söderskolan består av två särskilda undervisningsgrupper och personalens medvetna arbete med eleverna har gett goda resultat. Verksamhetens pedagogik och tät föräldrakontakt har stärkt eleverans självkänsla och skapat goda lärandesituationer. Särskolan Skolans arbete med kunskapsbedömningar och kartläggning av elevernas kunskapsutveckling i olika ämnen har skapat en större tydlighet beträffande elevernas kunskapsutveckling. Detta har gett ökade förutsättningar för elevens inflytande över sitt lärande och därmed bidragit till måluppfyllelse. Träningsskolan arbetar vidare och använder sig av material som har arbetats fram i en annan kommun för att få inspiration och hjälp med strukturer. Det finns checklistor som visar på ett tydligt sätt var eleven befinner i sin utveckling. Mycket kan också mätas genom den utförliga IUP-dokumentationen, som finns för varje elev och kartläggningen och IUP är också underlaget för skiftliga omdömen. Samarbetet med grundskolans elever har varit positivt för flera av eleverna. De har fått prova på svårare uppgifter och de visar att de kan klara att arbeta i större grupper. I en av klasserna t ex ledde samarbetet med grundskolans elever till ett ökat intresse för läsinlärning hos särskolans elever och därmed till ökad måluppfyllelse inom läsning. Inkludering har bidragit till en positiv utveckling av eleverna självkänsla och elever har nya kompisar i grundskolan. Insatserna från talpedagogen har varit värdefulla både när det gäller arbete med elever och konsultation med vuxna. Samarbetet med Kulturskolan, liksom Pascal-projektet, har bidragit till ökat självförtroende och bättre uttrycksförmåga hos elever. Elevframträdanden har varit ett tydligt bevis på detta. Kompetensutveckling om autism har bidragit till livliga pedagogiska diskussioner inom särskolan och satt ökat fokus på lärande och metoder som gynnar elevernas utveckling och lärande. verksamheten kompletterar skolans arbete för att eleverna ska nå de uppsatta målen både inom och utanför elevernas timplanebundna tid. personalen arbetar med egna grupper i skolan och skapar därmed förutsättningar för mindre grupper i olika lärandesituationer. har fokuserat på att ge eleverna en lugn och samtidigt stimulerande miljö efter skolan med möjlighet till olika aktiviteter. Dessa aktiviteter är ett sätt strukturera verksamheten och bidra till att stimulera elevernas nyfikenhet och att arbeta i grupp. Elever lär sig också att respektera olikheter. 12
Åtgärder/utveckling av åtgärderna för att nå målen Grundskolan Fortsatt arbete med skriftliga omdömen och IUP Fortsatt arbete med språkutvecklande arbetssätt Fortsatt arbete med kursplaner och bedömningskriterier Enhetliga uppföljningsverktyg för att följa upp elevernas utveckling i matematik och engelska Kompetensutveckling för att höja kvaliteten på det didaktiska arbetet Lärarlyftet för att höja kompetensen i matematik Särskolan Fortsatt kompetensutveckling om autism Utveckling av kunskapsbedömningar och kartläggning av elevernas utveckling i Träningsskolan Utveckling av fritidsaktiviteter 4. Hälsa Mål: Varje elev vet hur han/hon kan göra hälsobefrämjande val i livet Åtgärder/insatser Röris Utedagar för alla årskurser Satsning på simning i både grund- och särskolan Tema-arbeten Taktil stimulans, massage, avslappning Regelbundna promenader Fokus på hälsosam mat i hem- och konsumentkunskap Godisförbud Livskompetens Samarbete med idrottsföreningar Nyttiga mellanmål Utnyttjande av idrottssalen Uteaktiviteter Resultat/måluppfyllelse Ökad medvetenhet hos elever om hälsobefrämjande val Analys I arbetslaget F-2 har elever en planerad rörelseaktivitet varje dag och därmed läggs en god grund för en hälsosam livsstil. Dagliga rörelseaktiviteter, avslappning och massage är en viktig del av särskolans pedagogiska arbete och har befrämjat såväl lärande som hälsa. Personalens starka engagemang och regelbunden motion/avslappning har varit två viktiga framgångsfaktorer i hälsoarbetet. 13
Det finns en god grund att bygga på i högre årskurser. Rörelseaktiviteter förekommer där i mindre utsträckning jämfört med yngre elever även om hälsoarbetet finns på agendan i hela skolan. Personalen upplever att det är svårt att hinna med allt och då har kanske arbetet med hälsa inte prioriterats lika högt. Alla är dock medvetna om att regelbunden fysisk aktivitet befrämjar elevernas lärande och på sikt folkhälsa och vi behöver finna nya sätt att gå vidare. I ledningsgruppen har under hösten påbörjats en diskussion om en tydlig och innehållsmässigt väl definierad hälsoinriktning och arbetet fortsätter. Samtliga fritidsbarn är ute dagligen och såväl fri lek som organiserade lekar och spel har bidragit till ökad fysisk aktivitet. Mera hälsosamma mellanmål och avsaknaden av söta livsmedel har varit ett sätt att praktiskt arbeta för att öka elevernas medvetenhet om vad som menas med goda kostvanor. Åtgärder/vidareutveckling av åtgärderna för att nå målen Arbetsplan för skolans hälsoinriktning tas fram Fortsatt upprustning av skolgården för att skapa förutsättningar för fysisk aktivitet Fortsatt samarbete med idrottsföreningar Fortsatt arbete med lekar och fysisk aktivitet Bedömning och analys av måluppfyllelsen som helhet Centralskolan har ett bra arbetsklimat. Arbetet med värdegrundsfrågor har haft hög prioritet under åren och diskussionen om grundläggande värderingar har varit en ständigt pågående process. Viktigast har dock varit personalens engagemang och strävan efter att visa såväl i ord som handling att vuxna bryr sig om elever och att de är viktiga. Detta innebär inte att det inte skulle förekomma incidenter av olika slag, men skolan har väl inarbetade och välkända rutiner och metoder för att agera vid akuta situationer och agerar snabbt. Inkludering mellan grundskolan och särskolans verksamheter ingår som en naturlig del i skolans arbete. Högst är måluppfyllelsen i lägre årskurser p g a det systematiska samarbete pedagogerna från båda skolformerna har haft med varandra. Det har varit betydligt svårare att skapa fungerande former och innehåll för inkludering i högre årskurser. En möjlig förklaring är organisationen i arbetslag 7-9 vilket förutsätter en mycket noggrann planering mellan pedagogerna från grund- och särskolan. Elevens inflytande över sin egen utbildning går åt rätt håll men är fortfarande ett utvecklingsområde. Skolans arbete med att medvetandegöra elever om mål och kriterier och elevens delaktighet i utformning av åtgärdsprogram har varit positiva och viktiga inslag i detta arbete. Det resultat föräldraenkäten ger om föräldrarnas bild av skolan är positivt, men inte statistiskt säkerställt p g a den låga svarsfrekvensen. Vi kan dock anta att det är viktigt att fortsätta med och utveckla skolans informationsflöden. Föräldramöten har varit välbesökta vilket tyder på att de uppfyller ett behov. Även 2008 var andelen elever med gymnasiebehörighet i år 9 drygt 90 %. Mycket positivt är också att skolans meritvärden ökade. Specialpedagogiska insatser, arbetet med Lärarens ledarskap, utveckling av åtgärdsprogram, kontinuitet hos personal och täta föräldrakontakter är några förklaringar till resultaten. Vi har också haft diskussioner om hur viktigt det är att också uppmärksamma de elever som har kommit längre och behöver ytterligare stimulans för att utvecklas optimalt. I särskolan ser vi en utveckling från omsorg till lärande. Personalens medvetna arbete med kunskapsbedömningar och riktade utbildningar har varit av stor vikt i denna utveckling. 14
Centralskolan lägger en bra grund för sund livsstil. Skolans arbete med att lära elever att göra hälsosamma val har bestått av fysiska aktiviteter som t ex promenader, massage, avslappning, lekar, utedagar och simning. Elevvårdspersonalens insatser med Livskompetens, diskussioner om hälsosam mat på lektioner i Hem- och konsumentkunskap och nyttiga mellanmål på fritids har haft fokus på kost och livsstil. Åtgärder för förbättring För att förbättra arbetet med att skapa trygghet hos elever kommer skolan att ha gemensamma temakonferenser för all personal kring värdegrundsfrågor med utgångspunkt från elevenkäten och dess analys under vårterminen. Satsningen på fritidsledare för äldre elever som gjordes i december ska fortsätta under vårterminen. För att utveckla arbetet med inkludering ska inkluderingsmålet utvidgas. Elever med behov av särskilt stöd inom grundskolan ska inkluderas i sina klasser i större utsträckning än idag. Ett led i detta arbete är projektet Kvar i klassen, som startades i september och syftar till ökad inkludering genom att utveckla metoder och arbetssätt. För att höja måluppfyllelsen i kärnämnena och naturorienterade ämnen ska skolan fortsätta sitt arbete med kursplaner, kunskapsbedömningar och bedömningskriterier. Vi ska använda Skolverkets material och MUS för att följa upp och analysera elevernas utveckling utöver svenska också i matematik och engelska. Kompetensutveckling i språkutvecklande arbetssätt ska fortsätta. Satsningar på undervisningsmaterial ska fokusera på matematik och no och dessa ämnen ska beaktas i arbetet med resursfördelning. En arbetsplan för skolans hälsoinriktning tas fram för att intensifiera arbetet med hälsa i hela skolan. Inför 2009 kommer skolan att satsa på följande områden Grundskolan Regelbunden uppföljning och analys av elevernas kunskapsutveckling i kärnämnena, vilket följs upp med konkreta pedagogiska åtgärder Analysera och ta fram förslag till utveckling av undervisningen i matematik och no i lägre årskurser Fortsatt satsning på kompetensutveckling i språkutvecklande arbetssätt Öka inkludering av elever med behov av särskilt stöd i grundskolan genom pedagogiska diskussioner, konsultation och handledning Särskolan Utveckling av kunskapsbedömningar och kartläggningar av elevernas utveckling i Träningsskolan Fortsatt satsning på kompetensutveckling om autism Utveckling av inkludering genom studiebesök och pedagogiska diskussioner Ta fram en arbetsplan för verksamheten och förankra och följa upp densamma 15
Resultat Centralskolan 2009-01-28 Elever med betyg ÅK 9 NO SO Termin Ant.elever Bd En HKK Idh Ma Språk M-mål Mu Bi Fy Ke Ge Hi Re Sh Tx/Tm Sv SVAS Beh. till gymn. VT07 65 61 63 61 61 61 26/26 2/2 64 55 57 63 65 64 65 65 63 65/65 0/0 61 (97%) HT07 45 43 42 44 45 41 21/22 4/4 38 41 42 41 43 43 43 43 41 41/42 2/3 VT08 46 43 43 43 44 42 22/22 4/4 43 43 42 43 43 43 43 43 44 44 2/3 42 (91%) HT08 58 49 51 51 56 49 40/42 7/7 53 54 52 52 56 55 55 55 55 43/46 10/12 Elever som bedöms klara målen ÅK 6 Termin Ant.elever Bd En HKK Idh Ma Mu NO SO Tx/Tm Sv SVAS VT08 22 21 21 15 18 21 22 22 19 2 HT08 37 37 34 31 31 36 37 37 37 28/28 6/9 Elever som bedöms klara målen ÅK 5 NO SO Termin Ant.elever Bd En HKK Idh Ma Mu Bi Fy Ke Ge Hi Re Sh Tx/Tm Sv SVAS Tk VT08 43 43 38 42 38 39 43 43* 43* 35 2 HT08 27 22 20 27 19 22 27 27 26 26 27 25 25 26 27 18/20 5/7 26 *=NO resp. SO Elever som bedöms klara målen ÅK 3 Tk + VT Ant.elever Bd En Idh Ma Mu NO SO Tx/Tm Sv SVAS VT08 26 26 23 26 23 26 23 26 26 23 - HT08 22 22 21 22 19 22 20 22 22 17/19 3/3 Andel av elever som nådde målen på de nationella proven ÅK 5 VT En Ma Sv/SVA S ÅK 9 VT En Ma Sv/SVAS 07 96% 84% 98% 07 99% 81% 95% 08 88% 91% 86% 08 100% 65% 93% 16