Kalmar kommun Samhällsbyggnadskontoret Plan- och bygglovavdelningen Handläggare: Staffan Lindholm

Kalmar kommun Samhällsbyggnadskontoret Plan- och bygglovavdelningen Handläggare: Staffan Lindholm Planbeskrivning Datum 2007-06-12 Rev. 2008-04-21 Sid. 1(11) Beteckning Dnr: 2006-1974 Utställningshandling Detaljplan för del av VARVSHOLMEN 1, Norra Kajen m.m. på Varvsholmen, Kalmar kommun HANDLINGAR Planhandlingarna består av plankarta med bestämmelser, planbeskrivning, genomförandebeskrivning och samrådsredogörelse. Till planen hör också grundkarta och fastighetsförteckning. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Varvsholmen är en ny stadsdel i centrala Kalmar. Planen är, liksom föregående detaljplaner, utformad med en inriktning mot att fullfölja att en attraktiv stadsmiljö kan utvecklas på Varvsholmen. Planens syfte är att möjliggöra bebyggelse av bostäder och verksamheter i ett attraktivt strandläge. Syftet är också att skapa en bebyggelse med höga såväl arkitektoniska som bostadskvalitéer anpassat till Varvsholmens marina förutsättningar. Varvsholmen blir allmänt tillgänglig genom torg/platser och att det blir möjligt att promenera längs kaj och strand samt nå platser med fri utsikt åt många håll. AVVÄGNING ENLIGT MILJÖBALKEN BEHOVSBEDÖMNING Lagar om miljöbedömningar av planer och program Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar av planer och program (plan- och bygglagen 5kap 18 och miljöbalken 6kap 11 ) skall kommunen genomföra en miljöbedömning för alla detaljplaner och planprogram som kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Som stöd för kommunens ställningstagande om detta görs först en behovsbedömning. Om den visar på en betydande miljöpåverkan skall en miljöbedömning göras och redovisas i en miljökonsekvensbeskrivning. Särskilda bestämmelser gäller för planer som medger viss uppräknad mark- och vattenanvändning som antas kan medföra en betydande påverkan (PBL 5:18, MKBförordningen, bilaga 3) Den nu aktuella detaljplanen faller inom ramen för sammanhållen bebyggelse eventuellt också inom ramen för hamn för fritidsbåtar och parkeringsanläggning. En Miljökonsekvensbeskrivning, MKB, upprättades för hela Varvsholmen av Vatten och Samhällsteknik AB 1997-01-27 i samband med att ett program/dispositionsplan utarbetades. MKB:n har också legat till grund för de framtagna miljömålen för Varvsholmen, bilaga nr 1. K:\PlanBygg\Plan\DOKUMENT\2006-1974 Varvsholmen Norra kajen, etapp 9\Utställningshandlingar\Planbeskrivning (2).doc g:\sbk\dokument\plan\2002\pl01-3296.doc

2 En checklista har upprättas där de olika miljöfaktorer som kan tänkas uppstå av den nu aktuella detaljplanen gåtts igenom, bilaga nr 2. Kommunens bedömning enligt denna och med motiverade ställningstaganden enligt MKB-förordningen 1998:905, bilagorna 2 och 4 har gjorts varvid konstaterats att detaljplanens genomförande inte bedöms få någon avgörande negativ påverkan på miljön i förhållande till dagsläget eller på tidigare redovisade miljökonsekvenser av byggnation i motsvarande skala på Varvsholmen. Ingen separat miljöbedömning erfordras och därför har ingen miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalkens 6 kap 6-8 upprättats för den aktuella detaljplanen. Förordnanden och skyddsvärden Planområdet berörs av riksintresse för kulturminnesvården, men några registrerade fornlämningar finns inte inom området. Däremot finns flera intressanta byggnader från tiden då Kalmar Varv fanns på Varvsholmen. Ingen av dessa byggnader från 1950-talet, så när som på det rosa huset, som varit plåt/svetsverkstad och det svarta huset i dag tillfälliga kontor, finns emellertid inom planområdet. Inte heller bedöms att några höga naturvärden kommer att påverkas av utbyggnad enligt planförslaget då området tidigare utgjort industrimark. Kommunens bedömning är att riksintresset för kulturminnesvård inte kommer att skadas påtagligt i och med detaljplanens genomförande. Enligt uppgift som kommit till kommunens kännedom under samrådstiden skall det kunna finnas äldre kajer och hamnanläggningar under den nuvarande marknivån. Detta uppges finnas dokumenterat på äldre kartor som Länsstyrelsen har tillgång till. Undersökning om detta bör därför ske innan eller i samband med byggnation av området. Exploatörer skall mot bakgrund av detta kontakta Länsstyrelsens kulturmiljöenhet innan byggnadsarbeten påbörjas. Vattendom finns sedan 2004-12-21 för den del i Kalmarsund där utfyllnader erfordras. Komplettering av vattendomen pågår vad gäller viss del av kvarteret närmast kajen. Övergripande mål och policys för ett hållbart samhälle Miljö- och kvalitetsmål Av de sexton nationella miljömål som Sveriges riksdag fastställt berör planförslaget främst God bebyggd miljö. Utifrån de nationella miljömålen har Länsstyrelsen i Kalmar län utarbetat regionala miljömål i form av olika delmål. Detaljplanens genomförande bedöms inte motverka eller försvåra att dessa mål uppnås i den takt som anges. Miljökvalitetsnormer Idag finns tre förordningar om miljökvalitetsnormer, varav den för omgivningsbuller (SFS 2004:675) bedöms vara den enda som skulle kunna bli aktuell att beröras av planförslaget. Detta gäller främst under byggtiden. Miljömål Specifika miljömål för Varvsholmen har utarbetats av kommunen och konsultföretaget Vatten och Samhällsteknik AB 1999-10-15. Dokumentet innehåller mål dels av policykaraktär, dels konkret mätbara. Syftet är att ge exploatörer, boende och verksamhetsutövare vägledning i vad som kommunen förväntar sig utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Miljökvalitetsmålen är kända och accepterade av exploatörerna. För Varvsholmen finns fem konkreta mål:

3 1. energiförbrukning 2. luftkvalité 3. dagvattenhantering/förbrukning 4. bullerstörning samt 5. avfallshantering Bedömda effekter på miljön Mark, vegetation och vatten Genomförande av detaljplanen bedöms inte innebära någon påverkan på de geologiska förhållandena eller påverkan på grundvattnet. Stadsbilden Kommunens bedömning är att genomförande av detaljplanen kommer att påverka stadsbilden samt Kalmars siluett både mot Kalmarsund och Ängö Malmfjärden på ett positivt sätt gentemot dagsläget. Omvandlingen av området i enlighet med detaljplanen ligger i linje med redan påbörjade nyetableringar av bostäder och verksamheter på ön. Varvsholmen utgör en centralt belägen del av Kalmar stad och skall därför få en förtätad bebyggelsestruktur. Utformningen av byggnaderna och samspelet mellan dessa och den befintliga äldre tunga bebyggelsen på Kvarnholmen bedömer vi kunna utgöra modernt inslag i den totala bilden av Kalmar som en stad på vattnet. Bottenvåningarna ska särskilt studeras så att de får en attraktiv utformning. Planbeskrivningen kompletteras om detta. Detaljplanen hindrar inte garage i flera våningar om det skulle bli aktuellt. Varvsholmen har under de år den bebyggts med bostäder och kontorsverksamheter fått en ljusare bebyggelse än den gamla staden och kontrasterar därmed på ett intressant sätt mot denna. Holmen blir på detta sätt ett tidsavtryck som kommer att avspegla den arkitektur som präglar dagens byggande. Hälsa och säkerhet Buller, utsläpp, vibrationer och ljussken Buller alstras tidvis under byggtiden främst från transporterna vid lastning och lossning av gods och av själva byggverksamheten. Det är dock inget buller som långsiktigt innebär att gällande bullergränser överskrids. Det bör dock observeras att tillräckligt skyddsavstånd eller andra anordningar vidtas så att bullernivåerna i omkringliggande bostäder hålls på en så låg nivå som möjligt. Efter utbyggnaden bedöms inga riktlinjer för buller, utsläpp, vibrationer eller bländande ljussken överskridas. Trafiksäkerhet Området ingår i den centrala delen av Kalmar och gatustrukturen kommer att präglas av stadsmässighet. Separata gångstråk kommer att finnas genom kvarteren för att flanörer på ett så bilfritt sätt som möjligt skall kunna nå kajer och stränder. Säkerhet och risker; strålning, radon etc. Plangenomförandet innebär inga förändringar som skulle medföra andra risker än i dag vid motsvarande stadsområden. Eftersom området utgör en ö med vatten runt om finns alltid en risk att framför allt barn kan falla i vattnet. Bad förekommer i dag utmed den norra kajen, men någon särskild badplats har inte ansetts nödvändig inom planområdet. Livräddningsutrustning och badstegar bör finnas uppsatt på strategiska platser.

4 Transporter med farligt gods kan förekomma under byggtiden, därefter bör de inte förekomma i någon nämnvärd utsträckning. Området är anslutet till kommunens fjärrvärmenät, varför inga transporter med eldningsolja bör förekomma. Effekter på hushållning med mark, vatten och andra resurser Pågående mark- och vattenanvändning Eftersom exploateringen ansluter till bebyggda områden bedöms inte plangenomförandet medföra betydande förändringar av mark- och vattenanvändningen som helhet i området jämfört med vad som angavs i programmet för Varvsholmen, som upprättades 1997-01-27. Förändringen är påtagligt bättre jämfört med tidigare, då stora delar av ön bestod av fyllnadsmassor och rester från varvsverksamheten. Marken har, som tidigare nämnts, sanerats och gjorts klar för byggnation i den omfattning som detaljplanen anger. Rekreation och rörligt friluftsliv Plangenomförandet medför ingen negativ påverkan på rekreation eller för det rörliga friluftslivet. Snarare kommer det rörliga friluftslivet att underlättas genom att nya kajer och bryggor byggs vilka allmänheten kommer att ha tillgång till för promenader, fiske och bad. (Dock ingen anlagd badplats inom området). PLANDATA Planområdet omfattar den norra delen av Varvsholmen samt befintlig vågbrytare och benämns Norra kajen. Området avgränsas i norr av vatten mellan Ängö och Varvsholmen och i söder av det gamla f.d. varvsområdet och kontorsbyggnaden på Varvsholmen 5. Planområdet omfattar ca 2,9 ha, varav ca 1 ha utgörs av vattenområde. Övervägande delen av marken ägs av kommunen. Resterande delar ägs av privata exploatörer. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Kommunens översiktsplan, antagen december 1999 Kommunens mål är att nya bostäder skall lokaliseras till attraktiva och variationsrika områden. Möjligheten att skapa nya strandnära boendemiljöer är en resurs som i hög grad skall tas till vara. I översiktplanen har inriktningen för Varvsholmen tydliggjorts. Där pekas på möjligheterna för såväl bostäder som verksamheter. Gällande och angränsande detaljplaner Detaljplanen för Varvsholmen, fastställd 1976-12-16, redovisar holmen avsedd för varvsindustri, parkering (södra landtungan) och vattenområden. Detaljplaner som ingår i planområdet är: 0880K-P99/05, del av Varvsholmen 1 (parkeringsområde) laga kraft 1999-06-21. 0880K-P99/10, detaljplan för Varvsholmen 1 och 3, del av Ängö 2:7 och 2:8 (Intenna) laga kraft 1999-12-15, 0880K-P00/07, del av Varvsholmen 1 (Europolitan, Soft Center) laga kraft 2000-05- 11, 0880K-P01/06, del av Varvsholmen 1, etapp III (del av torg) laga kraft 2001-02-14, 0880K-P04/06, del av Varvsholmen 1, etapp V (del av vattenområde och vågbrytare) laga kraft 2004-05-13, 0880K-P04/07, entréområdet norr om Varvsgatan (del av vattenområde och kaj) laga kraft 2004-04-15.

5 Program/dispositionsplan för Varvsholmen Dispositionsplanen, som är antagen av kommunfullmäktige 1998-01-26, redovisar för planområdet bostads- och verksamhetskvarter. Tillhörande text lyder: bostadskvarter med maximal sjöutsikt och/eller radhus, kedjehus alt. s.k. stadsvillor med strandtomt. Gårdar och uteplatser med sol och lä. Kraven på helhet ska tillgodoses genom analyser av bebyggelsens samlade gestalt som den kommer att upplevas från angränsande öar och från vattnet, bl.a. från Ängöfjärden och Kalmarsund. Revidering av program/dispositionsplan Revideringen antogs av kommunfullmäktige 1999-08-30 och redovisar en väsentligt större del verksamhetsyta för såväl kontor som utvecklingsarbete av icke störande karaktär. De attraktivaste bostadslägena behölls och den större blandningen av arbetsplatser och bostäder som revideringen innebär, kan ge förutsättningar för nya kvalitéer som ytterligare kan stärka holmens möjligheter. I ett parallellt uppdrag analyserade tre arkitektkontor hur de kommunala mål, som redovisades i dispositionsplanen, kan uppfyllas. De finns i förkortad form redovisade i rapporten Varvsholmen - genom tre arkitekters ögon, juni 2000. En utvärdering av det parallella uppdraget har utmynnat i ett Program för Varvsholmen och skall ses som en vidareutveckling av dispositionsplanen. Den politiska ledningsgruppen för det parallella uppdraget antog programmet 2000-11-14. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur Befintliga förhållanden Varvsholmen har till största delen hårdgjorda ytor sedan varvsindustrins tid. Området saknar vegetation. En kaj sträcker sig längs planområdets nordvästra sida. Kajens allmänna tekniska status måste undersökas innan någon byggnation kan bli aktuell. Längst ut mot Ängöfjärden finns en nybyggd träbrygga på en något lägre nivå än kajen. Detta gör det möjligt för angöring med fritidsbåtar. En större vågbrytare av sten avslutar planområdet i öster ut mot Kalmarsund. Innanför denna finns ett vattenområde på ca 35 meters bredd med en stensättning och en kaj på västra sidan. Även här kan möjlighet anordnas att angöra med mindre båtar. Under rubriken Bebyggelseområden nedan redovisas den bebyggelse som finns inom planområdet i dag. Geoteknik En översiktlig geoteknisk utredning för hela Varvsholmen har genomförts av AB Jacobson & Widmark 1991. Volymstudier/idéskisser på Norra och södra Varvsholmen. Ej exakta. Endast Norra Varvsholmen ingår i denna detaljplan

6 Föroreningar Jacobson & Widmark har utfört inventering och översiktlig miljöteknisk undersökning (jordprover, analyser mm) av hela Varvsholmen. De idag kända förorenade områdena inom planområdet är, som nämnts tidigare, sanerade. En kontinuerlig kontroll av marken kommer att ske under byggtiden. Arkeologi Kalmar Läns Museums arkeologiska utredning från 1991 pekar bl.a. på förekomst av stenålder på holmen. Deras marinarkeologiska utredning, även den från 1991, visar dock inte på några frågor som står i strid med exploateringsintressena. Se även sidan 2 Förordnanden Skyddsvärden. Bebyggelseområden Karaktär Varvsholmen ska upplevas som en modern stadsdel och utgöra en del av det centrala Kalmar såväl visuellt som funktionellt. Varvsholmen som begrepp lever vidare och präglar utformningen av den nya stadsdelen. Vid utformningen av detaljplan är det av värde att inte i varje detalj styra innehållet utan lämna viss frihet för projektörerna att komma med förslag som överensstämmer med planens syfte. Planförslaget är därför utformat så att det finns möjligheter att i bygglovskedet utveckla bra detaljlösningar. Självklart gäller som övergripande förutsättning att blivande exploatering ska dels medföra en god bostadsmiljö vad gäller såväl lägenheter som gårdar, dels bidra till en attraktiv stadsmiljö. Bebyggelsen ska ges en modern utformning och vara väl gestaltade. Den del av vågbrytaren som ligger inom planområdet kan bli aktuell för konstnärlig utsmyckning. Detta erfordrar ingen särskild beteckning i detaljplanen utan får bedömas som en separat företeelse om- och när det blir aktuellt. Arkitektoniska riktlinjer Wingårdh arkitektkontor i Göteborg har utfört volymstudier och idéskisser för hur bebyggelsen skall grupperas och hur husen kan gestaltas. Dessa studier och skisser ligger till grund för planförslaget. I arbetet med nya detaljplaner för Varvsholmen, har fokus lagts på viktiga arkitektoniska kvalitéer. Siktlinjer Med utgångspunkt från de utblickar på holmen som anses ha högst värde ur allmän synpunkt har ett antal siktlinjer lyfts fram. Samtidigt som dessa understryks blir andra riktningar mer slutna för att skapa stadga åt stadsrummet. Vissa siktlinjer regleras helt av planen medan andra kan utformas friare med utgångspunkt från de volymstudier som Wingårdh arkitektkontor har utfört. Siktlinjerna är viktiga för att skapa stadga till öns offentliga rum samt lyfta fram öns struktur. När det gäller de exakta lägena på framtida siktlinjer så får dessa avgöras vid projekteringen av byggnaderna inom respektive kvarter. Bestämmelser om maximal byggnadsyta e 1, borgar för att det kommer att finnas gott om plats mellan husen i båda kvarteren inom planområdet. Ambitionen är att öns samtliga lägenheter ska ha utsikt mot vatten från bostaden och/eller balkong/terrass. Detta är en mycket hög ambition. Kv. Angöringen har fri sikt norrut i planförslaget.

7 Variation i skala De additioner som nu föreslås till den befintliga bebyggelsen på norra delen av Varvsholmen utgörs av bostadskvarter med inslag av handel och centrumverksamheter, samt kontorskvarter, vilka också skall kunna kompletteras med bostäder. Bostadskvarterets relativt stora skala bryts ner av att en gångväg för allmänheten anläggs genom kvarteret. Genom att låta bostadsvolymerna följa kvartersgräns men variera i storlek och våningsantal ges förutsättningar för en nyanserad och innehållsrik stadsmiljö. Byggnadsvolymerna definierar kvarteret men kräver inte en sammanhängande bebyggelse. Siktlinjer bryts och skapas om vartannat för att skapa spänning och variation i rumsligheterna som bildas mellan huskropparna. De nya kontorskvarteren fullbordar den redan påbörjade raden av kontorshus längs Norra Kajen. De ansluter sig i skala till de befintliga byggnadernas 4-5 våningar. Kvarteren hålls slutna för att ge stadsrummet stadga och definiera långtorgets utvidgade gaturum till en plats. En högre byggnad föreslås vid denna platsbildning som är öns största. Den har det mest strategiska läget sett från Ölandsbron i förhållande till övriga befintliga högre byggnader. Därför föreslås den bli minst lika hög som de andra men inte så hög att den kommer i obalans i förhållande till dem. Den del av byggnaden som reser sig över närliggande bebyggelse ska ha en spänst och lätthet. Det ställs höga krav på byggnadens gestaltning och utformning. Förutom från Ölandsbron är det framför allt från området där södra Kanalgatan och Ängöleden möts som byggnaden kommer att bli ett blickfond i stadsbilden. Den kommer att fungera som ett riktmärke för det nya Varvsholmen och sätta fokus på Långtorget som holmens centrum. Hur blandningen i detta kvarter mellan kontor och bostäder och service utvecklas får avgöras av vilken efterfrågan som finns över tiden. Detaljplanen har avsiktligt gjorts flexibel på den punkten. Inom vissa mindre delar kommer även att finnas möjligheter till s.k. tredimentionell fastighetsbildning, dvs vissa delar av byggnader kan byggas över gatumark, med den restriktionen att det blir tillräcklig fri höjd för att store fordon skall kunna passera under B 4 på plankartan. Under LOKALGATA 1 som går i nord-sydlig riktning finns också möjlighet till tredimensionell fastighetsbildning P 3 för att tillskapa möjlighet att bygga samman garagen i den båda omkringliggande kvarteren. Trafik Då Varvsholmen är en central stadsdel i Kalmar med både mycket bostäder och kontor av olika slag är det oundvikligt att trafiken till och från ön i framtiden liksom i dag kommer att bli relativt omfattande. Det gatusystem som finns uppbyggt och som

8 kommer att byggas upp i samband med exploateringen kommer enligt kommunens bedömning att klara de trafikökningar som förväntas. Biltrafiken på Varvsholmen kommer att ske på centralt belägna gator, men även den norra kajen mot Ängö kommer att bli tillgänglig för biltrafik i begränsad omfattning. Det är nödvändigt för att serva de fritidsbåtar som kommer att ligga längs kajen och de verksamheter som kan komma till i de nya husen i kvarteret innanför. Kajen är ca 10 meter bred och kan rymma både angöringstrafik och viss parkering för båthamnen. Byggnaderna kommer att få en förhöjd bottenvåning så att trafik och parkerade bilar skall störa de boende närmast kajen så lite som möjligt. Se principsektion på plankartan. Strandskoningen mot vågbrytaren i nordost kommer liksom i dag, att vara tillgänglig för gångtrafik i första hand. Om en mindre småbåtshamn anläggs, planen medger detta, skall emellertid transporter kunna ske. En gångväg skall anläggas genom bostadskvarteret ovan garagen. Det fria utrymmet mellan husväggar skall vara minst 4 meter. Läget bestäms i samband med projekteringen av byggnaderna. I samband med denna kan även nedfart till underjordiska garage anläggas inom område som betecknats g1 på plankartan. Varvsgatans sträckning har ändrats något efter samrådet. Detta innebär att det norra kvarteret blivit något större och att gatan får en kurva mot söder. Därmed kan ytterligare några parkeringsplatser sannolikt komma till stånd i det underjordiska garage som kan byggas i kvarteret. Ett annan konsekvens av ändrad gatusträckning är att det kommer att bidra till en lägre hastighet på trafiken. Parkering Kommunens parkeringsnorm för Varvsholmen är: Arbetsplatser 19 platser / 1000 m2 varav 3 platser är för besökande. Industri 5 platser / 1000 m2. Bostäder 0,85 platser / lägenhet. Parkering skall anordnas på kvartersmark så den uppfyller normen. I dag finns ett underskott av ca 60 parkeringsplatser för de befintliga kontorsfastigheterna Varvsholmen 3 och 4. Kvarteren Vinchhuset och Mallvinden utanför detta planområde har servitut på ytterligare 20 platser inom detta planområde. Vilket innebär ett totalt underskott på 80 platser. Detta underskott måste kompenseras inom planområdet, vilket innebär att den maximala kontorsytan inte kan utnyttjas i samtliga kvarter samtidigt, eftersom det är kontoren som enligt parkeringsnormen alstrar de flesta parkeringsplatserna. En kombination av bostäder och kontor blir därför nödvändig. En exakt beräkning av vilka ytor som kan utnyttjas får ske i samband med projekteringen av byggnaderna. Se även diagram på plankartan. Kollektivtrafik Ängö och Varvsholmen trafikmatas från Ängöleden. Med kollektivtrafik nås Varvsholmen via busshållplatsen intill vinschhuset. Bussens vändplats har markerats med Torg på plankartan Central stadsmiljö Det som oftast kallas stadsmässighet hör i hög grad ihop med det sociala livet och hur den byggda miljön inbjuder till detta. Är en stadsdel levande och befolkad upplevs den som stadsmässig. Varvsholmen bör ha en bred variation av sådana miljöer som stimulerar till olika slags aktiviteter och lockar till att röra sig runt inom området. Definitionen av en central stadsmiljö på Varvsholmen förutsätter en långtgående integration mellan verksamheter, service och bostäder. Det förutsätter också att de offentliga rummen utformas genomtänkt och omsorgsfullt. Detaljplanen har

9 utformats med utgångspunkt från denna förutsättning. I hela bostadskvarteret är bottenvåningen kommersiellt attraktiv. Av den anledningen får handel eller kontor anordnas om så är möjligt och lämpligt vad gäller angöring m.m. Samma sak gäller kontorskvarteret mot långtorget. Se även under rubriken Parkering ovan. Riksintresse Varvsholmen ligger inom riksintresseområde för kulturmiljövård. Bevarandefrågorna och hänsynstaganden har behandlats i programmet/ dispositionsplanen för Varvsholmen samt i den komplettering av miljökonsekvensbeskrivningen som gjordes 1997-12-29. Utformningen och upplägget av bebyggelsen har gjorts bl.a. med hänsyn till riksintresset. Öns blivande stadssiluett har sin utgångspunkt i Kalmars stadssiluett och skall passa in i och berika centrala Kalmars stadsbild. Tre högre byggnader, alla mer än 60 meter över nollplanet, drar till sig blickarna från Ölandsbron. Det är Riskvarnen och gamla Vattentornet på Kvarnholmen samt silobyggnaden på Tjärhovet. Den föreslagna högre byggnaden på Varsholmen, med föreslagen höjd mellan 60 till 75 meter över nollplanet, kommer att komplettera de tre andra på ett berikande sätt. Upplevelsen från Ölandsbron av centrala Kalmar kommer att bli starkare. Dagens Varvsholmen fortsätter i den tradition staden har att utnyttja sitt vattenläge för att med hög kvalité tillgodose gällande ideal. Ny bebyggelse: Kvalité, Gestaltning Den nya bebyggelsen ska ansluta till den kvalitets- och gestaltningsdiskussion som förs i program/dispositionsplan för Varvsholmen. Där omtalas vikten av att ön får en egen arkitektonisk identitet och att det unika vattenläget måste komma till uttryck i den yttre gestaltningen. Krav ställs på de enskilda byggnadernas form och färg med syftet att nå en god helhetsverkan. I detta begrepp avses såväl gestaltning som materialval, detaljer och färgsättning. Bebyggelsen ska utformas med hög arkitektonisk kvalitet. Se även under Stadsbild ovan. Barn / kvinnoperspektiv Barn är personer mellan 0 och 18 år. Barn har olika förutsättningar och behov i olika åldrar. Den fysiska närmiljön har stor betydelse för barns liv och utveckling. Sverige antog år 1990 FN:s barnkonvention och kommunerna i Sverige har en skyldighet att leva upp till denna. Grunden i konventionen är barnets bästa, som framför allt handlar om att utgå från barnets förutsättningar och behov. För barn är behovet av rörelsefrihet, säkerhet och tillgänglighet stort och nödvändigt för deras utveckling. Inom planområdet finns inga särskilda platser planerade för barn. Med hänsyn till barnens behov av skyddade och trygga miljöer är det viktigt att bostadskvarteren utformas med tydliga gränser mellan gatusida och gårds / trädgårdssida. Lekplatser för mindre barn skall ordnas i kvarterens inre, i anslutning till bostädernas gårdsentreér, på betryggande avstånd från stränder och kajer. Strandskoningar och ramper skall utförs på ett sådant sätt att det är lätt att tas sig upp ur vattnet vid bad och eventuell olycka. Gatumiljöer och byggnader skall utformas så att mörka prång undviks, att områden där man vistas till fots är lätt överblickbara, att kraftiga buskage undviks och att en god och genomtänkt belysning finns för allas säkerhet och för att förebygga brott i allmänhet.

10 Kajer och strandskoningar skall utföras på sådant sätt att de underlättar för räddningspersonal att nå vattnet för olika räddningsuppdrag som kan bli aktuella. Säkra GC-vägar är ytterligare sådant som är viktigt, speciellt barnens skolvägar. Separat GC-väg finns från Varvsholmen till Ängöleden. Den har i sin tur GC-vägar på båda sidor och i båda riktningarna. Kommunens avsikt är att hastighetsbegränsning 30 km/tim ska gälla inom hela holmen. Byggnads utformning Arkitekturen skall spegla den tid vi lever i. Byggnaderna ges en modern utformning och blir ljusa och öppna med enkla, rena volymer med sparsamhet i valet av material och färg till förmån för volym och detaljutförande. Materialval, detaljutformning och färgsättning ska diskuteras i bygglovet. Inglasning av balkong kräver bygglov. Då Varvsholmen har ett utsatt läge i Kalmarsund skall byggnader utformas och placeras så att de inte kan ta skada av kraftig sjö, isskjutning och erosion. Detta problem är sannolikt inte lika stort på denna del av ön som på andra mer öppna delar. Frågan bör dock uppmärksammas vid husprojekteringen. Upplåtelseform Exploatörens avsikt är att det skall bli en blandning av bostadsrätter och hyresrätter. Detta regleras inte av detaljplanen. Yttre miljö - friytor Ett förslag till gestaltningsprogram för den yttre miljön på Varvsholmen är framtaget av konsultföretaget SWECO FFNS, PG Hillinge och Torbjörn Andersson - 2008. Det dokumentet tar ett samlat grepp om den yttre miljön på Varvsholmen - dvs. öns offentliga rum (gator, gränder, stråk och platser). Programmet ska kunna användas som ett styrmedel för olika delprojekt i den vidare processen. Ambitionen är att utveckla Varvsholmens olika miljöer samt skilda karaktärer så att de erbjuder en rik väv av upplevelser. Inriktningen är att utveckla det befintliga snarare än att tillföra nya inslag. Ett av huvudgreppen för gestaltningen av ön kan sammanfattas med: grön och skyddad inåt - robust och öppen utåt. En andra huvudinställning är att de många vattenkontakter samt utblickar över vatten som finns i öns offentliga rum ska utnyttjas på bästa sätt. Inom detaljplaneområdet finns tre värdefulla utsiktsplatser: nya slipen, norra udden och flukten mot Ölandsbron, se illustration. Inom detaljplaneområdet finns entrétorget, norra kajen se illustration, del av östra promenaden och del av norra vågbrytaren. Idéförslag till utformning av dessa platser och områden finns i gestaltningsprogrammet.

11 Om de fria ytorna är begränsade på själva Varvsholmen så innehåller närområdena till ön många rika möjligheter till rekreation: först vattnet för bad båtliv mm., Labratorieholmen som naturområde och på sikt knytningen till Kvarnholmen samt Ängö och Malmfjärden. Vattenområden Planområdet omges till stor del av vatten. Vattendjupet är vid den norra kajen stort då den tidigare utgjort tilläggnings- och utrustningskaj för de fartyg som byggdes och reparerades på dåvarande Kalmar Varv. Här finns möjlighet för tilläggning med stora fritidsbåtar. Vattendjupet utmed övriga stränder varierar då de till stor del är utfyllda med grova stenmassor. Någon sandstrand finns inte inom området. Bryggor Stora delar av vattenområdena har betecknats W V för att göra det möjligt att anlägga bryggor för fritidsbåtar av olika storlek. Se även ovan. Hållbarhetsperspektiv Vid disponeringen och utformningen av planområdet har tyngdpunkten ur hållbarhetsperspektiv lagts på att öns kulturvärden har satts i fokus, på återanvändning och upprustning, på de sociala värdena genom att ge förutsättningar för att en levande och tilltalande stadsmiljö skall kunna utvecklas för såväl de boende och arbetande på ön som för övriga Kalmarbor/besökare, samt på ett yteffektivt markutnyttjande vad gäller såväl bebyggelse som friytor. Störningar Bostadsbebyggelsen skall uppfylla de vid utbyggnadstillfället gällande bullernormerna för inom- och utomhusbuller. Teknisk försörjning VA Allmänna vatten- och avloppsledningar finns utbyggt i Varvsgatan. En större vattenledning finns även från Ängö genom det norra kvarteret. Denna har markerats med u på plankartan. Den skall säkerställas med servitut. Vid projektering av byggnaderna måste ledningens läge avgöras. Den kan ligga inne i källarvåningen men måste då vara åtkomlig på ett eller annat sätt samt skyddad från skador. Befintlig pumpstation på Varvsholmen kan användas. Färdigt golv i bostadsvåningar ska ligga på minst +2,5 meter över medelvattenståndet i Kalmarsund. Garage får läggas på lägre nivå om de utförs med vattentät konstruktion.

12 El Nätstation finns vid Smedjans norra gavel. De tekniska anläggningarna här ska samordnas gestaltningsmässigt med varandra och med smedjans norra gavel. Tele - data Tele- och datakommunikation finns utbyggt i Varvsgatan och vidare fram till befintliga kontorshus. Ny bebyggelse kan anslutas till dessa ledningar. Dagvatten Området kommer att innehålla mycket hårdgjorda ytor, varför omhändertagande av dagvatten måste ges särskild uppmärksamhet. Den grundläggande tanken är att respektive fastighetsägare tar hand om det dagvatten som förekommer på den egna fastigheten. Detta kan emellertid bli svårt och därför kan exempelvis gröna tak vara ett alternativ för att utjämna dagvattenflödena från byggnader och gårdar. Enligt den tidigare utförda miljökonsekvensbeskrivningen skall dagvattnet behandlas lokalt på något vis innan det släpps ut i Kalmarsund. Detaljerna får utformas i samband med projekteringen av bebyggelsen. Kommunen ansvarar för omhändertagande av dagvatten från allmänna ytor och området är anslutet till kommunens VA-system. Regnvatten från hustaken kan ledas ut direkt i havet om godkänt takmaterial används. Uppvärmning Fjärvärmeledningar finns framdragna till planområdet. Alla byggnader kommer att anslutas dit. Avfall En gemensam återvinningsstation för Varvsholmen och Ängö anläggs på Kullö. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Planen har upprättats på samhällsbyggnadskontoret med undertecknad som handläggare. I övrigt har Arne Wandin från Vatten och samhällsteknik medverkat, Administrativa frågor Planens genomförandetid är satt till 5 år räknat från den dag planen vinner laga kraft. Kommunen är huvudman för allmänna platser. Kommunen har för avsikt att ta ut planavgift i samband med bygglov. Staffan Lindholm Stadsarkitekt