Årsredovisning 215
2 Årsredovisning 215 Översikt och politik Innehållsförteckning 13 19 Årsredovisningen är kommunstyrelsens redogörelse över 215 års verksamhet till kommunfullmäktige och övriga intressenter. Nämndernas egna redo görelser och analyser är samlade i en särskild handling. Översikt och politik Innehåll.................................. 2 Viktiga händelser........................... 3 Kommunstyrelsens ordförande.................. 4 Trollhättan en stolt och innovativ stad.......... 5 God ekonomisk hushållning................... 8 Ekonomin i vår omvärld....................... 9 Ekonomisk översikt.......... 1 Personal................................. 16 Välfärdsbokslut............................ 2 Miljöredovisning........................... 22 Kvalitetsarbetet............................ 26 Verksamhet............................... 28 Utbildningsnämnden...................... 3 Kultur- och fritidsnämnden.................. 34 Omsorgsnämnden........................ 36 Arbetsmarknads- och socialnämnden.......... 4 Miljönämnden........................... 43 Byggnads- och trafiknämnden............... 44 Kommunstyrelsen......................... 46 29 21 25 35 7 Redovisning Resultaträkning och kassaflödesanalys.......... 5 Balansräkning............................. 51 Noter................................... 52 Driftredovisning per nämnd................... 56 Investeringsredovisning per nämnd............. 57 Redovisningsprinciper....................... 58 Begreppsförklaringar........................ 59 Intäkter och kostnader...................... 6 Redovisning koncernen Enheter i sammanställd redovisning............ 62 Ekonomisk översikt......................... 63 Resultaträkning och kassaflödesanalys.......... 66 Balansräkning............................. 67 Redovisningsprinciper och noter............... 68 Koncernbolagens verksamhet................. 69 Beslut och revisionsberättelse Beslut................................... 71 Revisionsberättelse......................... 72 Fem år i sammandrag....................... 74 Politisk- /förvaltningsorganisation.............. 75 Grafisk form produktion: www.hatech.se Fotografer: Redovisas intill respektive bild. Bildtext omslagets framsida: Skrotnisses lekplats 1 3 kvadratmeter lekyta för stora och små anläggs på Spikön. Konceptet togs fram i samarbete med författaren Jan Lööf, som är bördig från Trollhättan. (Foto: Henrik Johansson). 39 Hur finansieras verksamheten? s verksamhet finansieras till största delen av skatter på 2 356 mkr och generella statsbidrag 641 mkr. Övriga intäkter kommer från avgifter, hyror, räntor och bidrag m m på 693 mkr. Totalt omsätts 3 69 mkr. Så används en hundralapp i skatt: Verksamhet Äldreomsorg och funktionshindrade..................32 Utbildning.....................................3 Förskola och fritidshem...........................15 Kultur och Fritid..................................6 Individ o familjeomsorg............................5 Försörjningsstöd.................................4 Gator, vägar o parker..............................2 Räddningstjänst och samhällsskydd...................1 Politisk verksamhet...............................1 Övrigt........................................ 4 SUMMA 1 kr kr
Årsredovisning 215 Översikt och politik 3 Viktiga händelser 215: Trollhättans 1-årsjubileum På årets sista dag inleds firandet av Trollhättans 1-årsjubileum. Detta genom stadsvandring, vinter på Spikön (bilden), belysning i fallområdet och ett stort nyårsfyrverkeri som hälsar 1-åringen. Årets bokbuss I oktober prisas för Årets bokbuss av Svensk biblioteksförening. Sara Tröen, ansvarig för bokbussverksamheten, visar upp vandringspriset en replika av landets första skolbuss. Årets kulturmiljökommun 215 Trollhättan utses i juli till Årets kulturmiljökommun av Riksantikvarieämbetet. Detta för arbetet med att lyfta fram kulturmiljöer. Peter Andersson, ordförande i byggnads- och trafiknämnden, tar emot utmärkelsen av riksantikvarie Lars Amreus. En stor dialogprocess genomförs under året gällande ombyggnaden av Drottningtorget. Trollhätteborna får möjlighet att i olika arenor säga sitt om hur man vill att framtidens torg ska se ut. Dialogprocess genomförs bland annat med hjälp av husvagnen på bilden. Byggstarten är planerad till våren 217. I april invigs ny gång- och cykelväg mellan Upphärad och Velanda.
4 Årsredovisning 215 Översikt och politik Kommunstyrelsens ordförande: Bra resultat trots tufft utgångsläge! Under 215 ökade invånarantalet i Trollhättan för tolfte året i rad med 163 personer till 57 92 invånare. Det är positivt att befolkningen fortsätter att öka och det visar att Trollhättan har en fortsatt stor dragningskraft när det gäller nya invånare. I över 3 år har Trollhättan ökat sin befolkning förutom under några få år. arbetslösheten för ungdomar i åldern 18 24 har sjunkit Paul Åkerlund Arbetslösheten är ännu på en hög nivå i Trollhättan efter Saab Automobile AB:s konkurs. Men den sjunker successivt och uppgick till 12,9 % i januari 216. Det är även positivt att arbetslös - heten för ungdomar i åldern 18 24 har sjunkit från 31,4 % till 21,3 %. Goda kommunikationer med utbyggda vägar, järnväg och bredband är mycket viktiga för den framtida utvecklingen. Ett viktigt steg i denna riktning är utbyggnaden av Resecentrum som blev färdigställd 215. Byggande av bostäder är en prioriterad fråga som hör samman med målet att Trollhättans invånarantal ska öka till 7 invånare. I översiktsplanen, som antogs för Trollhättans kommun 214, är huvudfrågorna planering av nya bostadsområden och förtätning av bebyggelse i attraktiva lägen. Bokslutet visar på ett bra resultat på +62 mkr och uppfyller kravet på god ekonomisk hushållning. Det betyder att gör positivt resultat för 19:e året i rad, trots tuffa budgetförutsättningar med budgeterat resultat på endast +3 mkr. Det är positivt att uppbyggda reserver finns kvar som en buffert i fram - tiden. Huvudförklaringen till resultatet är gemensamma poster under Kommunstyrelsen som visar överskott med 5 mkr, men även nämnderna bidrar till budgetöverskottet med 26 mkr. Nämndernas största överskott återfinns inom Kommunstyrelsen (+11 mkr), Omsorgsnämnden (+8 mkr) och Utbildningsnämnden (+5 mkr). Fortsatta satsningar har gjorts på investeringar inom olika verksamheter med totalt 138 mkr. De största enskilda projekten var, förutom ökat andelskapital i Kommuninvest med 36 mkr, Spikön med nya lekplatsen, samt gång- och cykelvägar Drottninggatan och Sjuntorp som tillsammans uppgick till 15 miljoner kronor. I budget för år 216 är resultatet budgeterat med ett överskott på 15 mkr. Med hänsyn till de små marginalerna i ekonomin är det angeläget att samtliga nämnder håller beslutad budget och tidigt vidtar åtgärder vid befarade avvikelser. Det är viktigt att förutsättningar skapas för en fortsatt balanserad ekonomi framåt i tiden. Sent under året i november månad kom ett välkommet besked från regeringen att Trollhättan erhöll 46 mkr för att minska trycket på den kommunala ekonomin med anledning av flyktingsituationen. Av dessa har 18 mkr använts under 215 för täckning av underskott hos nämnderna som har samband med mottagande av flyktingar. Under 216 finns återstående 28 mkr att disponera vilket ger bättre ekonomiska förutsättningar. Till sist ett stort Tack till alla förtroendevalda och alla anställda för att ni tillsammans medverkat till ett bra resultat för år 215. Paul Åkerlund Kommunstyrelsens ordförande
Årsredovisning 215 5 Trollhättan en stolt och innovativ stad med plats för framtiden Nu lägger vi år 215 bakom oss. Ytterligare ett år med en positiv utveckling för Trollhättan. Invånarantalet passerade 57, intresset för investeringar ökar, utbildningsnivån stiger. Stadens vardagsrum Spikön rustades upp och välbesökta evenemang genomfördes. Även under 215 fick Trollhättan nationella utmärkelser såsom Årets bokbuss, Årets kulturmiljökommun och Årets avfallshanteringskommun. Trollhättans miljöprofil stärks även genom att vara den kommun i Västra Götaland som har flest bilar med fossilfria drivmedel. Men det var också ett år då den tragiska händelsen på Kronan skedde och vår krishantering ställdes på prov. Av Sveriges 29 kommuner är Trollhättan nr 4 i storleksordning. I Fyrbodal är Trollhättan ett arbetsmarknadscentrum och i Västra Götalandsregionen ett av tre utvecklingsnav, som tillsammans med Göteborg, är motorer för tillväxt och utveckling. Hur många och vilka är invånarna i Trollhättan? I slutet av året hade Trollhättan 57 92 invånare, en ökning med 163 personer. I över 3 års tid har vi haft befolkningsökning så när som på tre år. Senare år beror den främst på inflyttning från utlandet och födelseöverskott. Inflyttningsöverskottet minskade 215 genom att utflyttningen fortsatte att öka medan inflyttningen var lägre. Det beror till stor del på begränsad tillgång på bostäder. Trollhättan har en relativt ung befolkning och hög andel med utländsk bakgrund. Utbildningsnivån är med 32 % eftergymnasial utbildning något lägre än riksgenomsnittet 35 %. Genom att allt fler söker sig till högskolestudier ökar nivån successivt. Annika Wennerblom Hur försörjer sig invånarna och hur ser arbetsmarknaden ut? Trollhättan är ett arbetsmarknadscentrum. Senaste officiella siffror avser 214 och visar 27 3 arbetstillfällen. Andelen sysselsatta inom tillverkningsindustrin har minskat kraftigt genom Saab Automobile AB:s konkurs, från 22 % till under 15 % mellan åren 211 och 214. Genomsnittet i riket är 12 %. Hälsooch sjukvård med socialtjänst är numera störst och har 25 %. Andra näringsgrenar som ökat är utbildning och forskning samt handel och kommunikation. Trollhättan har sedan 199-talets lågkonjunktur högre arbetslöshet än riksgenomsnittet. Efter en dramatisk ökning vid Saab Automobiles konkurs har den gått ner och var 12,9 % januari 216 i nivå med tiden före konkursen. För ungdomar 18-24 år har arbetslösheten sjunkit från som högst 31,4 % till 21,3 %. I januari 216 var 15,1 % av ungdomarna sysselsatta i program med aktivitetsstöd. Allmän konjunkturuppgång, förbättrade kommunikationer som ger tillgänglighet till större arbetsmarknader och att tillväxtbranscher skapar sysselsättning gör att arbetslösheten sjunker. Folkmängdsutveckling 198-215 Antal invånare den 31 december 58 56 54 52 5 48 46 44 198 1985 199 1995 2 25 21 215 Andel utanför ordinarie arbetskraft och i åtgärder Andel av 16-64 år (%) Trollhättan Riket 2% 18% 16% 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2% % jan 211 jan 212 jan 213 jan 214 jan 215 jan 216
6 Årsredovisning 215 Som industristad med många arbetstillfällen har vi alltid haft en stor inpendling. År 22 var den som högst. Därefter har den minskat och utpendlingen ökat. År 214 var inpendlarna 1 65 personer och 7 765 Trollhättebor arbetade på annan ort. Trollhättan är en mångkulturell kommun där öppenhet och tolerans är förutsättning för framtida utveckling. Det finns ett stort engagemang för orten, som är en god tillgång. Trollhättan en attraktiv kommun har en viktig roll i kommunens utveckling. Dels genom sitt välfärdsuppdrag att finansiera och bedriva verksamheter som skola, vård och omsorg, socialtjänst, kultur- och fritidsverksamhet. Dels genom sitt samhällsbyggaruppdrag att planera, stimulera, ge goda förutsättningar för och bidra till en utveckling på områden som bostadsmarknad, näringsliv, infrastruktur och därigenom skapa en attraktiv miljö att leva och verka i. Bra infrastruktur med väl utbyggda vägar, järnväg och bredband är av stor betydelse för utvecklingsmöjligheterna. Järn - vägens dubbelspår och fyrfilig E45 mellan Trollhättan och Göteborg innebär snabba och utökade förbindelser som ger möjligheter till fortsatt utveckling som attraktiv ort för boende och företagande. Riksväg 44 till Uddevalla är fyrfältsväg vilket också bidrar till att stärka Trollhättan som arbetsmarknads- och utbildningsort. Utbyggnaden av Resecentrum blev klar 215 och kompletterar infrastrukturen så att hela resan fungerar. Dessutom har vi genom Trollhättan-Vänersborg flygplats goda dagliga förbindelser till och från Stockholm. Ökat bostadsbyggande Trollhättan har ambitionen att växa till 7 invånare. Nya bostadsområden och förtätningar av bebyggelsen planeras i attraktiva lägen. Detta tillhör huvudfrågorna i den översiktsplan för Trollhättans kommun som antogs 214. Ambitionen är att erbjuda en blandad bebyggelse med god servicenivå och växlande natur. Endast 62 nya bostäder färdigställdes under 215, varav 24 i flerbostadshus. En orsak är att färre objekt än väntat blev klara under året. Antalet nya bostäder väntas dock öka kraftigt de närmaste åren eftersom flera större flerbostadshus byggs eller planeras, såväl allmännyttiga som privata. Efterfrågan på småhus och lägenheter är stor. Småhustomter blir fort sålda och nya områden är under planering. Goda utbildningsmöjligheter I Trollhättan finns goda utbildningsmöjligheter för såväl unga som vuxna. De studerande vid Högskolan Väst var över 11 5, omräknat till helårsstudenter ca 5. Med profilen arbetsintegrerat lärande hör den till de högskolor där flest får arbete direkt efter avslutade studier. Trollhättan värnar om att alla studenter ska trivas och att de har goda och trygga förutsättningar för att studera och leva på studieorten. Vi är en av tre universitets- och högskoleorter med godkänd bostadsgaranti för studenter. Den är viktig för vår attraktion som studentstad och högskolans konkurrenskraft. Trollhättan har tillsammans med Vänersborg bildat en gemensam organisation för gymnasie- och vuxenutbildningarna Kunskapsförbundet Väst för att skapa goda förutsättningar för ett regionalt kunskapscentrum och fortsatt brett utbildnings - utbud, trots mindre elevkullar. Förbundet har genomfört sitt tredje verksamhetsår med fokus på ökad kvalitet och bättre kunskapsresultat samtidigt som verksamheten anpassas till mindre elevkullar. Offensiv näringslivsutveckling Vår näringslivsenhet, Trollhättans Tomt AB, Innovatum Teknikpark och Omställningskontoret+ är våra starka instrument för att bidra till näringslivets tillväxt. Uppgiften är att underlätta och attrahera nyetableringar och stödja befintliga företag i deras utveckling. Omställningskontoret+ är ett samarbete mellan 18 kommuner som har pågått under åren 212-214 med stöd av Regeringen, Västra Götalandsregionen, Fyrbodals kommunalförbund och. Arbetspendling 1985-214 Antal pendlare 12 1 8 6 4 2 Inpendling Utpendling Pendlingsnetto 85 87 89 91 93 95 97 99 1 3 5 7 9 11 13 Ny- och ombyggnad av bostäder 1991-215 Antal nytillkomna bostäder 6 5 4 3 2 1 Ombyggnad/rivning Småhus Flerbostadshus 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 27 29 211 213 215 prel.
Årsredovisning 215 7 Bostadsbyggandet är viktigt för att Trollhättan ska nå ambitionen att ha 7 invånare 23. Ett av flera nya bostadsområden som växer fram är Hälltorps gård. (Foto: Per Ivarsson) har under år 215 fortsatt driva delprojekten etableringsservice/position Väst, ägarskifte Micro och finansieringsrådgivning. I januari 216 övergår dessa till kommunalförbundet för att drivas vidare av kommunerna gemensamt. God offentlig service En god livsmiljö och en god offentlig service är av stor betydelse för våra invånare och Trollhättans attraktion. Det är förutsättningar för en fungerande vardag för både individer och företag. s verksamheter bedrivs med invånaren i centrum för att uppfylla målen i våra politiskt fastställda uppdrag. Professionalism, helhetssyn, utveckling och vikten av delaktighet och respekt är våra ledord. Gott ledarskap och ansvarsfullt medarbetarskap är viktiga framgångsfaktorer i vår verksamhet. Vi har fortsatt vårt ledarutvecklingsprogram för chefer i syfte att vara väl rustade att möta nya utmaningar och utveckla verksamheten. Verksamheten har i huvudsak genomförts enligt uppdragen och deras mål. Måluppfyllelsen varierar men håller en god nivå. Antal arbetstillfällen (dagbefolkning) 199-214 Antal sysselsatta 16-w år I alla förvaltningar, själva eller tillsammans, bedrivs verksamhet och projekt för att bidra till Trollhättans sociala och ekologiska hållbarhet. Öppna jämförelser, rankingar och våra egna undersökningar visar att Trollhätteborna är nöjda med den kommunala verksamheten och sina påverkansmöjligheter. Vi hävdar oss väl jämfört med andra kommuner. Jämförelserna stimulerar till att fortsätta utveckla och förbättra. Trollhättan och mötesplatsen Kronan utsattes för en attack av en gärningsman där två anställda och en elev dödades. Vår krisorganisation och krishanteringsförmåga ställdes på prov. Händelsen kommer att påverka verksamheten på Kronan under lång tid. Alla kommuner står inför utmaningen att tillhandahålla välfärdstjänster med hög kvalitet inom ramen för tilldelade resurser. Det kräver även i framtiden effektivisering, nya organisatoriska lösningar och samarbeten. IT och internet är en realitet och ett verktyg för många människor att förenkla vardagen. Digitalisering är en viktig del i vår verksamhetsutveckling. Flera interna processer och många tjänster till våra invånare har och kommer att digitaliseras. Med visionen Trollhättan en stolt och innovativ stad med plats för framtiden som ledstjärna och förhållningssätt kommer vi även år 216 utföra våra uppdrag med stort engagemang. 4 35 3 25 2 15 1 5 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212 214 Annika Wennerblom Stadsdirektör
8 Årsredovisning 215 God ekonomisk hushållning ska ha en god ekonomisk hushållning i verksamheten, samt en stark ekonomi, där inkomster och utgifter ska vara i balans. Ur ett verksamhetsperspektiv innebär det att kommunmedlemmarna ska få ut mesta möjliga verksamhet och kvalitet av sina skattepengar och att verksamheterna bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt. Kommunfullmäktiges mål och uppdrag ska genomföras inom anvisade ekonomiska ramar. Ur ett finansiellt perspektiv innebär god ekonomisk hushållning att ha kontroll över sin ekonomi på såväl kort som lång sikt. En tillräcklig ekonomisk buffert ska finnas för att möta naturliga svängningar i kostnader och intäkter, utan behov av omedelbara neddragningar i verksamheten. Långsiktigt bör resultatet tillsammans med avskrivningarna räcka för att finansiera en genomsnittlig investeringsnivå. Se vidare avsnittet Ekonomisk analys. Kommunfullmäktiges uppdrag till nämnderna Uppdragen till nämnderna varierar i antal, omfattning och vikt. För att kunna ge en enkel översikt av hur väl man lyckats med uppdragen visar nedanstående diagram måluppfyllelsen indelat i tre kategorier. Totalt antal uppdrag är 53 där antalet varierar mellan nämnderna från två till tretton. Uppdragen blev färre när tekniska nämnden upphörde 31 dec 214. För omsorgsnämnden och byggnads- och trafiknämnden har andelen uppfyllda uppdrag ökat i jämförelse med 214. Utbildningsnämnden, miljönämnden samt arbetsoch marknadsnämnden har minskat sin måluppfyllelse. Kultur- och fritidsnämnden har samma resultat båda åren. Kommunstyrelsen har ökat andelen delvis uppfyllda uppdrag. Jämfört med föregående år har samtliga nämnders måluppfyllelse vad gäller att nå målen helt och hållet sjunkit men andelen delvis nådda mål ökat. Positivt är dock att en minskning skett när det gäller mål som inte alls nås. De utmaningar som några av verksamheterna mött under året slår också igenom när det gäller måluppfyllelsen. Sammanfattningsvis får resultaten anses som relativt goda under de förutsättningar som varit för nämnderna under året. Under varje nämndsavsnitt beskrivs måluppfyllelsen mer i detalj. Nämndernas måluppfyllelse av Kommunfullmäktiges uppdrag Procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 2 43 55 Samtliga nämnder 53 uppdrag 57 43 Utbildningsnämnden 7 8 92 Kultur- och fritidsnämnden 13 5 5 Omsorgsnämnden 6 12 44 44 Arbetsmarknads- och Socialnämnden 9 33 Byggnads- och Trafiknämnden 9 5 67 5 Anm: Grönt står för helt uppfyllda uppdrag, gult delvis och rött inte uppfyllda. Antal uppdrag som följts upp syns efter nämndsnamnet. Miljönämnden 2 Fullt uppnått Delvis uppfyllt Inte uppfyllt 1 Kommunstyrelsen 7 Kultur- och fritidsnämnden har en hög måluppfyllelse. Fallens Dagar är ett evenemang som nämnden ansvarar för. (Foto: Henrik Johansson)
Årsredovisning 215 9 Ekonomin i vår omvärld Internationell ekonomi Utsikterna för den globala återhämtningen har försämrats betydligt under de senaste månaderna, och de negativa riskerna har ökat. Den globala tillväxten försvagades under slutet av 215. Aktiviteten i USA:s ekonomi saktade in efter två solida kvartal men den starka arbetsmarknaden ledde till att FED höjde styrräntan för första gången sedan 26. Eurozonen är en ljuspunkt med en bred återhämtning. Uppgången sker dock från låga nivåer. Tillväxtmarknaderna kämpade i motvind bland annat genom stigande oro för inbromsning i Kina men också fallande råvarupriser och en stark USAdollar. Svensk ekonomi Den svenska ekonomin utvecklas för närvarande betydligt starkare än i de flesta länder. Under 215 ökade BNP med nästan 4 % och förväntas öka med 4,1 % 216 och 3,1 % 217. Snabbt växande investeringar och kraftigt ökad offentlig konsumtion är det som framför allt driver på de höga tillväxttalen. Särskilt stor beräknas ökningen bli i kommunerna. Den starka utvecklingen förklaras till betydande del av det omfattande flyktingmottagandet. Även fortsättningsvis beräknas utvecklingen av kommunal konsumtion bli snabb, med ökningstal kring 3 % per år. Samtidigt ökar antalet invånare i landet med omkring 2 % årligen. Sysselsättningen Den starka tillväxten innebär också att sysselsättningen fortsätter öka. Antalet arbetade timmar förväntas öka med 2 % under 216. Till största delen förklaras det med att befolkningen i åldern 15-74 år blir nästan 3 % större. Under slutet av år 216 är arbetsmarknadsgapet positivt; antalet arbetade timmar är högre än antalet potentiella timmar. Under slutet av år 219 beräknas balans uppnås igen mellan arbetade timmar och potentiella timmar. Arbetade timmar och arbetsmarknadsgap Miljoner timmar 2.1 2.5 2. 1.95 1.9 1.85 1.8 1.75 1.7 1.65 1.6 1.55 21 23 25 27 29 211 213 215 217 219 Den stora ökningen av kommunsektorns konsumtion innebär att en betydande del av sysselsättningsökningen kommer att ske i skattefinansierad verksamhet. Tack vare den positiva sysselsättningsutvecklingen fortsätter arbetslösheten minska från 7,4 % 215 till 6,9 % under 216 och 6,5 % 217. De totala löneökningarna kommer att uppgå till drygt 3 % år 216 och därefter stiga ytterligare. Den underliggande inflationen beräknas successivt närma sig Riksbankens inflationsmål. Skatteunderlagstillväxten Skatteunderlagets reala ökning var stark 215 och skjuter ytterligare fart 216. Procent Skatteunderlag och demografiskt tryck Procentuell förändring 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, -,5-1, -1,5-2, -2,5 23 Demografi Realt skatteunderlag Realt skatteunderlag minus demografi 25 27 29 211 213 215 217 219 Ökningen beror främst på att sysselsättningen tar rejäl fart. Skatteunderlaget växer snabbt med 5,6 % per år 216 217, vilket realt motsvarar 2,8 % respektive 2,4 %. Det är den största ökningen sedan förra konjunkturtoppen år 27. Samtidigt beräknas kommunsektorns kostnader öka med närmare det dubbla. Kostnadsutvecklingen Före 213 var de demografiskt betingade behovsökningarna cirka,5 % per år i kommunerna. De närmaste åren förväntas en betydligt högre behovsökning med 2-2,5 % per år. Kommunernas kostnader väntas öka snabbt till följd av det omfattande flyktingmottagandet. Kraftigt ökat antal invånare innebär högre kostnader och intäkter för kommunerna. I vilken grad dessa ökade kostnader på längre sikt motsvaras av ett större skatteunderlag är svårt att förutse. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting
1 Årsredovisning 215 Ekonomisk översikt - Sammanfattning redovisade 215 ett resultat om 62 mkr, vilket motsvarar 2,1 % av skatteintäkter och utjämnings - bidrag. Budgetöverskottet om 59 mkr förklaras med nämndernas överskott (26 mkr) och gemensamma poster, framförallt särskilda åtgärder och realisationsvinster, (5 mkr). Verksamhetens nettokostnader ökade med 4,8 %. Skatteintäkter och utjämningsbidrag ökade med 7,3 % och redovisar underskott med 16 mkr. Årets nettoinvesteringar uppgick till 138 mkr, vilket är 12 mkr lägre än fastställd investeringsram. Soliditeten med hela pensionsskulden, inklusive den del som tas upp i ansvarsförbindelsen, har ökat till 2 %. Uppsatta finansiella mål har uppnåtts för år 215. Sammantaget bedöms att kravet på god ekonomisk hushållning, inklusive verksamheternas uppdrag och mål, har uppfyllts. Det totala resultatet före extraordinära poster för Trollhättans Stad och de kommunala företagen enligt den sammanställda redovisningen, koncernen Trollhättan, uppgick till 125 mkr. Modell för finansiell analys För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning för används en analysmodell som utgår från fyra viktiga finansiella aspekter. Avsikten är att utifrån dessa identifiera eventuella finansiella möjlig heter och problem och därigenom klargöra om har den goda ekonomiska hushållning som föreskrivs i kommunallagen. Resultat och kapacitet Skatteintäkter och nettokostnader Skatteintäkter och utjämningsbidrag ökade med 7,3 %. Skattehöjningen bidrar med 2,3 % och statsbidraget för flyktingar med,6 %. Förändring av verksamhetens nettokostnader och skatteintäkter, utjämningsbidrag RESULTAT: Vilken balans har funnits över intäkter och kostnader under året och över tiden? KAPACITET: Vilken kapacitet har funnits att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Resultat RISK: Föreligger några risker som kan påverka resultat och kapacitet? KONTROLL: Vilken kontroll har funnits över den ekonomiska utvecklingen? Risk % Nettokostnader Skatteintäkter och utjämningsbidrag 7,3 6,1 8 6 4 2 1,9 1,8 2,4 1,1 3,4 2,9 211 212 213 214 215 Nettokostnaderna ökade med 4,8 %. Tillfälliga intäkter på 44 mkr genom återbetalning från AFA Försäkring och realisationsvinster håller nere nettokostnaderna med 1,4 %. Finansnettot Redovisat finansnetto är positivt med 45,3 mkr högre ränteintäkter än räntekostnader och bidrar med motsvarande 1,5 % av skatteintäkterna till resultatet. Utfallet är 1,3 mkr sämre än budget. Av intäkterna är 31,1 mkr från placeringar och 14, mkr från borgensavgifter. 3,4 4,8 Kapacitet Kontroll
Årsredovisning 215 11 Årets resultat Årets resultat uppgick till 62,1 mkr, vilket jämfört med 214 var en förbättring med 61,7 mkr. Årets resultat Mkr 8 6 4 2 I resultatet ingår ett antal poster av engångskaraktär som återbetalning från AFA Försäkring (23 mkr), realisationsvinster (2 mkr) och extra statsbidrag för flyktingar (18 mkr). Resultat 215 214 213 Årets resultat, mkr 62 43 Resultat exklusive jämförelsestörande poster, mkr 12-17 25 Årets resultat i relation till skatteintäkter och utjämningsbidrag, % 2,l, 1,6 Årets resultat relaterat till skatteintäkter och utjämningsbidrag var 2,1 %. Den angivna målnivån är 1, % vilket betraktas som en eftersträvansvärd normal miniminivå. Mkr 3, 2,5 2, 1,5 1,,5 24 69 211 212 213 214 215 Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och utjämningsbidrag,9 1,5 Ett resultat på cirka 2 % brukar betraktas som god ekonomisk hushållning. Då kan en normal investeringsnivå skattefinansieras över en längre tidsperiod. Trollhättans Stad har den senaste femårsperioden redovisat ett genomsnitt på 1,5 %. Frånräknat ökade pensionsavsättningar når det 1,6 %. 43 Årets resultat / skatteintäkter 2,6 1,5 1,5 211 212 213 214 215 1,6 1,5 62 Genomsnitt 5 år 1,5 2,1 Trots att perioden inrymmer en mycket kraftig lågkonjunktur har resultatet kunnat hållas på en acceptabel nivå. Bidragande har varit både tillfälliga statliga tillskott och återbetalda försäkringspremier från AFA Försäkring. Investeringar Årets nettoinvesteringar uppgick till 138 mkr, vilket var 12 mkr lägre än beslutad investeringsram om 15 mkr. Investeringsramen är höjd med 3 mkr på grund av ett tillkommande anslag för utökat andelskapital i Kommuninvest. Byggnads- och trafiknämnden (48 mkr), Kultur- och fritidsnämnden (16 mkr) och Kommunstyrelsen (61 mkr) har högst nettoinvesteringar. De största objekten, förutom ökat andelskapital i Kommuninvest, var Spikön med den nya lekplatsen (5,6 mkr), GC-väg Drottninggatan (4,8 mkr) och GC-väg Sjuntorp (4,7 mkr). Investeringar i verksamhetsfastigheter görs i helägda bolag. Det förklarar att investeringsvolymen är förhållandevis låg jämfört med många andra kommuner. I MRP anges som mål att resultatet ska vara tillräckligt för att, tillsammans med avskrivningarna, långsiktigt finansiera investeringarna. Finansiering av investeringar (mkr) 215 214 213 Avskrivningar 59 57 55 Res. exkl. reavinster 44-6 43 Försäljning anl.tillgångar 18 8 1 Summa tillförda medel 121 6 99./. Nettoinvesteringar -138-12 -18 Återstår efter nettoinv. -16-42 -9 Tabellen visar att årets resultat genom stor förbättring och något lägre investeringar närmade sig finansieringsmålet. Bland investeringarna ingår 36,6 mkr i ökat andelskapital hos Kommuninvest som har karaktär av placering. Med detta i beaktande klarades målet med god marginal. Risk och kontroll Likviditet ur ett riskperspektiv Rörelsekapitalet var onormalt högt i bokslutet 214 genom att placering av medlen från den tidigare utlåningen till de kommunala bolagen inte var slutförd. Endast en mindre del har placerats med förfallodag inom ett år och kan räknas in i rörelsekapitalet. Därför minskar det mycket kraftigt med 632 mkr från 46 mkr till -226 mkr. Det betyder att omsättningstillgångarna överstiger de kortfristiga skulderna.
12 Årsredovisning 215 Rörelsekapital % 215 214 213 Balanslikviditet, % 7 11 12 Rörelsekapital, mkr -226 71 113 Balanslikviditet: Omsättningstillgångar/kortfristiga skulder. Måtten är justerade 214 p.g.a. tillfällig effekt genom att placeringen i värdepapper av medel från den tidigare utlåningen till de kommunala bolagen inte var slutförd vid årsskiftet. Likvida medel per årsskiftet var 221 mkr och kortfristiga placeringar 44 mkr. Med nettoskulden 24 mkr i koncernsamordningen var huvudparten av likviditeten lånad från de kommunala bolagen. har tillgång till checkräkningskredit om 1 mkr. Soliditet Soliditeten är ett mått på det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet. För uppfyllande av god ekonomisk hushållning är det viktigt att soliditeten över en längre period inte försvagas utan utvecklas i positiv riktning. Soliditet % 215 214 213 Soliditet enligt balansräkningen 61, 61,5 64,2 Varav: Tillgångsförändring -2,1-2,5 -,3 Förändring av eget kapital 1,6 -,2 1,5 Soliditet inkl samtliga pensionsförpliktelser 2, 16,9 15,2 Soliditeten har under den senaste femårsperioden legat stabilt på drygt 6 %. I årets bokslut försvagades den med,5 % -enheter till 61, %. Soliditet % 8 6 4 2 13 Soliditet, inklusive hela pensionsskulden 65 63 16 64 62 61 15 Redovisad soliditet 17 2 211 212 213 214 215 Soliditeten med hela pensionsskulden även den del som tas upp i ansvarsförbindelse har ökat med 3,1 % - enheter till 2, %. Orsakerna är att ansvarsförbindelsen inte längre ökar i nominella tal utan amorteras ned genom pensionsutbetalningarna. Det innebär en successiv för - stärkning av ekonomin. Att förändringen är så markant 214 och några år till har med det extremt låga ränteläget att göra, som håller ned ränteuppräkningen av pensionsskulden. Soliditeten påverkas av att verksamhetslokalerna är överförda till ett kommunalt bolag. Detta är viktigt att beakta vid jämförelser med andra kommuner. Finansiella anläggningstillgångar Kommunfullmäktige beslutade 214-6-26 att på grund av skattemässiga skäl avveckla Trollhättan Stads utlåning till de helägda bolagen. Likviditeten som erhölls har under hösten 214 och våren 215 placerats i räntebärande instrument med hög kreditvärdighet. Per 215-12-31 var 162 mkr placerade med en genomsnittlig ränta om 2,6 %. Pensionsskuld Den totala pensionsskulden inklusive löneskatt var 1 476 mkr, där 1 2 mkr avser åtaganden före 1998. De redovisas i ansvarsförbindelse enligt kommunal redovisningslag. Pensionsskuld Mkr 215 214 213 Långfristig pensionsavsättning 276 258 252 Ansvarsförbindelse 1 2 1 249 1 313 Total pensionsskuld 1 476 1 57 1 565 Sedan år 26 gör en ökad pensionsavsättning för att inte ytterligare skjuta över kostnaden för pensioner intjänade före 1998 på framtida skattebetalare. Under 22-talet når utbetalningarna ur ansvarsförbindelsen kulmen. Återstående belopp att avsätta enligt planen 216-22 är totalt endast 5,1 mkr. Detta fullföljs nu i bokslutet genom extra avsättning med 1,4 mkr och tillgodoräknande av 3,6 mkr som KPA av beräkningstekniska skäl har fört över från ansvarsförbindelsen till avsättning. Den ökade avsättningen leder inte till något större åtagande eller utbetalning, men en del av ansvarsförbindelsen flyttas in i balansräkningen. Tre motiv: Den reala maxkostnaden är uppnådd, viss utjämning av dubbelkostnaden och konsolidering av del av ansvarsförbindelsen. Kommunalskatt Den totala kommunalskatten i Trollhättan var 33,4 % av den kommunalt beskattningsbara förvärvsinkomsten. Den primärkommunala skatten var 21,56 % medan landstingsskatten till Västra Götalandsregionen var 11,48 %. Genomsnittet i regionen var 21,25 % och i riket 2,7 %. Borgensåtagande för lån En borgenspolicy med riskramar för respektive bolag finns antagen. Borgensåtagandena gentemot de helägda bolagen har ökat till med 13 mkr jämfört med föregående år. Det
Årsredovisning 215 13 Sedan 26 gör en ökad pensionsavsättning för att inte ytterligare skjuta över kostnaden för pensioner intjänade före 1998 på framtida skattebetalare. (Foto: Per Ivarsson) totala borgensåtagande uppgår till 4 715 mkr, varav 4 58 mkr avser de kommunala bolagen. Borgensåtagande Mkr 215 214 213 Egna bolag 4 58 4 45 2 717 Bostadslån egna hem 2 2 2 Föreningar 133 136 137 Övrigt 7 7 Totalt borgensåtagande 4 715 4 595 2 863 Trollhättans borgensåtaganden ligger jämförelsevis högt. Den analys som gjorts visar att den allra största delen skulle kunna ersättas av normal pantsäkerhet, varför risken i åtagandena är begränsad. har i huvudsak valt att ersätta annan säkerhet med kommunal borgen, då man som ägare ändå ytterst står risken. God ekonomisk hushållning Mål: skall ha en god ekonomisk hushållning och en stark ekonomi, där inkomster och utgifter skall vara i balans. En samlad bedömning är att verksamheten har bedrivits med god ekonomisk hushållning. Beslutade mål och uppdrag har i stor utsträckning uppnåtts, se vidare avsnittet God ekonomisk hushållning. Avstämning finansiella mål enligt Mål- och resursplan (MRP) Den kommunala utdebiteringen ska, efter höjning 215, vara oförändrad under planperioden. Efter höjningen av utdebiteringen 215 med 6 öre uppgick den till 21:56 kr. Resultatets andel av skatteintäkter och generella statsbidrag ska vara tillräcklig för att långsiktigt finansiera investeringar. Resultatet på 2,1 % av skatteintäkter och utjämningsbidrag räcker med god marginal för att finansiera investeringarna efter hänsynstagande till att ökat andelskapital i Kommuninvest har karaktär av placering. Målet är uppfyllt. Den finansiella ställningen ska vara stark. Den redovisade soliditeten uppgick till 61, % efter en minskning med,5 % - enheter. Målet om en förstärkning av soliditeten har nåtts sett till att den underliggande utvecklingen, där resultat ställs mot ökade anläggningstillgångar, har ökat med,6 % - enheter. Målet är uppfyllt. Betalningsberedskapen ska vara god. Den räntebärande nettolikviditeten är positiv men lägre än budget. På kort sikt finns reserver genom kreditavtal och på längre sikt genom stora finansiella tillgångar. Målet är uppfyllt.
14 Årsredovisning 215 Balanskravet uppfyllt I förvaltningsberättelsen ska, enligt lagen om kommunal redovisning, utvärderas om de mål och riktlinjer som avses i 8 kap 5 kommunallagen uppnåtts och följts. Även den ekonomiska ställningen ska utvärderas. Dessutom är det obligatoriskt att sammanställa en balanskravsutredning som definierar Årets resultat efter balanskravsjusteringar och i förekommande fall redovisar förändringar av Resultatutjämningsreserven. Balanskravet innebär att intäkterna måste överstiga kostnaderna, d v s resultatet måste vara större än noll. Ett negativt resultat måste regleras inom tre år. Balanskravsutredning Mkr 215 Årets resultat +62,1 Samtliga realisationsvinster -2,3 Vissa realisationsvinster enligt undantags möjlighet 2,2 Årets resultat efter balanskravsjusteringar +44, Årets balanskravsresultat +44, Balanskravsunderskott från tidigare år, Summa +44, Balanskravsresultat att reglera, Balanskravet är för år 215 uppfyllt och inga medel behöver disponeras från resultatutjämningsreserven. Av ursprunglig reserv om 5, mkr återstår 46,2 mkr. Budgetutfall Årets resultat om 62,1 mkr blev 59,4 mkr bättre än budgeterade 2,7 mkr. Av detta står nämnderna för 26,1 mkr och 33,3 mkr kommer från gemensamma poster (+5 mkr), framförallt särskilda åtgärder och realisationsvinster medan skatteintäkter och utjämningsbidrag drar ned resultatet (-16 mkr). Nämndernas överskott motsvarar en avvikelse på,9 %. Eftersom det är en mycket omfattande verksamhet med 3, miljarder kronor i budget får avvikelsen anses som hanterbar. De stora budgetavvikelserna redovisar Kommunstyrelsen (+11,4 mkr), Omsorgsnämnden (+8, mkr) och Utbildningsnämnden (+4,9 mkr). Regeringen föreslog 215-11-12, för att minska trycket på den kommunala ekonomin med anledning av flyktingsituationen, ett tillfälligt stöd om 9,8 mdkr. Det är ett generellt statsbidrag som utbetalades 215 men kan användas under 215 216. Bidraget till Trollhättan var enligt de fastställda kriterierna 45,9 mkr. Kommunfullmäktige beslutade 215-12-14 om tilläggsanslag på totalt 18,2 mkr fördelade på Kommunstyrelsen (9, mkr), Ar- Finansiell profil Kommunforskning i Väst sammanställer årligen den finansiella profilen för länets samtliga kommuner. Den speglar ekonomin ur fyra aspekter (resultat, kapacitet, risk, kontroll) med åtta nyckeltal. Värdena är relativa utifrån en normalfördelningskurva där fem är kommungruppen med starkast värden och ett svagast. Trollhättans finansiella utveckling har under den studerade treårsperioden resulterat i en på det hela taget försvagad finansiell profil. Jämfört med snittet i länet, hade Trollhättan vid utgången av år 214 ett svagare finansiellt läge än år 212. Nedan jämförs Trollhättan med övriga kommuner i Västra Götaland. Trollhättan 212 Trollhättan 213 Trollhättan 214 Finansiella profiler sammanställda av Kommunforskningen i Väst.
Årsredovisning 215 15 betsmarknads- och socialnämnden (5,5 mkr) och Utbildningsnämnden (3,7 mkr). Skatteintäkter redovisar underskott med 15,2 mkr genom svagare taxeringsutfall för 214 års inkomster och sänkt bedömning för 215. Analys av kostnadsutvecklingen visar att verksamheten realt ökade kraftigt med ca 3 3,5 %. Den statsbidrags - finansierade integrationsverksamheten bidrar med nära 1 %. Stora ökningar har också grundskola, äldreomsorg och barnomsorg. Prognossäkerhet och budgetföljsamhet En god prognossäkerhet innebär att det finns goda förutsättningar till att anpassa sig efter förändrade förutsättningar. Budgetföljsamhet är ett annat mått på finansiell kontroll. Nämnderna har varit mycket stabilare i sina bedömningar under 215 än under 214 och får fullt god för sina bedömningar i årets rapporter. Årets förbättring vid oktoberrapporten beror på beskedet om det tillfälliga statsbidraget. Sedan kom bokslutet att bli 18 mkr bättre än oktoberrapporten, vilket inte är mer än,6 % av nämndernas nettobudget. Fortsatt tuffa ekonomiska förutsättningar har sammantaget under de senaste fem åren redovisat tillfredsställande resultatnivåer med ett genomsnitt om 1,5 % av skatteintäkter och utjämningsbidrag. Årets resultat om 62 mkr uppnår kravet på god ekonomisk hushållning och de finansiella målen uppnås. Men det underliggande resultatet exklusive engångsposter på 12 mkr är betydligt svagare om även extra statsbidrag för flyktingar räknas bort. Det budgeterade resultatet år 216 uppgår endast till 6 mkr exklusive budgeterade realisationsvinster. En ytterligare försämrad resultatutveckling förutses i MRP för år 217. Utvecklingen är inte långsiktigt hållbar. I princip finns det tre vägar att möta kommande utmaningar: Besparingar, staten hjälper till med höjda bidrag till sektorn eller skattehöjning. Sannolikt behövs en kombination av flera av dem. Sammanställd redovisning Koncernens resultat före extraordinära poster och skatt uppgick till 138 mkr, vilket är en förbättring med 9 mkr jämfört med föregående år. Resultatförbättringen är främst hänförlig till. Koncernen 215 214 213 Resultat före extraordinära poster, mkr 138 48 77 Soliditet, % 24 24 3 Investeringar, mkr 746 611 627 Dan Jonasson, ekonomichef. Soliditeten i koncernen uppgår till 24,3 %, en ökning med,1 % -enhet. Koncernens investeringar uppgick under året till 746 mkr, varav 138 mkr, AB Eidar 234 mkr, Trollhättans Energi AB 177 mkr och Trollhättans Tomt AB 162 mkr. För de kommunala bolagen har tecknat borgen med 4,7 mdkr. Under år 214 avvecklades koncerninterna lån med 1,4 mdkr p.g.a. skattemässiga skäl. Dessa lån ersattes med externa lån och borgensåtagandet ökade därmed med 1,4 mdkr. Intern kontroll Förvaltningarnas internkontrollplaner för 215 föregicks av en risk- och väsentlighetsanalys. I den prioriterades vilka områden som skulle kontrolleras. Totalt har nämnderna kontrollerat 73 områden, varav 69 är verksamhets - relaterade och fyra avser ekonomi. Därtill har tre gemensamma punkter kontrollerats av samtliga nämnder. Sammantaget bedöms att arbetet med intern kontroll håller en bra nivå. Vissa brister i rutiner har identifierats och åtgärder, som är redovisade i rapporteringen av intern kontroll till nämnderna och kommunstyrelsen, behöver vidtas. Dan Jonasson Ekonomichef
16 Årsredovisning 215 Personalkontoret och HÄLSAN (bilden) lägger stora resurser på uppsökande verksamhet gentemot ledningsgrupper och arbetsplatser. Med berörda chefer och personal förs en dialog om personalnyckeltalen för arbetsplatsen. (Foto: Per Ivarsson) Personal Antalet anställda i våra verksamheter ökade med 14 personer. Det beror bland annat på målgruppsökningar inom skola och äldreomsorg. Men störst ökning finns inom boenden för ensamkommande flyktingbarn. Antal anställda Antal 5 4 3 2 1 Tillsvidareanställda 4 36 4 26 4 3 418 43 413 4 155 Visstidsanställda 4 279 464 48 211 212 213 214 215 Anm: I personalredovisningen ingår endast månadsavlönade anställda enligt AB-avtalet. Anställda enligt beredskapsavtalet, avtalet om personliga assistenter samt uppdragstagare ingår inte. Timav - lönad personal enligt AB-avtalet ingår inte heller. Anställda yrkeskategorier Tillsvidare- Visstids- Yrkeskategorier anställda anställda Totalt Förskollärare och fritidspedagoger 452 9 461 Personal inom vård/omsorgsverks. 1 557 172 1 729 Lärare 521 73 594 Hantverkararbete med mera 97 4 11 Kökspersonal 227 25 252 Städpersonal 55 4 59 Personal inom administration 265 16 281 Chefer 211 3 214 Personal inom Kultur/Fritidsverks 73 6 79 Rehab, förebyggande 59 3 62 Socialt, kurativt arbete 291 26 317 Teknikarbete 95 12 17 Övrig pers inom skola/barnomsorg 376 127 53 TOTALT 4 279 48 4 759 Könsfördelning Av de anställda är 8 % kvinnor, en andel som varit statisk under många år. Störst är kvinnodominansen inom barnomsorg och vård, där mindre än 5 % är män. Bland cheferna är kvinnodominansen inte lika uttalad, 65 % är kvinnor. Att arbeta för en jämn könsfördelning inom våra yrken är en av de viktigare punkterna i vår jämställdhetsplan. Sysselsättningsgrad Av alla tillsvidareanställda arbetar 8 % heltid, en ökning med tre procentenheter jämfört med föregående år. Endast 5 % har en sysselsättningsgrad under 75 %. Tillsvidareanställda sysselsättningsgrader Antal 35 3 25 2 15 1 5 4 29 21 213 214 215 25 229 187 74 732 645 3 426 3 165 2 973 49% 5 74% 75 99% 1% Rätt till heltid Inför 215 beslutades att alla anställda som önskar ska ha rätt till heltid senast 31 december. Ett intensivt arbete har bedrivits för att nå målet. För ett år sedan hade 1 av de tillsvidareanställda deltidstjänster, de flesta inom omsorgsförvaltningen. Alla har fått personligt erbjudande om heltidstjänst, antingen genom att fylla ut med mer tid i sitt eget befattningsområde eller genom att kombinera nuvarande tjänst med en annan befattning.
Årsredovisning 215 17 Resultatet vid årsskiftet är att 225 personer har valt att gå upp på heltid. Av dessa är 16 undersköterskor och deras gemensamma utökade arbetstid motsvarar ca 4 årsarbetare. För att minimera kostnaderna har ett särskilt flexavtal införts, som innebär att utökad tid ska användas för vikarieresurs istället för timvikarier. Parallellt med heltidsreformen pågår ett annat projekt som har stark koppling till denna. År 213 påbörjades ett uppdrag att genom bemanningspooler minska användandet av timvikarier. Poolerna ska bemannas med personal som konverterats till fasta anställningar och personal som önskar ökad sysselsättningsgrad. Nu är områdesvisa bemanningspooler införda på de två största förvaltningarna. Samtidigt är målet att under en treårsperiod 214-216 minska antalet timanställda med 25 % per år. Uppföljningen till och med 215 visar en minskning på 8 %, vilket gör det mycket svårt att nå målet. En snabbare utveckling kan dock förväntas 216 med höjd sysselsättningsgrad för många inom vården. Åldersstruktur Vi har en fortsatt hög medelålder, trots pensionsavgångar och nyrekrytering av yngre medarbetare. Låg personalomsättning bland äldre i kombination med ökad bland yngre är en förklaring. Tillsvidareanställda åldersfördelning Antal 14 12 1 8 6 4 2 1 165 1 184 1 188 1 165 1 173 1 128 846 89 87 653 617 648 326 38 267 29 år 3 39 år 4 49 år 5 59 år 6 år Medelålder: 46 år (47 år). 213 214 215 Pensionsavgångar Pensionsavgångarna ökar. Tiden för avgång varierar mer och mer efter att rörlig pensionsålder infördes för ett antal år sedan. Grovt sett väljer nu hälften att gå i pension vid 65 år. Av övriga väljer dubbelt så många att vara kvar efter 65 jämfört med de som avgår före 65. De yrkeskategorier som står för flest antal avgångar de närmaste åren är personal inom vård och omsorg, lärare, övrig personal inom skola/barnomsorg samt chefer. Pensionsavgångar över tid Antal 14 12 1 8 6 4 2 66 8 Den Goda Arbetsplatsen Den Goda Arbetsplatsen (DGA) lanserades 211 som ett begrepp för insatser som bidrar till positiv och utvecklande arbetsmiljö. DGA har sin utgångspunkt i de visioner, policys och mål som omfattar vår verksamhet i allmänhet och personalpolitiken i synnerhet; s vision, personalpolicyn i MRP, ledningspolicyn mm. Ytterst är ett positivt resultat för våra kommuninvånare målet. Ledarutveckling i samverkan med Högskolan Väst har fortsatt. Personalkontoret och HÄLSAN lägger numera stora resurser på uppsökande verksamhet gentemot ledningsgrupper och arbetsplatser. Med berörda chefer och personal förs en dialog om personalnyckeltalen för arbetsplatsen. Utifrån dessa diskuteras åtgärder som kan förbättra arbetsmiljön och hälsotalen. Sjukfrånvaro De senaste årens trend med stigande sjukfrånvaro fortsätter tyvärr, trots intensiva åtgärder av olika slag, framför allt inom ramen för DGA. Sjukfrånvaron steg med 1,7 procentenheter. En mycket kraftig höjning som ger oss anledning till ytterligare krafttag för att minska frånvaron. 15 18 122 216 217 218 219 22 Beräknad pensionsavgång med avgångsålder 65 år. Total sjukfrånvaro / åldersgrupp Procent 1 9 8 7 6 5 29 år och yngre 3-49 år 5 år och äldre 28 29 21 211 212 213 214 215 Anm: Beräkningen omfattar all månadsanställd personal och följer Sveriges Kommuner och Landstings rekommendation.
18 Årsredovisning 215 Löneförhandlingar Under året genomfördes lönerevision med alla fackliga organisationer. Total lönehöjning var 3 %, med 2,7 % prestationsrelaterade höjningar och resten strukturlönesatsningar; uppjustering av grupper som har ett relativt dåligt marknadslöneläge. Socialsekreterare och sjuksköterskor fick störst del av strukturlönesatsningen. Strategisk kompetensförsörjning har under överskådlig framtid stora rekryteringsbehov på en arbetsmarknad där konkurrensen om arbetskraft kommer att öka alltmer. Under 215 har personalkontoret sammanställt en strategisk kompetensförsörjningsplan vilken fastställts av stadsdirektören. Planen i sammanfattning: Mellan år 21 och 219 kommer andelarna äldre och barn i befolkningen att öka. Efterfrågan på välfärdtjänster ökar samtidigt som gruppen förvärvsarbetare minskar. SKL förutser att 9 fler anställda behövs i sektorn fram till 219, varav 65 i kommunerna. Därtill spås välfärdssektorn behöva ersättningsrekrytera 422 personer. En tredjedel av alla medarbetare i skola, förskola och omsorg beräknas år 219 vara nyanställda jämfört med år 21. Den demografiska utvecklingen i Trollhättan är inte annorlunda. Vårt behov av arbetskraft kommer att vara stort. Vi har en hög medelålder och kan vänta stora pensionsavgångar. Vid ersättningsrekrytering måste vi eftersträva en jämnare åldersfördelning. Flest pensionsavgångar är bland vård- och omsorgspersonal samt lärare. En annan utmaning är ledarskapet. SKL:s prognos visar att 15 av 37 chefer kommer att ha nått pensionsålder innan år 22. Vår siffra är 5 av totalt 2 chefer. En tredje svårrekryterad grupp är våra sjuksköterskor, 3 går sannolikt i pension under perioden. Det finns fler yrkesgrupper där en hög andel av de anställda går i pension snart men det är inte ett stort antal personer då yrkesgruppen i sig är liten. Med tanke på den ökande konkurrens som flera förvaltningar beskriver, vilket försvårar rekrytering, är det av stor vikt att vi uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. På sikt gynnas då också vårt rekryteringsunderlag eftersom ungdomar hittills inte uppfattat kommunala arbetsgivare som attraktiva. Följande är exempel på åtgärder som ska förstärka bilden av som en attraktiv arbetsgivare: v Kartläggning för att utreda specifika yrkesgruppers arbetsinnehåll. Fler karriärvägar, attraktivare tjänster, bättre förutsättningar för ledarskap, ökat rekryterings - urval. v Ett system för intern rörlighet inrättas, stadsöver - gripande eller på förvaltningsnivå. Karriärvägar, kompetensutveckling. v Möjliggöra individuella lösningar för äldre med - arbetare inom bristyrkena. Minska rekryteringsbehovet, kompetens - utveckling. v Översyn av stadens lönepolitiska riktlinjer. Underlätta lönekarriär, behåller rätt kompetens. v En strategi för arbetet med Employer branding upprättas och en kommunikationsplan. Ökad konkurrenskraft, utökad rekryteringsbas. v Kvalitetssäkra rekryteringsprocessen. Bredare rekryteringsurval, säkerställa rätt kompetens på rätt plats. v Upprätta chefsförsörjningsprogram. Bredare rekryteringsurval, karriärvägar, kompetensutveckling. v Mentorsprogram för chefer. Kompetensutveckling, bredare rekryterings - urval. Lantmäteriingenjör Karin Bäckman anställdes 215 på Produktion och service. Hon tillhör majoriteten 8 procent av de anställda i är kvinnor. (Foto: Per Ivarsson).
Årsredovisning 215 19
2 Årsredovisning 215 Välfärdsbokslut Trollhättan ska vara en trygg och säker kommun att bo, verka och vistas i. Samtliga nämnder har ansvar för att skapa förutsättningar för utveckling av en god, jämlik och jämställd hälsa för alla i Trollhättan. Så lyder policyn för folkhälsa och trygghet i s Mål- och Resursplan. Anm: Omarbetad fr.o.m. 216 och ingår i Policy för social hållbarhet. Ett tecken på att hälsan hos befolkningen i ett samhälle förbättras är att medellivslängden ökar. I Trollhättan är medellivslängden nu 82,7 för kvinnor och 79,4 för män. Den fortsätter att öka för både kvinnor och män, mer för män vilket gör att skillnaden mellan könen minskar. Social hållbarhet i Trollhättan Utgångspunkten för ett framgångsrikt arbete kring social hållbarhet är den befintliga organisationen och inställningen att frågorna är en del av ordinarie verksamhet och utvecklingsarbete. Alla verksamheter påverkar trollhättebornas livsvillkor och förutsättningar för hälsa direkt eller indirekt. Det handlar om en god livsmiljö i hela kommunen såväl fysisk, psykisk och social där skola, omsorg, kultur och fritid, tillgång till boende, sysselsättning, god närmiljö, social och ekonomisk trygghet är viktiga förutsättningar. En grupp med representanter från förvaltningarna arbetar övergripande med sociala hållbarhetsfrågor. Folkhälsostrategi Trollhättan Stad fortsätter att sträva mot de nationella och regionala målsättningarna för folkhälsa. Kommunstyrelsen har antagit en folkhälsostrategi för att ge struktur i vårt folkhälsoarbete utifrån lokala förutsättningar och utmaningar. Den bygger på sex områden: Jämlika och jämställda livsvillkor, trygga och goda uppväxtvillkor, livslångt lärande, ökat arbetsdeltagande och egen försörjning, åldrande med livskvalitet samt goda levnadsvanor. Välfärdsredovisning Vart annat år görs en större analys Social hållbarhet i Trollhättan som är en bred beskrivning av befolkningens levnadsvillkor och hälsa ur ett välfärdsperspektiv. Där görs djupare analyser för att identifiera orsaker, eller framgångsfaktorer, som är till hjälp i det fortsatta förbättrings- och utvecklingsarbetet. Det finns påtagliga skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället som bör uppmärksammas. I välfärdsredovisningen är ambitionen att redovisa en bild av dessa skillnader, främst geografiskt och mellan könen. Välfärdsredovisningen finns tillgänglig på vår hemsida www.trollhattan.se. Resultat 215 Nedan redovisas ett urval av nyckeltal som påverkar befolkningens hälsa i kommunen: Sammanställning nyckeltal Kvinnor/ Män/ Andel i procent/antal Totalt flickor pojkar Trend Jämlika och jämställda livsvillkor Andel med lågt socialt deltagande* 18 18 18 pos Antal våldsbrott 844 i.u i.u pos Antal inbrottsstölder i villa/radhus 5 - - neg Antal grannsamverkansområden 155 - - pos Antal trygghetsvandrare 94 36 58 pos Trygga och goda uppväxtvillkor Andel godkända i samtl. ämnen åk 9 69 67 71 neg Andel godkända i Idrott o hälsa åk 9 83,3 79,6 87,1 neg Andel simkunniga i åk 6 9 93 88 ** Livslångt lärande Andel med eftergymnasial utbildning (214) 34,4 38,2 3,7 pos Ökat arbetsdeltagande och egen försörjning (mars) Andel arbetslösa i åldrarna 2-64 år 11 9 12 pos Andel arbetslösa ungdomar 2-24 år 15 12 17 pos Åldrande med livskvalitet Antal besökare på träffpunkterna 21 133 75-8 % 2-25 % pos Goda levnadsvanor Andel fysiskt aktiva minst 3 min/dag* 67 64 7 pos Andel som ej druckit alkohol* 18 22 14 pos Andel med riskabla alkoholvanor* 15 13 17 of Andel som aldrig har rökt* 61 58 64 neg Andel som röker dagligen* 1 9 1 pos * Nationella folkhälsoenkäten är en urvalsundersökning bland befolkningen 16-84 år, värden presenteras som icke åldersstandardiserade 4-årsmedelvärden. **Ingen trend kan visas då siffrorna inte baseras på samtliga skolors resultat. Trenden avser totalsiffran jämfört med tidigare år och säger inget om ökade eller minskade skillnader mellan könen. Samverkan Ett nytt avtal med norra Hälso- och sjukvårdsnämnden om samverkan och samfinansiering av utvecklingssatsningar för folkhälsa antogs av kommunstyrelsen. Det ska underlätta samarbete för bättre resursutnyttjande och större genomslagskraft.