Regeringsuppdrag Rapport Statusrapport E-SENS 2015 ESV 2016:13
Publikationen kan laddas ner eller beställas från ESV:s webbplats esv.se. Datum: 2016-01-13 Dnr: 1322/2012 ESV-nr: ESV 2016:13 Copyright: ESV Rapportansvarig: Martin Völcker
FÖRORD Förord Detta är Ekonomistyrningsverkets (ESV) avrapportering av arbetet hittills i regeringsuppdraget att leda det svenska deltagandet i EU-projektet E-SENS. I detta ärende har generaldirektör Mats Wikström beslutat. Utredare Martin Völcker har varit föredragande. I den slutgiltiga handläggningen har avdelningschef Eva Lindblom och enhetschef Peter Norén deltagit. 3
INNEHÅLL Innehåll Förord... 3 1 Sammanfattning... 6 2 Inledning... 7 2.1 Syftet med denna rapport... 7 2.2 Bakgrund till E-SENS... 7 2.3 E-SENS arbete med byggstenar och domäner... 7 2.4 Projektets faser... 8 2.5 E-SENS samarbetsytor... 8 2.5.1 E-SENS och EU-kommissionen... 8 2.5.2 Uppdrag från Nordiska ministerådet avseende E-SENS... 9 2.5.3 Svenskt deltagande, organisation och möten... 9 3 Nyttan med E-SENS... 10 3.1 En gemensam europeisk infrastruktur för e-tjänster... 10 3.2 Nationell egennytta... 11 3.3 Övriga nyttor med E-SENS... 11 3.3.1 Legala aspekter... 11 3.3.2 Kunskapsspridning och återanvändning... 11 3.3.3 Samarbete och långsiktig förvaltning... 12 4 Status i E-SENS arbetsgrupper... 13 4.1 Projektledning och administration... 13 4.2 Kommunikation och marknadsföring... 13 4.3 Styrning och långsiktig förvaltning... 13 4.4 Juridiskt expertiscenter... 13 4.5 Piloter 14 4.5.1 Inköp: pilot om offentlig upphandling med e-kataloger... 14 4.5.2 Hälso- och sjukvård... 14 4.5.3 Rättsväsendet... 14 4.5.4 Företagsrörlighet: pilot om företagsregistrering... 15 4.5.5 Studenthantering... 15 4.6 Byggstenar... 15 4.6.1 Transport av meddelande... 16 4.6.2 Riktlinjer för elektroniska dokument och processer... 16 4.6.3 E-legitimering, elektroniska signaturer och säkerhetsfrågor... 16 4.6.4 Ramverk för test och följsamhet mot specifikationer... 16 5 Fortsatt arbete... 17 5.1 Förlängning av projektet... 17 5.1.1 Bedömning av ESV och det svenska konsortiet angående en förlängning... 17 5.2 Planering för 2016... 17 5.2.1 Marknadsföring och kommunikation:... 17 4
INNEHÅLL 5.2.2 Piloter:... 17 5.2.3 Byggstenar:... 18 5.2.4 Andra åtaganden som kan bli aktuella:... 18 5.3 Regeringsuppdrag för deltagande myndigheter... 18 5.4 Nytt uppdrag för ESV... 19 6 Risker och möjligheter... 20 7 Redovisning av ekonomiskt utfall 2015... 21 5
SAMMANFATTNING 1 Sammanfattning Under 2015 har projektet E-SENS (Electronic Simple European Networked Services) arbetat aktivt med att vidareutveckla byggstenar och utvecklat de piloter som skall levereras 2016. Sverige planerar i dagsläget att genomföra två piloter. Det är företagsregistering inom området företagsrörlighet och studenthantering inom livshändelser. De byggstenar Sverige kommer att fokusera på för dessa piloter är e- identifiering & e-underskrift, meddelandeutväxling samt semantik. Sverige ses i projektet som ett föregångsland inom e-identifiering. Det nordiska samarbetet har varit viktigt för Sverige då norden har en samsyn kring byggstensfrågor. Vi genomför dessutom gemensamma piloter. Samarbetet inom Sverige fungerar bra och det är framförallt ESV, Tillväxtverket, Bolagsverket och Stockholms universitet (E-GOVLAB) som har utfört det mesta av arbetet kring byggstenar och piloter. Sverige har varit produktiva under 2015 och levererat resultat, framför allt inom e- identifiering & e-underskrift och semantik. ESV har under året tillsammans med Tillväxtverket och Bolagsverket ökad kunskapen om E-SENS på E- förvaltningsdagarna. Tillväxtverket och Bolagsverket har också bidragit till ökad kunskap i Europa då de har visat upp företagsregistreringspiloten och torgtillstånd på de internationella konferenserna CEBIT och ICT 2015. 2016 blir ett spännande år då utvärdering av piloterna skall genomföras och se vilka faktiska resultat som uppnåtts. Det är också under 2016 som E-SENS erfarenheter kommer den nya nationella infrastrukturen till nytta avseende EIDAS. EIDASförordningen har beslutats av EU-kommissionen och E-SENS bidrar till att öka kunskapen om vad Sverige och norden måste göra för att kunna fullfölja denna förordning. Ledningen för E-SENS föreslår en förlängning av E-SENS med tolv månader. Deltagande länder är positiva till en förlängning. I februari 2016 skall en eventuell förlängning godkännas formellt. I januari skall planer och budgetar bestämmas. Vi lyfter också i rapporten fram behovet av ökad samordning i Sverige och gentemot EU i frågor rörande meddelandeutväxling (e-delivery). ESV önskar ett regeringsuppdrag för att kunna ta en samordnande roll inom detta område. Det skulle vara ett rationellt sätt att samordna svensk medverkan i olika initiativ på EU-nivå och öka möjligheterna att föra fram svenska synpunkter samt att sprida resultat av arbetet på EU-nivå till svenska intressenter. 6
INLEDNING 2 Inledning Electronic Simple European Networked Services, E-SENS, är ett EU-projekt som ska bidra till att öka tillgången till offentliga tjänster över Europas gränser, både för privatpersoner och för företag. Genom att ta fram generella IT-lösningar som kan fungera inom många olika områden kan snart visionen om en gemensam elektronisk marknad inom Europa förverkligas. Regeringen har gett Ekonomistyrningsverket (ESV) i uppdrag att leda och samordna det svenska deltagandet i E-SENS. 2.1 Syftet med denna rapport Enligt uppdraget ska ESV lämna en rapport av uppdraget till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 15 januari 2016. I denna rapport redovisas det arbete som ESV och övriga svenska deltagare har genomfört under 2015 och det arbete som kommer att genomföras 2016. 2.2 Bakgrund till E-SENS EU-kommissionen har inom ramen för Competitiveness & Innovation Program under de senaste åren drivit fem storskaliga EU-pilotprojekt så kallade Large Scale Pilot (LSP) med mål att skapa säkra, effektiva och interoperabla tjänster mellan myndigheter, företag och medborgare. Den gemensamma utgångspunkten är att underlätta informationsutbytet mellan regioner och länder inom EU. Dessa fem projekt är PEPPOL (inköp), STORK (e-legitimation), EPSOS (hälso- och sjukvård), SPOCS (företagsrörlighet) och ECODEX (rättsväsendet). Sverige har engagerat sig i flera av dessa, däribland EPSOS, STORK och PEPPOL. Övriga projekt har tydliga beröringspunkter med pågående utvecklingsarbete i den svenska offentliga förvaltningen. De fem projekten börjar närma sig avslut eller har avslutats. Hösten 2012 fattade EUkommissionen beslut att etablera ett konsortium och projekt med namnet Electronic Simple European Networked Services (E-SENS) med uppgift att konsolidera, vidareutveckla och sprida resultaten från de fem tidigare pilotprojekten och därigenom stärka och effektivisera e-förvaltningen inom EU. Detta görs utifrån ett antal användningsfall där man testar och vidareutvecklar de byggstenar som ingår i infrastrukturen. 2.3 E-SENS arbete med byggstenar och domäner Två centrala utgångspunkter för E-SENS är domäner och byggstenar. En domän är ett område för en typ av verksamhet som till exempel hälso- och sjukvård eller företagsrörlighet. Myndigheter är ofta sorterade utifrån domäner eller 7
INLEDNING verksamhetsområden. Inom alla domäner finns behov av att kommunicera. Sättet eller metoden att kommunicera stöds av en byggsten. Ett viktigt mål med E-SENS är att vidareutveckla befintliga byggstenar så de kan tillämpas i många olika domäner. På detta sätt uppnås en ökad grad av interoperabilitet mellan flera parter då samma byggstenar används. Syftet är att undvika att domäner utvecklar egna byggstenar och istället stödja utvecklingen av gemensamma byggstenar som kan användas i nya domäner som hittills inte har varit aktuella. E-SENS kan därigenom stimulera användningen av offentliga e-tjänster samt elektroniska inköpsprocesser. I E-SENS ingår ca 100 myndigheter från ett 20-tal länder och Tyskland leder projektet. E-SENS startade den 1 april 2013 och beräknas pågå till den 1 april 2016. Det pågår en dialog om en eventuell förlängning av E-SENS med upp till 1 år (se avsnitt 5). 2.4 Projektets faser Faserna ser övergripande ut enligt följande: År 1 (2013-2014): Uppstart och identifiering av vad som skall genomföras. Identifiering av byggstenar, piloter samt leverabler i de övriga arbetsgrupperna. År 2 (2014-2015): Utveckling av byggstenar, planering av piloter, framtagning av en första version av långsiktig styrningsmodell för byggstenarna samt identifiering av legala utmaningar. År 3 (2015-2016): Genomförande av piloter där man använder sig av byggstenarna, utvärdering av piloterna samt rekommendationer och överlämning till EUkommissionen. År 4 (2016-2017): En eventuell förlängning av E-SENS. Tiden behövs för att färdigställa piloter, byggstenar och för en överlämning till finansieringsinstrumentet Connecting Europe Facility (CEF). 2.5 E-SENS samarbetsytor I följande avsnitt beskrivs de tre centrala nivåerna i E-SENS projektet. 2.5.1 E-SENS och EU-kommissionen EU-kommissionen startade under 2014 CEF med syfte att förvalta bland annat digital infrastruktur. Knutet till E-SENS är tanken är att E-SENS byggstenar efter projektets slut ska förvaltas via CEF som beräknas pågå till och med år 2020. 8
INLEDNING 2.5.2 Uppdrag från nordiska ministerådet avseende E-SENS Under 2015 har vi fortsatt att arbeta i det nordisk-baltiska samarbetet genom att arbeta tillsammans i olika domäner och byggstenar. Norge, Danmark och Sverige har fortsatt att göra detta även om det nordisk-baltiska samarbetet formellt stött av det nordiska ministerrådet avslutades för ett år sedan. Detta har inte haft någon praktisk betydelse. Vi har fortsatt ett informellt samarbete där vi fokuserat på byggstenarna e- identifiering & e-underskrift samt semantik inom företagsregistering. Under 2015 har E-SENS skapat en ny domän kallad Livshändelser. I den utvecklar E-GOVLAB stöd för hantering av studenter mellan olika universitet. Detta fokus inom de nordiska länderna på e- identifiering & e-underskrift ses som en förberedelse inför EIDASförordningen. Det nordiska samarbetet har hittills visat sig mycket värdefullt då samarbetet har visat vägen för många gemensamma lösningar och svar på svåra frågeställningar. Samarbetet har också skapat en starkare röst tillsammans än vad det hade gjort var för sig. 2.5.3 Svenskt deltagande, organisation och möten I Sveriges nationella E-SENS konsortium deltar ESV, Bolagsverket, Tillväxtverket, Stockholms universitet (E-GOVLAB). De här organisationerna bildar tillsammans det svenska konsortiet. Då ESV har fått betydligt mindre medel att förfoga över har detta haft effekt att referensgruppen och expertgruppsmöten har prioriterats ner. ESV har istället prioriterat att nå så många som möjligt i den offentliga sektorn och har istället deltagit på E-förvaltningsdagarna. ESV monter var välbesökt med 100-tals intresserade. Detta gjordes tillsammans med Tillväxtverket och Bolagsverket. 9
3 Nyttan med E-SENS Nedan redovisas de områden där vi förväntar oss att E-SENS kommer skapa störst nytta, både som helhet och även specifikt knutet till de svenska intressen som förekommer inom området. 3.1 En gemensam europeisk infrastruktur för e-tjänster E-SENS verifierar gemensamma IT-komponenter och anpassar dem till olika typer av domäner (verksamhetsområden). E-SENS marknadsför de nya infrastrukturkomponenterna och pilotprojekten både på EU-nivå och på nationell nivå. E-SENS arbetar aktivt med att kartlägga semantiken mellan olika länder. IT-infrastrukturen kommer inte att fungera om man inte känner till olika länders motsvarande semantiska betydelser och definitioner. Nya direktiv som exempelvis EIDAS kräver projekt som E-SENS för att de ska kunna implementeras och säkerställa att de fungerar i verkligheten. E- SENS levererar kunskap och lyfter frågor som måste lösas nationellt samt inom. Sveriges projektgrupp för E-SENS bidrar med att ta fram komponenter och riktlinjer. Det visar sig bland annat inom området e-identifiering där Sveriges lösning beskrivs som en exemplarisk modell som andra länder försöker efterlikna. Detta innebär att E-SENS i Sverige säkrar att komponenterna även passar Sveriges utmaningar. Då de flesta Large Scale pilots är avslutade så som STORK, Spocs med flera är det E-SENS som är det projekt och nätverk som finns till förfogande. Är man med i E-SENS är man med och påverkar utvecklingen av byggstenar i EU och EES. E-SENS ger kunskap om vad som händer med byggstenar samt om vilka gränsöverskridande tillämpningar som utvecklas. E-SENS lämnar över sitt resultat till CEF och det innebär också att om man deltar i E-SENS då påverkar man CEF. Det återstår mycket arbete för att få lösningar och ramverk för EIDAS på plats. Huvuddelen av det praktiska arbetet mellan medlemsstater genomförs i E-SENS Företagsregistreringspiloten visar att det är många delar att få ihop för att kunna leverera fullt fungerande gränsöverskridande lösningar. Det gäller inte bara användande av byggstenar utan också språkstöd och i vissa fall förändringar i arbetsprocesser och processer i applikationen. Detta är värdefulla kunskaper som kan komma andra domänområden till del. 10
NYTTAN MED E-SENS 3.2 Nationell egennytta Sverige deltar inom begränsade delområden i E-SENS utifrån de områden som ansetts mest angelägna och där engagemang har kunnat säkerställas från ansvariga myndigheter inom respektive domän. På nationell nivå erhåller Sverige kostnadstäckning för en del av investeringarna via E-SENS som annars helt skulle ha finansierats via ansvariga myndigheter. När Sverige exempelvis tar en ledande position i en pilot om företagsregistrering samt elektronisk identifiering och underskrift innebär det att vi har möjlighet att driva och påverka hur lösningarna skall se ut i morgondagens Europa. Vi säkerställer genom vår medverkan att våra svenska intressen tas tillvara på och att de europeiska lösningarna samordnas med dagens svenska lösningar. Genom E-SENS säkrar vi alltså lägre kostnader för myndigheter i framtiden. Kunskapen som Sverige har erhållit genom att delta i E-SENS har visat sig värdefull när den nationella infrastrukturen för att stödja EIDAS. Ett exempel är den EIDAS nod som e-legitimationsnämnden förväntas få i uppdrag att ta fram. De svenska eid experterna från E-SENS har varit tongivande i hur det bör utvecklas och fungera. Tillväxtverket och Bolagsverket har visat upp företagsregistreringspiloten på CEBIT, ICT2015 och på E-förvaltningsdagarna 2015. Det har gett Sverige en chans att synas och att visa upp sin kompetens. Detta har varit uppskattat från hundratals intresserade svenskar och européer. 3.3 Övriga nyttor med E-SENS 3.3.1 Legala aspekter E-SENS levererar en praktisk bedömning av vilka legala utmaningar som bör hanteras av EU. Detta görs utifrån piloter som visar verkliga fall. 3.3.2 Kunskapsspridning och återanvändning E-SENS ökar kunskapen kring olika länders utmaningar inom de olika domänerna. Det gäller både tekniskt och juridiskt såväl som verksamhetsmässigt. E-SENS ger kunskap och idéer om hur dessa byggstenar kan användas på nationell nivå. E-SENS har detaljerad kunskap om vad som händer inom IT-branschen i EU och informerar regeringar och myndigheter om detta. 11
NYTTAN MED E-SENS 3.3.3 Samarbete och långsiktig förvaltning E-SENS projektet kombinerar flera komponenter och domäner vilket gör att projektet är det största samarbetsprojektet i EU inom IT-området med över 20 nationer som deltagare. Har en nation ett verksamhetsbehov av att utbyta information med andra länder har E-SENS rätt kontaktnät samt metoder för att konkretisera detta snabbt. E-SENS har förstärkt det nordiska samarbetet. Det nordiska samarbetet har intensifierats i och med E-SENS med löpande avstämningar och gemensam hållning gentemot andra nationer i EU. E-SENS visar att det finns många områden där det nordiska samarbetet genererar verklig nytta för medborgarna och myndigheterna. E-SENS levererar färdiga byggstenar till CEF. De kan inte användas förrän E- SENS har lämnat över mogna byggstenar. Det innebär att de skall vara testade och anpassade för att klara av olika domäner. E-SENS arbetar fram ett förslag på förvaltning och styrning av byggstenarna till CEF och EU-kommissionen vilket gör att E-SENS är ett av de projekt som i högsta grad påverkar CEF. 12
STATUS I E-SENS ARBETSGRUPPER 4 Status i E-SENS arbetsgrupper 4.1 Projektledning och administration Denna arbetsgrupp är avsedd för ledning och samordning av hela E-SENS. Tyskland har rollen att leda E-SENS internationellt. Beträffande nationell koordinering och administration har ESV under 2015 lagt resurser på att koordinera arbetet kring de svenska piloterna och få dem godkända av E-SENS europeiska projektledning. ESV har också hjälpt de Svenska myndigheterna när det har dykt upp problem. Under 2015 har Bolagsverket, Tillväxtverket och E- GOVLAB tillsammans med de andra berörda pilotländerna visat att byggstenarna fungerar. De har också visat att det krävs mer arbete inom EU och det krävs arbete nationellt och för att få EIDAS att fungera. Under 2015 har det varit en del olika åsikter framförallt kring meddelandeutväxling. ESV har samordnat ståndpunkterna med övriga deltagande nordiska länder. ESV har dock inte kunna delta lika aktivt som 2014 då budgeten har varit mindre än tidigare år. 4.2 Kommunikation och marknadsföring Arbetsgruppen fokuserade på att skapa intresse och sprida information kring E- SENS, på både nationell och europeisk nivå. Under 2015 har ESV genomfört följande aktiviteter: Utställare på E-förvaltningsdagarna tillsammans med Tillväxtverket och Bolagsverket med välbesökt monter Uppdatering av ESV:s webbplats med ny information om E-SENS ESV har informerat om E-SENS till intresserade myndigheter och organisationer. Skatteverket är en sådan intressent. 4.3 Styrning och långsiktig förvaltning ESV var under 2014 aktiv i denna grupp som fokuserar på utvärdering av byggstenar samt utformning av ramverk, förslag på styrningsmodell och organisation inom området långsiktig förvaltning, styrning och livscykelhållning. Under 2015 har ESV inte deltagit i arbetet. 4.4 Juridiskt expertiscenter Målet med denna arbetsgrupp är att se till att de lösningar som tas fram är förenliga med lagar och förordningar i de pilotande länderna och om det finns hinder identifiera dessa och rapportera till EU-kommissionen. Gruppen ska också hjälpa till 13
STATUS I E-SENS ARBETSGRUPPER med att analysera kommande direktiv och förordningar som kan påverka val av lösningar. På detta sätt kan E-SENS lösningar komma att underlätta för medlemsländer att implementera nya direktiv. I arbetsgruppen ingår ett expertcenter med erfarna experter på legala frågor. Experterna kommer från olika medlemsländer och har specifik legal och rättslig kunskap inom ett eller flera av de olika områdena inom E-SENS. Från Sverige har experter nominerats inom elektronisk upphandling, elektronisk handel, företagsrörlighet och e-legitimering. Tyvärr har det inte funnits juridiska resurser i Sverige som har haft tid att arbeta aktivt inom området e-hälsa och rättsinformation. Av resursskäl har detta område under 2015 varit nedprioriterat till passiv bevakning. 4.5 Piloter Sverige har i slutet under 2015 fått pilotplanerna godkända för företagsregistrering och studenthantering. Båda piloterna testar byggstenarna elektronisk identifiering och e-underskrift samt innehar en domänspecifik semantikdel. Studenthantering använder även meddelandeutväxling mellan universitet. 4.5.1 Inköp: pilot om offentlig upphandling med e-kataloger Sverige har ej arbetat aktivt i detta pilotområde. Under 2014 fanns en idé om att leverera en e-katalog för att stödja upphandling. Konkurrensverket prioriterade inte arbete med en pilot under projektet E-SENS. Numera är det upphandlingsmyndigheten som ansvarar för e-upphandlingen i Sverige och som därmed beslutar om vilka satsningar myndigheten vill göra på området. Det finns förfrågan från E-SENS ledning om att E-GOVLAB deltar med utvecklingsresurser till att utveckla den e-tjänst som kommer att överlämnas till Kommissionen 2016. Denna e-tjänst kommer att kunna användas av de länder som väljer att genomföra en pilot inom ESPD/VCD (ej Sverige). Planering och prioriteringar kommer att ske under Q1 2016. 4.5.2 Hälso- och sjukvård Denna arbetsgrupp fokuserar på att identifiera och genomföra piloter inom områden som kompletterar de nu pågående satsningarna inom ramen för EU-projektet EPSOS. Här deltar Sverige inte i något pilotprojekt utan bevakar endast området passivt. 4.5.3 Rättsväsendet Sverige deltar inte i denna arbetsgrupp. 14
STATUS I E-SENS ARBETSGRUPPER 4.5.4 Företagsrörlighet: pilot om företagsregistrering Piloten har levererat enligt plan, och ses som en flaggsskeppspilot inom E-SENS. Det svenska deltagandet från Tillväxtverket och Bolagsverket har därmed blivit en förebild för andra europeiska länders domänpiloter. Denna pilot har också gjort att Tillväxtverket och Bolagsverket snabbt har kunnat ta fram en applikation för att hantera torgtillstånd. Applikationen använder samma infrastruktur som företagspiloten då infrastrukturen är generell. Under 2014 och 2015 har Sverige via Tillväxtverket, Bolagsverket och E-GOVLAB stöttat och samarbetat med Danmark och Norge kring deras E-SENS-noder Samarbetet och den gemensamt uppbyggda kunskapen har legat till grund för kravställning av EIDAS-noden. E-SENS projektet har via den svenska piloten för företagsregistrering samverkat med E-legitimationsnämnden och bidragit med kunskap för deras uppdrag angående den nationella infrastrukturen för att stödja EIDAS. Även de svenska experterna har hjälpt Näringsdepartementet med kunskap om frågor som har behandlats i det europeiska EIDAS nätverket. Utöver detta ledde Sverige semantikarbetet under piloten. Det handlade om att kartlägga de begrepp och processer som behövdes inom domänen företagsregistrering. 4.5.5 Studenthantering E-GOVLAB har utvecklat sin egen e-tjänst för Stockholms universitet på en lär plattform där åtkomst till tjänsten sker via E-SENS e-legitimationslösning. Universitetets tjänst kommer att testas i produktionsläge februari 2016. Nyttan med denna pilot förutom att förbättra autentiseringsförfarandet på lär plattformen är att för ytterligare ett verksamhetsområde pröva och utvärdera hanteringen av noterade Europeiska e-legitimationer och därmed bidra till förbättringar av denna hantering. 4.6 Byggstenar Syftet med denna arbetsgrupp är att ta fram de byggstenar som är nödvändiga för piloterna. En byggsten är oftast en teknisk specifikation eller standard som kan implementeras som en tjänst eller programvara. Inom denna arbetsgrupp utförs den konsolidering av byggstenar som de tidigare fem storskaliga pilotprojekten tagit fram. Parallellt i projektet har pilotgrupperna arbetat med att fånga och dokumentera domänspecifika krav Arbetsgruppen är uppdelad i fyra så kallade kompetenskluster. Det svenska konsortiet hade från början representation i samtliga kompetenskluster. 2015 har 15
STATUS I E-SENS ARBETSGRUPPER projektledaren för byggstenarna konsoliderat fyra arbetsgrupper till två arbetsgrupper. Alla delar täcks ändå in i följande områden 4.6.1 Transport av meddelande Denna arbetsgrupp har ansvar för komponenter för meddelandeutväxling även kallat e-delivery. Byggstenar som nu är nödvändiga för att etablera en infrastruktur där myndigheter, företag och privatpersoner ska kunna utväxla information. Vid sidan av protokollstandarder specificeras också tjänsteregister, elektroniska kuvertformat, adresseringslösningar med mera. Sverige var 2014 aktiv kring framtagande av krav och specifikationer. Under 2015 har inte ESV haft möjlighet till en lika aktiv medverkan. ESV har haft en passiv och bevakande roll. ESV har genomfört punktinsatser med granskning av specifikationer. E-SENS har påtalat att detta har en negativ inverkan på resultatet att Sverige inte har kunnat vara aktiv då Sverige har spetskompetens inom detta område. Det har också öppnat möjligheter för andra länder med mindre kunskap att driva mindre fördelaktiga linjer (t.ex. angående adressering). 4.6.2 Riktlinjer för elektroniska dokument och processer ESV har endast haft en passiv roll och gjort enstaka granskningar. 4.6.3 E-legitimering, elektroniska signaturer och säkerhetsfrågor Denna arbetsgrupp arbetar med e-legitimering, signering och närliggande säkerhetsrelaterade frågor och kompletterar det arbete som utförs inom STORK. Arbetsgruppen har initialt haft ett extra fokus på lösningar för elektroniska signaturer och har undersökt hur frågan hanterats i tidigare projekt. Ambitionen är att ta fram en gemensam konsoliderad lösning. Under 2015 har E-SENS tagit över de resultat som togs fram i STORK-projekten. 4.6.4 Ramverk för test och följsamhet mot specifikationer Arbetsgruppen för testramverk arbetar med att ta fram procedurer och rekommendera verktyg för att utföra tester. Testerna gäller exempelvis kontroll av att ett elektroniskt dokument är korrekt enligt gällande syntaxregler men det inkluderar även kontroll av överföringsprotokoll. Under 2014 var detta arbete stillastående på grund av avtalsproblem med leverantör på grund av avtals- och finansieringsproblem hos det turkiska företag som ansvarar för att sätta upp testmiljöer inom detta område. 2015 har arbetet kommit igång igen även om det har fått minska sin ursprungliga leveransplan. Ett samarbete mellan DG DIGIToch E-SENS finns nu etablerat kring processer och miljöer för test. Sverige har inte bidragit i detta arbete. 16
FORTSATT ARBETE 5 Fortsatt arbete 5.1 Förlängning av projektet E-SENS ledning föreslår en förlängning av E-SENS i 12 månader. Deltagarna i det svenska konsortiet är positiva till en förlängning. Det är dock viktigt att tydligt specificera de nyttor och arbetsuppgifter som kan bli aktuella. Danmark och Norge har liknande resonemang. Sverige har förslagit att en förlängning måste beslutas på General Assembly i februari 2016. Till dess är det viktigt att tydliggöra ramarna för en förlängning i E-SENS Technical Annex (TA)som är det styrande dokument som sammanfattar ekonomi, byggstenar, piloter och organisation. En förlängning innebär också att deltagande myndigheter behöver ha egna ekonomiska resurser. För ESV innebär det att budget för 2017 behöver levereras till Näringsdepartementet under 2016. 5.1.1 Bedömning av ESV och det svenska konsortiet angående en förlängning ESV gör en bedömning att E-SENS kommer att förlängas i ett år. I samtal inom det svenska konsortiet görs en samlad bedömning om att det finns ett värde av att fortsätta delta i E-SENS. Då svenska myndigheter har skyldighet att stödja EIDAS från september 2018 är det viktigt att vara med i det europeiska samarbetet för att kunna uppfylla förordningen. Exakt omfattning om fortsatt deltagande i E-SENS från Sveriges sida är inte fastställt än men kommer att klargöras under Q1 2016. 5.2 Planering för 2016 Under 2016 skall Sverige utvärdera de piloter som har genomförts. Då E-SENS ledning föreslår en förlängning av E-SENS behöver det svenska konsortiet diskutera och utvärdera vad detta kan innebära för det svenska deltagandet. Det är för tidigt att dra några slutsatser än men nedan följer några tänkbara möjligheter 5.2.1 Marknadsföring och kommunikation: utarbeta en kommunikationsplan för respektive svensk pilot delta på e-förvaltningsdagarna 2016 (vid en eventuell förlängning) fortsätta informera om E-SENS för intresserade myndigheter och företag 5.2.2 Piloter: 5.2.2.1 Företagsregistrering: Utökning med fler länder. Det kan vara Island och Storbritannien. 17
FORTSATT ARBETE Vidareutveckla eid och e-underskrift för att klara en eventuell produktionssättning Stödja en eventuell gemensam nordisk utveckling av EIDAS-nod utifrån kommissionens specifikationer. Stödja den nationella utvecklingen av Sveriges EIDAS nod Vidareutveckla semantik och språkstöd. 5.2.2.2 Studenthantering Införa meddelandeutväxling för lär plattformen. meddelandeutväxling kan användas för överföring av betyg, studentlistor och andra dokument som hanteras mellan universitet 5.2.3 Byggstenar: Sedan hösten 2015 innehar E-GOVLAB ett ordförandeskap i en arbetsgrupp för e-id under E-SENS. Denna grupp ansvarar för att ta emot och färdigställa resultatet från STORK 2.0, ett tidigare EU-projekt inom elektronisk identifiering och underskrift Arbetsgruppen ansvarar också för att ta fram interoperabilitetstester, och för Kommissionens räkning, genomföra en kartläggning av dagens e-id-infrastruktur för de olika medlemsländerna i EU/EES. E-GOVLAB har påbörjat kravställningsarbete och kommer under 2016 eventuellt att utveckla en adapter som fungerar som en brygga mellan dagens olika eid-lösningar och den kommande EIDAS-noden. E-GOVLAB kan erbjuda miljöer för interoperabilitetstester för meddelandeutväxling. Dessa miljöer kan användas för tester och konfiguration av myndigheter. 5.2.4 Andra åtaganden som kan bli aktuella: E-SENS har ont om javautvecklare. Därför har EGOVLAB fått förfrågan att på Europeisk nivå stödja utvecklingen av e-tjänsten (ESPD/VCD) inom WP 5.1 (E-Upphandling.). Stödet innebär endast stöd på Europeisk nivå och innebär inte i sig att Sverige deltar i en nationell pilot inom området eupphandling. Inom ramen för ESPD/VCD finns intresse av att ansluta tjänsten mot tjänster som har företagsinformation. Bolagsverket kan erbjuda och utveckla lösningar som underlättar för företagare i Sverige och Europa. 5.3 Regeringsuppdrag för deltagande myndigheter Vid en förlängning bör deltagande myndigheter ha ett regeringsuppdrag för att underlätta fortsatt deltagande i E-SENS. Detta gäller framförallt Bolagsverket och EGOVLAB som inte har regeringsuppdrag för E-SENS. Med ett regeringsuppdrag ökar tydligheten i respektive organisation om att stödja detta EU-projekt. 18
FORTSATT ARBETE 5.4 Nytt uppdrag för ESV Under CEF, EIDAS, OPENPEPPOL och i E-SENS finns samverkansgrupper kring meddelandeutväxling kallad e-delivery. E-legitimationsnämnden företräder Sverige i motsvarande samverkansgrupper inom e-id och e-underskrift. Sverige behöver motsvarande representation inom meddelandeutväxling. ESV finns representerat i OPENPEPPOL och E-SENS. Därutöver har ESV ett regeringsuppdrag att samordna e-förvaltningsarbetet i staten. Det gör ESV till en lämplig kandidat för att samordna detta arbetet inom meddelandeutväxling. ESV föreslår att ESV får ett uppdrag av Näringsdepartementet att representera Sverige i de samverkansforum som behandlar området. Det ger också ESV en möjlighet att koordinera och kartlägga de behov som finns i Sverige inom området och driva utvecklingen i den riktning som Sverige önskar. Det är också angeläget att sprida resultat från europeiska initiativ till svenska intressenter. I denna roll behöver samarbete med myndigheter landsting och kommuner genomföras. Exempel på viktiga organisationer att involvera i detta arbete är Försäkringskassan, Skatteverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Tillväxtverket och Bolagsverket. E-legitimationsnämnden är också en viktig aktör liksom E- samverkansprogrammet. ESV kan också koordinera samordningen med de nordiska länderna som redan har utsett representanter i samverkansgrupperna. Norge och Danmark har uttryckt behov av stöd från Sverige. 19
RISKER OCH MÖJLIGHETER 6 Risker och möjligheter Följande riskområden har identifierats och hanterats i projektet under 2015: En begränsad budget vilket har inneburit att ESV inte haft möjlighet att delta i alla möten som man borde ha deltagit i. ESV har också varit tvungna att nedprioritera Sveriges deltagande i området styrning, förvaltning och meddelandeutväxling. Då Sveriges infrastruktur (e-legitimation 2) för att stödja EIDAS ej är på plats har inte piloterna kunnat gå i produktion. Risker för 2016 Ont om tid för att hinna planera och uppdatera Technical Annex på ett kvalitativt sätt. Detta kan innebära att det råder osäkerhet och bristande information för den formella röstningen av en eventuell förlängning i februari Att nyckelresurser i E-SENS slutar på grund av andra åtagande vilket kan minska produktiviteten E-SENS bedöms ha pengar kvar för en fortsättning. Deltagande myndigheter och länder behöver även tillföra egna pengar vid en förlängning. 20
REDOVISNING AV EKONOMISKT UTFALL 2015 7 Redovisning av ekonomiskt utfall 2015 Nedan presenteras ESV:s intäkter och kostnader för 2015. Notera att detta är en prognos eftersom kostnader för december ännu inte är införda. ESV har förbrukat 1 400 000 kr (anslag 2:6 ap.2). Tabell: Kostnader och intäkter för 2015 (prognos) Benämning Summa (kr) Benämning Summa (kr) Personalkostnader 1 200 000 Anslag från regeringen 1 400 000 Konsultkostnader 50 000 EC bidrag 50 000 Övriga kostnader 200 000 Summa kostnader 1450 000 Summa intäkter 1 450 000 Det minskade EC bidraget huvudsak på följande två faktorer: Minskat aktivt arbete i arbetsgrupperna Nyttjas mindre eftersom administrationen tog mer resurser än vad bidraget gav 21
ESV gör Sverige rikare Vi har kontroll på statens finanser, utvecklar ekonomistyrningen och granskar Sveriges EU-medel. Vi arbetar i nära samverkan med Regeringskansliet och myndigheterna. Ekonomistyrningsverket Drottninggatan 89 Tfn 08-690 43 00 Box 45316 Fax 08-690 43 50 104 30 Stockholm www.esv.se