Kil-Ställdalen, plankorsning i Mölnbacka

Samrådsunderlag Kil-Ställdalen, plankorsning i Mölnbacka Forshaga kommun, Värmlands län Vägplan, 2015-08-28 Projektnummer: B531047

TMALL 0092 Mall planbeskrivning v.2.0 Trafikverket Postadress: Box 1015, 651 15 Karlstad E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Samrådsunderlag Kil-Ställdalen, plankorsning i Mölnbacka Författare: Tyréns AB Dokumentdatum: 2015-08-26 Version: 1 Kontaktperson: Marie-Louise Edstam, Trafikverket 2

Innehåll 1. BESKRIVNING AV PROJEKTET, DESS BAKGRUND, ÄNDAMÅL OCH PROJEKTMÅL 6 1.1. Planläggningsprocessen 6 1.2. Ändamål och projektmål 6 1.3. Bakgrund och tidigare utredningar 7 2. MILJÖBESKRIVNING 8 3. FÖRUTSÄTTNINGAR 8 3.1. Vägens funktion och standard 8 3.1.1. Nuvarande anläggning och trafiksäkerhet 8 3.1.2. Kollektivtrafik 9 3.1.3. Övrig infrastruktur 9 3.2. Trafik och användargrupper 9 3.3. Lokalsamhälle och regional utveckling 9 3.4. Landskapet och staden 9 3.5. Miljö och hälsa 9 3.6. Byggnadstekniska förutsättningar. 11 3.6.1. Ledningar 11 3.6.2. Geologi och geoteknik 11 4. DEN PLANERADE VÄGENS LOKALISERING OCH UTFORMNING MED MOTIV 12 4.1. Val av utformning 12 4.2. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs 12 5. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER AV PROJEKTET 13 5.1. Trafik och användargrupper 13 5.2. Lokalsamhälle och regional utveckling 13 3

5.3. Miljö och hälsa 13 5.3.1. Riksintressen 13 5.3.2. Landskap 13 5.3.3. Natur- och kulturmiljö 13 5.3.4. Hälsa 13 5.4. Påverkan under byggnadstiden 14 6. ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖBALKENS ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER, MILJÖKVALITETSNORMER OCH BESTÄMMELSER OM HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTENOMRÅDEN 15 6.1. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler 15 6.2. Miljökvalitetsnormer 15 6.2.1. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft 15 6.2.2. Miljökvalitetsnorm för fisk- och musselvatten 15 6.2.3. Förordningen om omgivningsbuller och EU:s bullerdirektiv 15 6.2.4. Miljökvalitetsnormer för vatten 16 6.3. Bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden 16 7. MARKANSPRÅK OCH PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING 16 7.1. Vägområde för allmän väg med vägrätt 16 7.2. Område med tillfällig nyttjanderätt 17 8. FORTSATT ARBETE 17 9. GENOMFÖRANDE OCH FINANSIERING 18 9.1. Formell hantering 18 9.1.1. Fastställelsebeslutets omfattning och rättsverkan 18 9.1.2. Påverkan på kommunala planer 18 9.2. Genomförande 19 9.2.1. Organisatoriska frågor 19 Tidplan 19 9.2.2. Tekniska frågor 19 9.3. Finansiering 19 9.3.1. Anläggningskostnader 19 9.3.2. Finansiering 19 10. UNDERLAGSMATERIAL OCH KÄLLOR 20 10.1. Skriftliga 20 4

10.2. Digitala 20 10.3. Övrigt 20 5

1. Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål 1.1. Planläggningsprocessen Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan. I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen eller järnvägen ska byggas. Hur lång tid det tar att få fram svaren beror på projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar, vilken budget som finns och vad de berörda tycker. I början av planläggningsprocessen tar Trafikverket fram ett s.k. samrådsunderlag (detta dokument) som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Länsstyrelsen beslutar sedan om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I så fall ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram i det vidare arbetet med väg- eller järnvägsplanen, där Trafikverket beskriver projektets miljöpåverkan och föreslår försiktighets- och skyddsåtgärder. Om projektet ej innebär betydande miljöpåverkan ska en miljöbeskrivning tas fram eller vidareutvecklas från samrådsunderlaget. Planen hålls tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter innan Trafikverket färdigställer. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan Trafikverket sätta spaden i jorden. Samråd är en viktig del av planläggningen under hela processen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialog med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få in relevanta synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse. Figur 2.1 Planeringsprocessen för väg och järnväg 1.2. Ändamål och projektmål I projektet Kil Ställdalen Kapacitetshöjande åtgärder byggs järnvägen om och till på olika sätt för att möjliggöra en ökad trafikering och kapacitet i stråket Kil-Ställdalen som är en del av Bergslagsbanan. Utöver utbyggnaden av ett antal mötesstationer så görs 6

signalåtgärder för att klara denna kapacitetsökning på sträckan och högre hastigheter. De ökade hastigheterna och den planerade trafikeringsökningen ställer nya krav på säkerhet för passagerna på banan, vilket innebär att plankorsningar kommer att behöva stängas eller byggas om. De delmål som gäller för plankorsningarna i projektet är: Trafiksäker passage för vägtrafiken Möjliggöra hastighetsökning och kapacitetsökning inom ramen för de trafiksäkerhetsregler som gäller 1.3. Bakgrund och tidigare utredningar Ombyggnaden av sträckan Kil-Ställdalen innebär att många plankorsningar längs banan måste stängas för att minska trafiksäkerhetsriskerna med passager, medan ett antal kan byggas om enligt gällande trafiksäkerhetsstandard. Den befintliga plankorsningen i Mölnbacka är en av banans många plankorsningar som utretts i en särskild utredning Utredning plankorsningar Kil Ställdalen och som måste byggas om av trafiksäkerhetsskäl på grund av att järnvägens om- och tillbyggnad. Figur 2. 2 Översiktskarta Bergslagsbanan mellan Deje och Molkom. 7

2. Miljöbeskrivning Miljöbeskrivningen i denna plan har integrerats i planbeskrivningen. Under kapitel 4 Förutsättningar finns ett avsnitt Miljö och Hälsa, där alla kända miljövärden och eventuell miljöbelastning idag redovisas. Kapitlet 6 Effekter och konsekvenser av projektet redovisar en bedömning av den kända påverkan och de konsekvenser som projektet innebär i driftskedet och byggskedet. Kapitel 7 redovisar en samlad bedömning av projektets konsekvenser, inklusive miljökonsekvenser. 3. Förutsättningar 3.1. Vägens funktion och standard Figur 3.1. befintlig väg 737 och plankorsningen öster om gamla Mölnbacka station 3.1.1. Nuvarande anläggning och trafiksäkerhet Årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) för den aktuella sträckan på den statliga vägen 737 uppgår till ca 11 fordon varav 1 tungt fordon (NVDB). Vägen har bärighet enligt klass BK1 och är till stor del grusbelagd, med asfalt på delar av den sträcka som ska dras om vid plankorsningen. Hastighetsbegränsningen är 70 km/h. Inga kända olyckor har skett på sträckan. Merparten av biltrafiken har antingen start- eller målpunkt vid bostäder eller verksamheter i närområdet. 8

3.1.2. Kollektivtrafik Ingen kollektivtrafik går idag denna väg och det kommer inte att blir några förändringar efter den planerade ombyggnaden. 3.1.3. Övrig infrastruktur Väg 737 passerar järnvägen mellan Kil och Ställdalen i utkanten av Mölnbacka station. Järnvägens trafikering idag är låg, men genom projektet kapacitetshöjande åtgärder för sträckan Kil-Ställdalen så kommer detta att förändras så att ca ett 20-tal tåg kommer att ha möjlighet att passera på banan efter ombyggnaden. Det är och kommer fortsatt att vara främst godstrafik på banan. 3.2. Trafik och användargrupper Idag trafikeras järnvägssträckan Kil-Ställdalen i begränsad omfattning av godstrafik och enstaka persontåg. Vägen trafikeras av lokaltrafik i form av boendetrafik i området och lasttransporter som bl.a. härrör till skogsindustrin. 3.3. Lokalsamhälle och regional utveckling Närmaste lokalsamhälle är Deje som ligger några kilometer från det berörda området. Mölnbacka station finns mellan Deje, Forshaga och Molkom. Skogsindustrin är största privata arbetsgivare och skogsbolag (Bergviks skog), äger marken kring det berörda projektområdet. 3.4. Landskapet och staden Projektet berör ett område intill det gamla stationsområdet i Mönbacka och är lokaliserad ute på landsbygden i ett relativt flackt landskap som till stora delar består av skog, med några öppna ytor i form av hyggen. Enstaka hus finns i närheten av vägen och järnvägen. Det bedöms inte finnas några större landskapsvärden i området. 3.5. Miljö och hälsa Ombyggnaden av plankorsningen berör ett mycket litet område kring den gamla plankorsningen och stationen i Mölnbacka. I närområdet kring befintlig och ny plankorsning finns inga kända miljövärden utöver resterna av den gamla stationen i Mölnbacka. Lämningarna av stationen bedöms inte beröras av plankorsningens flytt. Inga övriga känsliga miljöer som kan komma att påverkas av åtgärderna i projektet har identifierats. 9

Figur 3.2 Gamla Mölnbacka stationsområde Inom det influensområde som berörs av ombyggnadsåtgärder har det inte heller identifierats några biotopskyddade områden eller skyddsvärda biotoper som omfattas av det allmänna biotopskyddet. Figur3.3. Miljövärden i närområdet kring Mönbacka gamla station Den gamla plankorsningen och vägen var utformad för att passera utanför den järnvägsfastighet som utgör stationen med omnejd. Med tanke på dagens utformning så utgör plankorsningen en barriär och kan utgöra en trafiksäkerhetsrisk om hastigheten på banan ökas. 10

Då korsningen flyttas kommer järnvägsmark att beröras, där det kan finnas föroreningar intill spåren. Den delen av befintlig väg som ska rivas och återställas är idag asfaltbelagd och i asfalt eller underliggande marklager kan det förekomma föroreningar. Inga provtagningar har genomförts, men kommer att hanteras i det kommande arbetet, inför eller i byggskedet. Enligt de bullerberäkningar som genomförts så kommer vägbullret att maximalt uppnå 60 db(a) och det ekvivalenta bullret kommer att uppgå till 25 db(a ) för huset på fastigheten Mölnbacka 1:10. Riktvärdena för bulleråtgärder på bostäder är 70 db(a) maxvärde och 55 db(a) för ekvivalent buller. Bullerberäkningar visar att bostaden kommer att få bullervärden som ligger över riktvärdena för buller från järnvägen. Överskridande av riktvärden för buller från järnvägen hanteras i ett särskilt projekt inom huvudprojektet Kil-Ställdalen. Bullerfrågor kring bostaden på fastigheten Mölnbacka 1:10 kommer att hanteras vidare utanför vägplanen inom det särskilda bullerprojekt som ingår i Kil-Ställdalenprojektet. 3.6. Byggnadstekniska förutsättningar. 3.6.1. Ledningar Optokabel samt mellanortskabel (MOK) finns direkt söder om järnvägen och kommer att beröras av flytten av vägen/korsningen då den ligger parallellt med spåren. Även de elledningar, med Fortum som ägare, som ansluter till fastigheten Forshaga Mölnbacka 1:10 sydväst om planerad plankorsning kan komma att beröras indirekt. Ledning går delvis parallellt med järnvägen och kommer att beröras av korsande väg på fastigheten Forshaga Mölnbacka 1:11. Hänsyn till påverkan måste tas under byggnationen. 3.6.2. Geologi och geoteknik Borrningar och provtagning har gjorts i den nya vägsträckningen som grund för vidare arbete. Längst i söder består befintlig väg 737 av ca 0,5 meter fyllning av grusig sand, som underlagras av torrskorpelera ovan grusig siltig morän vid 0,9 meter under markytan. Strax söder om järnvägen, mellan cirka km 0/000-0/080 passerar den aktuella sträckningen genom skogsmark där ytjordlagret utgörs av mulljord. Under mulljorden finns torrskorpelera som på cirka 0,9-1,5 meters djup övergår till grusig siltig morän. Kring km 0/100, strax innan plankorsningen, utgörs ytskiktet av ett cirka 0,7 meter mäktig organisk jord av dykaraktär. Under den organiska jorden följer ett cirka 0,9 meter mäktigt lager av siltig lera, vilken övergår till sandig siltig morän nedåt i marken. Mellan km 0/100-0/213 övergår marken och jorden till att generellt överst bestå av fyllningsmaterial. Mäktigheten på fyllningsmaterialet varierar och består omväxlande av grusig siltig sandmorän, sand, silt och inslag av tegel och block utöver själva banvallen. Den befintliga banvallen som ska passeras består av en befintlig sprängstenfyllning som har en nivåskillnad på ca 3 meter från fot till krön. På den norra delen av sträckan, norr om järnvägen, har förmodat berg påträffat mellan 1 4 meter under markytan. 11

Inga grundvattenrör har installerats vid undersökningstillfället. Grundvattenytan har dock observerats i skruvborrhål vid cirka km 0/120 till 2,5 meter under markytan. Observationen har gjorts i juni månad 2015. 4. Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv 4.1. Val av utformning Den befintliga plankorsningen i Mölnbacka måste byggas om av trafiksäkerhetsskäl på grund av järnvägens om- och tillbyggnad, se kap 2.3.. Ombyggnaden innebär att plankorsningen flyttas ca 50 m västerut, in på området för den tidigare stationen Mölnbacka, för att räta ut passagen över järnvägen. Plankorsningen byggs om enligt gällande trafiksäkerhetsstandard, vilket innebär en raksträcka med fri sikt på 30 m på vardera sidan om spåret utan vägkorsningar. Vägen breddas även 0.5 m på varje sida omedelbart innanför kryssmärkena och profilen justeras. En A-anläggning med helbomsanläggning byggs, vilket innebär signaler och bommar som är full vägbredd. Den tidigare passagen slopas, liksom den del av vägen som ligger på norra sidan om spåren. Flytten av korsningen innebär både att vägrätten upphör på den del av vägen som slopas och att mark norr om spåren återställs till tidigare ändamål. Projektet innebär också att ny mark tas i anspråk med vägrätt norr och söder om befintligt spår. Figur 4.1. Ny plankorsning vid gamla Mölnbacka station 4.2. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs 12

Inga skyddsåtgärder eller försiktighetsmått som ska redovisas på plankarta och fastställas krävs i detta projekt. Skyddsåtgärder för byggskedet redovisas under kap. 6.6. 5. Effekter och konsekvenser av projektet 5.1. Trafik och användargrupper Projektet har positiv effekt för trafikanter på vägen då ombyggnaden innebär ökad trafiksäkerhet för alla användargrupper som nyttjar plankorsningen. Projektet får positiva konsekvenser för vägtrafiken och trafiksäkerheten. Projektet bidrar också till att möjliggöra att den trafikering och de hastigheter som planerats på järnvägen är genomförbara. Projektet får positiva konsekvenser för trafiken på järnvägen. 5.2. Lokalsamhälle och regional utveckling Projektet kommer inte att påverka några verksamheter av typen företag, skolor, offentliga byggnader eller liknande eftersom inga sådana verksamheter finns där åtgärderna genomförs. Ombyggnad av plankorsningen bedöms inte innebär några effekter på lokalsamhället. Den regionala utvecklingen kan påverkas positivt av ökade möjligheter till godstransporter på järnvägen vilket beror på ökad kapacitet och ökade hastigheter. Ombyggda plankorsningar är en del av förutsättningarna för dessa effekter. 5.3. Miljö och hälsa 5.3.1. Riksintressen Det enda riksintresse som finns området och berörs av projektet är riksintresse enligt MB kap 3, kommunikationer, järnvägen Bergslagsbanan. Projektet berör detta riksintresse positivt då framkomligheten och trafiksäkerheten påverkas positivt av projektet med ny plankorsning. Positiva konsekvenser uppstår för riksintressena. 5.3.2. Landskap Då det inte finns några speciella landskapsvärden som berörs och anläggningen som byggs är liten till sin omfattning så bedöms inte denna ge någon märkbar påverkan på landskapsbilden. Möjligen kan plankorsningen bli något mer synlig då profilen justeras för att få en plan passage. Konsekvenserna på landskapsbilden bedöms bli små. 5.3.3. Natur- och kulturmiljö Då det inte finns några natur- eller kulturvärden som bedöms beröras av projektet, så kommer inga sådana miljövärden påverkas. Inga konsekvenser bedöms uppstå för naturoch kulturmiljön. 5.3.4. Hälsa Då plankorsningen blir mer trafiksäker så kommer riskerna vid passage att minska och barriäreffekten som den gamla passagen bedöms vara densamma eller minska, vilket är positivt. Inga negativa konsekvenser kommer att uppstå av anläggningen. 13

Om det finns föroreningar i vägbana eller intill järnvägen så kommer dessa att tas bort, vilket innebär positiva effekter för markmiljön, naturen och hälsa för den som kommer i kontakt med marken i olika sammanhang. Om sådana föroreningar finns och tas bort blir det positiva konsekvenser, om inga föroreningar som behöver tas bort finns på platsen så medför projektet inga konsekvenser. 5.4. Påverkan under byggnadstiden Byggtrafik kan medföra tillfälliga störningar för bostaden som har infart i närheten av den nya plankorsningen som ligger på den allmänna vägen 737. Åtgärder ska så långt som det är möjligt planeras och genomföras för att förhindra störningar. Åtgärderna kan vara fysiska, men kan även innebära att ny teknik tillämpas och att använda resurssnåla byggmetoder. I entreprenörens miljöplan kommer åtgärder för att begränsa negativ påverkan att anges. Kontrollprogram kommer även att tas fram under byggtiden. Buller, vibrationer och damning från maskiner och byggverksamhet kan förekomma under byggskedet, men det finns inte många bostäder eller några verksamheter i närheten som kan påverkas. Tidsbegränsning av bullrande och vibrerande verksamhet ska ske vid behov. Entreprenören ska i sin miljöplan i det löpande arbetet kunna visa hur man uppfyller gällande riktvärden. Entreprenören ska välja maskiner, utrustning och arbetsmetod som ger minsta möjliga bullerstörning. Kontroll av byggbuller under byggtiden ska ske från entreprenörens sida så att man uppfyller gällande riktlinjer. För att motverka damning ska vid behov skydd av jordmassor ske med dammbindande åtgärder som t.ex. täckning eller bevattning. Även påverkan från byggtrafik och transporter på byggvägar ska vid behov minimeras genom dammbindande åtgärder på vägarna. Under byggtiden kommer kemikalier, hydrauloljor, petroleumprodukter mm att hanteras. Särskilt uppmärksamhet ska iakttas vid hantering av dessa ämnen som kan förorena mark och vatten. Entreprenören ska ha en väl fungerande beredskap och utrustning för att omhänderta oförutsedda utsläpp som kan leda till skada på vattendragen, t.ex. spill från arbetsmaskiner. Det har i detta skede inte identifierats några naturvärden som kan påverkas negativt, men allmän försiktighet ska råda. Om markföroreningar påträffas i de pågående markundersökningarna, ska dessa saneras innan eller i samband med byggandet av mötesstationen. Berörda fastighetsägare ges fortlöpande information om byggnationen. 14

6. Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden 6.1. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler Hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken ger en gemensam grund för både fysisk planering och olika prövningsbeslut. Hushållningsbestämmelserna utgör samhällets grundläggande synsätt på vad som är god hushållning med den fysiska miljön. Bergslagsbanan utgör ett riksintresse enligt hushållningsbestämmelserna. Riksintresset berörs positivt av den trafiksäkring som projektet innebär och möjliggör den kapacitets- och hastighetsökning som banan byggs om för, vilket innebär att fler miljövänliga transporter av gods kan ske på banan. Inga andra riksintressen enligt bestämmelserna berörs. 6.2. Miljökvalitetsnormer Det finns idag miljökvalitetsnormer för utomhusluft, olika parametrar i fisk- och musselvatten, omgivningsbuller samt en förordning om vattenförvaltning med sikte på miljökvalitetsnormer. 6.2.1. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft Regeringen utfärdade år 1998 en förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. De ämnen som reglerades var kvävedioxid/kväveoxider, svaveldioxid och bly. Förordningen har sedan dess reviderats ett antal gånger och kompletterats med ytterligare normer, för partiklar (PM10), bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. Normerna för utomhusluft riskerar främst att överskridas i anslutning till hårt trafikerade gator och vägar i större tätorter. Inga av normerna riskerar att överskridas på grund av utbyggnaden, varken under driften eller i byggskedet. 6.2.2. Miljökvalitetsnorm för fisk- och musselvatten Normerna för fisk- och musselvatten avser endast vissa, i författningen utpekade, vatten. Åtgärderna vid utbyggnad av plankorsningen vid Mölnbacka berör inte något vatten som pekats ut. 6.2.3. Förordningen om omgivningsbuller och EU:s bullerdirektiv Direktivet om bedömning och hantering av omgivningsbuller syftar till att samordna bullerarbetet i EU genom gemensamma bullermått, gemensamma kartläggnings- och bedömningsmetoder, information till allmänheten och fastställda handlingsplaner. Direktivet ska också vara en grund för åtgärder för att minska buller från större källor, i synnerhet väg- och järnvägsfordon och infrastruktur, flygplan och helikoptrar samt större industriell verksamhet. Trafikeringen på väg 737 är mycket låg och kommer inte att förändras med ombyggnaden av plankorsningen, så vägen berörs inte av förordningen om 15

omgivningsbuller. Inte heller omfattas Forshaga kommun, där Mölnbacka ligger, med sina ca 11 000 invånare av förordningen (kartläggning för kommuner över 100 000 invånare). 6.2.4. Miljökvalitetsnormer för vatten En miljökvalitetsnorm utgår från ett vattens status år 2009, samt en bedömning av om vattnet är konstgjort, kraftigt modifierat eller om ett undantag ska tillämpas. Miljökvalitetsnormen är den vattenkvalitet som åtgärdsprogrammen ska syfta till att uppnå. Inget vattendrag som har miljökvalitetsnormer berörs av detta projekt. 6.3. Bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden Hushållningen med mark och vattenområden påverkas inte i någon större omfattning av projektet, en viss mängd mark tas i anspråk som nytt vägområde, men mark återlämnas och återställs också i minst lika stor omfattning. 7. Markanspråk och pågående markanvändning Trafikverket kan med stöd av fastställd vägplan ta den mark som behövs med vägrätt för vägändamål samt ta mark i anspråk för tillfälliga behov under byggtiden. Trafikverket eftersträvar att i första hand lösa markåtkomsten genom frivilliga överenskommelser med berörda fastighetsägare och rättighetshavare. I en särskild fastighetsförteckning redovisas de som berörs av vägplanen samt anges hur fastigheter och rättighetshavare påverkas av vägplanen och byggande av ny väg. 7.1. Vägområde för allmän väg med vägrätt Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark eller annat utrymme för väg med stöd av en fastställd vägplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består. Vidare får myndigheten tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra tillgångar och alster som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Vägrätten upphör när en väg dras in. Flytten av korsningen innebär att ny mark behöver tas i anspråk i samband med att plankorsningen flyttas. Den enda fastighet som berörs direkt, utöver Trafikverkets (Forshaga Mölnbacka 5:5) är Forshaga Mölnbacka 1:11, som ägs av Bergvik Skog AB. I samband med flytten upphävs vägrätt för befintligt vägavsnitt norr om järnvägen och intill befintlig plankorsning och marken återställs på den norra sidan innan rättigheterna återförs till markägaren. Vägrätten upphävs också för vägavsnittet mellan befintlig och ny plankorsning (ca 150 m) på den södra sidan järnvägen och övergår från allmän statlig väg till enskild väg. Därmed övergår ansvaret för skötsel och underhåll till den samfällighet som har ansvaret för anslutande enskild väg enligt överenskommelse, se bilaga X. Trafikverket har kontinuerligt haft samråd med Bergvik Skog angående pågående projektering och i vilken omfattning Trafikverket tar nya mark till vägrätt i anspråk eller drar in vägrätt. Ny mark med vägrätt som tas i anspråk (Forshaga Mölnbacka 1:11): ca 1750 m 2 16

Mark där vägrätten dras in: ca 2200 m 2 Mark där statligt vägunderhåll övergår till enskilt vägunderhåll: ca 1800 m 2 Byggandet av den nya plankorsningen kan starta när väghållaren har fått vägrätt, även om man inte har träffat någon ekonomisk uppgörelse för intrång och annan skada. Värdetidpunkten för intrången är den dag då marken togs i anspråk. Den slutliga ersättningen räknas upp från dagen för ianspråktagandet med ränta och index tills ersättningen betalas. Eventuella tvister om ersättningen avgörs i domstol. 7.2. Område med tillfällig nyttjanderätt I vägplanen ges också möjlighet att ta mark i anspråk med tillfällig nyttjanderätt som kan användas under byggtiden. Områdena kommer att användas som uppställningsytor för arbetsbodar och maskiner samt upplag av massor som behövs till byggnationen. Nyttjanderätten gäller under hela byggnadstiden och fram till godkänd slutbesiktning. Marken återställs innan det återlämnas. 8. Fortsatt arbete Provtagningar av schaktmassor kommer att ske innan byggnation. I det fortsatta arbetet med projektering och byggande av den nya plankorsningen så kan eventuell sanering av massor komma att bli aktuell. Sanering av marken pga. markföroreningar, samt de krav som ställs på varsam hantering av förorenade massor, hanteras inför byggskedet. Sanering är generellt en positiv åtgärd för marken och minskar risken för föroreningsspridning t.ex. till grundvattenförande lager. Om förorenade massor påträffas ska dessa omhändertas på godkänd mottagningsanläggning. Anmälan ska ske till tillsynsmyndigheten om avhjälpandeåtgärder för massorna, senast 6 veckor innan schaktarbetena påbörjas. Tillfällig och permanent uppläggning av förorenade jordmassor kräver anmälan eller tillstånd från tillsynsmyndigheten. För återanvändning av massor vid anläggningsarbeten gäller att vid ringa föroreningsrisk ska en anmälan till tillsynsmyndigheten göras. Vid mer än ringa föroreningsrisk ska en tillståndsansökan till tillsynsmyndigheten göras. För transporter av förorenade massor och farligt avfall krävs särskilda tillstånd. Transporter till och från arbetsplatsen kommer att ske i anslutning till det allmänna vägnätet. Transporterna regleras främst av vägtrafiklagstiftning. Inga kända fornlämningar eller kulturmiljövärden har identifierats i detta skede. Om det i samband med anläggningsarbetena skulle påträffas fornlämningar kommer arbetet i enlighet med gällande kulturmiljölagstiftning att avbrytas och kontakt att tas med Länsstyrelsen i Värmland. 17

9. Genomförande och finansiering 9.1. Formell hantering 9.1.1. Fastställelsebeslutets omfattning och rättsverkan Prövning och fastställande av planer görs av en central enhet inom Trafikverket, Juridik och Planprövning, som med hänsyn till krav på opartiskhet och objektivitet bl.a. är skild från Trafikverkets verksamhet som ansvarar för investeringsprojekt. Fastställelsebeslut kan överklagas, ärendet prövas då av regeringen. Fastställelsebeslutets huvudsakliga omfattning avser fastställelse av plankartornas uppgifter om gränser och markanspråk för järnvägen, spårens läge i plan och höjd, servicevägar och skyddsåtgärder. Eventuella villkor som bedöms vara erforderliga kan tillkomma. En vägplan som vunnit laga kraft ger väghållaren (Trafikverket) rätt att ta i anspråk mark med vägrätt enligt 30 väglagen eller med tillfällig nyttjanderätt enligt 35 väglagen. Fastställelsebeslutets huvudsakliga omfattning avser fastställelse av plankartornas uppgifter om gränser och markanspråk för vägen, vägens läge i plan och höjd, skyddsåtgärder och eventuella skyddsåtgärder. Eventuella villkor som bedöms vara erforderliga kan tillkomma. Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger följande rättsverkningar: Trafikverket ges rätt att bygga järnvägsanläggningen i enlighet med fastställelsebeslutet och de villkor som anges i beslutet. Trafikverket ges rätt att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för en väg, trots den rätt som någon annan kan ha till fastigheten. Trafikverket är skyldig att lösa in mark som ska användas permanent för järnvägsändamål om fastighetsägaren begär det. Väghållaren erhåller också en tidsbegränsad nyttjanderätt (tillfällig nyttjanderätt) till marken eller utrymme i samband med byggandet av vägen för t.ex. tillfälliga upplagsplatser. För den mark eller utrymme som tas i anspråk erhåller fastighetsägare ersättning. Vad som utgör allmän väg och väganordning läggs fast. 9.1.2. Påverkan på kommunala planer Forshaga kommuns översiktsplan är relativt ny och aktuell, från 2010. Projektet strider inte mot översiktsplanen, utan stöder planens framtidsanalys vad gäller kommunikationer och infrastruktur, där det bl.a. lyfts fram önskemål om ökad trafiksäkerhet och kommunen har en målsättning att omfördela trafik från vägtrafik till mer miljövänlig järnvägstrafik en utbyggnad av järnvägen. Inga kommunala detaljplaner eller områdesbestämmelser berörs i området runt och i närheten av plankorsningen. 18

9.2. Genomförande 9.2.1. Organisatoriska frågor Framtagandet av denna vägplan har initierats av Trafikverket. Arbetet har bedrivits i samråd med Forshaga kommun, Länsstyrelsen i Värmlands län, sakägare och allmänheten. Trafikverket ansvarar för upprättande och granskning (tidigare utställning) av vägplanen. Fastställelse av vägplanen prövas och beslutas av särskild enhet inom Trafikverket. Trafikverket kommer att handlägga marklösenfrågor. Entreprenörer kommer att upphandlas för byggandet av anläggningen medan Trafikverket kommer att utföra byggledning och utöva kontroll av arbetet under byggtiden. Tidplan Tiderna nedan är uppskattade. Vintern/våren 2016 Våren 2017 Hösten 2017 Vägplanen fastställs Planerad byggstart Ny anläggning tas i drift 9.2.2. Tekniska frågor I genomförandeskedet tas en bygghandling fram som visar den tekniska utformningen av anläggningen. Bygghandlingen ska stämma överens med vägplanen. Byggandet av den nya plankorsningen för väg 737 beräknas ske med trafik under byggtiden. Befintlig plankorsning behålls öppen till dess att den nya plankorsningen är färdigställd vilket kan kräva en viss reglering eller tillfälliga ombyggnader i anslutningspunkterna norr och söder om järnvägen. Inför byggskedet görs en mer detaljerad planering. 9.3. Finansiering 9.3.1. Anläggningskostnader Beräknad totalkostnad för ombyggnaden av plankorsningen är cirka XX miljoner kronor, vilket inkluderar både entreprenad- och byggherrekostnader. 9.3.2. Finansiering Finansiering av vägen sker genom Nationell plan för transportsystemet. 19

10. Underlagsmaterial och källor 10.1. Skriftliga Banverket. 2003. Mötesstationer Ställdalen-Kil. Herrhult, Nytt mötesspår. Förstudie. BRVT 2000:4. Banverket. 2005. Förstudie Ställdalen-Kil. Kapacitetshöjande åtgärder. BRVT 2005:5. Banverket m.fl. 2010. Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021. Faunistica. 2013. Naturvärdesbedömning på sju platser längs järnvägslinjen Kil-Ställdalen. Regeringen. 2010. Fastställelse av nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet samt fastställelse av definitiva ekonomiska ramar för trafikslagsövergripande länsplaner för regional transportinfrastruktur för perioden 2010-2021. Trafikverket. 2012. Nya vägar och järnvägar så här planerar vi. Trafikverket. 2013. Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025. Remissversion 2013-06-14 Trafikverket. 2013. TRVÖK - Trafikverkets övergripande krav för fysisk planläggning av vägar och järnvägar. TDOK 2012:1151. Utredning plankorsningar Kil-Ställdalen. 2013-11-15 10.2. Digitala Forshaga kommun. www.forshaga.se Länsstyrelsens WebbGIS. www.lansstyrelsen.se/varmland Statistiska centralbyrån (SCB). www.scb.se Trafikverkets projekthemsida. www.trafikverket.se/kil-stalldalen SGU brunnsarkivet http://www.sgu.se/kartvisare/kartvisare-brunnar-sv.html Skogsstyrelsen Skogens källa http://www.skogsstyrelsen.se/aga-ochbruka/skogsbruk/karttjanster/skogens-kalla/ Riksantikvarieämbetet Fornsök http://www.raa.se/hitta-information/fornsok-fmis/ 10.3. Övrigt Lantmäteriet. 2015. Kartunderlag. 20

21

Trafikverket, 651 15 Karlstad Ort. Besöksadress: Hamntorget. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se