Prästlönetillgångarna i Uppsala stift

2015 Årsredovisning Prästlönetillgångarna i Uppsala stift

Verksamhetsuppföljning 2015 Distrikt Hälsingland Ljusnan Ljusdal Hudiksvall bollnäs Söderhamn Distrikt Gästrikland Gävle Dalälven Tierp Distrikt Uppland Uppsala Norrtälje Enköping Stiftsgräns Gräns för skogsdistrikt Större vattendrag 0 25 50 75 100 km 2

Prästlönetillgångarna i Uppsala stift 2015 Prästlönetillgångarna i Uppsala stift har under 2015 omsatt 241 miljoner kronor vilket gett ett resultat på knappt 195 miljoner kronor, inklusive resultat vid avyttring av prästlönefastigheter. Efter omföring av realisationsvinsten från försäljning av prästlönefastigheter, som ska tillföras prästlönefonden då det inte är utdelningsbart, återstår 66 miljoner kronor att disponera för utdelning. Egendoms- och fastighetsutskottet har beslutat föreslå stiftsstyrelsen föreslå fullmäktige att dela ut 56 miljoner kronor och överföra 10 miljoner kronor till balanserade vinstmedel. Prästlönetillgångarna i Uppsala stift består av prästlönefastigheter och en prästlönefond med ett sammalagt marknadsvärde den 31 december 2015 på 3 723 miljoner kronor. Det är en ökning med 132 miljoner kronor på ett år. Under året har 30 fastigheter med en sammanlagd areal på 2 171 hektar avyttrats. Tillgångarna har till ändamål att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse. Endast avkastningen får användas för ändamålet. Enligt kyrkoordningen ska tillgångarna förvaltas så effektivt som möjligt och på ett sådant sätt att de ger bästa möjliga uthålliga totalavkastning. Dessutom skall förvaltningen ske på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar. Naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen skall även beaktas i skälig omfattning. Prästlönetillgångarna har sitt ursprung i fastigheter som har ställts till Svenska kyrkans förfogande i syfte att avkastningen skulle användas för att avlöna församlingens präster. Numera fördelas hälften av avkastningen mellan församlingarna enligt de andelstal som fastställdes 1994-12-31. Den andra hälften tillförs stiftet som verksamhetsmedel. De bestämmelser som styr förvaltningen av prästlönetillgångarna återfinns i lagen om Svenska kyrkan och dess införandelag samt i den av Kyrkomötet beslutade kyrkoordningen. Närmare förvaltningsbestämmelser för prästlönetillgångarna finns i kyrkoordningens 46 kapitel. Genom kyrkoordningen har Svenska kyrkan delegerat sitt förvaltaruppdrag till stiften. I Uppsala stift svarar Egendoms- och fastighetsutskottet för förvaltningen av stiftets prästlönetillgångar. Förvaltningen har ett långsiktigt perspektiv och ett aktivt ansvarstagande i den dagliga verksamheten. Skogsförvaltningen är sedan 2001 certifierad enligt FSC. FSC är en förkortning av Forest Stewardship Council som är en oberoende internationell med- Inledning lemsorganisation som verkar för socialt ansvarstagande, ett miljöanpassat och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. Flera tvingande krav i FSCstandarden har siktet inställt på att värna den biologiska mångfalden i svensk skog. Förutom den dagliga hänsyn som tas när skogen brukas så har även 3 300 ha produktiv skogsmark eller 8,3 procent avsatts som naturvårdsavsättningar inom Uppsala stift. Miljöarbetet bedrivs även inom jordbruksförvaltningen genom att på olika sätt skapa incitament för en miljövänlig drift av arrendegårdarna och genom investeringar i miljövänliga uppvärmningssystem m.m. Konjunkturen och förväntningarna inför 2015 började försiktigt positivt men blev med facit i hand ett oroligt år inte minst geopolitiskt. Vad som händer i vår omvärld påverkar både fondens resultat och den industri som köper jordbrukets produkter och skog av Prästlönetillgångarna i Uppsala stift. Stockholmsbörsen startade starkt 2015 för att vända nedåt och sluta ungefär på samma nivå som vid årets början. Räntorna sjönk under nollnivå. Skogsindustrin har beslutat och påbörjat satsningar på ökad produktion av pappersmassa och byggsektorn börjar gå bra. Prästlönefonden har under året fyllts på med de medel som realiserats från de fastighetsförsäljningar som genomförts. Fonden har avkastat mer än budget främst på grund av realisationsvinster som uppstått i samband med omallokering. Kostnaderna har också ökat som en följd av en större total fond. Fonden har bildats av medel från försäljning av prästlönefastigheter och förvaltas enligt de etiska krav som fastställts i finanspolicyn för Svenska kyrkans nationella nivå. Virkesintäkterna landade 3,5 miljoner kronor under budget beroende på minskade avverkningsvolymer på grund av försålda skogsfastigheter, en högre andel gallring samt sjunkande virkespriser. Avverkningskostnaderna har sjunkit på grund av den minskade avverkningsvolymen. Denna tryckta årsredovisning består av två delar, först en sammanfattande del och därefter den formella årsredovisningen. Uppsala den 21 april 2016 Bengt Wahlberg Ordförande, Egendomsoch fastighetsutskottet Helena Eld Chef Egendom 3

Verksamhetsuppföljning 2015 Totalavkastning genomsnitt 10 år: 2006-2015 % 9 8 7 6 5 4 Marknadsvärden 2015-12-31 Marknadsvärden för fastigheterna beräknat som taxeringsvärdet * 1,33. 2011 2012 2013 2014 2015 MV skog (mnkr) 1 738 2 317 2 314 2 696 2 645 MV jord (mnkr) 532 454 456 473 454 MV fond (mnkr) 375 388 460 486 665 MV totalt (mnkr) 2 645 3 158 3 230 3 655 3 764 3 2-1 0-1 Skog Jord Fond Totalt Värdeökning Direktavkastning Marknadsvärden för fastigheterna enligt värdering. 2011 2012 2013 2014 2015 MV skog (mnkr) 2 898 2 793 2 609 2 559 2 547 MV jord (mnkr) 672 630 570 546 511 MV fond (mnkr) 375 388 460 486 665 MV totalt (mnkr) 3 945 3 811 3 639 3 591 3 723 mnkr 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Vinst och utdelning prästlönetillgångarna 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 Vinst Utdelning Balans UB 08 09 10 11 12 13 14 15 År Rörelsegrenarnas bidrag till årets vinst Skog 37 % Jord 9 % Fond 54 % Arealer prästlönetillgångarna 2015 År Produktiv Skogsmark 1 Impediment Jordbruksmark 2, 4 Övrig mark 3 Totalt Areal (ha) areal (ha) Areal (ha) Areal (ha) Areal (ha) 2015 39 955 3 660 5 000 1 723 50 338 2014 41 714 3 819 5 100 2 138 52 770 2013 41 770 3 881 5 300 1 979 52 930 2012 41 656 3 881 5 451 1 979 52 967 2011 41 530 4 050 5 415 1 995 52 990 Not 1. Produktiv skogsmark inkl. restriktionsområden, FSC-avsättningar och reservat. Not 2. Åker- och betesmark. Not 3. Tomtmark och övrig, ej specificerad mark. Not 4. Uppgiften grundas på faktiskt upplåten jordbruksmark. Förmögenhetsfördelning 2015-12-31 Skog 68 % Jord 14 % Fond 18 % 4

Rörelsegren Skog Rörelsegren skog har uppdraget att förvalta 39 950 hektar produktiv skogsmark. Årets resultat Resultatet för året är 26,2 miljoner kronor (2014: 37,2 miljoner kronor), exklusive reavinster från fastighetsförsäljningar, vilket motsvarar ett genomsnittligt netto på 146 kronor (2014: 193) per avverkad m 3 fub som är ett handelsmått för virkesvolymer och står för fastvolymen virke under bark. Skog resultat mnkr 50 40 30 20 10 0 Resultat, totalt och per avverkad m 3 fub Kr/m 3 fub 300 0 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 Vinst Netto per m 3 fub 250 200 150 100 Skogstillgångar Skogstillståndet förändras som en följd av avverkningarna. För att hålla dataregistret över tillgångarna aktuellt genomförs en årlig uppdatering. Beräkningen av tillväxten görs med en funktion som baseras på erfarenheter från skoglig produktionsforskning. Avverkningsberäkningen är utförd enligt metoden Indelningspaketet som beräknar avverkningsnivån för de kommande 8-10 åren. I indelningspaketet ingår en taxering av skogstillgångarna och därefter en avverkningsberäkning som baseras på skogstillståndet, skogsskötselinriktning och förvaltningens specifika kostnader och intäkter i skogsbruket. För att säkerställa att avverkningsnivån är långsiktigt hållbar omfattar beräkningarna flera skogliga generationer och olika skötselprogram. Under 2011 gjordes en taxering av skogstillståndet i den ekonomiskt brukade skogen för att få underlag till en ny avverkningsberäkning. 50 Prästlönetillgångarna i Uppsala stift 2015 Egendomsnämnden beslutade om en avverkning för 2015 på 230 000 m 3 sk vilket motsvarar 181 700 m 3 fub. Budgeten reviderades under året till 220 000 m 3 sk eller 173 800 m 3 fub på grund av markförsäljningar. Den skogsmarksareal som brukas ekonomiskt är lägre än total produktiv beroende på den Miljö- och skogsskötselpolicy Egendomsnämnden beslutat. Naturvårdsavsättningar och generell hänsyn uppgår till 3 300 hektar eller 8,3 procent av den produktiva skogsmarken. Utöver den avsatta produktiva skogsmarken är också skogen på improduktiv skogsmark obrukad. Skogsmarken delas in i produktiv skogsmark där tillväxten ska vara minst 1 m 3 sk/ha och år, och improduktiv skogsmark där tillväxten är lägre. I begreppet skogliga impediment inkluderas improduktiv skogsmark och träd- och buskmarker. Dessutom finns det kala impediment såsom berg och myrar. För att säkerställa att avsättningar för naturvård håller tillräckligt hög kvalitet har ett avtal gjorts med Sveaskog om att använda deras metod för naturvärdesbedömningar. Skogsstyrelsen har gjort inventeringen och resultatet inarbetas i skogliga register och skötselförslag läggs till planerade åtgärder. Erfarenheterna av Sveaskogsmetoden antyder att avverkningsnivån kan komma att minska till följd av metodbytet. Nyckeltal för skogen Produktiv skogsmark varav brukad med generell hänsyn Skogliga impediment Areal, hektar 39 950 37 040 3 200 varav naturvård 3 300 Bonitet, m 3 sk/ha, år 6,6 6,7 Virkesförråd, m 3 sk 6 763 100 6 021 300 Medelförråd, m 3 sk/ha 169 163 Tillväxt, m 3 sk/år 260 000 247 000 Den totala arealen skogsmark, inklusive improduktiv skogsmark, är 43 170 hektar. För att säkerställa att avverkningsnivån är långsiktigt hållbar med hänsyn tagen till gjorda fastighetsförsäljningar, gjordes en avverkningsberäkningen enligt Heureka 2015. Resultatet blev att avverkningsnivån för kommande fem-årsperiod är 197 000 m 3 sk fördelade på 143 000 m 3 sk slutavverkning och 54 000 m 3 sk gallring. Skogens åldersklassfördelning är jämn utan någon markant svacka i medelålders skog. Den aktuella 5

Verksamhetsuppföljning 2015 åldersklassfördelningen ger goda förutsättningar för att upprätthålla en jämn avverkningsnivå. Den ökade skogsproduktionen har åstadkommits genom systematiskt arbete med föryngring liksom med att röja och gallra i tid. % 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Vid en analys av åldersfördelningen i den för naturvårdsändamål avsatta skogen framgår det att 72 procent utgörs av skog äldre än 91 år. % 80 70 60 50 40 30 20 10 0 38 Åldersklassfördelning i %, ekonomiskt brukad skogsmark 36 0-30 31-60 61-90 91+ 4 Avverkning Årets avverkning uppgår till 179 230 m 3 fub vilket motsvarar 227 140 m 3 sk. Uttaget är 7 000 m 3 sk över budget. Avverkning m 3 fub hektar % av skogsmark* Gallring 62 440 1 135 3,0 Föryngring 97 450 399 1,1 Övrig 19 340 Totalt 179 230 * produktion med generell hänsyn och produktion med förstärkt hänsyn. 17 Åldersklassfördelning i %, naturvårdsavsättningar i skogsmark 7 17 9 72 0-30 31-60 61-90 91+ Skogsvård Ungskogsröjningen har ökat och är fortfarande en högt prioriterad åtgärd för att skapa förutsättningar för grövre träd av god kvalitet vid första gallringen. Vid röjningen gynnas de träd som har bästa förutsättningarna att ta tillvara markens produktionsförmåga. Det skapas också hänsynsytor av fuktigare partier där lövträd prioriteras. Anläggning av ny skog med plantering varierar en del mellan åren till följd av att köparna av rotposter har två avverkningssäsonger till förfogande. Planteringar drabbas i varierande utsträckning av avgångar hos plantorna. Det kan bero på vattenbrist under en torr försommar med uttorkning som följd eller på angrepp av snytbagge. Snytbaggen förekommer inom hela stiftet men är vanligast i södra delen och orsakar stora avgångar om inte plantorna behandlas med ett skydd som förhindrar skador. I nyplantering används ett mekaniskt skydd som innebär att man belägger plantans nedre del med lim och sand i blandning. Skador på träd och plantor orsakade av hjortdjur har minskat beroende på en betydligt mindre viltpopulation jämfört med tiden före de stora rovdjurens etablering. Markberedning som åtgärd för att skapa lämpliga planteringspunkter är i arealmässig omfattning relativt stabil. Hyggesrensningen är fortfarande omfattande. Den är nödvändig för att ta bort underväxt av margranar från det föregående beståndet. Föryngring med hjälp av fröträd har upphört och ersatts med plantering av förädlade plantor med mycket bättre produktion. Ingen gödsling har utförts under året. Planerad bränning gick inte att genomföra på grund av otjänlig väderlek. Skogsvård ha % av skogsmark* Underröjning 513 1,4 Hyggesrensning 250 0,7 Markberedning 446 1,2 Nyplantering 394 1,1 Röjning 1 042 2,8 Gödsling 0 - * produktion med generell hänsyn och produktion med förstärkt hänsyn. Övrigt km Vägbyggnad 0 Dikesrensning 9,8 6

Prästlönetillgångarna i Uppsala stift 2015 Virkesförsäljning Efterfrågan på skogsprodukter från traditionella exportländer är fortfarande relativt låg, dels på grund av konjunkturen men också på grund av politiskt oro och konflikter. Nya marknader uppstår men har fortfarande relativt små andelar. Virkespriserna har under året varit relativt stabila om än på en ganska låg nivå. Dock har timmerpriset sänkts av flera aktörer under senare delen av året. Under 2015 drabbades inte stiftet av någon mer omfattande storm. Föryngringsavverkningar säljs vanligen som rotposter men i vissa fall, där belägenheten eller storm- och torkskador gör det olämpligt att stämpla, görs avverkningen i egen regi. Stiftet har då möjlighet att anpassa avverkningen under arbetets gång. Den första omgången rotposter, som bestod av både föryngringshuggningar och fröträdställningar, med en volym på 65 000 m 3 fub såldes i början av oktober. Den andra omgången, omfattande 13 500 m 3 fub såldes i början av december. Därmed uppgick den totala volymen rotposter som såldes under hösten till 78 500 m 3 fub eller 94 000 m 3 sk. Det genomsnittliga priset blev 413 kr/m 3 fub vilket motsvarar 344 kr/m 3 sk. Prismässigt blev utfallet av rotpostförsäljningen i nivå med snittet för de fem föregående åren. Värmeverkens efterfrågan på sortimenten bränsleved och träddelar är, till följd av milda vintrar och alternativa bränslen såsom byggavfall och importerade hushållssopor, fortfarande relativt låg. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att virkespriserna 2015 har utvecklats negativt för produkterna timmer och massaved. Det låga priset på massaveden innebär att första gallringar får ett lågt netto. För att kompensera priset krävs ännu mer rationella metoder i avverkningsarbetet. Skogen som ska avverkas säljs dels som leveransvirke och dels som avverkningsrätter till virkesköpare som själva sköter avverkningen. m 3 fub 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Volymen fördelad på försäljningsform 2011 2012 2013 2014 2015 Levvirk Avvrätt 7

Verksamhetsuppföljning 2015 Rörelsegren Jord Rörelsegrenen jord omfattar all förvaltning av prästlönefastigheterna utom skogsmarken. Inom rörelsegrenen förvaltas 5 000 hektar jordbruksmark fördelad på 28 arrendegårdar och 110 sidoarrenden samt cirka 20 småhus, 70 arrendetomter och 150 övriga upplåtelser. Årets resultat Årets resultat före realisationsvinst och avskrivningar uppgår till 6,1 miljoner kronor. mnkr 12 10 Intäkterna fortsätter att ligga på en stabil nivå trots den pågående försäljningen av arrendegårdar och hyresbostäder. Intäktsutfallet blev 11,3 miljoner kronor. Den viktigaste posten, intäkter från jordbruksarrenden hamnade på 8,9 miljoner kronor. Hyresintäkterna fortsätter att minska i takt med att planerade utförsäljningar genomförs. Intäkter från markarrenden samt allmänningsmedel fortsätter att ligga på en stabil nivå. De totala kostnaderna uppgick till 5,3 miljoner kronor. Verksamhet Centralt inom jordförvaltningen är strävan att skapa jordbruksenheter som är bärkraftiga och lönsamma på lång sikt. Detta uppnås dels genom strukturrationaliseringar och dels genom investeringar i vissa gårdar. Under 2015 har flera betydande rationaliseringar i innehavet genomförts. Arrendegårdarna i Länna, Nysätra, Hemmingsbo och Skuttunge har sålts i sin helhet. Dessutom har gårdscentra avstyckats och sålts från Vidbo arrendegård, liksom arbetarbostäder på Skepptuna och Vänge arrendegårdar och en ridanlägg- 8 8 6 4 2 0 Intäkt, kostnad och vinst med linjär trend. 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 Intäkter Kostnader Vinst Jordbruksarrende ning på Stora Ekeby gård. Efter en lång förberedelseprocess kunde även den före detta prästgården Vargen 1 i Söderhamn avyttras. Nio sidojordar har också sålts under året. Några förvärv för förstärkning av arrendegårdarna har inte kunnat genomföras. Investeringar har genomförts i relativt liten omfattning under året. Biobränsleanläggningar har installerats på Rånäs och Balingsta arrendegårdar. Rivning av överloppsbyggnader har skett på Lillkyrka och Länna arrendegårdar. Sammanlagd investeringskostnad för dessa objekt var 1,4 miljoner kronor. Fyra gårdsarrenden och 25 sidoarrenden har omförhandlats, vilket resulterade i en genomsnittlig ökning av arrendenivåerna för dessa arrendeställen med 12 procent. Naturmiljöarbetet bedrivs i jordbruksförvaltningen dels indirekt genom att på olika sätt skapa incitament för en miljövänlig drift av arrendegårdarna, dels genom direkta åtgärder såsom installation av mer miljövänliga uppvärmningssystem och avloppsanläggningar. Under året har två nya biobränsleanläggningar installerats på arrendegårdarna. mnkr 100 80 60 40 20 0 Antal arrendegårdar 95 00 05 10 15 Väsentliga händelser i sammandrag Arrendegårdarna Länna, Nysätra, Hemmingsbo och Skuttunge har sålts. Gårdscentrat på Vidbo arrendegård och arbetarbostäderna på Skepptuna respektive Vänge arrendegårdar har sålts. Ridanläggningen på Stora Ekeby arrendegård har sålts. Före detta prästgården Vargen 1 i Söderhamn har sålts. Nio sidojordar har sålts. Nya biobränsleanläggningar har installerats på Rånäs respektive Balingsta arrendegårdar. Överloppsbyggnader har rivits på Lillkyrka respektive Länna arrendegårdar. Fyra gårdsarrenden och 25 sidoarrenden har omförhandlats till en höjning av arrendeavgifterna med 12 procent.

Prästlönetillgångarna i Uppsala stift 2015 Kulturmiljövård Kulturmiljövården omfattar Ekeby by, Länna gamla prästgård, Skuttunge gamla prästgård, före detta prästgården i Söderhamn Vargen 1 och jägmästarbostället Kvarnberg samt ett antal enskilda byggnader av mer eller mindre kulturhistoriskt värde. Under året har både Vargen 1 och Länna gamla prästgård sålts, vilket innebär en mer rimlig omfattning på kulturmiljövården och att fokus fortsättningsvis kan läggas på kulturminnena Ekeby by, Kvarnberg och Skuttunge gamla prästgård. Kulturmiljövårdskostnaderna uppgick under året till 388 tkr, varav merparten 229 tkr avser vård av Ekeby by. 9

Verksamhetsuppföljning 2015 10

Prästlönetillgångarna i Uppsala stift 2015 % 40 Totalavkastning prästlönefonden Marknadsvärde (mnkr) 700 Värdeutveckling prästlönefonden 30 20 10 0-10 -20 Snitt 8 % 600 500 400 300 200 100-30 96 00 05 10 15 0 95 00 05 10 15 Rörelsegren Fond Rörelsegren fond hanterar Svenska kyrkans prästlönefond i Uppsala stift, vilken bildats genom försäljning av fast egendom. Årets resultat Årets resultat uppgår till 34,1 miljoner kronor sedan kostnader på 1,4 miljoner kronor räknats av. Fondens värde uppgick vid årets slut till 665 miljoner kronor, varav 48 miljoner kronor i orealiserad värdestegring. Fondkapitalets placering Fondkapitalet förvaltas av Kammarkollegiet enligt ett träffat avtal som även innefattar allokering av fondkapitalet i enlighet med ett riktmärke och avvikelsemandat som fastställs inför varje verksamhetsår. Kammarkollegiets kapitalförvaltning är statens egenregialternativ för fonder och stiftelser som har statlig eller kyrklig anknytning. Verksamheten bygger på självkostnadsprincipen. Fondmedlen är placerade i tre av kollegiets konsortier. 40 procent är placerade i aktiekonsortiet Spiran, som investerar enligt de etiska krav som fastställts i finanspolicyn för Svenska kyrkans nationella nivå, 40 procent i kollegiets räntekonsortium och 20 procent i företagsobligationskonsortiet. Konsortierna är samägda värdepappersfonder, vilket betyder att kunderna köper in sig i konsortierna via andelar. Avkastningen på konsortiernas medel delas ut i december varje år till andelsägarna i förhållande till antalet andelar. Alla tre konsortierna är aktivt förvaltade och har som mål att ge en överavkastning mot jämförelseindex över tiden. Köp och försäljning av fastigheter Bakgrund Prästlönetillgångarna i Uppsala stift består av prästlönefastigheter och en prästlönefond. Fastigheterna är huvudsakligen jord- och skogsbruksfastigheter. I syfte att förbättra lönsamheten i prästlönetillgångarnas förvaltning säljs de fastigheter som inte bedöms lönsamma på längre sikt. Förvärv av fastigheter sker endast för att förstärka och förbättra befintligt fastighetsinnehav. Förändringar under året Under året har arbetet med försäljning av fastigheter som inte är lönsamma i ett långsiktigt fastighetsinnehav prioriterats. Prästlönefastigheter för ca 205 miljoner kronor har avyttrats. 1 612 hektar skogsmark, 384 hektar jordbruksmark och 175 hektar övrig mark har sålts, totalt 2 171 hektar. Beloppen avser träffade avtal om försäljning av fastigheter. Genom dessa försäljningar har bland annat fyra arrendegårdar, ett gårdscentrum, en ridanläggning, en campingplats, två bostadshus och en före detta prästgård avvecklats. Under året har inga köp genomförts. 11

Årsredovisning 2015 Årsredovisning för räkenskapsåret 2015 Stiftsstyrelsen i Uppsala stift får härmed avge redovisning för Prästlönetillgångarnas förvaltning under verksamhetsåret 2015 Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Noter 12

o rg nr 817605-5 7 5 7 Förvaltningsberättelse Information om verksamheten Prästlönetillgångarna har till ändamål att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse. Endast avkastningen får användas för ändamålet. Enligt kyrkoordningen ska tillgångarna förvaltas så effektivt som möjligt och på ett sådant sätt att de ger bästa möjliga uthålliga totalavkastning. Dessutom skall förvaltningen ske på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar. Naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen skall även beaktas i skälig omfattning. Prästlönetillgångarna har sitt ursprung i fastigheter som har ställts till Svenska kyrkans förfogande i syfte att avkastningen skulle användas för att avlöna församlingens präster. Numera fördelas hälften av avkastningen mellan församlingarna enligt de andelstal som fastställdes 1994-12-31. Den andra hälften tillförs stiftet som verksamhetsmedel. De bestämmelser som styr förvaltningen av prästlönetillgångarna återfinns i lagen om Svenska kyrkan och dess införandelag samt i den av Kyrkomötet beslutade kyrkoordningen. Närmare förvaltningsbestämmelser för prästlönetillgångarna finns i kyrkoordningens 46 kap. Genom kyrkoordningen har Svenska kyrkan delegerat sitt förvaltaruppdrag till stiften. I Uppsala stift svarar Egendoms- och fastighetsutskottet för förvaltningen av stiftets prästlönetillgångar. Prästlönetillgångarna i Uppsala stift består av prästlönefastigheter och en prästlönefond med ett sammanlagt marknadsvärde på 3 723 miljoner kronor den 31 december 2015. Prästlönefonden har bildats av medel från försäljning av prästlönefastigheter och förvaltas enligt de etiska krav som fastställts i finanspolicyn för Svenska kyrkans nationella nivå. Inriktningsmål 2015 Sedan år 1994 har förvaltning haft nedandstående inriktningsmål för prästlönetillgångar fördelning/ placering. Målet syftar till att öka direktavkastningen i förvaltningen från nuvarande 1,7 procent och möjliggöra högre utdelning till församlingar och pastorat samt stiftet än tidigare år. Inriktningsmål sedan år 1994 Skog 60 % Jord 10 % Fond 30 % Förmögenhetsfördelning vid utgången av år 2015 Skog 68 % Jord 14 % Fond 18 % Egendoms- och fastighetsutskottet anser det angeläget att verkställa det mål för prästlönekapitalets fördelning som funnits sedan 1994 men som inte verkställts fullt ut. Därför har ett omfattande arbete skett under 2015 som syftar till att omfördela förmögenheten. 30 fastighetsförsäljningar har slutförts vilka motsvarar en total areal på 2 171 hektar mark. 74 procent har utgjorts av skogsmark, 18 procent av jordbruksmark och resterande av övrig mark. Prästlönefastigheter Prästlönefastigheternas areal och marknadsvärden uppgick 2015-12-31 till: Produktiv skogsmark 39 950 ha 2 547 mnkr Jordbruksmark m. byggnader 5 000 ha 511 mnkr 13

Årsredovisning 2015 Förvaltningen har ett långsiktigt perspektiv och ett aktivt ansvarstagande i den dagliga verksamheten. Skogsförvaltningen är sedan 2001 certifierad enligt FSC. FSC är en förkortning av Forest Stewardship Council, en oberoende internationell medlemsorganisation som verkar för socialt ansvarstagande och ett miljöanpassat och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. Förutom den generella naturhänsynen som tas i den dagliga skogsbruksverksamheten har 3 300 hektar produktiv skogsmark avsatts med hänsyn till naturvård vilket motsvarar ca 8,3 procent. Skogscertifieringen innebär att förvaltningen har ett långsiktigt perspektiv med syfte att bedriva ett ekonomiskt livskraftigt, miljöanpassat och socialt ansvarstagande skogsbruk. För att samordna arbetet med att upprätthålla certifieringen av svenska kyrkans prästlönetillgångar har den ideella föreningen Svenska kyrkans skogscertifiering (SKSC) bildats. Föreningens uppgift är att säkerställa medlemmarnas certifiering av respektive skogsbruk enligt FSC (Forest Stewardship Council, licensnummer SKSC: FSC-C014110) och PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification) samt att erbjuda församlingsskogar PEFC certifiering. Utöver den avsatta produktiva skogsmarken så brukas inte skog på lågproduktiv skogsmark, cirka 3 220 hektar. Den nationella definitionen av produktiv skogsmark är att tillväxten ska vara minst 1 m 3 sk/ ha och år annars betraktas marken som lågproduktiv skogsmark eller impediment, exempelvis obevuxna berg eller myrar. Virkesförsäljningen är konjunkturberoende vilket påverkar såväl efterfrågan som prisnivån. Övrig förvaltning förutom skogsbruket omfattar 5 000 hektar jordbruksmark med 28 arrendegårdar, 110 sidoarrenden, 20 hyresupplåtelser, 70 arrendetomter samt 150 övriga upplåtelser. Inkomsterna från upplåtna jordbruksarrenden och andra arrenden är tämligen stabila över tid då dessa grundar sig på fleråriga avtal. Antalet jordbruksfastigheter har minskat under den senaste tioårsperioden, huvudsakligen på grund av dålig lönsamhet. Denna utveckling kommer sannolikt att fortsätta under kommande år. Miljöarbetet bedrivs även i jordbruksförvaltningen genom att på olika sätt skapa incitament för en miljövänlig drift av arrendegårdarna och genom investeringar i miljövänliga uppvärmningssystem med mera. Förvaltningen omfattar också ett antal kulturminnen såsom Ekeby by, Länna och Skuttunge gamla prästgårdar samt Vargen, en före detta prästgård i Söderhamn samt ett antal byggnader av varierande kulturhistoriskt värde. Under året har både Vargen 1 och Länna gamla prästgård sålts. Prästlönefond Fondens totala marknadsvärde uppgick vid årets slut till 665 miljoner kronor, varav 48 miljoner kronor i orealiserad värdestegring. Även förvaltningen av prästlönefonden präglas av långsiktighet och ett aktivt ansvarstagande. Fondkapitalet förvaltas av Kammarkollegiet enligt ett träffat avtal som även innefattar allokering av fondkapitalet i enlighet med ett riktmärke och avvikelsemandat som fastställs inför varje verksamhetsår. Kammarkollegiets kapitalförvaltning är statens egenregialternativ för fonder och stiftelser som har statlig eller kyrklig anknytning. Verksamheten bygger på självkostnadsprincipen. Fondmedlen är placerade i tre av kollegiets konsortier, 40 procent är placerat i aktiekonsortiet Spiran som investerar enligt de etiska krav som fastställts i finanspolicyn för Svenska kyrkans nationella nivå, 40 procent i kollegiets räntekonsortium och 20 procent i företagsobligationskonsortiet. Konsortierna är samägda värdepappersfonder, vilket betyder att kunderna köper in sig i konsortierna via andelar. Avkastningen på konsortiernas medel delas ut i december varje år till andelsägarna i förhållande till antalet andelar. Alla tre konsortierna är aktivt förvaltade och har som mål att ge en överavkastning mot jämförelseindex över tiden. Resultat och ställning Årets resultat, inkluderande resultat vid avyttring av prästlönefastigheter, uppgår till 194,8 miljoner kronor efter skatt. Skatt på årets resultat uppgår till 0,2 miljoner kronor. Efter omföring av realisationsvinsten från försäljning av prästlönefastigheter som ska tillföras prästlönefonden och som inte får delas ut samt värdesäkring av prästlönefonden med 0,4 miljoner kronor återstår 66 miljoner kronor att disponera för utdelning. Rörelseresultatet exklusive resultat vid avyttring av prästlönefastigheter, 60,4 miljoner kronor, överstiger budget med 9,2 miljoner kronor. Detta förklaras av att prästlönefondens avkastning blev 11,5 miljoner kronor högre än budgeterat. Intäkterna från virkesförsäljning samt upplåtelser blev i nivå med budget. 14

o rg nr 817605-5 7 5 7 Flerårsöversikt (mnkr) 2015 2014 2013 2012 2011 Rörelsens intäkter 240,6 130,7 155,8 115,4 106,9 varav resultat vid fastighetsförsäljning 134,0 18,5 54,2 16,8 16,6 Årets resultat 194,8 90,3 100,4 70,3 62,8 Förslag till utdelning 56,0 56,0 52,0 52,0 48,0 Balansomslutning per bokslutsdag 1 878 1 739 1 710 1 654 1 639 Nyckeltal Vinstmarginal (%) - Vinstmarginal skog 40 56 44 47 50 - Vinstmarginal jord 53 54 53 57 55 - Vinstmarginal fond 96 97 95 98 95 - Vinstmarginal förvaltade tillgångar 60 69 60 62 57 Direktavkastning (%) - Direktavkastning skog 0,9 1,5 1,0 1,0 1,1 - Direktavkastning jord 1,1 1,1 1.0 0,9 0,9 - Direktavkastning fond 5,9 5,9 6,4 7,3 3,7 - Direktavkastning förvaltade tillgångar 1,7 2,2 1,6 1,6 1,4 Totalavkastning (%) *) - Totalavkastning skog 9,4 0,7-4,0-2,4 1,2 - Totalavkastning jord 9,0 0,6-4,6-0,9 5,5 - Totalavkastning fond 2,6 8,5 12,4 10,9-7,6 - Totalavkastning förvaltade tillgångar 8,3 1,7-2,2-0,8 1,1 Totalavkastning exkl. reavinster och avskrivningar fastigheter (%) Totalavkastning skog 5,4 0,2-5,5-2,5 1,1 Totalavkastning jord 3,3-0,6-6,4-2,3 3,9 Totalavkastning fond 2,6 8,5 12,1 10,9-7,6 Totalavkastning förvaltade tillgångar 4,7 1,3-3,6-0,8 1,1 Marknadsvärden (mnkr) Skog 2 547 2 559 2 609 2 793 2 898 Jord 511 546 570 630 672 Fond 665 486 460 388 375 Marknadsvärde förvaltade tillgångar 3 723 3 591 3 639 3 811 3 945 Andel per ägoslag (%) Skog 68 71 72 73 73 Jord 14 15 16 17 17 Fond 18 14 12 10 10 Summa 100 100 100 100 100 15

Årsredovisning 2015 Nyckeltalsdefinitioner Vinstmarginal (%) Uppgiften beräknas som rörelseresultat exklusive realisationsresultat och avskrivningar dividerat med rörelsens intäkter. I vinstmarginalen för rörelsegren fond inkluderas realisationsresultatet. Direktavkastning (%) Uppgiften beräknas som rörelseresultat exklusive realisationsresultat och avskrivningar dividerat med genomsnittligt marknadsvärde för året. I rörelseresultatet för fond är realisationsresultatet inkluderat. Totalavkastning (%*) Uppgiften beräknas som rörelseresultat, inklusive realisationsresultat och avskrivningar, plus värdeutveckling under året dividerat med genomsnittligt marknadsvärde på förvaltade tillgångar. Totalavkastning (%) Uppgiften beräknas som rörelseresultat exklusive realisationsresultat och avskrivningar plus värdeutveckling under året dividerat med genomsnittligt marknadsvärde på förvaltade tillgångar. I rörelsegren fond är realisationsresultatet inkluderat. Marknadsvärden Marknadsvärdet för prästlönefonden utgörs av bokförda värden plus orealiserade övervärden. Marknadsvärdet för jord- och skogsfastigheterna baseras på marknadsvärdet efter en utförd värdering under 2010 och därpå beräknad värdestegring eller värdeminskning. Väsentliga händelser under räkenskapsåret Genom ömsesidiga beslut fattade av Egendoms- och fastighetsutskottet i Uppsala stift och Egendomsnämnden i Västerås stift har stiften kommit överens om att samarbeta avseende respektive stifts skogsförvaltning. Som bakgrund till de fattade besluten föreligger en genomförd förstudie. Samarbetet avser två gemensamma resurser. Resurspersonerna ska utföra sina respektive arbetsuppgifter för båda stiften vilka omfattar systemansvar för skogliga IT-system samt certifierings- och miljöansvar. Under hösten har samarbetet påbörjats. Under våren har två skogliga planerare gått i pension och nyanställning gjorts av planerare John Bjarnert på Upplands distrikt. Under hösten har chefen för team egendom Crispin Ek gått i pension och som ny chef för team egendom har Helena Eld tillträtt, tidigare stiftsjägmästare på Karlstads stift. Direktavkastningen för fonden ligger på 5,9 procent och totalavkastningen på 2,6 procent. Räntor, aktier och företagsobligationer bidrar på olika sätt i avkastningen ovan där aktierna står för hela värdeökningen. Nollräntepolitiken har bidragit till att börsen stigit oavbrutet sedan 2011. Börsen steg kraftigt i början på 2015 för att vid årsslutet vara tillbaka på samma nivå som året innan. Räntorna har fallit och framtida avkastning blir låg. Den förväntade avkastningen för fonden de närmaste åren är mycket låg. Det allmänna konjunkturläget präglas av osäkerhet. Konjunkturen för sågade trävaror har under 2015 gått från en god efterfrågan, för både gran och fura, till att under hösten bli alltmer osäker. Prisläget bottnade i december-januari och har nu vänt. Furans största marknad är Nordafrika där det oroliga läget lett till sjunkande turism och sjunkande oljepriser. Det i sin tur har lett till brist på dollar. Samtidigt har Ryssland ökat sin export på samma marknad med en betydligt billigare rubel. Granens främsta marknad är Sverige, med Storbritannien som nummer två, och beroende av byggsektorn. Här har priserna inte sjunkit i samma utsträckning. Med ett ökat byggande ser framtiden bra ut. Dock kan ett eventuellt Brexit (Storbritanniens utträde ur EU) ändra framtiden, då Storbritannien är Sveriges största exportmarknad för sågade trävaror av gran. Priset på massaved ligger still på en låg nivå. Industrierna har gott om råvara och importen från Norge har permanentats. Ljuset i tunneln är de industriinvensteringar som pågår och beslutats under senare tid. Till den största hör SCAs massabruk Östrand som planerar fördubbla sin kapacitet. Mycket positivt för den framtida massavedskonsumtionen. Marknaden för brännved ligger fortsatt på en låg nivå då fjärrvärmeverken har billigare råvarualternativ och vintrarna har varit milda. Årets avverkning uppgår till 179 230 m 3 fub vilket motsvarar 227 140 m 3 sk. Föryngringsavverkningar säljs vanligen som rotposter men i vissa fall där belägenheten eller storm- och torkskador gör det olämpligt att stämpla görs avverkningen i egen regi och man har då möjligheten att anpassa avverkningen under arbetets gång. Den första omgången rotposter som bestod av både föryngringshuggningar och fröträdställningar med en volym på 65 000 m 3 fub såldes i början av oktober. Den andra omgången omfattande 13 500 m 3 fub såldes i början av december. Den totala volymen rotposter som såldes under hösten blev 78 500 m 3 fub eller 94 000 m 3 sk. Det genomsnittliga priset blev 413 kr/ 16

o rg nr 817605-5 7 5 7 m 3 fub vilket motsvarar 344 kr/m 3 sk. Prismässigt blev utfallet av rotpostförsäljningen i nivå med snittet för de fem föregående åren. Under året avyttrades prästlönefastigheter för 205,4 miljoner kronor. 1 612 hektar skogsmark, 384 hektar jordbruksmark och 178 hektar övrig mark har sålts, tillsammans 2 174 hektar. Genom dessa försäljningar har arrendegårdarna Länna, Nysätra, Hemmingsbo och Skuttunge sålts i sin helhet. Dessutom har gårdscentra sålts från Vidbo arrendegård liksom arbetarbostäder på Skepptuna och Vänge arrendegårdar och en ridanläggning på Stora Ekeby gård. Även före detta prästgården Vargen 1 i Söderhamn har sålts. Sidojordar har också sålts under året. Inget förvärv av mark har skett under året. Beloppen avser träffade avtal om försäljning. Väsentliga händelser efter räkenskapsåret Samarbetsavtal mellan Prästlönetillgångarna i Uppsala stift och Västerås Stift Skog AB om gemensamma resurser har upprättats. Under innevarande år har ett arbete kring nya avkastningsmål för prästlönetillgångarna tagits fram. Beslut väntas ske vid stiftsfullmäktiges möte i maj. Väsentliga skatterättsliga händelser för förvaltningsuppdraget Från och med 2010 föreligger skattskyldighet för prästlönetillgångarnas verksamhet. Skattemässiga anskaffningsvärden, avskrivningsunderlag och underlag för skogsavdrag utgörs av marknadsvärden per 2010-01-01. Genom en lagändring som gäller från 1 januari 2014 infördes enhetliga bestämmelser om allmännyttiga ändamål för stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund. Lagändringen får bland annat till följd att stiftelser som har som ändamål att främja religiös verksamhet genom att lämna bidrag till registrerade trossamfund kommer att kunna bli inskränkt skattskyldiga. Prästlönetillgångarna nämns inte alls i lagstiftningen. Skatteverket har dock tidigare uttalat att de anser att skattereglerna för stiftelser ska tillämpas på prästlönetillgångarna. Lagändringen innebär således att prästlönetillgångarna från 2014 har möjlighet att bli beskattade som inskränkt skattskyldiga stiftelser. Att prästlönetillgångarna beskattas som inskränkt skattskyldiga innebär i praktiken att endast inkomst av näringsverksamhet, det vill säga löpande inkomster av skogoch jordbruk m.m. beskattas. Alla kapitalinkomster såsom räntor, utdelningar och kapitalvinster med mera är skattefria. Även kapitalvinster vid avyttring av tillgångar som beskattas löpande, till exempel skogsfastigheter, är skattefria hos någon som är inskränkt skattskyldig. Finansiella instrument Fondkapitalet förvaltas av Kammarkollegiet enligt ett träffat avtal som även innefattar allokering av fondkapitalet i enlighet med ett riktmärke som fastställs inför varje verksamhetsår. Kapitalet förvaltas enligt de etiska krav som fastställts i finanspolicyn för Svenska kyrkans nationella nivå vilket stiftsfullmäktige tidigare beslutat om. Framtida utveckling Kyrkostyrelsen har hos lagstiftaren formellt begärt att den egendomsmassa som utgör prästlönetillgångarna ska överföras till trossamfundet Svenska kyrkan med äganderätt. De årliga återkommande samråden mellan kyrkostyrelsen och företrädare för stiften avseende förvaltningen av prästlönetillgångarna ger nya möjligheter att diskutera gemensamma frågor och kan bidra till ökad samverkan mellan stiftens förvaltningar. Miljöinformation Prästlönetillgångarna bedriver ingen enligt miljöbalken tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet. Förslag till vinstdisposition, tkr Vinstdisposition Balanserade medel från föregående år 57 444 Tillkommer disponibelt årsresultat 66 096 Summa 123 540 Stiftsstyrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt: att dela ut till församlingar/pastorat 28 000 att dela ut till Uppsala stift 28 000 att återstående medel överföres i ny räkning 67 540 Summa 123540 17

Årsredovisning 2015 Församlingars och kyrkliga samfälligheters andelstal och utdelning Utdelning 2015: 28 miljoner kronor Församling / Pastorat Marknadsvärde Tusental kr Andel % Utdelning kronor Alfta-Ovanåker Alfta 40 580,479 3,2 902 767 Ovanåker 24 529,031 1,9 545 681 Almunge 21 728,348 1,7 483 376 Alunda 5 850,931 0,5 130 162 Balingsta 21 955,164 1,7 488 422 Bergsjö Bergsjö 11 706,587 0,9 260 429 Hassela 6 218,761 0,5 138 345 Bjuråker-Norrbo 21 019,632 1,7 467 610 Björklinge-Skuttunge-Viksta 16 999,169 1,4 378 169 Bollnäs Arbrå-Undersvik 17 261,136 1,4 383 997 Bollnäs 33 288,077 2,6 740 538 Hanebo-Segersta 19 341,004 1,5 430 267 Rengsjö 3 670,543 0,3 81 656 Bro 23 967,861 1,9 533 197 Bälingebygden 19 522,692 1,6 434 309 Danmark-Funbo 9 589,887 0,8 213 340 Delsbo 8 402,669 0,7 186 929 Enköping 59 338,868 4,7 1 320 073 Enånger-Njutånger Enånger 5 237,136 0,4 116 507 Njutånger 3 523,199 0,3 78 378 Dannemorabygden 7 083,819 0,6 157 589 Fjärdhundra 13 729,940 1,1 305 441 Forsa-Hög 16 284,703 1,3 362 275 Frösåker 22 689,145 1,8 504 751 Färila Färila-Kårböle 14 746,016 1,2 328 045 Los-Hamra 3 790,077 0,3 84 315 Lagunda 22 671,015 1,8 504 347 Gävle 424,000 0,0 9 432 Gimo 6 013,919 0,5 133 788 Hamrånge 10 890,465 0,9 242 273 Harmånger-Jättendal och Gnarp Gnarp 9 869,757 0,8 219 566 Harmånger-Jättendal 10 629,905 0,8 236 477 Hedesunda 15 812,525 1,3 351 771 Hille 13 730,902 1,1 305 462 Hofors 9 008,883 0,7 200 415 Hudiksvallsbygden Hudiksvall-Idenor 1 014,766 0,1 22 575 Hälsingtuna-Rogsta 9 965,254 0,8 221 690 Håbo 22 665,788 1,8 504 231 Församling / Pastorat Marknadsvärde Tusental kr Andel % Utdelning kronor Häverö-Edebo-Singö 12 930,104 1,0 287 648 Järvsö 10 409,570 0,8 231 575 Knivsta 23 724,057 1,9 527 774 Kungsängen-Västra Ryd 8 462,869 0,7 188 268 Ljusdal-Ramsjö 49 982,443 4,0 1 111 927 Länna-Blidö-Riala 23 323,956 1,9 518 873 Märsta 26 374,050 2,1 586 726 Nora 23 832,481 1,9 530 186 Norra Hagunda 30 703,371 2,4 683 038 Norrala-Trönö 9 410,163 0,7 209 342 Norrtälje-Malsta 1 979,035 0,2 44 026 Ockelbo 62 868,211 5,0 1 398 588 Ovansjö-Järbo Ovansjö 9 067,376 0,7 201 716 Järbo 6 333,775 0,5 140 903 Rasbo 13 528,902 1,1 300 969 Rimbo 23 808,779 1,9 529 658 Roslagsbro-Vätö 11 540,040 0,9 256 724 Rådmansö-Frötuna 9 666,010 0,8 215 033 Sandviken-Årsunda-Österfärnebo Sandviken 11 075,682 0,9 246 393 Årsunda 7 997,464 0,6 177 914 Österfärnebo 5 055,191 0,4 112 460 Sigtuna 4 333,501 0,3 96 405 Söderala Skog 12 135,937 1,0 269 980 Söderala 18 388,240 1,5 409 071 Söderbykarl 26 062,763 2,1 579 801 Söderhamn 832,744 0,1 18 526 Tierp-Söderfors 10 544,628 0,8 234 579 Tierps pastorat Hållnäs-Österlövsta 19 176,934 1,5 426 617 Tolfta 7 080,392 0,6 157 513 Västland 14 092,743 1,1 313 512 Torsåker 12 581,874 1,0 279 901 Uppsala 19 325,439 1,5 429 920 Valbo 19 523,429 1,6 434 325 Vattholma 19 033,741 1,5 423 431 Vittinge 4 188,104 0,3 93 170 Väddö och Björkö-Arholma 11 497,966 0,9 255 788 Västerlövsta 30 556,747 2,4 679 776 Älvkarleby-Skutskär 28 150,242 2,2 626 240 Vendel-Tegelsmora 11 401,987 0,9 253 653 Öregrund-Gräsö 5 083,571 0,4 113 091 Östervåla-Harbo 17 817,047 1,4 396 364 Summa andelar 1258 633,610 100,0 28 000 000 18

Resultaträkning o rg nr 817605-5 7 5 7 Belopp i tkr Not 2015 2014 1 Rörelsens intäkter 2 Intäkter prästlönefastigheter 3 71 043 83 660 Intäkter prästlönefond 4 35 597 28 483 Resultat vid avyttring av prästlönefastigheter 133 967 18 507 Summa rörelsens intäkter 240 607 130 650 Rörelsens kostnader Kostnader för varor, material och vissa köpta tjänster -22 790-15 728 Kostnader för inhyrd personal 5-10 163-9 628 Övriga externa kostnader 6-10 044-9 440 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar -3 197-3 293 Summa rörelsens kostnader -46 194-38 089 Rörelseresultat 2 194 413 92 561 Resultat från finansiella investeringar Utdelning från finansiella anläggningstillgångar 549 547 Ränteintäkter 120 895 Räntekostnader och liknande resultatposter -71-28 Resultat från finansiella poster 598 1 414 Resultat efter finansiella poster 195 011 93 975 Skatt på årets resultat 7-226 -3 646 Årets resultat 194 785 90 329 Prästlönefastigheter och prästlönefonder skall förvaltas av Svenska kyrkan såsom självständiga förmögenheter. Endast avkastningen får användas för ändamålet. Resultaträkningen ovan är utformad för att följa god redovisningssed i Sverige. Det redovisade resultatet är inte i sin helhet disponibelt för ändamålet. Enligt lag och kyrkoordning skall kapitalisering ske enligt nedan: 2015 2014 Årets resultat enligt resultaträkningen 194 785 90 329 Värdesäkring enligt KO 46:11-419 0 Omföring av realisationsvist för fastighet i förhållande till anskaffningsvärde -128 270-17 317 Disponibelt för utdelning 66 096 73 012 19

Årsredovisning 2015 Balansräkning Tillgångar, tkr Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Prästlönefastigheter Not 8 2015-12-31 1 114 251 2014-12-31 1 183 179 Inventarier, verktyg och installationer 9 1 621 1 220 Pågående nyanläggning och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 10 568 58 1 116 440 1 184 457 Finansiella anläggningstillgångar Prästlönefondsmedel 11 616 307 418 691 Övriga långfristiga värdepappersinnehav 12 15 000 15 000 631 307 433 691 Summa anläggningstillgångar 1 747 747 1 618 148 Omsättningstillgångar Varulager 431 429 Kortfristiga fordringar Kundfodringar 25 419 29 679 Skattefordran 549 0 Övriga fordringar 366 0 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 13 121 824 26 455 30 503 Kassa och bank 14 103 766 89 537 Summa omsättningstillgångar 130 652 120 469 Summa tillgångar 1 878 399 1 738 617 Eget kapital och skulder, tkr Not 2015-12-31 2014-12-31 Eget kapital 15 Bundet eget kapital Prästlönefastighetskapital 1 114 223 1 183 150 Prästlönefondskapital 616 307 418 691 Fritt eget kapital Balanserat resultat 57 444 40 432 Årets resultat 66 096 73 012 Summa eget kapital 1 854 070 1 715 285 Avsättningar Avsättning skogsvårdsskuld 9 340 6 031 Övriga avsättningar 202 242 9 542 6 273 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 7 836 7 285 Aktuella skatteskulder 0 1 371 Övriga kortfristiga skulder 4 625 6 000 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2 326 2 403 Summa kortfristiga skulder 14 787 17 059 Summa eget kapital och skulder 1 878 399 1 738 617 Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga 20

Kassaflödesanalys o rg nr 817605-5 7 5 7 Den löpande verksamheten 2015 2014 Resultat efter finansiella poster 195 011 93 975 Justeringar för poster som inte ingår kassaflödet Avskrivningar anläggningstillgångar 3 197 3 292 Ökning av avsättningar 3 269 2 781 Resultat vid försäljning av anläggningstillgånger -150 655-32 532 Övriga poster som inte ingår i kassaflödet 65-104 50 887 67 412 Betalda skatter -3 282-3 646 Kassaflöde från den löpande verksamheten 47 605 63 766 före förändringar av rörelsekapitalet Kassaflöde från förändring i rörelsekapital Ökning av varulager -2 309 Minskning av kortfristiga fordringar 4 597-3 681 Minskning av kortfristiga skulder 235-1 587 Kassaflöde från den löpande verksamheten 52 435 58 807 Investeringsverksamheten (driften) Förvärv av materiella anläggningstillgångar -1 517-702 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 1 202 177 Kassaflöde från investeringsverksamheten -315-525 Prästlönetillgångar Förvärv av prästlönefastigheter -1 972-12 450 Försäljning av prästlönefastigheter 202 925 6 914 Förvärv av prästlönefond -224 413-90 000 Försäljning av prästlönefond 89 313 43 522 Bank och fordringar -47 744 56 967 Kassaflöde från prästlönetillgångar 18 109 4 953 Kassaflöde före utdelning 70 229 63 235 Utdelning till församlingar/pastorat och stift -56 000-52 000 Årets kassaflöde 14 229 11 235 Likvida medel vid årets början 89 537 78 302 Likvida medel vid årets slut 103 766 89 537 Specifikation av likvida medel vid årets slut 2015 2014 Kassa och bank 103 766 89 537 21

Årsredovisning 2015 Noter Not 1. Redovisningsprinciper Grunder för upprättande Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år, om inget annat anges. Årsredovisning Årsredovisning för prästlönetillgångarna i Uppsala stift har upprättats enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Bokföringsnämndens (BFN) allmänna råd. Kassaflödesanalysen har upprättats med utgångspunkt i Redovisningsrådets rekommendation RR7 - Redovisning av kassaflöden. Vidare tillämpas rekommendationer utgivna av Svenska Kyrkans Redovisningskommitté (KRED). Värderingsgrund Tillgångar och skulder värderas till anskaffningsvärde om inte annat anges. Belopp Samtliga belopp är angivna i tusentals kronor (tkr) om inte annat anges. Beloppen inom parentes anger föregående års värden. Marknadsvärden prästlönefastigheter Prästlönefastigheternas marknadsvärden har i not 6 beräknats enligt ortsprismetoden. Intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Försäljning av varor redovisas vid leverans av produkter till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljning redovisas netto efter moms, rabatter och kursdifferenser vid försäljning i utländsk valuta. Naturvårdsavtal ingångna med staten eller en kommun anses enligt JB 7 kap. 3 (1998:861) som en nyttjanderätt och intäktsförs vid avtalstecknandet. Försäljning av prästlönefastighet redovisas efter en individuell bedömning, normalt sett vid kontraktstecknandet. Virkesintäkter redovisas enligt följande: - Rotposter: vid kontraktstecknandet - Avverkningsuppdrag och leveransrotköp: vid avräkningstillfället och i den slutperiod virket inmätts - Leveransvirke: i den period virket inmätts Övriga intäkter intäktsredovisas enligt följande: - Arrende- och hyresintäkter: i den period uthyrningen avser - Erhållen utdelning: när rätten att erhålla utdelning bedöms som säker Statliga stöd Statligt stöd som avser förvärv av anläggningstillgång och omsättningstillgång redovisas enligt BFN R 5, redovisning av statliga stöd, vilket innebär att de reducerar tillgångens anskaffningsvärde. Tillgångens redovisas följaktligen till nettoanskaffningsvärde, vilket även utgör grund för beräkning av avskrivningens storlek. Prästlönefondsmedel Prästlönetillgångarna består av prästlönefastigheter och prästlönefondsmedel. Dessa motsvaras på skuldsidan av bundet eget kapital i form av prästlönefastighetskapital och prästlönefondskapital. Prästlönefondsmedel redovisas i sin helhet som finansiell anläggningstillgång. Prästlönefondsmedlen specificeras i not till finansiella anläggningstillgångar. Inkomstskatter Prästlönefonden beskattas från och med inkomståret 2014 som en inskränkt skattskyldig stiftelse. Endast inkomst av näringsverksamhet och innehav av fastighet beskattas. Kapitalvinster och andra inkomster som inte kommer från näringsverksamhet är alltid skattefria förutsatt att villkoren för inskränkt skattskyldighet är uppfyllda. Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år samt justeringar avseende tidigare års aktuella skatt. Skatteskulder/fordringar värderas till vad som ska erläggas till eller erhållas från Skatteverket. Leasing Leasingavgifter redovisas som en kostnad i resultaträkningen och fördelas linjärt över leasingperioden. Med leasingperiod avses den period som leasetagaren har avtalat att leasa en tillgång. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärdet efter avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt över den bedömda nyttjandeperioden. Mark skrivs inte av då nyttjandeperioden är obegränsad. Följande avskrivningstider tillämpas: Byggnader beroende på användningsområde 25-50 år Markanläggningar 5 år Vägar och täckdiken 10 år Byggnads- och markinventarier 10 år Bilar 5 år Datautrustning 3-5 år Övriga inventarier, installationer och verktyg 5 år 22