Lunds stifts prästlönetillgångar

Transkript

1 Lunds stifts prästlönetillgångar årsredovisning 2011

2 egendomsnämnden har ordet 2 förvaltningsberättelse flerårsöversikt 14 resultaträkning 15 revisionsberättelse 26 församlingarnas andelar 28 egendomsnämnd och personal 30

3 Ett stort förtroende att förvalta svenska kyrkans prästlönetillgångar har genom seklerna tillkommit genom arv, donationer och förvärv. De består av jord, skog och fondmedel. Prästlönetillgångarna har till ändamål att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse. Prästlönetillgångarna är en egen juridisk person i varje stift. Egendomsnämnden är tillsatt av stiftsfullmäktige för att förvalta prästlönetillgångarna i Lunds stift. Egendomsnämnden har under verksamhetsåret 2011 haft sju ordinarie ledamöter och fyra ersättare. Det stora flertalet av prästlönetillgångarna härstammar från medeltiden. Bybor och stormän runt om i Sverige skänkte jord och skog för att kunna bygga kyrkor och avlöna präster. Bland annat bidrog de som ägde egendom med att skänka ett tionde av sin avkastning till prästens lön och kyrkans underhåll. Vidare har egendom kommit i kyrkans ägo genom donationer och testamenten. Alltjämt idag bidrar prästlönetillgångarna, tillsammans med kyrkoavgifterna, till att finansiera församlingarnas och stiftens verksamhet. Församlingarna inom stiftet har andelar i prästlönetillgångarna efter hur stor del av tillgångarna som kommer från respektive församling. Av den årliga vinsten från förvaltningen går hälften till församlingarna (enligt fastställda andelstal) medan den andra hälften består av en särskild utjämningsavgift som tillfaller Lunds stift. I kyrkoordningen regleras Svenska kyrkans verksamhet. Här slås det fast att prästlönetillgångarna ska förvaltas så effektivt som möjligt och ge största möjliga avkastning. Dessutom ska förvaltningen ske på ett långsiktigt samt etiskt försvarbart sätt. Allt i enlighet med Svenska kyrkans grundläggande värderingar. Förvaltningen av prästlönetillgångarna ska enligt kyrkoordningen ta hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen i skälig grad. Så är till exempel arbetet med miljön i Lunds stift ett ständigt pågående uppdrag där man strävar efter att balansera de ekonomiska värdena med de biologiska. visste du att... Svenska kyrkans jord, skog och kapital går under den gemensamma benämningen prästlönetillgångarna. Svenska kyrkan förvaltar runt prästlönefastigheter. Svenska kyrkan är Sveriges femte största skogsägare. Prästlönetillgångarna i Lunds stift är Skånes största jordägare. Om en prästlönefastighet säljs eller exproprieras, om en naturtillgång upplåts eller något annat liknande görs, går ersättningen till stiftets prästlönefond. Fast egendom som köps av medel ur prästlönefonden blir en prästlönefastighet. Varje år ska ett belopp motsvarande prästlönefondens värdeminskning på grund av inflationen avsättas från fondens avkastning till kapitalet. Stiften har ett förvaltningsuppdrag där vinsterna från jord, skog och fonder delas ut och inte återinvesteras. Summan av tillgångarna ska vara konstant. Prästlönetillgångarna i Lunds stift driver inte själva jordbruk utan arrenderar ut mark, både med eller utan byggnader. Villkoren regleras i arrendelagstiftningen och arrendet omförhandlas med jämna mellanrum. Målet är effektiva och lönsamma enheter med användningsbara byggnader. Satsningar på förnyelsebar energi som vindkraft och biogas är viktiga för framtiden.

4 2 lunds stifts prästlönetillgångar Egendomsnämnden har ordet 2011 var ett händelserikt år. Lunds stifts prästlönetillgångar har gjort några mycket intressanta köp av både skogs- och jordbruksfastigheter i syfte att ytterligare förstärka det befintliga innehavet. Detta har varit egendomsnämndens strategi i flera år, men kravet på arealbalans har varit ett hinder. Prästlönetillgångarna får inte öka sin areal utan sälja lika stor areal som man köper. Nuvarande regler ger längre tid för att återställa arealbalansen. Däremot måste det hela tiden finnas en plan för vad som kan avvecklas och när. Resultatmässigt har 2011 varit ett bra år för prästlönetillgångarnas alla verksamhetsgrenar och det utdelningsbara resultatet efter skatt blev 47,4 miljoner kronor. Egendomsnämnden kommer att föreslå stiftsfullmäktige att dela ut 60 miljoner kronor till församlingarna och stiftet, det vill säga samma summa som utdelades Inför kommande år planerar egendomsnämnden att föreslå en sänkning av utdelningen för att kunna hålla en jämn utdelning i framtiden. utredningen om en framtida organisation av skogsförvaltningen tog efter en remissrunda hos stiften en ny vändning. Det landade istället i en utredning rörande gemensam markförvaltning. Lunds stift beslutade vid stiftsfullmäktigemötet i november 2011 att delta i den fortsatta utredningen. Totalt deltar elva stift. I december 2011 bildades en styrgrupp bestående av förtroendevalda från respektive stift. Till ordförande i denna styrgrupp valdes Sven-Bertil Persson, stiftsfullmäktiges ordförande i Lunds stift. Under 2012 kommer utredningen om den gemensamma markförvaltningen att lägga fram ett slutgiltigt förslag till en ny organisation som stiften har att ta ställning till under hösten.

5 lunds stifts prästlönetillgångar 3 årets samrådsmöte med kyrkostyrelsen präglades i hög grad av diskussioner kring den gemensamma markförvaltningen och av ägarfrågan runt prästlönefastigheterna. Ägarfrågan har kommit upp på grund av en dom i Högsta domstolen som slår fast att varje prästlönefastighet äger sig själv. Detta skulle hårddraget kunna innebära att prästlönetillgångarna inte består av 13 juridiska enheter utan istället av cirka Kyrkostyrelsen har därför inkommit med en skrivelse till Socialdepartementet där man föreslår att Trossamfundet Svenska kyrkan ska bli ägare till prästlönefastigheterna. Egendomsnämnden höll i slutet av augusti ett två-dagars strategimöte. I samband med mötet invigdes ett nytt hönshus för äggproduktion i Stora Slågarp 18:1 i Trelleborgs kommun. Totalt kommer hönor att producera ekologiska ägg. Invigningen fick ett stort medialt genomslag. Strategimötet tog upp de viktiga frågorna kring vindkraftverk. Hur är läget för prästlönetillgångarnas egna satsningar på vindkraft till dags dato, vilka är de ekonomiska förutsättningarna, hur ska prästlönetillgångarna äga vindkraft och hur ska formerna för andelsverk se ut? ett annat aktuellt ämne är exploatering av mark i egen regi och via samarbetspartners. Här berättade Oskar Nilsson, Veidekke Bostads ab, hur långt de olika samarbetsprojekten är komna. Han presenterade också idéer kring byggande av senior- och trygghetsboenden i samarbete mellan prästlönetillgångarna och lokala församlingar. Möjligheten att satsa på rena statsfastigheter diskuterades med hänsyn till både möjligheter och risker. Mötet avslutades med att nämnden diskuterade framtidsstrategier. Samtalen landade i att framöver gå vidare med satsningen på vindkraftverk, både i egen regi och via anläggningsarrenden. Man kommer också att fortsätta med markexploatering, dels i egen regi, dels med samarbetspartners. Däremot beslöts det att egendomsnämnden ska ligga lågt med satsningen på statsfastigheter och trygghetsboenden. ulla malmgren Egendomsnämndens ordförande ingemar nilsson Chef för egendomsavdelningen

6 4 lunds stifts prästlönetillgångar Förvaltningsberättelse 2011 prästlönetillgångarnas strategi att strukturrationalisera prästlönefastigheterna har fortsatt under året. Genom förvärv har prästlönetillgångarna kunnat förstärka vissa prästlönefastigheter. Totalt har 240 hektar skog och 194 hektar åker förvärvats för totalt 75,4 miljoner kronor. Totalt har 22 hektar skog och 42 hektar åker samt en arbetarbostad avyttrats. Försäljningssumman för dessa objekt uppgår till 12 miljoner kronor. Förvaltningsresultatet kommer från prästlönefastigheterna och prästlönefonden. Årets resultat före skatt, som inkluderar försäljning av prästlönefastigheter, uppgår till 81,6 miljoner kronor (föregående år 103,7 miljoner kronor). Vinsten vid försäljning av prästlönefastigheter är inte utdelningsbar, utan tillförs prästlönefonden. Bokslutet för 2011, rensat från resultatet av försäljning av prästlönefastigheter samt värdesäkringen av fonden, visar ett utdelningsbart resultat på 47,4 miljoner kronor, jämfört med 52,1 miljoner kronor Årets resultat är belastat med 14,7 miljoner kronor i skatt. Prästlönetillgångarna samarbetar med Veidekke Bostads ab kring exploatering av tre områden Hököpinge i Vellinge kommun, Kyrkheddinge i Staffanstorps kommun samt Påarp i Helsingborgs kommun. Arbetet har fortsatt som planerat. Vellinge kommun håller på att ta fram en detaljplan för etapp ett, som innehåller cirka 100 byggrätter och en förskola samt grönområde för hela exploateringsområdet. Kyrkheddinge är ett mindre projekt som innehåller cirka 60 byggrätter. Här fortgår arbetet med detaljplanen långsammare. Staffanstorps kommun ställer höga krav på anläggande av grönområde och vattenspeglar samt mycket vägmark. Detta kommer att leda till ökade kostnader för exploatören, vilket kan leda till för höga priser på tomterna. I Påarp är anmälan om detaljplan inlämnad till Helsingborgs kommun. All personal är anställd av Lunds stift. Stiftet säljer tjänsterna till prästlönetillgångarna i Lunds stift för verkliga kostnader. Dessa kostnader har ökat genom att en fastighetsjurist anställdes i slutet på 2010 för att arbeta med nyttjanderätter, vindkraft samt stödja alla verksamheter inom förvaltningen av prästlönetillgångarna med juridisk kompetens.

7 lunds stifts prästlönetillgångar 5 JORDBRUKET Totalt omfattar jordbrukets förvaltning vid 2011 års slut 65 gårdsarrenden, 178 sidoarrenden, 42 anläggningsarrenden och 53 övriga upplåtelser som bostadsarrenden, hyresupplåtelser, tomträtter och lägenhetsarrenden. Den sammanlagda arealen omfattar hektar hektar består av åker, 878 hektar av betesmark och 562 hektar av tomt och övrig mark. Lönsamheten inom svenskt jordbruk är stigande för alla produktionsgrenar, vilket har inneburit ett stort intresse för jordbruksmark. Detta har gjort att priset på jordbruksmark har fortsatt att stiga och nivåer på kronor per hektar är inte ovanliga på de bästa områdena i Skåne. Arrendeuppskattningar har genomförts på 29 gårdsarrenden och 67 sidoarrenden. Samtliga nya avtal har fått en kraftig arrendeökning. Prästlönetillgångarna har under året investerat i ett stall för produktion av ekologiska ägg på fastigheten Stora Slågarp 18:1 i Trelleborgs kommun. Stallet rymmer cirka hönor som har cirka 7 hektar mark att röra sig på. I tre bostäder har de gamla oljepannorna ersatts med nya värmepumpar. Under året har det även investerats i täckdikning på Grönby 1:1. Dessutom har arbetet med att anlägga tre våtmarker slutförts. Större underhåll har genomförts på några av arrendegårdarna. Resultatet för jordbruksförvaltningen blev 37,0 miljoner kronor jämfört med 32,3 miljoner kronor Ökningen beror främst på en återföring av säkerhetsavgifter som varit avsatta i balansräkningen, men som inte godkänts av revisorerna. Beloppet var på 3,1 miljoner kronor. En annan orsak var att det fanns kostnader av engångskaraktär i bokslutet för 2010 som marknadsvärdering av samtliga fastigheter samt energibesiktning. Arrendeintäkterna har ökat och en del fastighetskostnader har minskat. gårdsarrenden sidoarrenden gårdsarrenden anläggningsarrenden vinst sidoarrenden övriga omsättning antal anläggningsarrenden övriga miljoner kronor antal arrenden omsättning och vinst

8 86 lunds stifts prästlönetillgångar Karta Förvaltningsberättelse över Lunds stift Miljöinformation Prästlönetillgångarnas arbete med miljöfrågor styrs av den miljöpolicy som är antagen av stiftsfullmäktige. Omställningen till förnyelsebar energi har fortsatt genom att ersätta oljepannor med värmepumpar. Våtmarker Våtmarker är viktiga bland annat för främjandet av den biologiska mångfalden. De bidrar även till att minska närsalter som fosfor och kväve. Tre våtmarker har färdigställts under året på fastigheterna Matteröd 4:8 i Hässleholms kommun, Balkåkra 27:1 i Ystads kommun samt Gärdslöv 1:1 i Trelleborgs kommun. SKOGEN Innehav Lunds stifts skogsinnehav omfattar, enligt ajourförda skogsbruksplaner, hektar produktiv skogsmark och 232 hektar myr- och bergimpediment. Av den produktiva skogsmarken fördelar sig innehavet på hektar i Skåne och hektar i Blekinge. Det totala virkesförrådet uppgår till drygt 1,8 miljoner skogskubikmeter, vilket i genomsnitt motsvarar 200 skogskubikmeter per hektar. Av stiftets arealinnehav domineras 61 procent av gran, 23 procent av löv samt 16 procent av tall. Fastighetsinnehavet är ur geografisk synpunkt spritt med många arealmässigt små fastigheter. Målsättning samt utfall Prästlönetillgångarnas skogsinnehav ska brukas på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt, med en uthållig avkastning. Vid brukandet ska stor hänsyn tas till natur och kulturmiljö. All hänsyn är i sig reglerad i skogsvårdslagen samt genom ett certifierat skogsbruk. föryngringsavverkning storm gallring röjning plantering gallring skogskubikmeter hektar avverkningsdiagram åtgärdsredovisning

9 lunds stifts prästlönetillgångar 97 Inför verksamhetsåret 2011 förväntades en svag nedgång i skogsbranschen. Den alltmer uppenbara finanskrisen i Europa påverkade både verksamheten och lönsamheten. Sänkta timmerpriser var redan ett faktum under januari, medan övriga sortiment varit relativt stabila ur prissynpunkt. Trots dystra utsikter har avsättningen av råvara till industrin fortlöpande varit god under hela året. Stiftet har under året drabbats av två stormar, en i januari och en i slutet av november. Skadorna var likartade vid båda tillfällena, med drygt skogskubikmeter vardera i januari respektive november. Skadorna drabbade hela stiftets geografiska utbredningsområde. Upparbetningen efter novemberstormen utförs först Räknat från januari 2005, har Skåne och Blekinge drabbats av stormar vid fem tillfällen. Vid varje stormtillfälle har större delen av skogsinnehavet berörts. Målsättningen inför 2011 har varit ett maximalt virkesuttag motsvarande en årstillväxt, skogskubikmeter, jämt fördelade mellan föryngringsavverkning och gallring. Drabbas innehavet av stormskador, minskas volymen i motsvarande mängd i uttaget från föryngringsavverkning och gallring. Årets avverkade totalvolym uppgår till skogskubikmeter ( skogskubikmeter 2010). Av avverkad volym utgör 41 procent föryngringsavverkning, 39 procent barr- och lövgallring samt 20 procent stormupparbetat virke. Gallring och skogsvård Gallring samt skogsvård i form av plantering och röjning har utförts i enlighet med det inventerade behovet. Under året har 372 hektar gallrats (jämfört med 446 hektar 2010), 214 hektar röjts (186 hektar) och 80 hektar planterats (75 hektar). 44% fördelning virkessortiment: procent av volym 33% 12% grantimmer barrkubb barrmav lövmav energived 6% 0% talltimmer fördelning 0% lövtimmer virkessortiment: procent av intäkt 4% 0% 0% 1% 1% 47% grantimmer barrkubb barrmav lövmav energived talltimmer lövtimmer 6% 31% Virkesförsäljning Vid årets början fanns en tydlig signal om avmattning i konjunkturen av sågade varor. Det var främst den allt starkare kronan i förhållande till euron och dollarn, som försvagade lönsamheten för de svenska sågverken, men även sänkta priser på den sågade färdigvaran har kontinuerligt försämrat sågverkens lönsamhet under året. Trots detta har konkurrensen och efterfrågan på sågtimmer lett till att virkespriserna ur ett historiskt perspektiv varit höga. Konjunkturen för massaved respektive energived har under året varit stark, med en avmattning för massaveden vid slutet av året. Lunds stifts prästlönetillgångar är medlem i Södra skogsägarna. Södra är mottagare av all massaved från stiftets skogar, medan övriga köpare fördelar sig på sågverk i Skåne och södra delen av Småland. Energi i form av bränsleved och grot (grenar och toppar) säljs till en central köpare, som i sin tur fördelar volymer mellan värmeverk i regionen. 0% 14% % av intäkt grantimmer barrkubb barrmav 0% lövmav energived lövtimmer talltimmer grantimmer barrkubb barrmav lövmav energived lövtimmer talltimmer

10 8 lunds stifts prästlönetillgångar Förvaltningsberättelse omsättning Resultat Lunds stifts skogsförvaltning redovisar ett resultat före skatt för 2011 på 15,4 miljoner kronor (14,6 miljoner kronor 2010) baserat på ett virkesuttag motsvarande skogskubikmeter ( skogskubikmeter 2010). Ökningen av resultatet beror främst på bättre priser på virkesaffärerna. Resultatet motsvarar en direktavkastning på kronor per brukad hektar skogsmark (1 831 kronor 2010). Förvaltningen Lunds stift har en lång tradition som virkesleverantör med goda relationer till virkesförbrukare i regionen. Övervägande delen av all avverkning sker med anlitade maskinentreprenörer, med lokal geografisk anknytning. Allt virke säljs som leveransvirke, vilket innebär att avverkning sker i egen regi för att sedan säljas vid bilväg till olika köpare. Anställda skogsarbetare i förvaltningen är en värdefull och nödvändig tillgång. Entreprenörer inom skogsvård anlitas i begränsad omfattning. Användandet av skogsodlingsmaterial med dokumenterat goda tillväxtegenskaper prioriteras. Lunds stifts prästlönetillgångar är medlem i Svenska kyrkans fscförening (fsc står för Forest Stewardship Council). Användandet av kemiska preparat för att hindra snytbaggeangrepp på barrplantor, ska kontinuerligt fasas ut ur verksamheten. Bedrivs ett certifierat skogsbruk enligt fsc krävs dispens 2012 för denna åtgärd. Av den anledningen eftersträvas mekaniska skydd, i den mån de är tillgängliga på marknaden. Miljöinformation Förvaltningens skogsbruk är sedan år 2000 miljömärkt enligt pefc (Programme for the Endorsement of Forest Certification) med Södra skogsägarna som paraplyorganisation. Sedan november 2009 är skogsbruket även certifierat enligt fsc, med Svenska kyrkans fsc-förening som paraplyorganisation. Certifiering av skogsmark innebär en miljömärkning där skogsägaren förbinder sig att följa ställda krav och accepterar kontroll av en omsättning varav vinst 35 varav vinst 2500 miljoner kronor kronor omsättning vinst direktavkastning skog kr/hektar

11 lunds stifts prästlönetillgångar 9 utomstående, oberoende kontrollant. Det är också en garanti för virkesköpare att skogsägaren uppfyller de krav som marknaden ställer på sågade trävaror och pappersprodukter. Av förvaltningens förvaltade skogsareal omfattar 12 procent områden med naturvårdsinriktning. På denna areal bedrivs skogsbruk utan avkastningskrav. Syftet är att bevara eller höja de natur-, kultur- eller landskapsvärden som finns. I Lunds stifts prästlönetillgångar ingår förutom naturreservat, fyra kyrkoreservat samt en del av Skånes enda kulturreservat, Örnanäs. Ett kyrkoreservat är en inom stiftet intern avsättning av mark med höga naturvärden, utan formellt skydd, där egendomsnämnden i samråd med länsstyrelsens naturvårdsenhet ansvarar för skötseln. I kulturreservatet hävdas välbevarade spår och lämningar som visar på en ensamgårds utveckling. Örnanäs kulturreservat invigdes den 14 oktober 2006 och ligger i nordöstra Skåne i Örkeneds församling. VINDKRAFT En viktig uppgift för egendomsnämnden är att driva frågorna kring förnyelsebar energi. Etableringen av vindkraft på prästlönefastigheter har väckt många frågor bland församlingsborna. De två vindkraftverken som började producera energi i mitten på december 2010 har fungerat bra under 2011.

12 10 lunds stifts prästlönetillgångar Förvaltningsberättelse Ambitionen är att vindkraft, antingen i form av upplåtelser eller av egenägda verk, ska bli ytterligare en inkomstkälla för Lunds stifts prästlönetillgångar. Arbetet drivs aktivt vidare. Under 2011 har byggnadslov och miljötillstånd sökts för två vindkraftverk på Fjärestad 15:3 i Helsingborgs kommun. Under 2011 har alla tecknade avtal med andra projektörer gåtts igenom och stämts av gentemot kommunernas vindkraftsplaner och projektörernas framtida intresse. Detta har medfört att en del projektörer har återlämnat sina avtal. PRÄSTLÖNEFONDEN Enligt 46 kapitlet 3 paragrafen i Kyrkoordningen ska prästlönetillgångarna förvaltas så effektivt som möjligt och på ett sådant sätt att de ger bästa möjliga uthålliga totalavkastning. I bestämmelsen sägs också att tillgångarna ska förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med Svenska kyrkans grundläggande värderingar. När församlingarnas prästlönefonder den 1 januari 1995 upplöstes och överfördes till Lunds stifts prästlönefond uppgick fondtillgångarnas marknadsvärde till 169,8 miljoner kronor. Prästlönefonden överlämnades för förvaltning till Kammarkollegiet där de är placerade i deras aktie- och räntekonsortium. Grundkapitalet, som består av de mottagna fondmedlen från församlingarna samt intäkter från sålda fastigheter, minskat med kapitaluttag som gjorts vid fastighetsinköp, uppgick vid årets slut till 400 miljoner kronor. Marknadsvärdet var 422 miljoner kronor. Den stora kursnedgången på Stockholmsbörsen har minskat börsvärdet på Kammarkollegiets aktiekonsortie. Detta innebär att det totala grundkapitalet har ett orealiserat övervärde på 22 miljoner kronor (71 miljoner kronor 2010). Årets direktavkastning från fonden, som består av utdelningar och räntor, uppgick till 16,2 miljoner kronor (13,0 miljoner kronor 2010). Kammarkollegiets förvaltningsavgift för året är 0,5 miljoner kronor. De grundläggande placeringsregler som styr Kammarkollegiet vid förvaltningen av aktie- och räntekonsortierna finns i en särskild förordning, Svensk Författningssamling sfs 1987:778. Kammarkollegiets fonddelegation har dessutom fastställt bestämmelser i detalj gällande denna förvaltning. Den kapitalplaceringspolicy för Lunds stifts prästlönetillgångar som fastställdes av stiftsfullmäktige i maj 2009, ska ligga till grund för Kammarkollegiets förvaltning av prästlönefonden. Det är deras ansvar att följa upp de ingående placeringarna mot både sin och prästlönetillgångarnas kapitalplaceringspolicy. Kammarkollegiet har beslutat att dela sitt aktiekonsortie i två delar. En del kommer att innehålla utländska värdepapper och en del svenska aktier.

13 lunds stifts prästlönetillgångar 11 Egendomsavdelningen har under året fört en fortlöpande dialog med Kammarkollegiet vad gäller både de ekonomiska och de etiska aspekterna av förvaltningen, något som varit mycket värdefullt och givande. Detta innebär att Kammarkollegiet under våren 2012 erbjuder ett aktiekonsortium med Svenska kyrkans etiska policy som grund. MÅL OCH FRAMTIDA UTVECKLING Prästlönetillgångarna blev skattskyldiga 2010, något som medförde ett lägre utdelningsbart resultat. Förvaltargruppen inom egendomsförvaltningarna på stiften startade därför en utredning kring framtida förvaltning av prästlönetillgångarna. Denna utredning har nu utmynnat i ett förslag till gemensam markförvaltning. Beslut om att Lunds stift skulle vara med i den fortsatta utredningen togs av stiftsfullmäktige den 28 november Förvaltargruppens arbete med att alla stift ska ha en gemensam etisk policy har lyckats. Detta underlättar när det gäller gemensamma upphandlingar på den finansiella sidan. Egendomsnämnden fortsätter med att strukturrationalisera prästlönefastigheterna. Syftet är att effektivisera och skapa mer rationella och lönsamma enheter av skog och jordbruk till nytta för både prästlönetillgångarna och arrendatorerna. Egendomsnämnden arbetar aktivt med att förvärva enheter i intressanta områden, som ligger i anslutning till fastigheter som prästlönetillgångarna redan äger. Under början av 2012 har två jordbruksfastigheter förvärvats om totalt 140 hektar. Dessa kommer att förstärka två av prästlönetillgångarnas befintliga fastigheter. Dagens prisnivå och det stora intresset för att köpa fastigheter gör att nivån, med dagens ränteläge, börjar bli hög. Intresset för jordbruksfastigheter speglar att det finns en tro på framtiden för svenskt jordbruk. Det skånska lantbrukets goda lönsamhet ger möjligheter att på sikt höja våra arrenden. Eftersom prästlönetillgångarnas innehav inte får bli större arealmässigt behöver ett antal icke utvecklingsbara fastigheter avvecklas. Arbetet med att etablera våtmarker på lämpliga fastigheter fortsätter i samråd med arrendatorerna. Exploatering av områden för bostadsbyggande kommer fortsatt att vara en del i förvaltningen av prästlönetillgångarna. I Kyrkheddinge och Hököpinge kommer detaljplanearbetet, i samarbete med Veidekke Bostads ab och kommunerna, förhoppningsvis att slutföras under Målsättningen med förvaltningens skogsbruk är ett aktivt brukande som ger en stabil och uthållig avkastning, samtidigt som hänsyn tas till befintliga natur- och kulturvårdsintressen. Skogsmark överlag betingar höga marknadsvärden. Det är därför rimligt att brukade arealer utnyttjas tillfredsställande ur produktionssynpunkt. Vid 2011 års utgång finns tydliga tecken på försvagad lönsamhet i

14 12 lunds stifts prästlönetillgångar Förvaltningsberättelse skogsindustrin. Trots detta finns ett behov av råvara till industrin, vilket gynnar skogsägaren. Förväntningarna inför 2012 är av förklarliga skäl dalande råvarupriser, medan avsättningsmöjligheterna bedöms som oförändrade. Förvaltningens skogsvård går en spännande framtid till mötes. När det gäller återbeskogning eftersträvas plantor från plantagefrö, eftersom dessa har en dokumenterat högre tillväxt än traditionellt framtagna plantor. Tillgången är dock begränsad. Användandet av kemiska preparat för att hindra snytbaggeangrepp på barrplantor, ska kontinuerligt fasas ut ur verksamheten. Bedrivs ett certifierat skogsbruk enligt fsc krävs dispens för denna åtgärd. Vid uttag av bränsle i form av grenar och toppar, är det angeläget att aska från värmeverk återförs till

15 lunds stifts prästlönetillgångar 13 skogsmark. Möjligheterna att komma i åtnjutande av denna produkt har hittills varit begränsade, men förhoppningen är att utbudet ökar. De i sammanhanget stora arealer som återplanterats efter stormarna Gudrun 2005 och Per 2007, är nu i stort behov av röjningsinsatser. Vindkraftsetablering på vissa prästlönefastigheter fortsätter. Egendomsnämnden fortsätter med egen projektering för vindkraftsetablering på två fastigheter i nordvästra Skåne. VINSTDELNING Prästlönetillgångarna är fördelade på andelar. Vid andelstilldelningen den 1 januari 1995 bestämdes varje församlings andelar på grundval av förhållandet mellan marknadsvärdet på de tillgångar som härrörde från församlingen och marknadsvärdet på de sammanlagda tillgångarna. Nettovinsten på förvaltningen av prästlönetillgångarna definieras som återstoden av årets resultat enligt resultaträkningen, minskad dels med värdesäkringen enligt kyrkoordningen 46 kapitlet 11 paragrafen, samt minskad med överskottet från försäljning av fast egendom, jämfört med det bokförda värdet. Prästlönetillgångarnas disponibla årsresultat uppgår för 2011 till 47,4 miljoner kronor efter skatt. Detta beror främst på ett bra resultat i verksamheterna. Egendomsnämnden föreslår att årets resultat på 47,4 miljoner kronor samt 12,6 miljoner kronor från balanserade vinstmedel delas ut. Den totala utdelningen blir 60 miljoner kronor. Den särskilda utjämningsavgiften betalas direkt till stiftet. Utdelningen till församlingarna kommer att ske senast den 1 juli 2012 med 300 kronor per andel. vinstdisposition, kkr Balanserad vinst från föregående år Tillkommer disponibelt årsresultat summa egendomsnämnden föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt: Att till församlingarna utdela Att till Lunds stift utdela som särskild utjämningsavgift Att återstående medel överförs i ny räkning summa

16 14 lunds stifts prästlönetillgångar Flerårsöversikt Rörelsens intäkter, mkr 100,6 123,6 189,7 124, varav resultat vid avyttring av fastigheter, mkr 9,4 26,1 66,9 24,7 22 Årets resultat, mkr 66,8 88,3 169,6 74,4 152,2 Förslag till utdelning, mkr ,0 Utdelning i kr/andel till församlingarna Balansomslutning per bokslutsdag, mkr förvaltade arealer, hektar - Jordbruksmark Produktiv skogsmark Impediment Årsavverkning, m 3 sk Antal gårdsarrenden Antal sidoarrenden marknadsvärden, mkr - skogsfastigheter ,2 654,9 672,1 475,4 - jordbruksfastigheter 2 043, , , , ,9 - fonden 422,2 506,4 481,7 376,7 532,6 nyckeltal vinstmarginal % - skogsfastigheter 56,8 57,2 52,5 61,4 50,6 - jordbruksfastigheter 77,5 73,4 77,1 69,1 67,8 direktavkastning % - skogsfastigheter 2,1 2,3 2,0 4,0 3,4 - jordbruksfastigheter 2,1 2,2 2,2 2,2 2,5 - fonden, efter värdesäkring 1,2 3,5 11,9-2,3 12,0 Direktavkastning förvaltade tillgångar 1,9 2,4 3,7 1,8 5,4 totalavkastning % - skogsfastigheter 30,4 2,3 2,0 38,3 3,4 - jordbruksfastigheter 31,9 2,2 2,2 35,0 3,4 - fonden -9,4 9,7 26,4-26,2 7,5 Totalavkastning förvaltade tillgångar 25,1 3,6 6,1 24,0 4,6 nyckeltalsdefinitioner Vinstmarginal (%) - Uppgiften beräknas som rörelseresultat dividerat med rörelsens intäkter. Direktavkastning (%) - Uppgiften beräknas som rörelseresultat dividerat med genomsnittligt marknadsvärde på förvaltade tillgångar. Totalavkastning (%) - Uppgiften beräknas som rörelseresultat plus värdeutveckling under året dividerat med genomsnittligt marknadsvärde på förvaltade tillgångar. (Marknadsvärdet för jord och skog beräknas som taxeringsvärdet x 1,33 för att möjliggöra relevanta jämförelser stiften emellan.)

17 lunds stifts prästlönetillgångar 15 Resultaträkning not rörelsens intäkter, kkr 1 Intäkter prästlönefastigheter Intäkter prästlönefond Resultat vid avyttring av prästlönefastigheter Övriga rörelseintäkter Förändring av lager summa rörelsens intäkter rörelsens kostnader Kostnader för varor, material och vissa köpta tjänster Kostnader för inhyrd personal Övriga externa kostnader Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar rörelseresultat resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Resultat före skatt Skatt på årets resultat årets resultat Prästlönefastigheter och prästlönefonder ska förvaltas av Svenska kyrkan såsom självständiga förmögenheter. Endast avkastningen får användas för ändamålet. Resultaträkningen ovan är utformad för att följa god redovisningssed. Det redovisade resultatet är inte i sin helhet disponibelt för ändamålet. Enligt lag och kyrkoordning ska kapitalisering ske enligt nedan. Årets resultat enligt resultaträkningen Värdesäkring enligt KO 46: Omföring av realisationsvinst (förlust) för fastighet i förhållande till anskaffningsvärde disponibelt för ändamålet

18 16 lunds stifts prästlönetillgångar Balansräkning not tillgångar, kkr anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Produktionsrätter Materiella anläggningstillgångar Prästlönefastigheter Inventarier Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Prästlönefond Övriga långfristiga värdepappersinnehav summa anläggningstillgångar omsättningstillgångar Varulager Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Kassa och bank summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

19 lunds stifts prästlönetillgångar 17 not eget kapital och skulder, kkr eget kapital 13 Bundet eget kapital Prästlönefastighetskapital Prästlönefondskapital Från fritt eget kapital Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Avgår till bundet eget kapital summa eget kapital Avsättningar 14 Säkerhetsavgifter för arrenden Avsättning skogsvård kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER ställda säkerheter Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga

20 18 lunds stifts prästlönetillgångar Kassaflödesanalys den löpande verksamheten, kkr Resultat efter finansiella poster justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Betalad skatt Av- och nedskrivningar Ökning(+)/Minskning(-) av avsättningar Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar Övriga poster som inte ingår i kassaflödet 12 0 kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/Minskning (+) av varulager Ökning(-)/Minskning (+) av kortfristiga fordringar Ökning(+)/Minskning (-) av kortfristiga skulder kassaflöde från den löpande verksamheten investeringsverksamheten (driften) Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella tillgångar Försäljning av finansiella tillgångar 0 0 kassaflöde från investeringsverksamheten prästlönetillgångar Förvärv av prästlönefastigheter Försäljning av prästlönefastigheter Förvärv av prästlönefond Försäljning av prästlönefond kassaflöde från prästlönetillgångar kassaflöde före utdelning Utdelning till församlingar/samfälligheter och stift årets kassaflöde Likvida medel vid årets början likvida medel vid årets slut specifikation av likvida medel vid årets slut Kassa och bank Kortfristiga placeringar

21 lunds stifts prästlönetillgångar 19 Tilläggsupplysningar redovisningsprinciper grunder för upprättande Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år, om inget annat anges. Dock har ändrade redovisningsrutiner genomförts när det gäller säkerhetsavgifterna. De avgifter som var inbetalda till och med år 2010 var bokförda som avsättning. Denna avsättning har under året upplösts och överförts till jordbrukets intäkter i resultaträkningen. Dessutom har avskrivningstiden för byggnadsinventarier ändrats från 15 år till 10 år från och med 1 januari Årsredovisning Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Bokföringsnämndens (BFN) allmänna råd. Kassaflödesanalysen har upprättats med utgångspunkt i Redovisningsrådets rekommendation RR7 Redovisning av kassaflöden. Vidare tillämpas rekommendationer utgivna av Svenska Kyrkans Redovisningskommitté (KRED). Värderingsgrund Tillgångar och skulder värderas till anskaffningsvärde om inte annat anges. Belopp Samtliga belopp är angivna i tusentals kronor (kkr) om inte annat anges. Beloppen inom parentes anger föregående års värden. intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Försäljning av varor redovisas vid leverans av produkter till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljning redovisas netto efter moms, rabatter och kursdifferenser vid försäljning i utländsk valuta. Övriga intäkter som intjänats intäktsredovisas enligt följande: Arrende- och hyresintäkter: I den period uthyrningen avser. Ränteintäkter: I enlighet med effektiv avkastning. Erhållen utdelning: När rätten att erhålla utdelning bedöms som säker. inkomstskatter Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år samt justeringar avseende tidigare års aktuella skatt. Skatteskulder/fordringar värderas till vad som ska erläggas till eller erhållas från Skatteverket. Bedömning görs enligt de skatteregler som hittills är uttalade av Skatteverket att gälla för prästlönetillgångarna inom Svenska kyrkan, dock pågår en dialog kring skattskyldighetens omfattning och tillämpning. För poster som redovisas i resultaträkningen redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Uppskjuten skatt avseende framtida skatteeffekter redovisas inte i resultat- och balansräkningarna. avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar I samband med att bokföringsskyldighet för prästlönetillgångarna inträdde från och med upprättades en öppningsbalans. I denna öppningsbalans bokfördes fastigheterna till det taxeringsvärde som de hade per Nyinköpta fastigheter bokförs till anskaffningsvärdet. Avskrivning sker linjärt över den bedömda nyttjandeperioden. Mark skrivs inte av då nyttjandeperioden är obegränsad. Följande avskrivningstider tillämpas: Materiella anläggningstillgångar och avskrivningstid Bostadsbyggnader 50 år Ekonomibyggnader 25 år Markanläggningar 20 år Byggnadsinventarier 10 år Markinventarier och täckdiken 10 år Stödrätter 5 år Bilar 4 år Datautrustning 3 år

22 20 lunds stifts prästlönetillgångar Tilläggsupplysningar finansiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar i form av aktier, obligationer och andra långfristiga värdepappersinnehav redovisas till anskaffningsvärdet minskat med eventuell nedskrivning. Vid varje balansdag sker en prövning av anläggningstillgångens värde och den skrivs ned ifall den bedöms ha ett lägre värde än bokfört värde och det kan antas att värdenedgången är bestående eller om värdenedgången bedöms vara väsentlig. Om det inte längre finns skäl för nedskrivningen återförs den. Nedskrivningen och återföringen redovisas i resultaträkningen. kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde, det vill säga marknadsvärdet. varulager Varulagret (virke) värderas till nedlagda avverkningskostnader. kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen visar prästlönetillgångarnas in- och utbetalningar hänförlig till den löpande verksamheten, investeringsverksamheten eller finansieringsverksamheten under en period. Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod, vilket innebär att nettoresultatet justeras för transaktioner som inte medfört in- eller utbetalningar under perioden samt för eventuella intäkter eller kostnader, där kassaflödet hänförs till investerings- eller finansieringsverksamheten. värdesäkring av prästlönefonden Enligt Kyrkoordningen kap ska en årlig avsättning ske för värdesäkring av prästlönefonden. Värdesäkringen ska ske till ett belopp motsvarande fondens värdeminskning på grund av inflationen. Årets värdesäkring har gjorts med 10,0 miljoner kronor. avsättningar Med avsättningar avses förpliktelser på balansdagen som är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de ska infrias. Avsättning redovisas med det belopp som motsvarar den bästa uppskattningen av den utbetalning som krävs för att reglera åtagandet.

23 lunds stifts prästlönetillgångar 21 Noter not 1: information om oberoende rörelsegrenar rörelsens intäkter Skog Jord Fond summa rörelsens intäkter rörelseresultat Skog Jord Fond summa rörelsens resultat I ovanstående sammanställning ingår ej intrångsersättningar samt resultat vid avyttring av prästlönefastigheter kkr ( kkr). not 2: intäkter prästlönefastigheter intäkter skog Rotposter 40 0 Leveransvirke Jakt summa intäkter skog intäkter Jord Jordbruksarrenden Övriga arrenden och hyror Säkerhetsavgifter: upplösning av tidigare avsättning summa intäkter jord summa intäkter prästlönefastigheter not 3: intäkter prästlönefond Utdelningar Realisationsresultat vid försäljning Räntor summa

24 22 lunds stifts prästlönetillgångar Noter not 4: inhyrd personal Personal från stiftet har varit engagerade i verksamheten med en arbetsinsats motsvarande 12 heltidstjänster (11 heltidstjänster). not 5: arvode och kostnadsersättning till revisorer Kvalificerade revisorer Hollerup & Partners AB Revisionsuppdrag Övriga tjänster summa Övriga valda revisorer Revisionsuppdrag not 6: prästlönefastigheter ackumulerade anskaffningsvärden: Vid årets början Inköp Under året erhållna statliga stöd Försäljningar/utrangeringar utgående ackumulerade anskaffningsvärden ackumulerade avskrivningar enligt plan: Vid årets början Försäljningar/utrangeringar Årets avskrivning byggnader Årets avskrivning täckdiken, våtmark utgående ackumulerade avskrivningar redovisat värde vid årets slut Taxeringsvärde byggnader: Taxeringsvärde mark: Prästlönetillgångarna omfattas från och med år 2000 av bokföringsskyldighet. I den öppningsbalansräkning som upprättades värderades fastighetsbeståndet, med stöd av BFN U 95:3, till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vilket ansågs motsvara då aktuella taxeringsvärden.

25 lunds stifts prästlönetillgångar 23 not 7: inventarier ackumulerade anskaffningsvärden: Vid årets början Inköp Avyttringar och utrangeringar utgående ackumulerade anskaffningsvärden ackumulerade avskrivningar: Vid årets början Avyttringar och utrangeringar 24 0 Årets avskrivning enligt plan utgående ackumulerade avskrivningar redovisat värde vid årets slut not 8: pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Vid årets början Utgifter under året Under året färdigställda tillgångar redovisat värde vid årets slut Pågående nyanläggningar avser ombyggnad av ett badrum samt flera vattendomar, samtliga beräknas vara färdigställda under not 9: prästlönefond Anskaffningsvärde Bokfört värde Marknadsvärde Andelar Kammarkollegiets aktiekonsortium Andelar Kammarkollegiets räntekonsortium Övriga värdepappersinnehav Övriga placeringar redovisat värde vid årets slut Varav kortfristig del: Utdelningsbart Finansiell anläggningstillgång

26 24 lunds stifts prästlönetillgångar Noter not 10: värdepappersinnehav Anskaffningsvärde Bokfört värde Marknadsvärde Säkerhetsavgifter placerade i Länsförsäkringars fondförvaltning not 11: förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna intäkter Förutbetalda kostnader not 12: kortfristiga placeringar Anskaffningsvärde Bokfört värde Marknadsvärde Ränteplaceringar Varav kortfristig del utdelningsbart från fonden Värdenedgången är ej bestående, därför har ingen nedskrivning gjorts. not 13: eget kapital Bundet eget kapital Fritt eget kapital Prästlöne- Prästlöne- Balanserade Redovisat fastighetskapital fondskapital medel årsresultat Belopp vid årets ingång Omföring av förra årets resultat Köp/försäljning fastigheter Omföring avskrivning byggnad, anläggningar Årets resultat Utdelning till församling/samfällighet Särskild utjämningsavgift Ackumulerade avskrivningar från föreg år belopp vid årets utgång avsättning till bundet eget kapital Omföring av realisationsvinst fastighet Värdesäkring enligt KO 46: överföring till bundet eget kapital

27 lunds stifts prästlönetillgångar 25 not 14: avsättningar Säkerhetsavgift för arrenden är den avgift arrendatorerna betalar istället för att ställa säkerhet. Avsättningen av säkerhetsavgifter till och med år 2010 har under detta året upplösts och ingår numera i jordbrukets intäkter. Enligt skogsvårdslagen ska skogsmark som slutavverkats återbeskogas och en föryngring säkerställas. Per balansdagen har därigenom en skuld uppstått för ej utförda återbeskogningsåtgärder. not 15: upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna kostnader Förinbetalda intäkter

28 26 lunds stifts prästlönetillgångar Revisionsberättelse

29 lunds stifts prästlönetillgångar 27

30 28 lunds stifts prästlönetillgångar Församlingarnas andelar församling/samfällighet andelar utdelning kr Allerum Anderslöv Araslöv Asarum Barkåkra Billeberga-Sireköpinge Bjuv Bjärred Björnekulla-Västra Broby Blentarp Borrby-Östra Hoby Brunnby Bräkne-Hoby Brösarp-Tranås Burlöv Båstad Dalby Dalköpinge Degeberga Ekeby Eslöv Everödsbygden Farhult-Jonstorp Fjälkinge Fridlevstad Förslöv-Grevie Gammalstorp-Ysane Genarp Glimåkra Hammarlöv Hammenhög-Stiby Helsingborg församling/samfällighet andelar utdelning kr Hjärnarp-Tåstarp Hjärsås Häljarp Hällaryd Hästveda Höganäs Höllviken Hörby Höör Ivetofta-Gualöv Jämjö Jämshög Karlshamn Karlskrona Kivik Klippan Knislinge-Gryt Kristianstad Kropp Kvidinge Kvistofta Kyrkhult Kågeröd-Röstånga Källstorp Kävlinge Lackalänga-Stävie Landskrona Ljunit Lomma Loshult Lund Lyckå

31 lunds stifts prästlönetillgångar 29 församling/samfällighet andelar utdelning kr Löberöd Löddebygden Löderup Lövestad Malmö Mjällby Munka Ljungby Mörrum Norra Mellby Norra Åkarp Nosaby Näsum Nättraby Oppmanna Osby-Visseltofta Perstorp Reslöv-Östra Karaby Ringsjö Riseberga Ronneby Rödeby S:t Staffan Simrishamn Sjöbo Skanör-Falsterbo Skivarp Skurup Smedstorp Stoby Stora Köpinge Strövelstorp Svalövsbygden församling/samfällighet andelar utdelning kr Svedala Södra Sandby Sölvesborg Sövestadsbygden Teckomatorp Tomelillabygden Trelleborg Tyringe Uppåkra Veberöd Vellinge-Månstorp Villie Vinslöv Vittsjö Vollsjö Vä-Skepparslöv Värby Väsby Västerstad Västra Bjäre Västra Karaby Västra Vram Ystad Åhus Ängelholm Örkelljunga Örkened Östra Broby Östra Ljungby summa:

32 30 lunds stifts prästlönetillgångar Egendomsnämnden egendomsnämnden i lunds stift ledamöter Ulla Malmgren, Kristianstad Karl Olofsson, Helsingborg Arne Hallberg, Listerby Ingrid Karlsson, Olofström Lennart Sarenvik, Helsingborg Per Stenmarck, Skanör Christer Larsson, Staffanstorp ersättare Claes Block, Malmö Samuel Lilja, Helsingborg Siv Bildtsén, Sankt Olof Anneli Kihlstrand, Arlöv främre raden från vänster: anneli kihlstrand karl olofsson ulla malmgren (ordförande) lennart sarenvik siv bildtsén mellanraden: claes block ingrid karlsson arne hallberg per stenmarck bakre raden: samuel lilja ingemar nilsson (chef för egendomsavdelningen) christer larsson

33 lunds stifts prästlönetillgångar 31 Egendomsavdelningen personal Ingemar Nilsson, chef för egendomsavdelningen Per Andersson, jordbruksförvaltare Lars-Ewert Jönsson, jordbruksförvaltare Tryggve Persson, skogsförvaltare , Inga-Louise Runeson, ekonom Kristin Lindahl Kson, förvaltningsassistent Camilla Boman, förvaltningsassistent Martha Henriksson Witt, vik.stiftsjurist Dag Åkesson, skogvaktare ,