Barn- och utbildningsnämnden 1 (9) Förvaltningsberättelse 2015 Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl E-post registrator_buf@gotland.se Bankgiro 339-8328 Plusgiro 18 97 50-3 Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se
2 (9) A. SAMMANFATTNING (1 2 sidor) Viktigare händelser under året Måluppfyllelse utifrån BUNs styrkort Utveckling på B. MÅLUPPFYLLELSE AV NÄMNDENS STYRKORT Barn och utbildningsnämndens styrkort Verksamhetsidé Barn och utbildningsnämnden ansvarar för att alla barn och elever erbjuds en god lärmiljö* i likvärdiga verksamheter** av god kvalitet som bedrivs utifrån nationella styrdokument och främjar barn och elevers positiva utveckling och lärande. Strategier Vi arbetar målmedvetet för en god och likvärdig skola och att alla elever ska lyckas nå målen i skolan Vi arbetar för att utbildning och undervisning ska utvecklas så att den rustar unga människor för ett livslångt lärande och ett flexibelt arbetsliv Vi arbetar för mångfald, jämlikhet, god hälsa och miljömedvetenhet Vi arbetar för att stärka ledarskapet och ge cheferna förutsättningar för ett tydligt, coachande och drivande ledarskap Vi möjliggör föräldrars och elevers delaktighet, arbetar i bred samverkan och har god kommunikation i alla relationer 1. Brukare/kund (1 2 sidor) text i form av analys av resultat och bedömning av måluppfyllelse FRAMGÅNGSFAKTOR MÄTETAL RESULTAT VÄRDERING 2. Processer (2 3 sidor) text i form av analys av resultat och bedömning av måluppfyllelse FRAMGÅNGSFAKTOR MÄTETAL RESULTAT VÄRDERING
3 (9) 2.1. Huvudprocess God lärmiljö, god grund för livslångt lärande (1 sida) Redovisning av resultat för de mätetal som distribueras i särskild ordning från ledningskontoret till kvalitetsnätverket En jämförelse av resultat 2013 2014 2013 2014 2015 3. Medarbetare/ledare OBS! Se även särskild mall! (1 2 sidor) Uppföljningen skall ge an analyserad bild av om medarbetare och ledare trivs, tar ansvar och utvecklas FRAMGÅNGSFAKTOR MÄTETAL RESULTAT KVINNOR MÄN VÄRDERING TENDENS 4. Samhälle (1 sida) uppföljningen skall ge en bild av hur förvaltningen utvecklas i linje med visionsmålen FRAMGÅNGSFAKTOR MÄTETAL RESULTAT VÄRDERING TENDENS 5. Ekonomi (2 3 sidor) uppföljningen skall ge en bild av hur förvaltningen bidrar till en god ekonomisk hushållning i koncernen FRAMGÅNGSFAKTOR MÄTETAL RESULTAT VÄRDERING TENDENS
4 (9) C. VERKSAMHETSRAPPORTER Förskola (2 sidor) Den nya cheforganisationen med chef för för- och grundskola har för förskolan varit en viktig händelse. Det har bidragit till att förskolans frågor har kommit i ett annat fokus. Förskolans uppdrag, betydelse och funktion i skolsystemet kommuniceras som en viktig aspekt i barns utveckling och i en del fall avgörande faktor för barnets möjligheter att utvecklas på lika villkor. Men när det kommer till de beslut som tas eller de förväntningar som ställs på förskolan så stämmer det inte alltid överens med det som kommuniceras. Det gäller både inom förskolans organisation och utanför i det omgivande samhället. Det är den stora utmaningen och ansvaret som förskolan har, att lyfta och kommunicera förskolan utifrån läroplanens uppdrag. Föräldraenkäten är det verktyg vi har för att få en uppfattning om hur nöjd man som vårdnadshavare är med sitt barns respektive förskola. Svarsfrekvensen är i många fall ganska låg och endast ett fåtal förskolor har en svarsfrekvens på 100%. Målet på 70% nöjda vårdnadshavare klarar vi men nöjdhetsgraden skiftar mellan förskoleområdena. Analysen kring detta är att förskolans skicklighet i att kommunicera förskolans uppdrag, det professionella förhållningssättet eller frånvaron av desamma spelar roll för hur nöjda föräldrar man har. Generellt sätt har vi vårdnadshavare som är mycket nöjda med den verksamhet vi erbjuder. Det vi saknar i underlaget är barnens åer och uppfattningar om den verksamhet som de i de flesta fall dagligen vistas i. Förskolans processer: efter en uppskattning av förskolors/förskoleavdelningars kvalitet på Gotland gällande arbetet med lärandeuppdraget (enligt skolinspektionens rapport 2012:7) så kan vi göra en bedömning att ca.60% är av god kvalitet, 30% av mycket god kvalitet och 10 % av mindre god kvalitet. I rapporten beskrivs 3 olika typer av förskolor som innefattar personals förhållningsätt, medvetenhet om uppdraget och beredskap för att ställa om sin verksamhet utifrån ändrade förutsättningar. Detta är en viktig utgångspunkt när vi pratar om de processer kring lärandet som vi befinner oss i och i vår strävan att förskola/skola på Gotland skall vara likvärdig. Vi har i vår analys lyft olika viktiga aspekter på lärandeuppdraget och samverkan med skolan. Till exempel gör flera för- och skolområden en gemensam uppföljning av förskolans språkutvecklande arbete och den screening som genomförs i förskoleklass. De förskoleområden som särskilt har uppmärksammat sitt språkutvecklande arbete kan också se att resultaten i screeningen får en positiv påverkan. Arbete med systematiskt kvalitetsarbete och pedagogisk dokumentation börjar visa effekter i verksamheterna, pedagoger ser nyttan av att arbeta systematiskt och att det leder till utveckling av verksamheten. Att utveckla innehållet/genomförandet i utvecklingssamtalen/inskolningen är en viktig del för att göra vårdnadshavare delaktiga i förskolans uppdrag och kunna kommunicera förväntningar på varandra.
5 (9) Vi har också uppmärksammat att vi har en ganska dålig uppfattning och analys om hur och i vilken grad olika utbildningsinsatser påverkar det dagliga arbete. Där har vi mer en känsla istället för något konkret resultat, exempel, matematiklyft, genusutbildning. Många av de kompetensutvecklingsåtgärder som sätts in är utifrån ett bristfokus och skulle behöva balanseras med utbildningar som istället har fokus på glädje och framgångsfaktorer. Vi ser att IT är en väsentlig aspekt i förskolans utveckling av lärandeprocesser, där är förutsättningarna mellan förskolor/skolformer väldigt olika. Förskolan behöver också formulera på vilket sätt IT skall stödja lärandeprocesserna. Kring de stödfunktioner som finns för att stötta förskolan, till exempel städ och kost, behöver en fortsatt dialog hållas för att tydligöra ansvar och befogenheter utifrån en tanke att rätt profession gör det den är bäst på. Svårigheten att rekrytera och behålla behörig personal är en fråga som är aktuell. Det finns en tendens att det är svårare att rekrytera på landsbygden än i Visby, dock finns undantag, vissa förskoleområden på landsbygden har lättare att rekrytera behörig personal och vissa förskoleområden i Visby har svårare att rekrytera behörig personal. Många olika aspekter påverkar detta, och kräver en djupare analys för att få ett svar som går att använda sig av. Det som påverkar kan vara förskolans miljö, arbetssätt, tydlighet i uppdrag, gemensam syn på förskollärares respektive barnskötares uppdrag, tillgång till resurser (t ex specialpedagog), rykten, kultur. Ekonomi och pedagogik hör ihop, chefer som är tydliga och skickliga på att beskriva för sin personal hur detta samverkar har i större grad kunnat arbeta med ekonomin i ett utvecklingsperspektiv istället för i ett bristperspektiv. Vårt sätt att fördela budget utifrån ett likvärdighetsperspektiv har både för- och nackdelar. Socioekonomisk viktning kan göra förändringar i budget med alldeles för stor skillnad från år till år och arbetet kring tilläggsbelopp gynnar inte alltid arbetet med att jobba förebyggande och för en tillgänglig utbildning. Förskolans roll i samhället behöver stärkas och det måste börja hos den enskilde som är verksam i förskolan. Förskolan består av personal som vill mycket, som är lösningsfokuserade och professionella i sitt uppdrag. Effekterna av åtgärdspaketet är inte alldeles lätt att avgöra, redan ekonomiskt utsatta förskoleområden har fortsatt haft en negativ utveckling trots att man har varit restriktiv med tillsättning av vikarier, tillsättning av tjänster eller varit förig med inköp och kompetensutveckling. Det vi inte vet är var summan hade landat om åtgärdspaketet inte hade tillsatts. Vissa förskoleområden har lyckats vända sitt negativa resultat till ett mindre underskott, nollresultat eller en vinst. Det som har påverkat detta är bland annat att man inte kunnat tillsätta vissa tjänster, exempelvis specialpedagog, möjlighet att fylla barngrupperna eller hur man som chef för verksamheten lyckas kommunicera ekonomi och pedagogik som en helhet.
6 (9) Den psykosociala arbetsmiljön har enligt medarbetarenkäten en del brister, om det kan härledas till åtgärdspaket eller högre ställda krav och förväntningar på personal i förskolan är svårt att utläsa. Det som är en utmaning för förskolan på kort är att erbjuda allmän förskola för de nyanlända barnen. Vi behöver förtydliga och stärka arbetet med interkulturalitet och flerspråkighet på alla förskolor. Vi behöver fortsatt utveckla förskolans ledarskap och medarbetarskap för att tillsammans stärka och tydligöra förskolans roll och uppdrag i det svenska skolsystemet här på Gotland. Fritidshem (1 sida) Förskoleklass och grundskola (2 sidor) Grundsärskola (0,5 sida)
7 (9) Gymnasiesärskola (0,5 sida) Särskild utbildning för vuxna (0,5 sida) Kulturskola (1 sida inkl Fenomenalen)
8 (9) Fenomenalen Här kommenteras kortfattat de viktiga faktorer som kan påverka verksamheten på några års Barn och elevhälsa (1 sida) Här kommenteras kortfattat de viktiga faktorer som kan påverka verksamheten på några års Central förvaltning inklusive projekt (1 2 sidor)
9 (9) Här kommenteras kortfattat de viktiga faktorer som kan påverka verksamheten på några års Bilagor: 1. Förslag till överföring av resultat för redovisningsåret 2015 2. Köp från uppdragsföretag 3. Investeringsrapport 4. Utfall och resultat 5. Nämndens resultaträkning 6. Intern kontroll *Med god lärmiljö avses i detta sammanhang såväl den fysiska som psykiska arbetsmiljön för barn, elever och skolpersonal. I begreppet ingår att tillräcklig kritisk massa måste finnas för att såväl den sociala situationen skall kunna vara berikande som att de pedagogiska resurserna skall kunna bli tillräckliga för att kunna ge kvalitativ god och likvärdig verksamhet med läroplanerna som grund. Anvisningar: * Förvaltningschefen ansvarar för SAMMANFATTNINGEN * Respektive skolformschef/ motsvarande ansvarar för VERKSAMHETSRAPPORTERNA * Chefen för kvalitetsavdelningen ansvarar för BRUKAR OCH PROCESSPERSPEKTIVEN * Personalchefen ansvarar för MEDARBETARPERSPEKTIVET * Ekonomichefen ansvarar för EKONOMIPERSPEKTIVET *Den text Du skriver skall skrivas i Garamond 11 p med 1,15 i radavstånd