Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Krokslätt 2011/2012

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Krokslätt 2011/2012

Innehållsförteckning 1. Visioner och mål 2. Delaktighet 3. Kommunikation 4. Nulägesbeskrivning 5. Främjande och förebyggande åtgärder 6. Rutiner för tidig upptäckt 7. Utreda och åtgärda 8. Arbetsgång vid misstanke om kränkande behandling, trakasserier och/eller diskriminering 9. Definitioner och begrepp 10.Om personal kränker elev 11. Ansvarsfördelning 12. Uppföljning och utvärdering 13.Övrigt

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Krokslätt 1. Visioner och mål Samtliga inom Kunskapsskolan Krokslätt, såväl vuxna som elever, skall kontinuerligt tillsammans verka för ett arbetsklimat där alla respekterar varandra. Kunskapsskolan tar kraftigt avstånd från alla tendenser till trakasserier och kränkande behandling. Skolans likabehandlingsplan, som skall upprättas tillsammans med elever, skall på ett övergripande sätt behandla de olika former av trakasserier eller kränkande behandlingar som är förbjudna. I planen kan Kunskapsskolan välja att, förutom generella åtgärder, varje år särskilt arbeta med någon av de former av trakasserier eller kränkande behandlingar som omfattas av lagen och som skolan anser behöver särskilt fokus. Likabehandlingsplanen skall finnas med i skolans dagliga arbete och vara känd av alla som verkar där, medarbetare, elever och föräldrar. Nya Skollagen 6 kap 6-8 Målinriktat arbete 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Plan mot kränkande behandling 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Lgr 11 Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Kunskapsskolan Krokslätt har satt upp följande mål: Alla elever, föräldrar och medarbetare ska ha tagit del av likabehandlingsplanen. All personal ska arbeta för ett klimat där alla, elever och vuxna, ska känna sig trygga på skolan.

Alla elever ska känna att de har en vuxen att vända sig till vid behov. Om en elev informerar en vuxen om att någon utsatts för trakasserier eller kränkande behandling ska de känna att de tas på allvar. Alla elever som blivit utsatta för trakasserier eller kränkande behandling ska känna att de fått det stöd de behöver av elevvårdsteam och andra vuxna. 2. Delaktighet I framtagandet har en grupp av medarbetare utifrån skolverkets direktiv gjort en första version av likabehandlingsplanen. Därefter går den ut till elevråd och övriga medarbetare så att de kan tycka till om innehållet och utformningen. Därefter tas en slutversion fram som föredras för alla medarbetare, elever och föräldrar enligt punkten kommunikation. 3. Kommunikation Likabehandlingsplanen kommuniceras ut till eleverna genom respektive handledare som vid varje terminsstart går igenom den. Den ska även finnas i åtanke i den undervisning som eleverna möter. Föräldrarna får information om likabehandlingsplanen på läsårets första föräldramöte. Rektor går igenom likabehandlingsplanen med medarbetarna på ett stormöte.

4. Nulägesbeskrivning (enlig enkät) Enligt enkäten svarar 3% att de blivit trakasserade, slagna eller illa behandlad på andra sätt i skolan varje vecka. 17% svarar att de blivit det några gånger. De innebär att det är drygt 30 elever som fler än en gång upplevt sig illa behandlad. En helt oacceptabel siffra. 42% tycker att det är en bra stämning på skolan, en siffra som inte heller är acceptabel. Vi har under året jobbat mycket med språkbruket och attityder mot varandra, men fortfarande är det mycket att göra. Många elever använder ett grovt språkbruk till varandra, och det förekommer attityder som av vissa upplevs kränkande. Det har även under året förekommit en del hot och våld, vi har inlett ett samarbete med Ung & Trygg och med polisen som vi kommer att fortsätta med. Vi har haft mycket skadegörelse och klotter. 5. Främjande och förebyggande åtgärder Kontinuerligt arbete Samtliga i skolan verksamma har ett eget ansvar att särskilt uppmärksamma alla former av trakasserier och kränkande behandlingar. Genom att reagera omgående på varje form av trakasserier och kränkande behandlingar visar skolan att detta är något som inte tolereras Samtliga medarbetare på skolan skall fungera som stöd för alla elever. I skolan skall regelbundna diskussioner föras kring aktuella frågor om etik och moral som rör såväl livet i skolan som i samhället i stort. Värdegrundsfrågor skall finnas med som ett naturligt inslag i all undervisning. Handledarsamtalen, som regelbundet förs mellan elever och lärare och som ger dem möjlighet att lära känna varandra på ett förtroendefullt sätt, skall leda till att eleverna känner sig trygga i skolmiljön På basgruppssamlingarna arbetas det kontinuerligt med omvärldsbearbetning för att vidga elevernas förståelse för människors likheter och olikheter. I kurserna som finns med som ett moment varje vecka arbetas det med uppgifter som främjar tolerans mot människors olikheter. Ämnesgrupperna ansvarar för att litteraturen inte innehåller kränkande eller diskriminerande texter. Det ska ges möjlighet för elever att få sina arbeten bedömda av ny lärare om de anser sig orättvist bedömda. Den veckoresa som sker till Gamleby en gång per läsår främjar kamratskap mellan såväl elever som medarbetare. Lokalernas utformning och stor tillgänglighet på lärare skapar en trygg psykosocial miljö.

I antagningsprocedurerna tillämpas turordning i köplats vilket gör att all form av diskriminering elimineras. Anonyma skrivningar kan användas om elever önskar. Åtgärder under läsåret Varje basgrupp ansvarar för sitt basgruppsrum, de öppna ytorna fördelas mellan basgrupperna. Varje dag ansvarar handledaren för att det ser snyggt ut när skolan slutar. Vid ev skadegörelse eller klotter meddelas detta till koordinator, som ser till att det blir åtgärdat. När: Kontinuerligt under året. Ansvarig: Basgruppshandledaren och koordinatorn. Gemensam hajk för elever i år 6 och 7 tidigt på höstterminen, syfte att öka gemenskapen och att lära känna varandra. När: September Ansvarig: Idrottslärare i år 7 tillsammans med basgruppshandledarna. Trygghetsskapande övningar i basgruppena. När: Kontinuerligt under året Ansvarig: Basgruppshandledarna. Utveckla elevrådet och basgruppsråden, syfte att öka elevdemokratin och med det få eleverna att känna ett gemensamt ansvar för skolmiljön. När: Under hela läsåret. Ansvarig: Biträdande rektor Planera in trivseleftermiddagar där eleverna bestämmer innehållet. När: Under hela läsåret Ansvarig: Arbetslagen Fortsätta samarbetet med Ung & Trygg. När: Under hela läsåret Ansvarig: Rektor Jobba med att hitta nya samarbetspartner i arbetet med värdegrunden. När: Under hela året Ansvarig: Alla medarbetare

6. Rutiner för tidig upptäckt Handledarna träffar sin basgrupp två gånger per dag vilket gör att man då har möjlighet att prata med eleverna samt läsa deras dagsutvärderingar. Lokalernas utformning gör att de vuxna har en god insyn till i stort sett all verksamhet. Det är stor närhet till vuxna hela tiden då eleverna befinner sig i skolan. Arbetslaget som träffas varje dag där de kan diskutera eventuella situationer som uppkommit. Lärarna ska vid handledarsamtalen särskilt uppmärksamma om eleven kan vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. 7. Utreda och åtgärda. Skollagen 6 kap, 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.. Efter att bedömning av situationen gjorts, informeras vårdnadshavare via telefonsamtal eller mail. Olika åtgärder som kan vidtas vid kränkande behandling, trakasserier och/eller diskriminering. Stödjande samtal med den som blivit utsatt. Allvarssamtal med den/de som utsatt. Fortsatta uppföljningsmöten, och kontroll efter viss tid med den utsatta att kränkningarna har upphört. Trepartssamtal med de inblandade eleverna. Upprätta handlingsplan för konkreta psykosociala åtgärder. Rektor kallar föräldrar, elev, berörd handledare och ev någon från elevhälsoteamet till möte. Samtal med berörda vårdnadshavare eller föräldramöte med samtliga inblandade. Anmälan till socialtjänsten Polisanmälan. Ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. Om en vuxen kränkt en elev kan arbetsrättsliga åtgärder vidtas. 8. Arbetsgång vid misstanke om kränkande behandling, trakasserier och/eller diskriminering. När någon medarbetare på skolan får signaler om en elevs utsatthet, eller att en elev påtalar att hon/han blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling: prata med den utsatta eleven, men också med andra elever som kan ha sett/hört något, och fråga om VAD - NÄR - VAR - HUR OFTA - VEM.? Dokumentera!

Det ska klart framgå i samtalet, samt i dokumentationen, vad som gäller, vilka åtgärder skolan tar i situationen, när och med vem uppföljningen ska ske. Betona även att syftet med att samtala är att lösa konflikten/situationen på skolan. Detta för att eleven kan känna sig trygg och ha ett fungerande samarbete med andra elever. Fortsätt genom att prata med berörd utsättande elev. Om det är fler berörda elever så sker samtalen enskilt. Det är bra om vi är två vid dessa samtal. Dokumentera som ovan! I samtalet ska det tydligt framgå vad som gäller i förhållande till den utsatte, dvs att det är nolltolerans mot all form av vidare kränkning samt att vi vill att konflikten/situationen ska lösas i första hand på skolan. Beroende på situation ser sedan åtgärderna olika ut. Efter samtalet med berörd elev informeras föräldrarna via telefon eller mail. Eleven uppmanas att även själv berätta om händelsen hemma. Dokumentera som ovan! Vid uppföljningssamtalet påföljande vecka kontrolleras att trakasserierna har upphört och att den utsatta eleven känner sig trygg. Vid detta samtal ska det tydligt framgå vad som gäller om konflikten/situationen återkommer. Dokumentera som ovan! Om trakasserierna har upphört, anses ärendet som avslutat och vi markerar att det inte finns något agg kvar efter händelsen. Dokumentera som ovan! Vid behov ska handlingsplan upprättas. En elev som mobbar och kränker någon annan, är en elev som är i behov av särskilt stöd! Om trakasserierna eller den kränkande behandlingen ej upphör: Rektor kallar föräldrar, elev, berörd handledare och någon från elevhälsoteamet till möte. Därefter kan skolan göra en anmälan till socialtjänsten. Skolan kan också göra en polisanmälan. Om eleven är minderårig går anmälan automatiskt till socialtjänsten. Anmälan till arbetsmiljöverket om den kränkande behandlingen inte upp hör trots åtgärder. 9. Definitioner och begrepp Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar en elev och det har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning/hinder, sexuell identitet/läggning eller ålder. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara diskriminering. Diskriminering kan även ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. o Direkt och indirekt diskriminering Diskriminering är när skolan behandlar en elev sämre än andra elever. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en

direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev med ett visst kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning/hinder, sexuell identitet/läggning eller ålder. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Kränkande behandling Ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Kränkningar kan till exempel vara Fysiska (slå, knuffa, sparka, hålla fast, trycka in i väggen osv.) Verbala (hot, svordomar, öknamn, håna, ryktesspridning, anmärka på utseende eller kläder osv.) Psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer, tystnad, aldrig bli ombedd att delta osv.) Texter och bilder (även som klotter, e-post, lappar, fotografier, sms, mms, msn och meddelanden på olika webcommunities). Materiella (stöld, vandalisering, förstöra saker som är viktiga för någon annan) Sexuella (tafsande, sexuella anspelningar, kallas för bög, lesbisk, hora). Både elever och personal kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Däremot är en befogad tillrättavisning inte en kränkning i lagens mening, även om eleven ifråga kan uppleva det som kränkande. o Trakasserier är en behandling som kränker en elevs värdighet och som har koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna, det vill säga kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning/hinder sexuell identitet/läggning. ålder. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders sexuella läggning, etc. o Annan kränkande behandling är uppträdande som, utan att vara kopplade till en diskrimineringsgrund, kränker en elevs värdighet. Mobbning kan tex. vara en del av annan kränkande behandling. o Mobbing som fenomen Det kan hända att man tror, t ex att de som mobbar är speciellt aggressiva eller att de har ett särskilt aggressivt beteende. De som blir mobbade lyfts ofta fram som svaga och att de själva måste ta tag i sitt problem genom att de måste säga till eller be om hjälp. Man kan också se mobbning som ett gruppfenomen, då är det inte lätt att säga till någon vuxen eller be om hjälp hos skolkompisar då man redan känner sig utanför. Mobbning kan ur ett sociokulturellt

perspektiv ses som en konsekvens av det som sker när barn skapar relationer och denna socialisation pågår hela tiden. Inneslutning och uteslutning. Dessa processer kan dock ske på olika sätt, olika mjukt och hårt. Det är viktigt att man som vuxen är med barnen i dessa processer när de pågår. Liksom all form av kränkande behandling eller trakasserier ansvarar skolan för att det inte ska fortgå efter att det upptäckts samt att skolan har utarbetat en plan för att förebygga detsamma. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon har blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Det är den utsatte som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande. De sju diskrimineringsgrunderna 1. Kön Både killar och tjejer kan bli diskriminerade på grund av kön. Det kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet, eller att man blir bedömd utifrån kön och inte kunskap/ prestation. Det kan även handla om sexuella trakasserier så som sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. 2. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung eller hudfärg. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. 3. Religion och annan trosuppfattning Diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning innebär att någon blir orättvist behandlad för att den har en viss religion eller trosuppfattning. Ett exempel på diskriminering på grund av religionstillhörighet kan vara att en svensk elev får vara ledig på jul medan en muslim inte får vara ledig på eid. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion. 4. Funktionsnedsättning/-hinder Funktionsnedsättning Människor kan ha funktionsnedsättningar på grund av fysiska eller intellektuella skador eller sjukdomar, syn- eller hörselskador eller sjukdomar, mediciniska tillstånd eller psykiska sjukdomar. Funktionsnedsättningar kan vara tillfälliga eller permanenta. Som funktionsnedsättning räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. Funktionsnedsättning kan uppstå till följd av en sjukdom eller något annat tillstånd. De kan också uppstå till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Funktionshinder Funktionshinder uppstår när en person med en funktionsnedsättning möter en miljö som är otillgänglig. 5. Sexuell identitet/läggning Med sexuell identitet/läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter. 6. Könsöverskridande identitet eller uttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon upplever sig vara av motsatt kön, eller som känner att man inte riktigt hör hemma i de könsuttryck som getts till en eller att man väljer att uttrycka sig könsöverskridande. Att identifiera sig som transperson kan handla om att man tycker om att gå klädd i det andra könets kläder ibland eller att man varken vill definiera sig som man eller kvinna. Till transpersoner brukar man också räkna intersexuella, alltså människor som fötts med en oklar könstillhörighet.

7. Ålder Barns rättigheter regleras i barnkonventionen. I den står det bland annat att barn har rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som berör henne eller honom. Vuxna har även skyldighet att lyssna på barnet i dessa frågor. Att barn inte har samma rättigheter som vuxna är många gånger så självklart att det inte ses som diskriminering. Den som inte är myndig får ju många gånger inte göra samma saker som vuxna. Men det är viktigt att komma ihåg att det står i barnkonventionen att man har rätt att få framföra sina åsikter i frågor som gäller ens eget liv, och att vuxna har skyldighet att lyssna på dem. 10. Ansvarsfördelning Huvudmannen har det yttersta ansvaret för att utreda vad som hänt och att utredningen allsidigt belyser vad som hänt och tar hänsyn till både den som utsatts och de övriga inblandade. Var och en som får vetskap om eller misstänker att en eller flera elever utsätts eller utsätter andra för trakasserier eller kränkande behandling ska genast informera handledaren som i sin tur ansvarar för att rektor, elevhälsoteam eller andra med ansvar för dessa frågor informeras. Rektor ansvarar för att alla i skolan, medarbetare, elever och föräldrar, informeras om aktuell ansvarsfördelning och rutinerna för hur trakasserier eller kränkande behandling hanteras på skolan. Rektor ansvarar för att nödvändiga insatser vidtas om det vid de årliga enkätundersökningarna framkommer att trakasserier och kränkande behandling förekommer. Rektor ansvarar för eventuell anmälan till socialtjänsten. 11. Om personal kränker elev Om elev känner sig kränkt av personal berättar han/hon det för någon vuxen på skolan. Denna tar reda på vad som har hänt. Om någon annan än rektor tar emot anmälan ska anmälan vidare till rektor. Rektor samtalar med medarbetaren, och får en bild av situationen. Utifrån det vidtas åtgärder. Uppföljning sker med både elev och medarbetare inom två veckor. 12. Utvärdering Enskilda fall ska utvärderas genom uppföljande samtal med elever (i förekommande fall även med deras vårdnadshavare) som blivit utsatta eller som utsatt andra för trakasserier eller kränkande behandling. En enkät genomförs årligen med medarbetare och elever för att mäta och upptäcka eventuell förekomst av trakasserier och kränkande behandling. Likabehandlingsplanen ska följas upp i och utvärderas i den årliga kvalitetsredovisningen. Resultatet av denna utvärdering kan leda till att nya åtgärder och målsättningar formuleras i nästa års likabehandlingsplan.

13. Övrigt Rektor ansvarar för att nödvändiga kontakter tas utanför skolan, exempelvis med arbetsmiljöverket, polis eller socialtjänst.