Jobbpunkt Väst Örebro

Jobbpunkt Väst Örebro En utvärdering av: Ett samverkansprojekt med stöd från Europeiska socialfonden (ESF) med målet att få arbetslösa boende i de västra stadsdelarna i Örebro ut i arbetslivet och bidra till en ökad integration Projektägare: ÖrebroBostäder AB i samarbete med Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten, försörjningsstöd Oktober 2011 1. Bakgrund Leg psykolog Håkan Edlund 021-38 10 30

ÖrebroBostäder AB (ÖBO) är den dominerande hyresvärden i de stora bostadsområdena i Örebro. Företaget har integration och mångfald som ett fokusmål. I samarbete med Arbetsförmedlingen och Socialkontor Väster planerades 2008 för ett treårigt projekt i de västra stadsdelarna i Örebro. Området Vivalla, till exempel, präglades av en högre grad av arbetslöshet och större ohälsa. Den öppna arbetslösheten var nästan 13 procent hösten 2007, jämfört med sex procent i hela Örebro. I området var ett stort antal av de boende socioekonomiskt resurssvaga och 40 procent av alla boende uppbar försörjningsstöd under 2007. I området fanns ett 60-tal olika nationaliteter och 75 procent av de boende har ett annat modersmål än svenska. Den socioekonomiska situationen för många boende i de västra stadsdelarna riskerar medföra social exkludering och en känsla av utanförskap. Svårigheter att finna egenförsörjning leder till en negativ spiral, medan en högre grad av egenförsörjning å andra sidan leder till positiva effekter som ökad självkänsla, ett aktivare deltagande i samhällslivet och därmed förbättrade möjligheter till integration. Mot den bakgrunden planerade ÖrebroBostäder AB för ett projekt i syfte att öka arbetskraftsutbudet i de västra stadsdelarna, utifrån erfarenheter från ett liknande projekt som bostadsföre-taget Mimer hade bedrivit i Västerås kommun. De boende i de västra stadsdelarna bedömdes ha ett akut behov av att få egenförsörjning. Genom projektet förväntades Örebro Bostäder AB att stärka möjligheterna att få ett arbete i sin närmiljö och därmed egenförsörjning för arbets-lösa boende i de västra stadsdelarna. Projektet har en tydlig inriktning på arbete och eget före-tagande. Det förväntades också att utveckla nya samverkansformer och arbetssätt mellan olika aktörer allt i syfte att erbjuda lösningar för deltagare i projektet att bli självförsörjande, inte minst genom att utnyttja ÖBOs egna relationer till deras entreprenörer. Projektet ansökte om medel från europeiska socialfonden för att drivas under en treårsperiod med start i januari 2009. 1.1. Målgrupp Målgruppen för projektet är personer som är helt arbetslösa sedan minst ett år tillbaka och med särskilt fokus på personer med utländsk bakgrund. Personer som har hel eller delvis sjuk- och aktivitetsersättning eller som erhåller ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen. 1.2. Rekryteringen av deltagare Rekryteringen av deltagare till projektet ska ske genom Arbetsförmedlingen, Socialtjänstens enheter för försörjningsstöd och ÖrebroBostäder AB (genom kunskap om hyresgäster i de aktuella områdena). Projektet planerade för gruppintag med 25 deltagare åt gången sex gånger per år samt åtta årsplatser för individuella lösningar. 1.3. Syftet med projektet 1

Att rikta sig till boende i de västra stadsdelarna, vilka står långt från arbetsmarknaden. Att med utgångspunkt från arbetsmarknadens efterfrågan och individens behov stärka deltagarnas möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden genom matchning, coachning, validering och kompetenshöjande insatser. Att skapa ett nätverk som både deltagare och företagare tjänar på. Projektet syftar också till att öka företagandet i målgruppen, att utveckla nya metoder och samarbetsformer för att öka arbetslösas möjligheter att få fotfäste på arbetsmarknaden samt att förbättra deltagarnas hälsa, självbild och livskvalitet. 1.4. Schemastruktur och aktivitetsutbud för deltagarna i projektet Deltagarna i projektet blir inskrivna under 12 veckor. Under de fyra första veckorna finns en schemalagd struktur med arbetsdagar från 08.30 till 16.00, tider som man har projekttiden ut. Det finns ett strukturerat schema med inslag som dagliga morgonsamlingar, information av olika gäster och föreläsare, studiebesök och friskvård. Två externa lärare ansvarar för inslag med samhällskunskap/svenska respektive IT och jobbsökeri. Under de fyra första veckorna är ambitionen att varje deltagare arbetar fram sitt CV och ett personligt brev inför det jobbsökande som sedan blir aktuellt. Projektet har ett tydligt fokus på målet att deltagarna ska komma ut i ett arbete eller en utbildning. Metodiken i projektet bygger på att inte serva deltagarna med färdiga praktikplatser eller jobb. Man arbetar med att deltagare själva ska formulera egna mål i livet kring teman som familj, hälsa och arbete. Ansvaret förväntas helt ligga på varje enskild deltagare och coachning är ett central begrepp i verksamheten. Projektet eftersträvar nära kontakt med deltagarna och att skapa en familjär och öppen atmosfär i en uppstyrd verksamhet med ett fast schema. Efter de första fyra veckorna planeras för individuella aktiviteter och insatser för varje deltagare. Det utbud av möjliga aktiviteter som finns inom ramen för projektet framgår i punkterna nedan. Utredning och kartläggning av varje deltagare Förberedande motivationsinsatser och gruppsamtal Individuell coachning och matchning mot jobb Studie- och yrkesvägledning Samhällskunskap och ökade sociala kontakter Friskvård Ökad datakompetens Konkret intervjuträning Praktik Hjälp med validering av tidigare yrkeskunskaper Olika rekryteringsaktiviteter Studiebesök 1.5. Målsättningar för projektet 2

- att främja egenförsörjning, delaktighet i samhället samt att öka anställningsbarheten för de socioekonomiskt resurssvaga boende i de västra stadsdelarna - att bidra till integrering av deltagarna på arbetsmarknaden genom kompetensutveckling, validering av utländska utbildningar, matchning mot företagens behov av arbetskraft, starta eget, information, praktik och olika kontaktskapande åtgärder - att i nära samverkan med arbetsgivare i Örebro hitta vägar att sammanlänka företagens rekryteringsbehov med målgruppens kapacitet och framtida potential - att påverka attityder till andra kulturer och öka kunskapen om utländska utbildningars kvalitet Två kvantitativa mål är: - att minst 70 procent av deltagare efter avslutat projekt har fått ett arbete eller upplever att deras möjlighet att få arbete har ökat - att antalet deltagare i arbete, 90 dagar efter avslutat projekt skall vara minst 40% 2. Utvärderingsmetoder Den externa utvärderingen av projektet har genomförts av Håkan Edlund Psykologbyrå AB i Västerås och omfattar hela treårsperioden. I utvärderingen ingår: Insamlande av bakgrundsuppgifter om deltagarna En del bakgrunduppgifter om deltagarna har insamlats från start, eftersom man vet att ett flertal variabler som ålder, utbildningsbakgrund, medicinsk status med mera, har en avgörande inverkan på arbetslösa personers chans och möjligheter att komma ut i arbete. Insamlande av uppgifter om deltagarnas individuella resultat vid utskrivningen De kvantitativa målen om utfallet för den enskilde deltagaren direkt efter avslutat deltagande har insamlats genom uppgifter från projektpersonalen, liksom andra faktauppgifter som inskrivningstider, praktikplaceringar, utbildningsinsatser med mera. En uppföljning av sysselsättningssituationen sensommaren 2011 för utskrivna deltagare En uppföljning har också gjort med hjälp av inhämtade uppgifter från Socialkontor Väster försörjningsstöd, Arbetsförmedlingen, ÖBO, genom en enkät och genom kontakter med deltagare i form av personliga samtal angående deltagarnas aktuella sysselsättningssituation. Före-eftermätningar av hälsa och livskvalitet samt andra kvalitativa bedömningar För att på individnivå fånga deltagarnas upplevelser av aktiviteter som ingår i projektet samt kvalitativa aspekter i deltagarnas utveckling besvarade de dels en skriftlig enkät och dels ett skattningsformulär som rör hälsa och livskvalitetsaspekter när de skrevs in i projektet. Efter avslutat deltagande har deltagarna åter besvarat samma frågor samt gjort bedömningar av olika inslag i projektet. Intervjuer med deltagare och de samverkande aktörerna Personliga intervjuer har genomförts med fem före detta deltagare i projektet. Dessutom 3

med fyra personer som sitter i projektets styrgrupp, fem personer som direkt arbetat i projektet samt tre handläggare vid Arbetsförmedlingen och Socialkontor försörjningsstöd. Fem anställda vid ÖBOs fastighetsservice har också intervjuats kring samarbetet med projektet. Sammanlagt har intervjuer genomförts med 22 personer i syfte att "fånga in" utvecklingsaspekter och processer i projektet som ett underlag i den sammanfattande analysen. 3. Resultat Totalt ingår i utvärderingen 186 deltagare från 17 grupper under tiden februari 2009 till och med augusti 2011. Den första deltagargruppen med 15 personer ingår inte i utvärderingen, då enkätsvar saknas för denna grupp. Projektet pågår fram till utgången av 2011 med ytterligare ett 40-tal deltagare, som dock inte ingår i underlaget för denna utvärdering. Totalt kommer projektet att omfatta knappt 250 deltagare efter de tre projektårens slut. Av de 186 deltagarna var det sex personer som aldrig började i projektet eller gjorde ett tidigt avhopp. Dessa sex deltagare räknas som drop-outs (3%) och ingår inte i den externa utvärderingen, som alltså bygger på uppgifter om 180 deltagare under en 2½ år lång period. 3.1. Bakgrundsdata på 179 deltagare 3.1.1. Kön och ålder 19-30 år 31-40 år 41-63 år Medelålder ALLA Män 26% 22% 53% 40,5 år 62% Kvinnor 36% 26% 38% 36,3 år 38% ALLA 30% 24% 47% 38,9 år 100% Männen är överrepresenterade i deltagargruppen. Medelåldern för alla ligger på nästan 39 år med en åldersspridning från 19 år för den yngste deltagaren upp till 63 år för den äldste. Män är som grupp äldre än kvinnorna, i genomsnitt fyra år äldre. Knappt en tredjedel av samtliga deltagare är yngre än 30 år och drygt var femte deltagare är äldre än 50 år. 3.1.2. Familjesituation Män Kvinnor Alla Andel med barn Genomsnittligt antal barn Ensamstående 49% 64% 54% 54% 2,3 Gift/sambo 51% 36% 46% 88% 2,8 ALLA 100% 100% 100% 70% 2,6 Drygt varannan deltagare är ensamstående och kvinnor är klart överrepresenterade bland dessa. Sju av tio deltagare har barn, i genomsnitt 2,6 barn per deltagare. Varannan ensamstående deltagare har barn, att jämföra med nästan nio av tio gifta deltagare som har barn. 3.1.3. Invandrarbakgrund, ursprungsland och tid i Sverige 4

Drygt två av tre deltagare har invandrarbakgrund (69%) och kommer från 41 olika länder. Irak och Somalia är de två vanligaste ursprungsländerna och 31 procent kommer från dessa länder. Runt fem procent av deltagare med invandrarbakgrund kommer vardera från Turkiet, Syrien, Iran, Serbien och Eritrea. I genomsnitt har man varit bosatt i Sverige sedan 1997, det vill säga i 14 års tid med en variation från som längst 54 år till som minst fyra år. Hälften av deltagarna med invandrarbakgrund anlände till Sverige först under 2000-talet. 3.1.4. Utbildningsbakgrund Män Kvinnor ALLA Saknar utbildning 2% 6% 4% Mindre än 9-årig grundskola 17% 13% 15% Enbart grundskola 17% 24% 20% Gymnasial yrkesutbildning 23% 33% 27% Teoretisk gymnasieutbildning 23% 10% 18% Högskoleutbildning 17% 14% 16% ALLA 99% 100% 100% Av tabellen ovan framgår att fyra procent av deltagarna helt saknar utbildning och så många som fyra av tio deltagare har endast grundskola som högsta utbildning. Var tredje deltagare har gått en teoretisk gymnasieutbildning eller en högskoleutbildning och männen är då överrepresenterade. Deltagarna på Jobbpunkt Väst har en lägre utbildningsnivå än genomsnittet i Sverige, både i fråga om de som enbart har grundskola eller lägre och i andelen som har högre teoretisk utbildning. Dessutom saknar nästan hälften av deltagarna (48%) ett körkort. 3.1.5. Antal yrkesverksamma år och yrkeserfarenhet För 146 av de 179 deltagare som ingår i utvärderingen (82%) finns uppgifter om deras tidigare yrkeserfarenheter och en mycket stor andel av dem har haft minst en fast eller tillfällig anställ-ning. I genomsnitt handlar det om knappt fyra olika anställningar under totalt 10 års tid. Uppgifter om praktik och andra arbetsmarknadsåtgärder kommer från deltagarna själva och behöver i alla fall inte vara fullständiga och får kanske ses som miniminivån för olika insatser. Drygt var tredje deltagare uppges ha haft olika praktikplatser under arbetslöshetsperioder. För cirka hälften av alla deltagare finns också en rad andra arbetsmarknadsåtgärder uppgivna, till exempel olika utbildningar, jobbsökarkurser, coachning och åtgärdsprogram. Det kan också handla om olika projekt, plusjobb och arbetsträning. I ett mindre antal fall uppges att det inte förekommit några insatser alls från Arbetsförmedlingens sida. 3.1.6. Arbetshinder Uppgifterna bygger på deltagarnas egna uppgifter under samtalen med projektpersonalen. Drygt var fjärde deltagare (28%) bedöms ha någon form av arbetshinder. Över hälften av de fysiska arbetshindren handlar om begränsningar i kroppens rörelseapparat, det vill säga 5

rygg- och ledbesvär i axlar, armar, nacke och knän. Hjärt- och cirkulationsbesvär är den näst vanligaste formen av arbetshinder. I enstaka fall handlar det om syn- och hörselnedsättning, diabetes, lungbesvär, allergi och stressrelaterade problem. 13 procent av deltagarna bedöms ha en begränsad förmåga att uttrycka sig på talad svenska och 24 procent att skriva, vilket i många fall påverkat deras möjligheter att gå ut på praktik under tiden i projektet. 3.2. Remisskällor och inskrivningstider Arbetsförmedlingen och Socialkontoren som ansvarar för försörjningsstöd är rekryteringskällorna för Jobbpunkt Väst. Av deltagare som ingår i denna uppföljning kommer 43 procent via Arbetsförmedlingen och 57 procent via Socialkontoren. Den genomsnittliga inskrivningstiden för samtliga deltagare är drygt 16 veckor med en variation från en vecka som minst upp till drygt ett års inskrivning. Det finns ingen skillnad mellan kvinnor och män i den genomsnittliga tid man varit inskriven i projektet. 3.3. En analys av skillnader i bakgrundsdata för deltagare från Arbetsförmedlingen respektive Socialtjänsten, försörjningsstöd En jämförelse har gjorts mellan några bakgrundsdata hos den grupp deltagare som kommit till Jobbpunkt Väst från Arbetsförmedlingen respektive från Socialtjänsten, försörjningsstöd. Det saknas uppgifter om remisskällan för 28 deltagare, varför siffrorna som redovisas kan avvika något från den tidigare redovisning av samtliga deltagare, oberoende av remisskälla. De skillnader som framkommer är att deltagare från Arbetsförmedlingen Oftare är män: 70% att jämföra med 56% för deltagare från Socialtjänsten Är äldre: 45 år i genomsnitt jämfört med 35 år för deltagare från Socialtjänsten I mindre omfattning är ensamstående: 36% jämfört med 64% (Socialtjänsten) Något oftare har invandrarbakgrund: 72% jämfört med 66% (Socialtjänsten) Har bott något längre tid i Sverige: I genomsnitt från 1995, jämfört med 1999 (Socialtjänsten) Har något lägre utbildningsnivå: 42% har grundskola som högsta utbildning, jämfört med 33% (Socialtjänsten) Oftare har körkort: 68% jämfört med 42% (Socialtjänsten) Har längre arbetserfarenhet: 15 år jämfört med 7 år (Socialtjänsten) I någon mindre omfattning har ett arbetshinder: 26% jämfört med 32% (Socialtjänsten) 6

3.4. Deltagarnas bedömningar 3.4.1. Bedömning av bemötandefrågor, inflytande och projektet i sin helhet Deltagarna har gjort bedömningar av innehållet i projektet ur olika aspekter. Bedömningarna gjordes i en fyragradig skala med svarsalternativen mycket nöjd, nöjd, inte helt nöjd och missnöjd. I tabellen nedan har de två mest positiva bedömningarna slagits samman och presenteras tillsammans med det mest kritiska svarsalternativet. Det är lätt för intresserade läsare att beräkna svarsfrekvensen för det återstående svarsalternativet inte helt nöjd genom att dra bort de i tabellen redovisade siffrorna från talet 100. De redovisade siffrorna bygger på svar från 120 deltagare, som avslutat sin tid i projektet. - Jobbpunkt Väst är bra på att hjälpa oss att söka jobb, skriva CV, brev. Mycket bra. - Jobbpunkt Väst är ett projekt som betyder mycket. Man får lära sig om jobbsökning, knyta kontakter, träffa andra människor. Det är som att gå till ett jobb och arbeta tillsammans och det är stimulerande. - Jag tycker att den här tiden var ganska intressant och jag tog in nyttiga uppgifter, som jag kan använda i den närmaste framtiden. Jag menar att det här projektet gett mig säkerhet. - Jobbpunkt Väst har varit mycket bra för att det fokuserar på just vad som är viktigt Att söka arbete och att lära sig söka nya vägar! - Jag var tveksam i början att det här projektet skulle hjälpa mig på något sätt. Jag ville inte vara här. Men nu är det bra. Jag har lärt mig Jättemycket. Stort tack till projektledaren. - Väldigt bra på Jobbpunkt Väst. Lokalerna och datorerna kunde ha varit trevligare. Friskvården är bra. Den trevliga och avslappande miljön är positiv. Samlingarna på morgonen har ibland blivit onödigt utdragna. - En bra aktivitet då krav ställs. Deltagarna kan inte gå vind för våg utan måste lära sig ta ansvar. Sociala biten var bra. Intressanta föreläsningar, bland annat hur de som anställer personal tänker. Fysisk aktivitet var ett stort plus. Enda negativa: lite för slöa datorer. HUR NÖJD ÄR DU MED Mycket nöjd/ Missnöjd Bemötandet nöjd Bemötandet från personalen i projektet 91% 4% Bemötandet från andra deltagare i projektet 95% 0% Möjligheten till inflytande Möjligheten att påverka innehållet i den egna handlingsplanen 89% 3% Helhetsbedömning Deltagandet i projektet i sin helhet 87% 3% I bedömningen av bemötandet från projektets personal är nio av tio deltagare nöjda eller mycket nöjda, vilket får ses som ett mycket positivt utfall. Det uttalade missnöjet med personalen i projektet är mycket lågt (4%). I än högre grad är deltagarna nöjda med bemötandet från andra deltagare (95%) och det finns inget aktivt missnöje alls i det avseendet. Även när det gäller möjligheterna till inflytande över den egna handlingsplanen är nio av tio deltagare nöjda eller mycket nöjda. 7

Det är också en mycket hög andel deltagare, knappt nio av tio, som är nöjda med tiden på Jobbpunkt Väst i sin helhet. Ytterligare en kvalitetsindikator har använts i utvärderingen. Frågan är formulerad: Skulle Du rekommendera en bekant som varit långvarigt arbetslös att börja på Jobbpunkt Väst? Frågan är en god indikator på kvaliteten i en verksamhet och svaren visar också att deltagarna har en positiv syn på Jobbpunkt Västs verksamhet. Det är 76 procent av deltagarna som oreserverat kan tänka sig att rekommendera Jobbpunkt Väst till en bekant, 17 procent av deltagarna är tveksamma och sju procent svarar nej på frågan. 3.4.2. Bedömning av den egna arbetsmotivationen och arbetsförmåga Deltagarna har bedömt den egna arbetsmotivationen och arbetsförmågan vid två olika tillfällen: dels när de precis börjat i projektet och dels direkt efter avslutat deltagande. Vid start Efter avslut Stor Liten Stor Liten Lust att komma ut i arbetslivet 63% 7% 68% 4% Förmåga att klara något arbete idag på minst halvtid Tilltro till att man kan komma igång med arbete eller studier 60% 9% 63% 4% 30% 8% 38% 9% Av tabellen framgår att två tredjedelar av deltagarna i projektet Jobbpunkt Väst uppgav en stor lust att komma ut i arbetslivet när det började i projektet. Tilltron till den egna förmågan att klara ett arbete låg på relativt låg nivå mot bakgrund av att projektet vände sig till en målgrupp som förväntades stå relativt nära arbetsmarknaden. Efter avslutad projekttid noteras inga större förändringar i deltagarnas bedömningar av den egna arbetsmotivationen, tilltron till att man kan komma igång med arbete/studier eller i fråga om den egna arbetsförmågan. Man kan tolka bedömningarna som att det funnits en grupp med deltagare som kommit till projektet med relativt låg egen positiv motivation, något som även bekräftas genom intervjuer och skriftliga uppgifter från deltagare. 3.4.3. Deltagarnas upplevelse av personliga förändringar under och efter projekttiden Instämmer i Instämmer Förändringar hög grad inte alls Jag fick bättre kunskaper om arbetsmarknaden 88% 4% Jag fick bättre självförtroende genom tiden i projektet Jag blev intresserad av att söka utbildning under projekttiden Jag är mycket tveksam om jag kommer att klara att arbeta eller att gå en utbildning de närmaste åren 78% 8% 59% 29% 41% 49% 8

Av tabellen på föregående sida framgår att tiden på Jobbpunkt Väst, enligt deltagarnas egna bedömningar, har medfört både ökade kunskaper om arbetsmarknaden och ett ökat självförtroende för en mycket stor andel av deltagarna. Fyra av tio deltagare uttrycker dock en tveksamhet om möjligheten att komma ut i arbete eller utbildning inom de närmaste åren. 3.4.4. Självupplevd livskvalitet och hälsa vid projektets start och efter det att deltagarna lämnat projektet Arbetslöshet har ett känt samband med ohälsa. Sambandet går sannolikt i båda riktningarna. Vanligast är att anta att arbetslöshet skapar ohälsa men ohälsa medför också svårigheter för enskilda individer att få och behålla ett arbete. Arbetslöshet bedöms som ett av de större enskilda hoten mot folkhälsan. I den nu aktuella utvärderingen har vi också valt att studera aspekter som gäller hälsa och livskvalitet hos deltagarna i Jobbpunkt Västs verksamhet. Först presenteras några övergripande bedömningar som redovisas i en skala från 0 till 100, där ett högre värde betyder mer av den egenskap som deltagarna bedömer. Mätningarna sker med s k visual-analogskalor. För varje bedömning finns ytterlighetspunkterna beskrivna med ord. Skalan är hämtat från Statens institut för psykosocial miljömedicin och det finns också tillgång till jämförande resultat för normalbefolkningen för de tre dimensioner som bedömts. Tre grundläggande hälsodimensioner Vid start Efter avslut Normalbefolkning livskvalitetsaspekter Välbefinnande Hur mår Du idag? 62 64 78 Livskvalitet Hur bra tycker Du att Ditt liv är? Framtidshopp Om Du tänker på den närmaste framtiden, vad känner Du då? 59 62 77 63 70 76 Tabellen visar att deltagarna i Jobbpunkt Västs verksamhet skiljde sig i alla tre avseenden från normalbefolkningen när de började i projektet. De uppgav då i genomsnitt en något lägre grad av välbefinnande, livskvalitet och framtidshopp jämfört med normalbefolkningen. I två av de tre dimensionerna av självupplevd livskvalitet noteras en marginell ökning vid det andra mättillfället efter avslutat deltagande i Jobbpunkt Väst. I fråga om framtidshopp finns störst ökning, men bedömningarna ligger ändå något under normalvärdet för befolkningen. Även i fråga om välbefinnande och livskvalitet ligger deltagarnas värde klart under genomsnittsbefolkningens värde även vid det andra mättillfället efter avslutat deltagande. Livskvalitetsaspekter: familj, boende, ekonomi m m Arbete utgör en viktig källa till god livskvalitet. Att ha nära relationer till andra människor men även boende- och ekonomifrågor ingår som viktiga aspekter i begreppet livskvalitet. 9

Vid start Efter avslut Hur nöjd är Du med Mycket nöjd/nöjd Missnöjd Mycket nöjd/nöjd Missnöjd Familjesituationen 80% 6% 79% 7% Boendesituationen 76% 8% 77% 5% Hälsosituationen 69% 4% 67% 7% Arbets- eller sysselsättningssituationen 34% 31% 44% 22% Den ekonomiska situationen 18% 35% 28% 32% Deltagarna i projektet Jobbpunkt Väst är lika nöjda med sin familje- och boendesituation vid projektstarten som efter avslutat deltagande. Störst förändring noteras i bedömningen av den egna arbetssituationen med en ökning på 10 procentenheter nöjda personer från 34 procent vid starten till 44 procent efter avslutat deltagande och motsvarande minskning av andelen miss-nöjda i detta avseende. Även i fråga om den ekonomiska situationen noteras en ökning av andelen nöjda deltagare på samma nivå, det vill säga 10 procentenheter fler nöjda deltagare. 3.4.5. Andra livskvalitetsaspekter Vid start Efter avslut Hur ofta störs Du av Minst en gång i veckan Sällan eller aldrig Minst en gång i veckan Sällan eller aldrig Att vardagen känns meningslös 55% 20% 49% 27% Att Du känner en allmän oro 50% 21% 49% 23% Tankar på att Ditt liv är fyllt av problem 45% 30% 37% 28% Känslan av att Du inte själv kan bestämma över Ditt eget liv Känslan av att Du inte har något framtidshopp 43% 31% 36% 38% 37% 44% 31% 50% I enkäten ställdes även frågor som rör deltagarnas känsla av meningsfullhet och delaktighet samt upplevelser av oro och problem. I tabellen redovisas inte svarsalternativet någon gång i månaden, som alltså utgör den procentandel som fattas upp till summan 100 och som är lätt att beräkna för intresserade läsare. En allmän oroskänsla och att vardagen känns meningslös är upplevelser som ofta stör hälften av alla deltagare både vid starten i projektet och efter avslutat projekt. Dessa problemområden tillhör givetvis det som drabbar alla människor ibland. I övriga tre frågor noteras en marginell och liten minskning på mellan sex och åtta procentenheter färre deltagare som upplever att livet känns fullt av problem, att man inte kan bestämma över sitt eget liv eller av känslan att sakna framtidshopp. 10

3.5. En analys av skillnader i bedömningarna av deltagare från Arbetsförmedlingen respektive Socialtjänsten, försörjningsstöd Det är inga stora skillnader i deltagarnas bedömningar av det egna måendet i olika avseendet vid avslut i projektet och inte heller i fråga om livskvalitetsaspekter som kan relateras till om de rekryterades till projektet från Arbetsförmedlingen eller Socialtjänsten, försörjningsstöd. Det finns en del smärre skillnader i fråga om de två gruppernas bedömningar av hur nöjda de är med bemötandet från projektpersonalen, andra deltagare, påverkansmöjlighet av handlingsplanen samt deltagandet i projektet i sin helhet. Möjligheten att påverka innehållet i den egna handlingsplanen 94% 82% Deltagandet i projektet i sin helhet 89% 84% I två frågor som gäller upplevelser av personliga förändringar kan man också notera en viss skillnad mellan de två grupperna. Deltagare från Andel deltagare som är nöjda/mycket nöjda med: Arbetsförmedlingen Socialtjänsten Bemötandet från personalen i projektet 92% 90% Bemötandet från andra deltagare i projektet 96% 92% Deltagare från Andel deltagare som i hög grad uppger att de Arbetsförmedlingen Socialtjänsten Fått bättre självförtroende genom tiden i projektet 86% 72% Fått bättre kunskaper om arbetsmarknaden 92% 81% 3.6. Sysselsättning efter det att deltagarna slutat på Jobbpunkt Väst Projektpersonalen på Jobbpunkt Väst har uppgett den direkta framtidsplaneringen för varje enskild deltagare direkt efter det att en person slutat i projektet. Dessa uppgifter omfattar 173 deltagare som avslutat sitt deltagande i projektet, det vill säga enstaka deltagare i uppföljningsgruppen var fortfarande inskrivna i projektet, vilket givetvis innebär att det inte finns någon färdig framtidsplanering att redovisa för dessa deltagare. 11

3.6.1. Den direkta framtidsplaneringen vid utskrivningen Planering vid utskrivningen Arbete/starta eget 30% Utbildning 18% Praktik 1% Andra projekt, språkutbildning 4% Annan insats från Arbetsförmedlingen 5% Vård, sjukskrivning 2% Graviditet, vård av barn 2% Fullföljt tiden på Jobbpunkt Väst - åter Arbetsförmedling eller Socialtjänsten Avbrott utan medverkan från Jobbpunkt Väst, klarade inte kraven i projektet 30% 8% Projektet Jobbpunkt Väst var tänkt att rekrytera arbetslösa som står relativt nära arbetsmarknaden. Målet för verksamheten var därmed satt på en hög nivå - att minst 70 procent av deltagarna efter avslutat projekt har fått ett arbete eller upplever att deras möjlighet att få arbete har ökat. Resultatet av den kortsiktiga planeringen visar att hälften av deltagarna går vidare till arbete eller utbildning. Andelen deltagare som gick ut i arbete stod i proportion till andelen deltagare som rekryterats från Arbetsförmedlingen respektive Socialtjänsten. Ytterligare 10 procent av deltagarna fortsätter till planerade verksamheter utifrån deras individuella behov. Det kan till exempel handla om att stärka deltagares språkliga färdigheter. Fyra procent av deltagarna slutade på grund av vårdbehov med sjukskrivning eller till vård av egna barn. För drygt var tredje deltagare skedde ingen lösning på sysselsättningsfrågan under tiden de var inskrivna i projektet Jobbpunkt Väst. Av dessa är det åtta procent som lämnade projektet helt utan planering tillsammans med projektpersonalen. Orsaker till detta var bland annat hög frånvaro, utlandsresor eller att deltagare bara försvann utan att meddela orsak. 3.6.2. Långtidsuppföljningen av avslutade deltagare Med hjälp från Socialtjänsten Väster, försörjningsstöd har uppgifter inhämtats angående de 180 deltagare i Jobbpunkt Väst, vilka ingår i den aktuella utvärderingen. Uppgifterna handlar om deltagarna varit aktuella för ekonomiskt bistånd under femårsperioden innan de började på Jobbpunkt Väst, om de varit aktuella efter avslutat deltagande i projektet samt deras sysselsättningssituation under augusti/september 2011. Uppgifter om ett knappt 40-tal före detta deltagares sysselsättningssituation har inhämtats via Arbetsförmedlingen. En skriftlig enkät har skickats ut via mail till ett knappt 40-tal deltagare och personal vid ÖBOs fastighetsservice har lämnat uppgifter angående deltagare som haft praktik och/eller fått arbete inom företaget. Dessutom har utvärderaren genomfört personliga intervjuer med några deltagare och på så vis fått kunskap om deras aktuella sysselsättningssituation. 12

Sammanlagt var det med ovanstående metoder möjligt att få fram uppgifter om sysselsättningssituationen för 174 av de 180 personer som ingår i utvärderingsgruppen, det vill säga för 97 procent av de före detta deltagarna. Uppföljningstiden för hela gruppen är i genomsnitt ett år och tre månader. För en dryg femtedel av uppföljningsgruppen handlar det i genomsnitt om 2,5 år sedan de slutade på Jobbpunkt Väst, för drygt hälften av gruppen handlar det om ett år och tre månader och för den resterande dryga femtedelen om en uppföljningstid på fyra månader efter Jobbpunkt Väst. Sysselsättningsituationen i augusti/september 2011 Deltagare från Arbetsförmedlingen (61 personer) Deltagare från Socialtjänsten (85 personer) Alla deltagare (174 personer) Arbete/eget företag 46% 44% 42% Utbildning 7% 11% 12% Arbetsmarknadspolitiska program 31% 12% 18% Sjukskriven 0% 0% 2% Föräldraledig 0% 5% 2% Flytt inom landet eller utomlands 0% 4% 3% Arbetslös 16% 26% 21% I tabellen ovan är deltagarnas sysselsättningssituation uppdelade efter vem som rekryterat dem till Jobbpunkt Väst: Arbetsförmedlingen eller Socialtjänsten, försörjningsstöd. De till synes motsägelsefulla siffrorna i tabellen ovan handlar om att det saknas uppgifter om remisskällan för 28 deltagare. Den mest relevanta delen i tabellen är den där samtliga deltagares syssel-sättningssituation redovisas. Andelen deltagare i Jobbpunkt Väst som har ett arbete har ökat från 30 procent just när de lämnade Jobbpunkt Väst till 42 procent 1 år och tre månader efter att de i genom-snitt slutat på Jobbpunkt Väst. Dessa deltagare kom i lika stor utsträckning till Jobb- punkt Väst från Arbetsförmedlingen som från Socialtjänsten. Av de 51 deltagare som lämnade Jobbpunkt Väst med ett arbete har 80 procent av dem kvar ett arbete 1 år och tre månader senare, fyra procent går på någon utbildning, fyra procent är i en arbetsmarknadsåtgärd och två procent vardera är sjukskrivna eller har flyttat. Endast åtta procent är öppet arbetslösa. Ytterligare 32 deltagare har fått ett arbete under tiden efter det att de lämnade Jobbpunkt Väst utan att komma i arbete direkt vid avslutet av projektet. Knappt var femte deltagare i Jobbpunkt Väst befinner sig i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd vid uppföljningstillfället i början av hösten 2011. Det är en påtaglig övervikt av före detta deltagare som kommit till Jobbpunkt Väst via Arbetsförmedlingen i den gruppen. 13

Var femte deltagare i Jobbpunkt Väst är öppet arbetslösa vid uppföljningstillfället i början av hösten 2011. Det är en viss övervikt av arbetslösa bland deltagare som kommit till Jobbpunkt Väst via Socialtjänsten. Jämfört med situationen vid utskrivningen från Jobbpunkt Väst så har andelen öppet arbetslösa minskat med 17 procentenheter ett år och tre månader senare, det vill säga under sensommaren 2011. 3.6.3. En ekonomisk aspekt Som tidigare nämnts inhämtades med hjälp från Socialtjänst Väster, försörjningsstöd uppgifter angående de 180 deltagarna i Jobbpunkt Väst om deltagarna varit aktuella för ekonomiskt bi-stånd under femårsperioden innan de började på Jobbpunkt Väst samt om de varit aktuella vid uppföljningstillfället. En sammanställning av dessa uppgifter visar att 79 procent av hela gruppen på 180 personer hade haft ekonomiskt bistånd under den senaste femårsperioden. Vid uppföljningstillfället var det 28 procent som var aktuella. Denna procentandel överensstämmer relativt väl med den andel av de före detta deltagarna i Jobbpunkt Väst som vid detta tillfälle var helt öppet arbetslösa. Det har inte varit möjligt att inhämta uppgifter om de faktiska belopp som utbetalats före och efter deltagandet i projektet Jobbpunkt Väst. Erfarenhetsmässigt utifrån andra utvärderingar som undertecknad gjort, torde det dock röra sig om ansenliga belopp som kommunens socialtjänst har sparat in genom att nästan tre fjärdedelar av de före detta deltagarna har fått arbete, går i utbildning, går i arbetsmarknadspolitiska program och i några fall är föräldralediga eller sjukskrivna. För Örebro kommun betyder det också skatteintäkter från de före detta deltagarna som skaffat sig inkomster genom ett arbete. 3.7. Intervjuer med fem deltagare Personliga intervjuer har genomfört med fem personer som varit inskrivna i Jobbpunkt Väst, tre män och två kvinnor. Alla tre männen hade vid intervjutillfället skaffat sig ett arbete och en av kvinnorna gick en utbildning. Innan starten på Jobbpunkt Väst hade de intervjuade gått arbetslösa från 2-3 år upp till 12 års tid som längst. Alla intervjuade hade deltagit i olika arbetsmarknadsåtgärder tidigare. En kort beskrivning av de fem intervjuade redovisas nedan. I alla kommentarer beskrivs deltagarna som han i syfte att avidentifiera svaren. Man från Mellanöstern som kom till Sverige i slutet av 1990-talet. Har enbart haft ett halvårs arbete i Sverige och levt på ekonomiskt bistånd. Är gift och har barn och frun har inte kunnat arbeta på grund av sjukdom. Har under åren i Sverige varit ute på ett antal praktikplatser utan att det lett fram till något. En gift kvinna med flera barn som bott i Sverige sedan 1989. Maken är högskoleutbildad men hon har själv ingen utbildning från hemlandet. Har lärt sig läsa och skriva i Sverige. Har arbetat flera år som lokalvårdare och tidigare deltagit i 2-3 arbetsmarknadsprojekt utan resultat. 14

Man som har arbetat hela sitt liv i hemlandet och som upplevt arbetslösheten i Sverige som mycket påfrestande och aktivt sökt arbete utan framgång. Dessutom haft tre olika jobbcoacher som han träffade en gång i månaden utan resultat. Kvinna som tidigare deltagit i Jobbcentrums verksamhet vid tre tillfällen och inte var särskilt nöjd med detta, tycker att hon fick mindre hjälp där än på Jobbpunkt Väst. Ensamstående man med teoretisk gymnasieutbildning som varit arbetslös i tre år och som deltagit i tre olika arbetsmarknadsåtgärder under den tiden utan att finna någon lösning på arbetsfrågan. 3.7.1. Bemötandet från personal och deltagare Jobbpunkt Väst var ett bra ställe om man själv ville något med tiden där. Man hade stor frihet att aktivt arbeta med att planera sin framtid och söka jobb eller utbildningar. Man måste dock själv vara på. Personalen serverade inga färdiga lösningar, vilket var bra. Projektledaren var som ledare perfekt, duktig att mana på deltagare utan att ta över ansvaret. Det gick att göra något bra av tiden på Jobbpunkt Väst och verksamheten var bättre än andra tidigare aktiviteter, där ledarna velat styra mer över deltagarna. Problemet var att många av deltagarna på Jobbpunkt Väst inte hade så stor egen motivation att ta detta ansvar. Personalen hade ett stort tålamod, var aktivt intresserade av deltagarna och hade lika mycket kontakt med alla deltagare och hjälpte alla oberoende av deras ålder och bakgrund. Det var som en familj och arbetssättet var klart mer effektivt än coachningen på andra program. Personalen gjorde ett mycket bra jobb med deltagarna. Har aldrig ångrat att han började på Jobbpunkt Väst. Personalen på Jobbpunkt Väst var allvarligare än personal på andra kurser som han gått. De ville verkligen hjälpa och de tänkte på deltagarnas behov. Programmet var verkligen rätt program för honom. Personalen på Jobbpunkt Väst var snälla, tillgängliga och de brydde sig. Frågade ofta om man behövde hjälp, visade på bra lösningar och gav bra tips. Har fått mer hjälp av personalen i detta projekt jämfört med de projekt han tidigare gått. Upplever att projektledaren var mycket professionell, hade respekt med sig och fick honom att se nya aspekter på arbete och jobbsökande. Projektledaren hade koll på det mesta och deltagarna blev behandlade som vuxna. Man åt tillsammans med personalen, som var lyhörd för idéer från deltagare och genomförde dem. Deltagare som skötte sig fick frihet. Duktig idrottslärare som organiserade aktiviteterna. Ovanstående punkter gäller synpunkter på personalen på Jobbpunkt Väst och är som framgår på olika sätt berömmande. På följande sida kommer några av de intervjuades synpunkter på deltagargrupperna. 15

Gick i en grupp med många deltagare och kom nära de andra och fick en ny vän i gruppen. Det var inget problem med att det fanns många olika språk och kulturell bakgrund hos deltagarna i gruppen. Deltagargruppen var trevlig med öppna personer som man lätt fick kontakt med. Tycker det är bra att man blandar personer med olika bakgrund och språk. Har fått en del vänner i gruppen som han fortfarande umgås med. Var med i en bra grupp, där alla umgicks med alla och det var en trevlig atmosfär. Man gympade tillsammans och spelade olika spel. 3.7.2. Syn på innehåll och arbetssätt i projektet Innehållet var okey på grund av friheten och möjligheterna att gå ifrån och göra andra aktiviteter. Samlingarna på morgnarna var det som kanske gav mest genom de diskussioner man hade, den öppenhet som fanns i gruppen och att man kunde säga vad man ville. Schemat var okey. Deltagarna fick själva bestämma studiebesöken och de blev inte de som han själv var intresserad av. Det var för låg nivå på undervisningen i samhällskunskap för deltagarens egen del. Teorin var en blandning av långtråkigt och intressant. Övningarna för att svetsa samman gruppen var bra och givande. Friskvården med bantning var mycket bra, liksom jympan med kostinformation. Den fysiska träningen var positiv liksom föredraget av ÖBO. 3.7.3. Egen utveckling, nya kunskaper och färdigheter Livet har förändrat totalt och förbättrats för hans del. Har levt många år på ekonomiskt bistånd och har nu större frihet att göra mer saker med familjen, skaffa bil, resa, göra fler aktiviteter. Det som varit bäst var att få nya tankar och idéer genom den information han fick från projektledaren och diskussionerna i gruppen. Dessutom att han fick en riktig CV, hade skrivit fel på den han gjort på Jobbcentrum. Höjde kvaliteten avsevärt. Också att vara i en positiv grupp och få nya vänner. Fick stöd att förbättra sitt CV och sitt personliga brev. 16

De viktigaste nya kunskaper och lärdomar som han fick på Jobbpunkt Väst var: - att lära sig mer om data, få mer kunskaper som gör att han kan använda datorn på ett helt annat sätt än tidigare, till exempel kunna mer om hemsidor - att få hjälp att skriva en bra CV och personligt brev - alla tips och råd som han fått av personalen, att kunna öka sin egen kompetens - nya vänner i gruppen Han har lärt sig mer om data, har ingen dator hemma och fått ett bättre CV. Kunde tidigare inte mycket om data och har lärt sig mycket genom Jobbpunkt Väst. 3.7.4. Förslag på förändringar Det man borde ändra på är att enbart ta in motiverade deltagare i framtiden. Det man borde förändra är att lägga in mer praktiska aktiviteter i verksamheten. Det blir jobbigt att enbart sitta vid datorn och söka jobb. Har själv behov av fysisk aktivitet och promenerade varje lunch. Skulle ändra så att man införde flextider för deltagarna, inredde lokalen mysigare med färg och möbler, att man fick ett tak på uteplatsen och snabbare datorer, gärna bärbara. Slutomdömet av Jobbpunkt Väst är att verksamheten var jättebra. Vill inte ändra på något i uppläggningen och innehållet i verksamheten. 3.7.5. Konkret resultat av tiden på Jobbpunkt Väst Efter 10 veckor kom han till en anställningsintervju vid ÖBO fastighetsservice och fick ett halvårs vikariat som fastighetsskötare. Efter fyra veckor fick han tips om en utbildning som han sökte och antogs som deltagare. Gick utbildningen i 16 månader utan att vara borta en dag från utbildningen. Fick arbete direkt efter utbildningen och jobbar kvar sedan dess. Gick på Jobbpunkt Väst och blev på det klara med vad han ville utbilda sig till. Gick utbildningen och arbetar idag i utbildningsyrket, som han trivs med. Menar att Jobbpunkt Väst var perfekt för honom och ledde fram till en lösning på arbetslösheten. Gick ut i praktik på ett städföretag och fick sedan provanställning. Fick dock sluta där och började en andra gång på Jobbpunkt Väst. Slutade på Jobbpunkt Väst och en månad senare började han en utbildning genom Arbetsförmedlingens försorg. Utbildningen på ett halvår består av kombinerad teori i skolan och praktik i näringslivet och han trivs utmärkt med den utbildningen han nu går. 17

4. Sammanfattande diskussion ÖrebroBostäder AB har integration och mångfald som ett fokusmål. I ett samarbete med Arbetsförmedlingen och Socialkontor Väster planerades 2008 för ett treårigt projekt i de västra stadsdelarna i Örebro. Projektet syftade till att öka arbetskraftsutbudet inom området. Målgruppen var långtidsarbetslösa med särskilt fokus på personer med utländsk bakgrund. Projektet hade i sin ursprungliga form mycket höga ambitioner med målsättningen att ha mer än 150 deltagare per år och att 70 procent av dessa deltagare skulle få ett arbete eller öka sina möjligheter att få ett arbete. Projektet var dock varken lokalmässigt eller personellt dimensionerat för dessa mycket höga målsättningar. Projektets styrgrupp beslutade på ett tidigt stadium att modifiera de från början strikta kriterierna som hade satts för att få bli deltagare. Styrgruppen beslutade också, att inskrivningstiden kunde förlängas individuellt anpassat efter deltagares behov och förutsättningar. Projektet har följts av en extern utvärderare under treårsperioden och utvärderingen omfattar 180 deltagare under en 2½ års period. I en utvärdering är det alltid av vikt att relatera och värdera det faktiska utfallet av projektet i relation till både bakgrundsdata på deltagarna och projektets arbetsmetoder och resurser. Bakgrundsdata på deltagarna Bakgrundsdata på deltagarna som ingår i utvärdering visar att medelåldern är relativt hög, 39 år med drygt var femte deltagare som är äldre än 50 år. Sex av tio deltagare är män och drygt hälften av alla deltagare är ensamstående. Sju av tio har barn. 69 procent av deltagarna har invandrarbakgrund från 41 olika länder. De har bott i Sverige under 14 års tid i genomsnitt. Utbildningsnivån i deltagargruppen är relativt låg med fyra av tio deltagare som enbart har grundskola som högsta utbildning. En övervägande majoritet av deltagarna har yrkeserfarenheter och i genomsnitt under 10 års tid. Majoriteten har också tagit del av arbetsmarknadsåtgärder under tiden i Sverige. Drygt var fjärde deltagare bedöms ha någon form av arbetshinder, oftast fysiska med begränsningar i kroppens rörelseapparat. Var åttonde deltagare bedömdes också ha en begränsad förmåga att uttrycka sig på svenska och var fjärde deltagare bedömdes ha begränsad förmåga att skriva på svenska. Målsättningen var att deltagarna skulle står relativt nära arbetsmarknaden. Det är viktigt att notera att projektet under de tre projektåren aldrig haft en egentlig urvalssituation beträffande deltagarna. Orsakerna till detta kommer att beröras längre fram i rapporten. Utifrån de bakgrundsdata som redovisats om gruppen är utvärderarens bedömning att den var en svår grupp som utgjorde en utmaning att arbeta med, utifrån målet att lotsa deltagarna ut på den öppna arbetsmarknaden. I och med att man inte haft någon egentlig urvalsmöjlighet i projektet har man också antagit deltagare med ibland sviktande motivation, med fysiska arbetshinder och även deltagare med missbruks- och psykisk problematik. 18

Resultat i form av arbete och annan framtidsplanering direkt efter projektet Resultatet av planeringen direkt vid utskrivningen från projektet visar, att hälften av alla deltagare går vidare till arbete eller utbildning och helt i proportion till andelen deltagare som rekryterats från Arbetsförmedlingen respektive Socialtjänsten. Ytterligare 10 procent av deltagarna fortsätter till planerade verksamheter utifrån individuella behov, till exempel att stärka deras språkliga färdigheter. Fyra procent av deltagarna slutade på grund av vårdbehov och gick till egen sjukskrivning eller till vård av egna barn. För drygt var tredje deltagare skedde ingen lösning på sysselsättningsfrågan under tiden de var inskrivna i projektet Jobbpunkt Väst. Av dessa är det åtta procent som lämnade projektet helt utan planering. Orsaker till detta var bland annat hög frånvaro, utlandsresor eller att deltagare bara försvann utan att meddela orsak. En långtidsuppföljning av deltagarnas sysselsättningssituation I utvärderingen ingår en långtidsuppföljning av sysselsättningssituationen för deltagarna vid tidpunkten augusti-september 2011. Sammanlagt var det möjligt att få fram uppgifter för 174 av de 180 personer som ingår i utvärderingsgruppen, det vill säga för 97 procent av de före detta deltagarna. Informationskällor är Socialtjänsten Väster, försörjningsstöd, Arbetsförmedlingen, personal vid ÖBOs fastighetsservice, projektpersonalen, en webbenkät samt utvärderarens intervjuer med deltagare. Uppföljningstiden är ett år och tre månader i genomsnitt för hela gruppen. För en dryg femtedel av uppföljningsgruppen handlar det om 2,5 år sedan de slutade i projektet. Andelen deltagare som hade ett arbete hade ökat från 30 procent vid tidpunkten när deltagare lämnade Jobbpunkt Väst till 42 procent vid uppföljningen på sensommaren 2011. 80 procent av de deltagare som fått ett arbete när de slutade i projektet hade kvar ett arbete sensommaren 2011. Fyra procent av dem gick på någon utbildning, fyra procent i en arbetsmarknadsåtgärd och två procent vardera var sjukskrivna eller har flyttat. Endast åtta procent var öppet arbetslösa. Slutsatsen är att deltagare som fick arbete efter projektet också blir kvar på arbetsmarknaden under en längre uppföljningsperiod. Det innebär att Jobbpunkt Västs insatser tillsammans med deltagarens resulterade i en långsiktig lösning av arbetsfrågan för flertalet som gick ut till ett arbete. 12 procent av de före detta deltagarna gick på någon utbildning under hösten 2001. Sammanlagt var det alltså 54 procent av alla deltagare som hade ett arbete eller gick en utbildning. Knappt var femte före detta deltagare befann sig i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd vid uppföljningstillfället. Det var en påtaglig övervikt av före detta deltagare som kommit till Jobbpunkt Väst via Arbetsförmedlingen i den gruppen. Endast var femte deltagare i totalgruppen från Jobbpunkt Väst var öppet arbetslösa vid uppföljningstillfället. Det var en viss övervikt av arbetslösa bland deltagare som kommit till Jobbpunkt Väst via Socialtjänsten. Jämfört med situationen vid tidpunkten för utskrivningen från Jobbpunkt Väst, så hade andelen öppet arbetslösa minskat med 17 procentenheter ett år och tre månader senare. 19

Resultaten av långtidsuppföljningen är anmärkningsvärt positiva, inte minst mot kunskap om gruppens utgångsläge. Fyra av fem före detta deltagare är i någon form av adekvat sysselsättning och majoriteten av dem är i arbete eller utbildning. Många av dessa åtgärder är givetvis inte direkt verkställda av Jobbpunkt Väst, men man kan anta att tiden i projektet i hög utsträckning bidragit till en process som så småningom resulterat i arbete, utbildning och andra insatser som syftar till ett arbete på sikt. En ekonomisk aspekt Med hjälp från Socialtjänsten Väster, försörjningsstöd inhämtades också uppgifter angående ekonomiskt bistånd för de 180 deltagarna, dels under femårsperioden innan de började på Jobbpunkt Väst och dels om de var aktuella vid uppföljningstillfället. 79 procent av hela gruppen deltagare hade haft ekonomiskt bistånd under femårsperioden innan de började på Jobbpunkt Väst. Vid uppföljningstillfället var det 28 procent som var aktuella, det vill säga det hade skett en mycket stor minskning av andelen före detta deltagare i projekt som uppbar ekonomiskt bistånd. Detta ger självklart positiva effekter också i ekonomiska termer med mindre utbetalning av ekonomiskt bistånd och ökade skatteintäkter för Örebro kommun. Utvärderarens slutsats är, att det finns en mycket hög grad av måluppfyllelse när det gäller målet att skapa möjligheter att deltagare blir ekonomiskt självförsörjande genom eget arbete, utbildning eller arbetsmarknadspolitiska insatser. För halva gruppen kan effekter noteras direkt efter avslut från Jobbpunkt Väst och ett drygt år senare kan man notera en fortsatt positiv utveckling, som omfattar upp till nästan 80 procent av alla deltagare. Deltagarnas bedömningar av tiden i projektet Mot bakgrund av de resultat som hittills redovisats är det inte förvånande att de skriftliga bedömningar som deltagarna gjort efter avslutad projekttid är positiva. I bedömningen av bemötandet från projektets personal är nio av tio deltagare nöjda eller mycket nöjda och det uttalade missnöjet med personalen i projektet är mycket lågt (4%). I än högre grad är deltagarna nöjda med bemötandet från andra deltagare (95%) och det finns inget aktivt missnöje alls i det avseendet. Även när det gäller möjligheterna till inflytande över den egna handlingsplanen är nio av tio deltagare nöjda eller mycket nöjda. Det är också en mycket hög andel deltagare som är nöjda med tiden på Jobbpunkt Väst i sin helhet. 76 procent av deltagarna kan också oreserverat tänka sig att rekommendera Jobbpunkt Väst till en bekant medan 17 procent av deltagarna är tveksamma och sju procent svarar nej på frågan. Andra effekter av tiden på Jobbpunkt Väst är enligt deltagarnas bedömningar ökade kunskaper om arbetsmarknaden (88%) och ett ökat självförtroende (78%). Värt att notera är emellertid att så många som fyra av tio deltagare ändå uttrycker en tveksamhet om de egna möjlighet-erna att komma ut i arbete eller utbildning inom de närmaste åren. I de före-efter mätningar som deltagarna har gjort om självupplevt livskvalitet och hälsa kan man i utvärderingen inte avläsa särskilt stora effekter, med några undantag. Det handlar om att framtidshoppet ökat något och att runt 10 procentenheter fler deltagare är nöjdare med den aktuella sysselsättningssituationen och ekonomin när de lämnar projektet. Förklaringen beror sannolikt på att det krävs en längre uppföljningstid för att kunna avläsa effekterna. 20