Jobbpunkt Väst i Västerås

Transkript

1 Jobbpunkt Väst i Västerås Ett samverkansprojekt mellan bostadsföretaget Mimer, Socialkontor ekonomi, Arbetsförmedlingen och det lokala näringslivet på Bäckby i syfte att få deltagare ut i arbetslivet November 2011 Leg psykolog Håkan Edlund

2 1. Bakgrund Statistiska uppgifter från olika instanser visar att de västra stadsdelarna i Västerås i flera avseenden avviker från genomsnittet för hela kommunen. Data från 2007 får belysa detta. Statistik från Arbetsförmedlingen från september 2007 visar, att stadsdelarna Vallby, Råby och Hammarby toppar listan över andelen arbetslösa i Västerås. Även områdena Bäckby och Pettersberg uppvisar siffror som överstiger genomsnittet för hela västeråsområdet. På Socialkontor ekonomi visar statistiken att antalet hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd toppas av området Vallby, tätt följd av Hammarby-Råby. Bostadsföretaget Mimers statistik visar, att andelen arbetslösa som bor i en mimerlägenhet var drygt 11 procent, att jämföra med knappt sex procent för hela Västerås. Knappa ekonomiska resurser, liksom en betydande ojämnlikhet i inkomstnivåer har också visat sig ha samband med ohälsa. Bostadsföretaget Mimer har uppmärksammat hur situationen för många av de boende i de nu aktuella områdena ser ut och har även fått bilden bekräftad av andra intressenter i stadsdelen. För att skapa bättre förutsättningar för större trygghet, bättre integration i samhället samt en högre grad av egenförsörjning startade Mimer år 2005 projektet Jobbpunkt Väst i samarbete med Västerås stad, Arbetsförmedlingen, det lokala näringslivet och en del andra intressenter. Projektet bedrevs under en treårsperiod och som ett ESF-projekt med Mål 3 medel under de två första åren. Projektets övergripande syfte var att stärka möjligheterna för arbetslösa, främst med utländsk bakgrund, att få ett arbete i sin närmiljö, främst genom komplettering av utbild-ning och arbetslivserfarenhet. Man har genom samverkan, kontaktskapande insatser, individu-ell coachning, kompetensutveckling, validering av utbildning, praktik, fysisk träning och höjd IT-kompetens stärkt deltagarna i syfte att integrera dem på den lokala arbetsmarknaden. Mål-gruppen var arbetslösa som skulle stå relativt nära arbetsmarknaden. Ett av de kvantitativa målen för projektet var formulerat som att minst 70 procent av deltagarna ska komma i arbete, utbildning eller eget företagande efter avslutat program. Metodiken i projektet byggde på tidsmässigt korta insatser med individuella planeringar och matchningsförfarande. Detta skedde genom coachning, företrädesvis lokalt där företag och boende finns i stadsdelen. Man arbetade lösningsinriktat och fokuserade på möjligheter och utveckling snarare än problem. Personalens förhållningssätt kännetecknades av att utveckla ett bra bemötande av deltagarna med positiva förväntningar på deras kompetens och att skapa trivsel i gruppen. Den externa utvärderingen av projektet visade att medelåldern för deltagarna var 38 år och knappt två av tre deltagare hade invandrarbakgrund. Deltagarnas utbildningsbakgrund skilde sig inte från den genomsnittliga utbildningsnivån i riket. Den genomsnittliga tiden i projektet var 14 veckor. Utvärderingen visade att nästan två av tre deltagare uppnådde det högt satta målet att direkt efter avslutat projekt komma ut i arbete eller utbildning. Vid ett uppföljningstillfälle drygt nio månader senare hade fortfarande 70 procent kvar det arbete som de skaffat sig. Deltagarnas bedömningar visade också på förbättrad självupplevd livskvalitet och hälsa samt ökad framtidstro och stärkt självförtroende i mycket hög omfattning. Deltagarnas sammanfattande bedömning av tiden i projektet var också anmärkningsvärt positiv: 98 procent var nöjda eller mycket nöjda med bemötandet från projektpersonalen, 93 procent var nöjda med inflytandet över den egna handlingsplanen och 95 procent var nöjda eller mycket nöjda med deltagandet i projektet i sin helhet. 1

3 2. Syfte, målgrupp, mål och metoder för projektet Utifrån de mycket positiva resultat som Jobbpunkt Väst uppnådde under perioden 2005 till och med 2007 konstaterades att det återstod att arbeta med att stärka projektets koppling till företagen i närområdet, bland annat genom att representanter från näringslivet skulle kunna ingå i projektets styrgrupp. Grunden i verksamheten är att se till varje individs behov och stärka deras möjligheter i arbetslivet genom bland annat ökat samhällsmedvetande, validering av kunskaper, coachning, kompetenskomplettering, matchning och praktik. Vid behov kan kortare yrkesinriktade utbildningar komma att ingå Målgrupper, metodik och arbetssätt Målgruppen för projektet är personer som är helt arbetslösa sedan minst ett år och med särskilt fokus på personer med utländsk bakgrund samt personer som helt eller delvis har sjuk- och aktivitetsersättning eller erhåller ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen. Projektet har på-gått under tre års tid och startade den första november Totalt beräknades 342 personer bli deltagare under projekttiden. Projektets rekryteringsbas utökades också att omfatta boende på områdena Bäckby, Råby, Hammarby, Pettersberg och Vallby i Västerås. Tre grundstenar för projektet är en aktiv samverkan med arbetsgivarna i närområdet, ett eget ansvarstagande genom självförtroendeträning av deltagarna och en individuell coachning Riktade gruppinsatser Enligt projektplanen ska ett nytt arbetssätt utvecklas under projekttiden. Detta består av riktade gruppinsatser mot specifika företag i de västra stadsdelarna. Under projekttiden har man haft tre grupper riktade mot BAUHAUS, man har haft fem grupper riktade mot ICA, en mot Hilton Food Group och en grupp riktat mot företaget Städ och Flytt. Jobbpunkt Väst har två kontaktpersoner på Arbetsförmedlingen och en på Socialkontor ekonomi. I fråga om urvalet till de riktade grupperna samverkar projektet i störst omfattning med kontaktpersonerna på Arbetsförmedlingen, som i sin tur samverkar med Socialtjänstens företrädare i projektet. Inför en ny grupp kallas arbetssökande till information, där en företagsrepresentant står för informationen. Därefter sker i Jobbpunkt Västs lokaler en kort intervju med var och en av de arbetssökande kring centrala frågor som är viktigt inför anställningen, till exempel hälsa och att kunna arbeta skift. Därefter tar företaget själv ut lämpliga kandidater, som skrivs in i Jobbpunkt Väst. Enligt Arbetsförmedlingens regelverk kan man enbart ta ut personer som är aktuella för JOB eller UGA. Tiden på Jobbpunkt Väst inleds med fyra veckor teori som i regel följs av två veckors praktik på företaget. I två grupper har praktiktiden varit förlängd till åtta veckors praktik, i båda fallen beroende på att deltagarna hade invandrarbakgrund och ibland var språksvaga. I en ICAgrupp med språksvaga invandrare testade man att under introduktionstiden på Jobbpunkt Väst lära ut nyttiga begrepp som förekommer på ICA. 2

4 Individuella insatser För de icke-riktade grupperna gäller att rekryteringen av deltagare sker i ett nära samarbete mellan kontaktpersonerna från Arbetsförmedlingen och Socialkontor ekonomi. I regel är de blivande deltagarna aktuella på både Arbetsförmedlingen och Socialkontor ekonomi. Jobbpunkt Väst har genomfört nio grupper som bestått av individuella insatser för deltagare från Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten, varav flertalet deltagare kommer från Arbetsförmedlingen. Man har även tagit in enstaka deltagare direkt via Mimer eller genom bekanta till tidigare deltagare. Deltagarna antas i gruppintag med 15 personer per gång sex gånger per år samt i form av fyra årsplatser med möjlighet till individuella lösningar för deltagare från främst Socialkontor Ekonomi. Projekttiden inleds med en orienteringsfas på fyra veckor. Innehållet består då av datorkunskap, friskvård och föreläsningar förutom de enskilda planeringar som görs med varje deltagare. Därefter går flertalet deltagare vidare till arbete, praktikplatser, validering av yrkeskunskaper och kompletterande utbildningsinsatser. Arbetet bedrivs i nära samarbete med de lokala arbetsgivarna och dessa insatser är i hög grad individanpassade. Metodiken vid Jobbpunkt Väst fokuserar på jobb och man bildar inte familj med deltagarna. Man diskuterar även från ett arbetsgivarperspektiv, där man informerar om kostnader för att anställa, om hur arbetsgivare ser på de sökande och vilka faktorer som i regel är avgörande för att bli anställd. Lokalerna är små och intima, vilket medför nära och frekvent kontakt mellan deltagare och personalen, men också kan skapa svårigheter för personalen att få den avskildhet som ibland önskas. Det utbud av möjliga aktiviteter som finns inom ramen för projektet framgår av punkterna nedan Konkreta aktiviteter som kan ingå för deltagarna under projekttiden Utredning och kartläggning av varje deltagare med personprofilanalyser Förberedande motivationsinsatser och gruppsamtal Individuell coachning och matchning mot jobb Studie- och yrkesvägledning Samhällskunskap Friskvård Ökad datakompetens Konkret intervjuträning genom externa konsulter Praktik Kortare riktade yrkesutbildningar Validering av tidigare yrkeskunskaper Starta-eget rådgivning Möjlighet till fysisk belastningsanalys Befattningsprofilanalyser för att få bra matchning mellan företagen och deltagarna 3

5 2.2. Målsättningar för projektet är: - att främja egenförsörjning, delaktighet i samhället samt att öka anställningsbarheten för de socioekonomiskt resurssvaga i de aktuella bostadsområdena - att bidra till integrering av deltagarna på arbetsmarknaden genom kompetensutveckling, genom att validera utländska utbildningar och matcha mot företagens behov av arbetskraft - att påverka attityder till andra kulturer och öka kunskapen om utländska utbildningars kvalitet Ett kvantitativt mål är att minst 70 procent av deltagarna efter avslutat projekt har fått ett arbete eller anser att deras möjlighet att få arbete har ökat. 3. Utvärderingsmetoder Utvärderingen av verksamheten följer i princip de metoder som användes vid den första projekttiden Det innebär: Insamlande av bakgrundsuppgifter om deltagarna En del bakgrunduppgifter om deltagarna har insamlats från start, eftersom man vet att ett flertal variabler som ålder, utbildningsbakgrund, medicinsk status med mera har en avgörande inverkan på arbetslösa personers chans och möjligheter att komma ut i arbete. Insamlande av uppgifter om deltagarnas individuella resultat vid utskrivningen De kvantitativa målen om utfallet för den enskilde deltagaren direkt efter avslutat deltagande har insamlats genom uppgifter från projektledarna, liksom andra faktauppgifter som inskrivningstider, praktikplaceringar, utbildningsinsatser med mera. En uppföljning av sysselsättningssituationen sommaren 2011 för utskrivna deltagare En uppföljning har också gjort med hjälp av inhämtade uppgifter från Socialkontor Ekonomi, Arbetsförmedlingen, direkt från ICA och BAUHAUS, genom projektpersonalen och via direkta telefon- och mailkontakter med deltagare. Före-eftermätningar av hälsa och livskvalitet samt andra kvalitativa bedömningar För att på individnivå fånga deltagarnas upplevelser av aktiviteter som ingår i projektet samt kvalitativa aspekter i deltagarnas utveckling besvarade de dels en skriftlig enkät och dels ett skattningsformulär som rör hälsa och livskvalitetsaspekter när de skrevs in i projektet. Efter avslutat deltagande har deltagarna åter besvarat samma frågor samt gjort bedömningar av olika inslag i projektet. Intervjuer med de samverkande aktörerna Personliga intervjuer har genomförts med representanter för Mimer, Arbetsförmedlingen, Västerås stad, Socialkontor ekonomi och lokala företag som projektet samarbetat med. Sammanlagt handlar det om 12 intervjuer i syfte att "fånga in" utvecklingsaspekter och processer i projektet som ett underlag i den sammanfattande analysen. 4

6 4. Resultat Totalt ingår i utvärderingen 313 deltagare från 19 grupper under tiden från oktober 2008 till och med mars Projektet pågår fram till hösten 2010 med ytterligare deltagare som dock inte ingår i underlaget för denna utvärdering. Av de 313 deltagarna ingår fem ungdomar med sociala svårigheter i ett särskilt delprojekt inom projektet. Två deltagare började aldrig i projektet och åtta gjorde tidiga avhopp. Dessa totalt 15 deltagare räknas som drop-outs och ingår inte i den externa utvärderingen. Ett par personer var också inskrivna i projektet vid två olika tidpunkter. Sammanlagt bygger redovisning på uppgifter om 296 deltagare under en 2½ år lång period Bakgrundsdata på 296 deltagare Kön och ålder år år år ALLA Medelålder Män 61% 21% 18% 60% 30,5 år Kvinnor 49% 24% 28% 40% 33,4 år ALLA 56% 22% 22% 100% 31,7 år Männen är överrepresenterade i deltagargruppen. Medelåldern för alla ligger på 32 år med en åldersspridning från 18 år för den yngste deltagaren upp till 63 år för den äldste. Kvinnor är som grupp något äldre än männen. Drygt hälften av samtliga deltagare är yngre än 30 år och knappt var tionde deltagare är äldre än 50 år Familjesituation Män Kvinnor Alla Andel med barn Genomsnittligt antal barn Ensamstående 48% 41% 45% 24% 1,8 Gift/sambo 52% 59% 55% 55% 2,2 ALLA 100% 100% 100% 40% 2,1 Knappt varannan deltagare är ensamstående och män är något överrepresenterade i den gruppen. Fyra av tio deltagare har barn, i genomsnitt 2,1 barn per deltagare. Var fjärde ensamstående deltagare har barn Invandrarbakgrund, ursprungsland och tid i Sverige Hälften av deltagarna har invandrarbakgrund (48%) och kommer från 42 olika länder. Irak dominerar som ursprungsland för 25 procent av samtliga deltagare med invandrarbakgrund. Därefter kommer Iran, Somalia och Turkiet med nio, åtta respektive sju procent av deltagare med invandrarbakgrund. I genomsnitt har deltagare med invandrarbakgrund varit bosatta i Sverige sedan 1997, det vill säga i 14 års tid med en variation från som längst 37 år till som minst ett år. Fyra av tio deltagare med invandrarbakgrund anlände till Sverige först under 2000-talet. 5

7 Utbildningsbakgrund Män Kvinnor ALLA Saknar utbildning 1% 0% 1% Det är få deltagare som Mindre än 9-årig grundskola 4% 1% 3% saknar en fullständig Enbart grundskola 19% 19% 18% grundskoleutbildning, Gymnasial yrkesutbildning 59% 51% 56% totalt endast fyra procent Teoretisk gymnasieutbildning 9% 20% 13% och männen är överrepre- Högskoleutbildning 9% 10% 9% senterade i den gruppen. ALLA 101% 101% 100% Tre av fyra deltagare har gått en utbildning utöver grundskola och var tionde deltagare har en högskoleutbildning. Kvinnliga deltagare är överrepresenterade bland deltagare med högst teoretisk utbildning. Deltagarna på Jobbpunkt Väst skiljer sig inte avgörande från den genomsnittliga utbildningsnivån i landet, med har en något lägre andel som har högre teoretisk utbildning. 41 procent av deltagarna saknar körkort och det är oftare kvinnliga deltagarna som saknar körkort (54%) jämfört med männen (33%) Antal yrkesverksamma år och yrkeserfarenhet För 227 av de 296 deltagare som ingår i utvärderingen finns uppgifter om deras tidigare yrkes-erfarenheter. 98 procent av dem har haft minst en fast eller tillfällig anställning och i genom-snitt handlar det om fyra olika anställningar under totalt åtta års tid Arbetshinder Uppgifterna bygger på deltagarnas egna uppgifter under samtalen med projektpersonalen. 15 procent av deltagarna uppger något eller flera arbetshinder. Drygt hälften av svaren handlar om fysiska begränsningar som rör rygg, nacke, armar, ben och knän. Andra arbetshinder handlar om allergi, astma och eksem, om diabetes och andningsbesvär i enstaka fall samt även om dyslexi, koncentrations- och inlärningssvårigheter. Åtta procent av deltagarna bedöms ha en begränsad förmåga att uttrycka sig på talad svenska och 11 procent att skriva, vilket i många fall påverkat deras möjligheter att få ett arbete eller att gå ut på praktik under tiden i projektet Remisskälla och inskrivningstider Enligt projektplaneringen skulle Arbetsförmedlingen och Socialkontor ekonomi vardera stå för hälften av de deltagare som rekryteras till Jobbpunkt Väst. Av de 296 deltagare som ingår i denna uppföljning kommer 72 procent via Arbetsförmedlingen och 28 procent via Socialkontor ekonomi. Den genomsnittliga inskrivningstiden för samtliga deltagare är 12 veckor. Kvinnor är i genomsnitt inskrivna i projektet 1½ vecka längre än männen. 6

8 4.3. Deltagarnas bedömningar Bedömning av bemötandefrågor, praktiken och möjlighet till inflytande Deltagarna har gjort bedömningar av innehållet i projektet ur olika aspekter. Bedömningarna gjordes i en fyragradig skala med svarsalternativen mycket nöjd, nöjd, inte helt nöjd och missnöjd. I tabellen nedan har de två mest positiva bedömningarna slagits samman och presenteras tillsammans med det mest kritiska svarsalternativet. Det är lätt för intresserade läsare att beräkna svarsfrekvensen för det återstående svarsalternativet inte helt nöjd genom att dra bort de i tabellen redovisade siffrorna från talet 100. De redovisade siffrorna bygger på svar från 221 deltagare. - Miljön var mycket bra. Personalen är mycket trevliga och de är duktiga att hjälpa till med många saker. Dessutom var personalen duktig att hitta praktikplatser och jobb hos olika företag. De har bra kontakter med många arbetsplatser. - Jättetrevlig och kunnig personal som är otroligt duktiga på att motivera! - Bra föreläsningar och bra personal. - Personalen har varit otrolig. Mycket råd och stöd. - Underbar personal, hjälpsam och väldigt informativ! Ett mycket lyckat program. Tack! - Kan varmt rekommendera Jobbpunkt Väst till alla som behöver hjälp att komma ut i arbetslivet. - Den här tiden på Jobbpunkt Väst har varit bland det bästa som har hänt mig. Det har varit både lärorikt och utvecklande för mig som person. Jag har fått så mycket bra och positiv feed-back från er på Jobbpunkt Väst. Ni är supertrevliga! - Jag tycker det var jätteroligt att gå här. Har lärt känna nya människor och det bästa av allt, jag har fått jobb. - Bästa projektet hittills! Jobbpunkt Väst gav framtidstro och hopp om olika möjligheter. HUR NÖJD ÄR DU MED Mycket nöjd/ Missnöjd Bemötandet nöjd Bemötandet från personalen i projektet 97% 0% Bemötandet från andra deltagare i projektet 98% 0% Möjligheten till inflytande Möjligheten att påverka innehållet i den egna handlingsplanen 94% 0% Praktiken Praktiken under projekttiden 81% 6% Helhetsbedömning Deltagandet i projektet i sin helhet 97% 0,5% Man har uppenbarligen lyckats skapa en arbetsmiljö på projektet Jobbpunkt Väst med mycket goda relationer mellan deltagare och personal och även mellan deltagarna. I bedömningen av 7

9 bemötandet från projektets personal väljer 78 procent det mest positiva svarsalternativet mycket nöjd, vilket är anmärkningsvärt högt. Nästan samtliga deltagare är minst nöjda med det bemötande som man fått av personal och andra deltagare. Att deltagarna i mycket hög omfattning är ovanligt nöjda med projektets utformning framgår också av 65 skriftliga kommentarerna från deltagarna. Även när det gäller möjligheterna till inflytande över den egna handlingsplanen är deltagarna i mycket hög utsträckning nöjda. Fyra av fem deltagare är också nöjda med praktiken under projekttiden. Praktiken är den enda fråga där det finns ett visst aktivt missnöje från deltagarnas sida (6%). Det är också en anmärkningsvärt hög andel deltagare som är nöjda med tiden på Jobbpunkt Väst i sin helhet. Ytterligare en kvalitetsindikator har använts i utvärderingen. Frågan är formulerad: Skulle Du rekommendera en bekant som varit långvarigt arbetslös att börja på Jobbpunkt Väst? Frågan är en god indikator på kvaliteten i en verksamhet och svaren visar tydligt att deltagarna har en positiv syn på Jobbpunkt Västs verksamhet. Det är 96 procent av deltagarna som oreserverat kan tänka sig att rekommendera Jobbpunkt Väst till en bekant, två procent av deltagarna är tveksamma och två procent svarar nej på frågan Bedömning av den egna arbetsmotivationen och arbetsförmåga Deltagarna har gjort bedömningar av den egna arbetsmotivationen och arbetsförmågan vid två olika tillfällen: dels när de precis hade börjat i projektet och dels direkt efter det att de avslutat projektet. Vid start Efter avslut Stor Liten Stor Liten Lust att komma ut i arbetslivet 89% 0% 82% 1% Förmåga att klara något arbete idag på minst halvtid Tilltro till att man kan komma igång med arbete eller studier 88% 1% 83% 2% 65% 2% 68% 4% Av tabellen framgår att det inte finns några större förändringar i deltagarnas bedömningar av den egna arbetsmotivationen, tilltron till att man kan komma igång med arbete/studier eller i fråga om den egna arbetsförmågan. Bedömningarna ligger redan vid starten på en hög nivå där nio av tio deltagare bedömer, att de har stor lust att komma ut i arbetslivet och också tror sig ha förmåga att klara ett arbete. Uppenbarligen har en stor majoritet av deltagarna kommit till projektet med en egen positiv motivation, vilket utgör en god förutsättning för att med hjälp av projektets insatser kunna nå målet arbete eller studier. 8

10 Deltagarnas upplevelse av personliga förändringar under och efter projekttiden Instämmer i Instämmer Förändringar hög grad inte alls Jag fick bättre kunskaper om arbetsmarknaden 87% 3% Jag fick bättre självförtroende genom tiden i projektet Jag blev intresserad av att söka utbildning under projekttiden Jag blev erbjuden vikariat eller extraarbete på någon av mina praktikplatser Jag är mycket tveksam om jag kommer att klara att arbeta eller att gå en utbildning de närmaste åren 81% 4% 35% 43% 56% 40% 21% 73% Av tabellen framgår att tiden på Jobbpunkt Väst, enligt deltagarnas bedömningar, har medfört både ökade kunskaper om arbetsmarknaden och ett ökat självförtroende för en mycket stor andel av deltagarna. För drygt varannan deltagare blev också praktikplatsen ingången till fortsatt arbete i någon form. Var femte deltagare har dock erfarenheter som gör att de ser mörkt på den egna möjligheten att komma ut i arbete eller utbildning inom de närmaste åren Självupplevd livskvalitet och hälsa vid projektets start och efter det att deltagarna lämnat projektet Arbetslöshet har ett känt samband med ohälsa. Sambandet går sannolikt i båda riktningarna. Vanligast är att anta att arbetslöshet skapar ohälsa men ohälsa medför också svårigheter för enskilda individer att få och behålla ett arbete. Arbetslöshet bedöms som ett av de större enskilda hoten mot folkhälsan. I den nu aktuella utvärderingen har vi också valt att studera aspekter som gäller hälsa och livskvalitet hos deltagarna i Jobbpunkt Västs verksamhet. Först presenteras några övergripande bedömningar som redovisas i en skala från 0 till 100, där ett högre värde betyder mer av den egenskap som deltagarna bedömer. Mätningarna sker med s k visual-analogskalor. För varje bedömning finns ytterlighetspunkterna beskrivna med ord. Skalan är hämtat från Statens institut för psykosocial miljömedicin och vi har också tillgång till jämförande resultat för normalbefolkningen för de tre dimensioner som bedömts. Tre grundläggande hälsodimensioner Vid start Efter avslut Normalbefolkning livskvalitetsaspekter Välbefinnande Hur mår Du idag? Livskvalitet Hur bra tycker Du att Ditt liv är? Framtidshopp Om Du tänker på den närmaste framtiden, vad känner Du då?

11 Tabellen visar att deltagarna i Jobbpunkt Väst skiljde sig något i två avseenden från normalbefolkningen när de började i projektet. De uppgav då i genomsnitt en något lägre grad av välbefinnande och livskvalitet jämfört med befolkningen i övrigt. I två av de tre bedömningarna av självupplevd livskvalitet noteras en viss ökning vid det andra mättillfället efter avslutat deltagande. Genomsnittet för deltagarna ligger då på normalvärdet för befolkningen. I fråga om framtidstro är den till och med något högre hos deltagarna i Jobbpunkt Väst än hos genomsnittsbefolkningen. Livskvalitetsaspekter: familj, boende, ekonomi med mera Arbete utgör en viktig källa till god livskvalitet. Att ha nära relationer till andra människor men även boende- och ekonomifrågor ingår som viktiga aspekter i begreppet livskvalitet. Vid start Efter avslut Hur nöjd är Du med Mycket nöjd/nöjd Missnöjd Mycket nöjd/nöjd Missnöjd Familjesituationen 90% 2% 90% 3% Hälsosituationen 82% 3% 89% 1% Boendesituationen 82% 2% 81% 5% Arbets- eller sysselsättningssituationen 33% 26% 68% 12% Den ekonomiska situationen 22% 31% 40% 23% Deltagarna i projektet Jobbpunkt Väst är lika nöjda med sin familje- och boendesituation vid projektstarten och efter avslutat deltagande. Störst förändring noteras i bedömningen av den egna arbetssituationen med en fördubbling av andelen nöjda personer från 33 procent vid starten till 68 procent efter avslutat deltagande. Även i fråga om den ekonomiska situationen noteras en klar ökning av andelen nöjda deltagare dock på en klart lägre nivå än i bedömningen av hur nöjd man är med den egna arbetssituationen. Förklaringen är sannolikt att det tar tid innan familjeekonomin stabiliseras efter en ibland långvarig arbetslöshet Andra livskvalitetsaspekter Hur ofta störs Du av Minst en gång i veckan Vid start Sällan eller aldrig Efter avslut Minst en gång i veckan Sällan eller aldrig Att Du känner en allmän oro 31% 30% 29% 35% Att vardagen känns meningslös 27% 34% 22% 45% Tankar på att Ditt liv är fyllt av problem 18% 47% 18% 48% Känslan av att Du inte själv kan bestämma över Ditt eget liv Känslan av att Du inte har något framtidshopp 15% 53% 17% 55% 12% 64% 15% 64% 10

12 I enkäten ställdes även frågor som rör deltagarnas känsla av meningsfullhet och delaktighet samt upplevelser av oro och problem. I tabellen redovisas inte svarsalternativet någon gång i månaden som alltså utgör den procentandel som fattas upp till summan 100 och som är lätt att beräkna för intresserade läsare. En allmän oroskänsla och att vardagen känns meningslös är upplevelser som ofta stör var fjärde till var tredje deltagare både vid starten i projektet och marginellt något färre deltagare efter avslutat projekt. Dessa problemområden tillhör givetvis det som drabbar alla människor ibland. Endast i ett avseende noteras en klar minskning. Det gäller andelen deltagare som upplever att vardagen känns meningslös. Nettoförändringen i bedömningarna av denna fråga är 16 procentenheters förändring i positiv riktning Sysselsättning efter det att deltagarna avslutat Jobbpunkt Väst Projektpersonalen på Jobbpunkt Väst har uppgett den direkta framtidsplaneringen för varje enskild deltagare direkt efter det att en person slutat i projektet. Dessa uppgifter omfattar alla 296 deltagare som ingår i utvärderingen Den direkta framtidsplaneringen vid utskrivningen Planering vid utskrivningen Arbete/starta eget 65% Studier 5% Vård, sjukskrivning, graviditet 2% Åter Arbetsförmedling eller Socialkontor ekonomi 28% Projektet Jobbpunkt Väst är tänkt att rekrytera arbetslösa som står relativt nära arbetsmarknaden. Målet för verksamheten var därmed satt på en hög nivå, att minst 70 procent av deltagarna skulle komma ut i arbete, utbildning eller eget företagande efter avslutat program. Vid den tidigare utvärderingen av projektperioden visade resultaten att Jobbpunkt Väst nådde målet med arbete/utbildning för 63 procent av deltagarna, det vill säga strax under det uppsatta målet. I den nu aktuella utvärderingen når man målet att 70 procent av deltagarna går till arbete eller utbildning. Utfallet framstår som anmärkningsvärt positivt och det handlar nästan uteslutande om att deltagare gått från projektet till ett arbete - 64 procent respektive starta-eget 1 procent. Av de 193 deltagare som gått från Jobbpunkt Väst till ett arbete har 71 personer gått till ICA, 52 deltagare gick till BAUHAUS och sju deltagare till ett städföretag i de särskilda grupper som genomförts av Jobbpunkt Väst. Det vill säga 130 av 193 deltagare som fått arbeta (67%) har fått arbete just på dessa tre företag som Jobbpunkt Väst samarbetat med. 11

13 Orsakerna till att man inte funnit individuella lösningar av arbetsfrågan för drygt en fjärdedel av deltagarna är många och olika. Ungefär var tionde deltagare har bedömts att ha begränsad förmåga att uttrycka sig på svenska och att skriva på svenska språket. En huvudorsak är alltså att deltagare varit alltför språksvaga. Andra hinder är att deltagare inte haft rätt motivation, saknat rätt personliga egenskaper för arbetet, haft fel attityd mot arbetsgivare, låg närvaro, tackat nej till jobb som de erbjudits eller önskar få pension i stället för arbete. Komplicerade familjesituationer och graviditeter är andra faktorer som förklarar att deltagare inte kom ut i ett arbete Långtidsuppföljningen av avslutade deltagare Vid den utvärdering som gjordes av projektet under åren inhämtades med hjälp från Länsarbetsnämnden uppgifter från AMS:s statistiktjänster angående deltagarnas sysselsättningssituation i genomsnitt drygt nio månader efter det att de slutat i projektet Jobbpunkt Väst. För en relativt liten uppföljningsgrupp med 43 före detta deltagare som skrev ut till ett arbete visade det sig att 70 procent av dem hade kvar arbetet vid uppföljningstillfället. Inför den nuvarande långtidsuppföljningen hade Arbetsförmedlingen omorganiserats och vid kontakter med Arbetsförmedlingens huvudkontor i Stockholm visade det sig att utvärderaren inte kunde få ta del av uppföljningsresultat för deltagarna i projektet Jobbpunkt Väst med hänvisning till sekretesskäl. Utvärderaren har i uppföljningsarbetet därmed varit hänvisad till alternativa informationskällor angående deltagarnas sysselsättning under sensommaren/hösten Det har inte varit möjligt att få en helt komplett bild av sysselsättningsläget, men uppgifter finns för fyra av fem deltagare. Metoderna för att få fram uppgifterna har varit tillgång till faktauppgifter i Socialtjänstens akter för de deltagare som uppburit ekonomiskt bistånd, där det i regel också finns en uppgift om aktuell sysselsättning. Som tidigare framgått har två tredjedelar av alla deltagare som gått direkt till ett arbete fått arbete på ICA eller BAUHAUS. Dessa två företag har lämnat uppgifter om vilka av deltagarna som fortfarande arbetade kvar på företagen under sensommaren Personer som hade slutat på de två företagen följdes upp av projektets kontaktperson på Arbetsförmedlingen och deltagarnas aktuella sysselsättning överlämnades i tabellform till utvärderaren. På detta sätt har det gått att sammanställa uppföljningsresultat för 120 av de 123 före detta deltagare som fick en anställning på något av de två företagen. Personalen på Jobbpunkt Väst har också haft kontakt med och kännedom om enskilda deltagares sysselsättning. Slutligen har en enkätfråga ställts i telefonsamtal eller skickat till före detta deltagare med en känd mailadress. Fem deltagare hade flyttat från Västerås och ingår därmed inte i uppföljning. Uppgifter om den aktuella sysselsättningssituationen har med ovanstående metoder kunnat inhämtats för 228 av 291 deltagare, vilket innebär 79 procent av hela deltagargruppen med en genomsnittlig uppföljningstid på knappt 1½ år och med en variation från cirka 2½ års uppföljningstid som längst till fyra månader som kortast. 12

14 Före detta deltagares sysselsättningssituation i augusti - oktober 2011 Antal deltagare Andel deltagare Arbete/eget företag % Utbildning 12 5% Arbetsmarknadspolitisk åtgärd 9 4% Föräldraledighet 1 0,4% Arbetslös 44 19% I genomsnitt 1½ år efter det deltagarna har slutat på Jobbpunkt Väst kan man konstatera att en stor majoritet av dem befinner sig i en sysselsättningssituation med egenförsörjning. Andelen deltagare i Jobbpunkt Väst som har ett arbete har ökat från 65 procent just när de lämnade Jobbpunkt Väst till 71 procent 1½ år senare. Av de 193 deltagare som gick ut till ett arbete från Jobbpunkt Väst återfinns 79 procent i arbete 1½ år senare, vilket inte betyder att alla har kvar samma arbete. Det finns en rörlighet i gruppen där några har bytt arbetsplats under tiden. Andelen deltagare som studerar är oförändrat fem procent både när de lämnade Jobbpunkt Väst och 1½ år senare. Fyra procent av de före detta deltagarna i Jobbpunkt Väst befinner sig i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd vid uppföljningstillfället i början av hösten Andelen öppet arbetslösa före detta deltagare har minskat med nio procentenheter 1½ år efter det att deltagarna lämnade Jobbpunkt Väst. Slutsatsen är att insatserna under tiden i Jobbpunkt Väst bidragit till att en stor majoritet av deltagargruppen tagit steget in på arbetsmarkanden och dessutom i något högre omfattning finns kvar efter en uppföljningstid på i genomsnitt 1½ år. Sysselsättningssituationen för deltagare som anställdes vid ICA eller BAUHAUS Sysselsättningssituationen i augusti/september 2011 Anställdes på ICA Anställdes på BAUHAUS Anställdes på ICA + BAUHAUS Antal Procent Antal Procent Antal Procent Anställdes efter J V % % % Kvar på företaget 42 60% 18 36% 60 50% Slutat, fått annat arbete 18 26% 16 32% 34 28% Summa arbete 60 86% 34 68% 94 78% Slutat, börjat utbildning 3 4% 1 2% 4 3% Slutat, blivit arbetslös 7 10% 15 30% 22 18% 13

15 Totalt 123 deltagare i Jobbpunkt Väst fick en fast eller säsongsanställning på ICA och BAUHAUS direkt efter tiden i projektet. Uppföljningen av dessa deltagare omfattar 120 personer, det vill säga i princip samtliga. Av tabellen på föregående sida framgår att: Totalt jobbar exakt hälften kvar på samma företag där de fick en anställning. 28 procent av dem som har slutat/fått sluta på grund av säsongsanställning har skaffat sig ett nytt jobb. Totalt har alltså 78 procent ett arbete vid uppföljningstillfället. Personer som fick ett fast arbete på ICA är i högre utsträckning kvar på sitt arbete (60%) än de personer som fick en säsongsanställning på BAUHAUS (36%) ett i sig självklart resultat i relation till de olika anställningsförhållandena. Tre procent av dem som slutat vid något av de två företagen återfinns i en studiesituation vid uppföljningstillfället. Endast 18 procent av de deltagare som fick anställning är öppet arbetslösa och av dessa är det enbart 10 procent av dem som fick arbete på ICA som är arbetslösa. Slutsatsen är att Jobbpunkt Västs satsning på att utveckla ett direkt samarbete med några av de större arbetsgivarna i de västra stadsdelarna visat sig ge mycket positiva resultat både för deltagarna och företagen En ekonomisk aspekt Utvärderaren har med vederbörligt tillstånd fått ta del av uppgifter på Socialkontakt ekonomi om utbetalt ekonomiskt bistånd och sysselsättningen för samtliga 296 före detta deltagare vid Jobbpunkt Väst. Konkret handlar det om uppgifter om deltagarna varit aktuella för ekonomiskt bistånd under perioden innan de började på Jobbpunkt Väst samt om de var aktuella vid uppföljningstillfället. Uppgifterna om utbetalt ekonomiskt bistånd är exakta och tillförlitliga, medan det oftare saknas faktauppgifter om personernas sysselsättning just vid uppföljningstill-fället. En sammanställning av dessa uppgifter visar att 182 personer av hela gruppen på 298 personer (61%) hade haft ekonomiskt bistånd under en flerårsperiod innan de började i projektet. Vid uppföljningstillfället var det 37 personer som var aktuella för ekonomiskt bistånd, det vill säga 12 procent av samtliga deltagare. Denna procentandel är till och med lägre än andelen öppet arbetslösa, som vid uppföljningstillfället var 19 procent. Det har inte varit praktiskt genomförbart att inhämta uppgifter om de faktiska belopp som utbetalats före och efter deltagandet i projektet Jobbpunkt Väst. Erfarenhetsmässigt utifrån andra utvärderingar som undertecknad gjort, torde det dock röra sig om ansenliga belopp som kommunens socialtjänst har sparat in genom att fyra femtedelar av de före detta deltagarna har fått arbete, går i utbildning, i arbetsmarknadspolitiska program eller i några fall flyttat från kommunen. För Västerås stad betyder det också skatteintäkter från de före detta deltagarna som skaffat sig inkomster genom ett arbete. 14

16 5. Sammanfattande diskussion Projektet Jobbpunkt Väst har pågått i projektform under sammanlagt sex års tid och den nu aktuella utvärderingen omfattar de tre senaste åren. Projektets målsättningar har varit samma under hela tiden, men under de tre senare år har fokus i högre grad legat på arbetsgivarkontakter, vilka vuxit fram alltmer. Kombinationen av företagsriktade insatser och individuella insatser bedöms enhälligt som lyckad och viktig att behålla. Projektet har emellertid fått färre deltagare från socialtjänsten under den senare delen av projekttiden. Jobbpunkt Väst bedöms som ett unikt projekt som arbetat med arbetsmarknadsnära insatser med mycket tydliga mål och med individuellt hänsynstagande. Projektet har nått anmärkningsvärt positiva resultat med en genomsnittlig inskrivningstid på 12 veckor. Man når det högt uppsatta målet att lotsa minst 70 procent av deltagarna till ett arbete eller en utbildning. Resultaten står sig vid en längre uppföljning och till och med förbättras. Dessutom har samarbetet mellan projektets olika intressenter fungerat friktionsfritt. Bakgrundsdata på deltagarna Bakgrundsdata på nästan 300 deltagare visar att medelåldern är relativt låg, 32 år och med endast var tionde deltagare som är äldre än 50 år. Kvinnorna är i genomsnitt tre år äldre än männen. Drygt hälften av alla deltagare är gifta eller sammanboende och drygt varannan av dem har barn, drygt två i genomsnitt. Var fjärde ensamstående har också barn. Hälften av deltagarna har invandrarbakgrund och kommer från 42 olika länder, och vanligast från Irak. Deltagare med invandrarbakgrund har bott i Sverige under 14 års tid i genomsnitt. Utbildningsnivån i gruppen skiljer sig inte särskilt mycket från genomsnittsbefolkningen. Var femte deltagare har grundskola som högsta utbildning medan var tionde deltagare har gått en högskoleutbildning. Praktiskt taget alla deltagare har tidigare haft minst en anställning och i genomsnitt handlar det om fyra anställningen under totalt åtta års tid. 15 procent av deltagarna uppger att de har något arbetshinder, oftast fysiska begränsningar som rör leder och rörelsefunktioner. Ungefär var tionde deltagare bedöms ha begränsad förmåga att uttrycka sig på talad svenska och att skriva. Resultat i form av arbete och annan framtidsplanering direkt efter projektet Målet för Jobbpunkt Väst var att minst 70 procent av deltagarna skulle komma ut i arbete, utbildning eller eget företagande efter avslutat program. Resultatet av planeringen direkt vid utskrivningen från projektet visar, att just 70 procent av deltagarna går vidare till arbete eller utbildning. Två procent av deltagarna slutade på grund av vårdbehov och gick till sjukskrivning eller till vård av egna barn. För drygt var fjärde deltagare skedde ingen lösning på sysselsättningsfrågan under projekttiden. Orsakerna till detta är flera. Det handlar om att deltagare varit alltför språksvaga, saknat motivation eller rätt personliga egenskaper för arbetet, haft låg närvaro eller i enstaka fall tackat nej till jobb som de erbjudits. 15

17 En långtidsuppföljning av deltagarnas sysselsättningssituation I utvärderingen ingår en långtidsuppföljning av sysselsättningssituationen för deltagarna vid tidpunkten augusti-oktober Sammanlagt var det möjligt att få fram uppgifter för 228 av de deltagare som ingår i utvärderingsgruppen, det vill säga för 79 procent av de före detta deltagarna. Informationskällor är Socialkontor ekonomi, Arbetsförmedlingen, personal vid ICA och BAUHAUS, projektpersonal och genom direktkontakt med deltagare. Uppföljningstiden är cirka ett och ett halvt år i genomsnitt för hela gruppen. Andelen deltagare som hade ett arbete hade ökat från 65 procent vid tidpunkten när deltagare lämnade Jobbpunkt Väst till 71 procent vid uppföljningen på sensommaren Fem procent av alla deltagare gick till någon utbildning från Jobbpunkt Väst. 1½ år senare är det också fem procent som studerar i någon form. Sammanlagt var det alltså 76 procent av alla deltagare som hade ett arbete eller gick en utbildning vid uppföljningstillfället, det vill säga en viss ökning jämfört med situationen direkt vid utskrivningen från Jobbpunkt Väst. Endast var femte deltagare i totalgruppen från Jobbpunkt Väst var öppet arbetslös vid uppföljningstillfället. Jämfört med situationen vid tidpunkten för utskrivningen från Jobbpunkt Väst, så hade andelen öppet arbetslösa minskat med nio procentenheter 1½ år senare. Totalt 123 deltagare i Jobbpunkt Väst fick en fast eller säsongsanställning direkt efter tiden i projektet vid företagen ICA och BAUHAUS. Uppföljningen av dessa deltagare omfattar 120 personer, d v s i princip samtliga. Uppföljningen visade att efter 1½ år arbetade exakt hälften kvar på samma företag, där de fick anställning. 28 procent av dem som har slutat/fått sluta på grund av säsongsanställning hade skaffat sig ett nytt jobb. Totalt hade alltså 78 procent ett arbete vid uppföljningstillfället. Dessutom återfanns tre procent av dem som slutat vid något av de två företagen i en studiesituation vid uppföljningstillfället. Endast 18 procent av de deltagare som fick anställning var öppet arbetslösa. Slutsatsen är att satsningen på att utveckla ett direkt samarbete med några av de större arbetsgivarna i de västra stadsdelarna visat sig ge mycket positiva resultat både för deltagarna och företagen. De mycket positiva sysselsättningsresultaten avspeglas också tydligt i form av ekonomiska vinster, både ur ett kommunalt och ett samhällsperspektiv. 182 personer av hela gruppen på 296 personer (61%) hade haft ekonomiskt bistånd under en flerårsperiod innan de började i projektet. Vid uppföljningstillfället 1½ år senare var det enbart 37 personer som var aktuella för ekonomiskt bistånd, det vill säga 12 procent av samtliga deltagare. Det har inte varit praktiskt genomförbart att beräkna vinsten i kronor, men det torde röra sig om ansenliga belopp, framför allt ur ett längre tidsperspektiv. Arbetsfördelning och konkret samverkan mellan de tre aktörerna Mimer är projektägare och Socialtjänsten, ekonomi och Arbetsförmedlingen rekryterar och samverkar kring deltagarna. Samarbetat bedöms ha fungerat väl och man har som princip först tagit in deltagare som varit aktuella både på Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten. Det ses som en styrka att Jobbpunkt Väst vänder sig till båda grupperna. Projektet har blivit en avlastning för Arbetsförmedlingen genom att utföra en viss del av den rekrytering som ligger på Arbetsförmedlingen och samtidigt avlastat såväl Arbetsförmedlingen som Socialtjänsten i arbetet med personer som står längre från arbetsmarknaden. Det har inte uppstått något konkurrensförhållande mellan inblandade parter utan snarare ett fruktbärande samarbete. 16

18 Arbetsförmedlarna deltar i hela processen, från att informera sina kollegor om intagning till nya grupper, att kalla in deltagare för information, fatta formella beslut om vilka som ska delta och följa upp deltagarna. Arbetet kräver en nära dialog med personalen vid Jobbpunkt Väst och ett gott samarbete har utvecklats. Omfattningen av samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten bedöms generellt som omfattande och Jobbpunkt Väst utgör en del i detta samarbete, vilken fungerat bra. Det har dock under en period uppstått oklarheter kring rekryteringen från Socialtjänsten och tolkningen av vilka rutiner som ska gälla, det viss säga om man kunde hänvisa sökande direkt från Socialtjänsten eller om det skulle ske via handläggarna på Arbetsförmedlingen. Även om enstaka kritiska röster finns i denna fråga bedöms samarbetet mellan intressenterna i projektet generellt sett som informellt, omfattande och obyråkratiskt. Man ringer varandra, diskuterar olika frågor, hjälper varandra ömsesidigt och arbetar för bra lösningar kring enskilda deltagare utan prestigetänkande. Styrkor i projektets arbetssätt bedöms bland annat vara goda kontakter med företagen på området och att man genom rollspel och information från arbetsgivare får ökad förståelse hos deltagarna även utifrån ett arbetsgivarperspektiv. En bedömning från en av de intervjuade handläggarna är att projektet fungerar och är det bästa som vi har. Projektet bedöms vara ett bra exempel på konkret samverkan mellan de tre huvudaktörerna på ett flexibelt och prestigelöst sätt. Ledningsfunktionen Projektets styrgrupp är unik i och med att man har representanter på tre nivåer, från högsta chefer till chefer på mellannivå, projektpersonal och operativa handläggare från Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten. Motivet bakom ledningsgruppens sammansättning är projektägarens bedömning av vikten att i handling visa på mimerledningens engagemang i projektet, vilket då även sätter normen för samverkansparterna. Projektet har utvecklats och tvingats anpassa sig på olika sätt under de sex år som det funnits, inte minst beroende på förändringar och omkastningar inom arbetsmarknadspolitiken med nya regelverk och åtgärder. Projektet har också kännetecknats av flexibilitet och man har både testat gränserna för och anpassat sig till rådande regelverk. I styrgruppen sker utbyte av information från de egna yrkesfälten, man rapporterar om projektets utveckling och tar upp problem som uppstått. Styrgruppen bedöms i hög grad ha varit beslutspotent och en styrgrupp i ordets verkliga bemärkelse, vilket krävts med de förändringar i förutsättningar och regelverk som skett. Kommunikationen inom styrgruppen och med projektpersonalen beskrivs som öppen, ibland formell och ibland informell. Man har angripit de svårigheter och problem som uppstått under projektets gång och löst dessa utan att behöva blanda in andra personer i de egna organisationerna. Det har främst funnit oro under projekttiden kring ekonomin och antalet deltagare. Det bedöms inte funnits någon egentlig förlorare på samarbetet och arbetet i gruppen bedöms ha varit konfliktfritt och stimulerande. En liten kärna med personer har funnits med i styrgruppen under alla sex åren. I intervjuerna har fram- kommit en svårighet för enstaka deltagare att komma in i ledningsgruppen, vid de byten av representanter som skett. Bedömningen är ändå att alla deltagare har fått chansen att ta upp de frågor som varit viktiga utifrån den egna organisationens behov. En förändring som inne- 17

19 bar att man i projektet tog in ungdomar från stadsdelen som deltagare bedöms ha fallit mindre väl ut. Detta var också ett initiativ från en kommunpolitiker och inte från projektets styrgrupp. Samverkan med näringslivet Enligt projektplanen skulle ett nytt arbetssätt utvecklas under projekttiden genom riktade gruppinsatser mot företag i de västra stadsdelarna. Störst omfattning har samarbetet haft med ICA, BAUHAUS och företaget Städ och Flytt. Samarbetet med BAUHAUS inleddes med att Jobbpunkt Väst valde ut lämpliga kandidater till sommarvikariat. Resultatet blev blandat och i ett nästa steg gjorde Jobbpunkt Väst en analys av profilen på en person som fungerat mycket bra i jobbet och man använde denna profil vid urvalet av kandidater under följande år. Genom speed-dating intervjuar avdelningscheferna på BAUHAUS arbetssökande och gör ett urval på 30 personer, som skrivs in vid Jobbpunkt Väst. Personerna får praktisera under åtta veckor samt genomgå det introduktionsprogram som BAUHAUS har. Några får en fast anställning efter vikariatet och BAUHAUS tar ansvar för att ge feedback och förklara orsaken för de personer som inte får anställning. Bedömningen från BAUHAUS sida är att samarbetet med Jobbpunkt Väst har fungerat mycket bra med lyhördhet för företagets synpunkter och bra kommunikation. Samarbetet spar tid för avdelningscheferna och man får dessutom chansen att se vad personerna går för i verkligheten. Det som är förvånande, enligt företaget, är att andra företag inte tagit efter modellen. Företaget önskar i högre omfattning att komma till Jobbpunkt Väst och informera/utbilda deltagare om vad som krävs och hur det fungerar att jobba inom handeln. Samarbetet mellan Jobbpunkt Väst och ICA började för tre år sedan. Man prövade först en grupp där Jobbpunkt Väst tog ut deltagare, vilket gav ett mindre bra resultat. Sedan har det varit en process med utprövande av olika modeller fram till dagens koncept. Från början hade man långa intervjuer med de sökande. Därefter infördes speed-dating och praktik under fyra veckor. Dessa grupper togs enbart in under lugnare perioder i arbetet på företaget och deltagarna utnyttjades inte primärt som arbetskraft. Företaget bjuder på ett truckkort och har uppföljningssamtal med praktikanterna varje vecka under praktiktiden. Idag rekryterar företaget personal till lagret enbart från Arbetsförmedlingen och Jobbpunkt Väst. Företaget eftersträvar mångfald i personalstyrkan. Det är deltagare som behöver en något längre startsträcka som går via Jobbpunkt Väst, till exempel språksvaga nysvenskar. Erfarenheter är att många nysvenskar jobbar mycket bra och behåller jobbet under längre tid. Man har också gjort en ordlista med företagets förkortningar och fackuttryck som deltagare på Jobbpunkt Väst fått jobba med innan de börjat praktiken. Man har idag ett informationsprogram på ICA som syftar till att ge deltagarna en realistisk bild av vad det innebär att jobba på lagret, fysiskt och i fråga om arbetstider med mera. ICA har skött om informationen på Jobbpunkt Väst, intervjuerna och ansvarat för uttagningen av gruppen. Man har ett gott samarbete och ömsesidig förståelse mellan ICA och Jobbpunkt Väst. ICA tar huvudansvaret för deltagarna när de väl blivit uttagna och avbryter praktik tidigare än fyra eller åtta veckor, när man ser att det inte kan bli aktuell med en anställning. Företaget lämnar inte över de besvärliga ärendena till Jobbpunkt Väst utan tag själv ansvar för att hantera detta. 18

20 ICA bedömer att den nuvarande modellen och samarbetet med Jobbpunkt Väst är mycket väl fungerande och avsevärt bättre än det man tidigare använt. ICA lägger ned mindre egen tid på rekryteringsarbetet, får stabilare personalstyrka med minskad personalomsättning och tjänar också ekonomiskt på detta. Företaget ser bara vinnare med det nuvarande systemet, som dock troligen inte är särskilt känt i landet. Framgångsfaktorer Att Mimer är projektägare, vilket har skapat en finansiell styrka och ordning och reda i verksamheten samt att Mimers VD:n sitter i styrgruppen. Att arbete och sysselsättning är grundidén bakom projektet i syfte att höja de boendes sociala position och få stabilare bostadsområden. Att verksamheten är lätt att förstå, att det inte finns några behandlingsinslag eller någon dold agenda i verksamheten. Att projektet har utvecklats med åren, senast genom att utveckla företagskontakterna samtidigt som man hela tiden har hållit fast vid att det är ett arbetsmarknadsprojekt av konkret, handfast karaktär. Att strukturen i projektet har bestått trots byte av personer både i styrgruppen och i personalgruppen. Noterbart är att man under årens lopp bytt ut stora delar av styrgruppens medlemmar och de som arbetar i projektet. Trots detta har man lyckats bibehålla målsättningarna, arbetssättet och också kunnat utveckla metodiken. Det har funnits en ryggrad i innehållet som hållit under hela sexårsperioden och man har inom projektet förmått gilla läget, funnit nya vägar utifrån de förändringar som skett, det vill säga ett flexibelt och kreativt arbetssätt. Att det också funnits en personkontinuitet i form av en och samma projektledare under sex års tid, en projektledare med förmåga att vara drivande och att kunna entusiasmera och även ha förmågan att sälja in idéer hos arbetsgivare. Att man arbetat med små deltagargrupper, lärt känna deltagarna väl och använt tester. Att man arbetar med ett individuell förhållningssätt med ibland extrainsatser för deltagare som behöver detta. Att deltagarna mår bra i verksamheten och att de anställda har förmåga att se varje individ med hög grad av inkännande och medkännande. Ofta blir det en grupp med god sammanhållning och samhörighet trots den relativt korta tiden på 12 veckor. Personalens inställning ses också en framgångsfaktor, att de ser möjligheter hos deltagare snarare än svårigheter och att man jobbar nära varandra. Att deltagarna i regel haft egen positiv motivation, varit relativt unga och har tidigare erfarenheter från arbetslivet och dess krav. Att projektet rekryterar från en selekterad målgrupp av dem som står närmast arbetsmarknaden i fråga om de riktade grupperna. Att projektet har en lokal förankring, det vill säga att lokalen ligger på Bäckby, att deltagarna ofta bor där och att man arbetar med företag på område och har byggt upp ett stort nätverk med arbetsgivarkontakter. Att personalen från Mimer, Arbetsförmedlingen och Socialtjänst ekonomi lyckats med att utveckla ett nära och konkret samarbete med varandra utan större inslag av prestige och revirtänkande. Att man kunnat etablera ett samarbete på riktigt till gagn för de arbetssökande. 19