SLUTRAPPORT 2009-03-02-2011-06-30

SLUTRAPPORT 2009-03-02-2011-06-30

Ett stort tack till alla som på olika sätt bidragit till att projekt Utsikten kunde genomföras och avslutas på ett konstruktivt och lyckosamt sätt Ladan Moussavian Ekman Projektledare, projekt Utsikten 2

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 4 2. Syfte, mål och resultat... 5 3. Arbetssätt...8 Deltagare...8 Interna utbildningsinsatser i projektet... 9 Externa utbildningsinsatser...11 Studiebesök... 12 Mentorskapsprogrammet i projektet... 13 4. Deltagande aktörer i projektet... 13 Styrgruppen... 14 5. Jämställdhetsintegrering...15 6. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning...15 7. Spridning och påverkansarbete... 16 Slutkonferens... 16 8. Extern utvärdering...17 9. Egenutvärdering...17 10. Kommentarer och tips... 18 Positiva händelser... 18 Negativa händelser/avvikelser... 18 11. Bilagor...20 Styrgruppens reflektioner...20 12. Kontaktpersoner... 25 3

1. Sammanfattning Projekt Utsikten är ett samarbetsprojekt mellan NybyVision, Uppsala kommun samt Arbetsförmedlingen -Landstinget uteblev. I samband med att Landsting uteblev beslutade projektet anlita privat aktör och så småningom började man upphandla en sjukgymnast och hälsopedagog till projektet. Projektet har delfinansierats av Europeiska Socialfonden och pågått under perioden 2009-03- 02 2011-06-30. Projekt Utsikten ägs av NybyVision vars huvudmän är Gamla Uppsala och Uppsala missionsförsamlingar ( för mer information se www.nybyvision.se). Projektet har totalt arbetat med 89 deltagare under projekttiden. Projekt Utsikten ville sätta fokus på en grupp som riskerat ett permanent utanförskap. Målgruppen för projektet är personer med invandrarbakgrund mellan 30-50 år som har haft svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden och som är beroende av försörjningsstöd. Projektets syfte har varit att stötta långtidsarbetslösa med invandrarbakgrund att komma in i egen försörjning och därmed lättare integreras i samhället. Samtidigt skulle projekt Utsikten arbeta för ökat samverkan mellan olika aktörer. Av de 89 deltagare har totalt 64 personer erhållit arbete eller gått vidare i studier. Detta innebär att projektet har uppnått ett resultat på 72 % vilket ligger över projektmålet (målet för projektet var 50 %). Det som genomsyrat hela projektet har varit att man tagit till vara deltagarnas egna driftkrafter att vilja förändra sitt liv, att försörja sig och sin familj. Genom den längre projekttiden har också individuella färdigheter tagits fram vilket ökar sannolikheten att hamna på rätt plats och få behålla jobbet genom en fast anställning. 4

2. Syfte, mål och resultat Projekt Utsikten vänder sig till individer med utländsk härkomst som har stora språksvårigheter med låg utbildning som inte har lyckats förankra sig på arbetsmarknaden och har levet i ett utanförskap. Projektet vill skapa en väg in till arbetslivet för målgruppen samtidigt som integrationen i svenska samhället underlättas. Projektet ville ge den arbetslösa individen hjälp och stöd för att mobilisera sina egna resurser och förverkliga sina drömmar. Det är välkänt att arbetslöshet och utanförskap under en längre period har negativa effekter på individen och samhället. Många får sämre självkänsla och vågar inte sätta framtidsmål och drabbas av ohälsa. Flertalet av de personer som tillhör målgruppen har hamnat i en långvarig passivitet och bidragsberoende som är förödande för individen och samhället. Med hjälp av samverkan, rätt stöd och samhällets resurser har merparten av Utsiktens deltagare kommit in i arbetslivet och brutit social isolering. Projektet har visat att samverkan mellan myndigheter är mycket angeläget och lönsamt både för individen och samhället. Individer har olika behov som ska tillgodoses och som en enda aktör inte ensam kan möta. Genom gemensam planering, samlokalisering och insatser över myndighetsgränserna kan man ge ett kvalificerat stöd till individerna. Individen kan möta olika myndigheter på ett och samma ställe och har tillgång till alla aktörernas kompetens och resurser utan onödiga dröjsmål. Risken att individen hamnar i rundgång i systemet minimeras och detta leder till en effektivare kontroll av kostnader och utnyttjande av resurserna. De inblandade aktörerna kan direkt prata med varandra om något händer och kan tillsammans komma fram till adekvata och realistiska insatser och åtgärder för olika individer. Samverkan och samlokalisering har därmed varit en viktig framgångsfaktor. Alla deltagare i projektet har erbjudits svenskundervisning, kultur-och samhälle, jobbsökaraktiviteter, jobbcoachning, hälsolektioner, motiverande samtal, praktik, studiebesök samt andra relevanta utbildningar. Utöver dessa har samtliga deltagare blivit kartlagda efter inskrivningen i projektet. Projekts syfte har varit Att utifrån ett hälsoperspektiv, utveckla metoder som underlättar inlärning och ökar den enskildes kunskaper och förmåga till aktivt samhällsdeltagande och självförsörjning. Samtidigt hade projektet som målsättning att utveckla ett arbetssätt som underlättar tillträdet till arbetsmarknaden för den enskilde. Målgrupper för projektet - Individer med utländsk härkomst - Långtidsarbetslösa som haft svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden pga. låg utbildning, avsaknad av arbetslivserfarenhet och svårigheter med svenska språket - I åldrar 30-50 - Individer som har hälsorelaterade problem - Långvarigt beroende av försörjningsstöd 5

Volym Projektet skulle under perioden 2009-03-02 2011-06-30 omfatta minst 80 personer, eventuellt 100 om behov och utrymme fanns. Under projekttiden har vi arbetat sammanlagt med 89 deltagare och kvinnor har varit överrepresenterade. Deltagarvolymen har varierats under olika faser i projektet. Den första månaden var planeringsmånad utan deltagaraktiviteter och den sista månaden i projektet var en avslutningsmånad med ett lägre antal deltagare. Deltagarvolymen ökades upp ytterligare under våren 2011. Deltagarantal och övriga fakta Antalet deltagare under projekttiden 89 Andel kvinnor 55% Andel män 45% Funktionsnedsättning 20% Ålder 24-56 Mål och resultat Ett av målen med Utsikten har varit att nå en effektiv organisering för samverkan kring målgruppen mellan berörda myndigheter och representanter för den sociala ekonomin. De samverkande parterna har varit NybyVision, Uppsala kommun och Arbetsförmedlingen i Uppsala. Genom projektet ska nya former för en utvecklad samverkan mellan många olika intressenter prövas. Parterna ska tillåtas att gå utanför de befintliga ramarna när nya metoder och arbetssätt utvecklas för att på sikt kunna implementeras i de ordinarie verksamheterna. De övergripande målen för projektet har varit -Att 70 % ska efter projektets slut ha ökat sin anställningsbarhet och därmed kommit närmare arbetsmarknaden. -Att 50 % av deltagarna ska gå ut i arbete eller gå vidare i studier efter att de avslutat i projektet. -Att nå effektiv organisering för samverkan kring målgruppen och representanter från den sociala ekonomin. Resultat 2011-06-30 -Att 70 % ska efter projektets slut ha ökat sin anställningsbarhet och därmed kommit närmare arbetsmarknaden. Projektet anser att alla deltagare utvecklat sina möjligheter till anställningsbarhet då projektet främjat kunskap och hjälpt deltagarna komma in på arbetsplatser med hjälp av praktik samt projektets interna och externa utbildningar. -Att 50 % av deltagarna ska gå ut i arbete eller gå vidare i studier efter att de avslutat i projektet. Av de 89 deltagare har totalt 55 personer erhållit arbete av olika varaktighet och 9 gått vidare i studier. 6

Detta innebär att projektet har överträffat sitt mål i betydande grad. Utsikten har uppnått ett resultat på 72 % vilket överstiger det ursprungliga målet på 50%. Merparten av projektets deltagare har fått 1-års anställning. Dessa anställningar har bidragit till att bryta det utanförskap som ofta är ett resultat av arbetslöshet. Det positiva är att kunna ge deltagarna en chans att få pröva sin förmåga på en arbetsplats under ekonomiska trygga former. När en långtidsarbetslös får ett arbete medför det vinster på både ett personligt plan och för samhället. -Att nå effektiv organisering för samverkan kring målgruppen och representanter från den sociala ekonomin. Samverkan och fysisk samlokalisering mellan de berörda aktörerna har varit avgörande och av yttersta vikt för att ge individer med behov av extra stöd ett bättre och en effektivare service. Projektet har öppnat nya vägar för samverkan och parterna har fått mandat att gå utanför de befintliga ramarna när nya metoder och arbetssätt utvecklas för att sedan tillvaratas i de ordinarie verksamheterna. Samverkan har också varit ett sätt att lättare och tillsammans klara utmaningar och att öka nyttan av enskilda aktörers insats. Vissa gemensamma aktiviteter har givit samverkansvinster samt lärandevinster. 7

3. Arbetssätt Projektets arbetsmetodik/arbetssätt Vi har i projektet använt oss av ett lösningsfokuserat arbetssätt med individuell coachning vilket ska visa på möjligheten att arbeta sig fram till lösningar. Projektet har alltid försökt att lägga fokus på individens möjligheter, resurser, färdigheter och önskemål samtidigt har man beaktat de hinder och svårigheter som föreligger hos individerna. Den metod projektet har förespråkat är individanpassade åtgärder kopplade till arbetsmarknadens behov där individen har alltid stått i centrum. Projektets arbetssätt har haft en betydande inverkan på det uppnådda resultatet och det har även präglats av en tydlig målsättning, tydlig kommunikation, personligt engagemang, gott samarbete med berörda aktörer och en stor förmåga att matcha individuella förutsättningar mot rekryteringsbehov på arbetsmarknaden. Projektet har arbetat mycket utåtriktat med syfte att skapa nya kontakter med arbetsgivare. Deltagare Deltagarna inom projekt Utsikten hade olika lång studietid bakom sig. Merparten av deltagarna hade en mycket kort skolbakgrund och en del saknade helt arbetslivserfarenhet från sina hemländer och även i Sverige vilket inledningsvis har varit 8

mycket tidskrävande att rusta dem för arbetsmarknaden. Skillnaden är påtaglig mellan kvinnor och män där merparten av kvinnor aldrig lönearbetat. Motivationen har varit stor hos deltagarna vilket underlättade arbetet för projektteamet att hjälpa dem ut i arbetslivet. Alla deltagare fick hjälp att tänka över vad de ville med sitt liv och vilka möjligheter de hade. Många gjorde en målinriktad handlingsplan för framtiden och vågade tro fullt ut på sig själva och sina förmågor och möjligheter. Deltagarna kände till att projektet hade kontakter med många arbetsgivare som har anställningsbehov och många var övertygade om att de förr eller senare skulle kunna skaffa ett jobb genom projektets hjälp. Under hösten 2010 fokuserade projektet att hjälpa de deltagare som stod närmast arbetsmarknaden som snabbt resulterade i Navet-anställning. Navet är ett samarbete mellan Uppsala kommun och Arbetsförmedlingen som startade mars 2010. Syftet med detta samarbete är att på olika sätt stötta arbetssökande som uppbär försörjningsstöd till egen försörjning. Om vissa förutsättningar är uppfyllda, finns möjlighet till finansierad visstidsanställning (upp till sju månader) på hel-eller deltid, dels från Arbetsförmedlingen men också från Uppsala kommun. Dessa anställningar skedde med stor framgång eftersom projektet knöt nya kontakter med olika arbetsgivare som såg mångfald som en resurs och ville ta tillvara den kompetens individen besitter. Samtidigt inledde projektet ett mycket gott samarbete med Uppsala föreningsråd vilket resulterade i att ännu fler deltagare fick arbete i olika arbetsområden. Att så många deltagare fick arbete under hösten 2010 och våren 2011 hade mycket positiva effekter och framtidstro på de deltagare som var kvar i verksamheten i form av ökad motivation, glädje och bättre närvaro. Under våren kom fler och fler deltagare in på arbetsmarknaden via Navet som öppnat upp möjligheterna och en chans för många som hade svårt att hitta vägar till arbete. Detta underlättar även för många att få ett reguljärt arbete i framtiden. Många individer som erhållit Navet-anställning känner sig behövda och delaktiga i samhället vilket medför goda effekter på individens hälsa. Interna utbildningsinsatser i projektet Vi har under projektets gång strävat efter en verksamhet som varit flexibel och kunnat anpassas till olika målgrupper och behov. Utbildningsinsatser i projektet har pågått sedan projektstart, men intensifierats under hösten 2010. I början hade projektet en mer skolliknande verksamhet som senare bedömdes inte vara tillräckligt individanpassad. Deltagarna hade olika utbildningsbakgrund och språknivå vilket krävde en förändring gällande utbildningsinsatserna. Samtidigt hade det skolliknande arbetssättet en passiv inverkan på deltagarna. Med utgångspunkt i detta utvecklade och modifierade projektet sin verksamhet för att åstadkomma ett mer effektivt och individanpassat arbetssätt. Projektet behövde också utöka samarbete med presumtiva arbetsgivare i syfte att matcha fler deltagare mot lediga arbeten. Vid varje verksamhetsförändring har både deltagare och projektteamet varit inblandade i utformning för en ökad delaktighet. Projektet lyckades så småningom skapa de skräddarsydda aktiviteter som deltagarna hade behov av. Vi skapade då olika klubbar med olika inriktningar utifrån deltagarnas förutsättningar, utbildningsbakgrund och framtidsmål. Den nya verksamheten verkställdes from hösten 2010 som innefattade följande förändringar: 9

1. Personalen indelades i arbetslag där lärare, arbetsförmedlare, handledare, socialsekreterare och hälsoinformatörer jobbade tillsammans som coacher. Varje arbetslag träffades löpande, samplanerade och följde upp arbetet med sina deltagare. 2. Projektens deltagare indelades i tre olika grupper ( Jobbklubb, Vårdklubb och Lyftklubb) utifrån deras aktuella situation och framtidsplaner. Varje grupp följdes av ett arbetslag bestående av minst tre och max fyra coacher som tillsammans arbetade för att hjälpa varje enskild deltagare att utforma och uppnå sitt individuella plan (IP). Deltagarna uppmuntrades att aktivt arbeta för att öka sin anställningsbarhet, börja studera och/eller söka ett jobb. Deltagare som bedömdes ha hälsohinder prioriterades i hälsogrupper och fick coachning av hälsoinformatören. Ansvarsområden tydliggjordes för alla i projektgruppen och projektet bedömdes få en ny start. Jobbklubb Verksamheten riktade sig till deltagare som bedömdes vara arbetsföra och inte hade visat större hälsohinder och som kunde tala, skriva och förstå svenska ganska bra. Syftet med verksamheten var att deltagarna skulle coachas mot arbete och/eller studier. Viktiga moment som ingick i verksamheten var etablering av IP, personlig coachning, kompetenskartläggning, kompetenshöjning, ansökningshandlingar, intervjuträning, jobbsökeri, personlig marknadsföring, studiebesök och praktik. Deltagare som ville gå vidare i studier fick pedagogisk coachning och kom i kontakt med Centrum för Vuxnas Lärande (CVL). Vårdklubb Verksamheten riktade sig till deltagare som i framtiden ville arbeta inom vården och/eller påbörja vårdutbildningar. Syftet med verksamheten var i övrigt som ovan. Projektets hälsoinformatör träffade deltagarna en gång/veckan då dessa deltagare hade olika hälsohinder i både mindre och större omfattning. Lyft Verksamheten riktade sig till deltagare som hade svårigheter i att tala, skriva och förstå svenska samt hade hälsohinder. Syftet med verksamheten var att öka deltagarnas anställningsbarhet med mål att i framtiden kunna få ett arbete och/eller påbörja studier. Särskild hänsyn togs till deltagarnas språknivå och hälsa. Arbetet lades upp utifrån deltagarnas IP och följde de ovanstående klubbarnas arbetssätt dock i förenklad form. Projektet hjälpte deltagare som ville klara/slutföra SFI att återinskrivas inom SFI som ges av Vuxenutbildningen. Arbetet med jämställdhets- och tillgänglighetsprincipen integrerades i samtliga klubbar. Det framkom senare att detta arbetssätt var mycket bättre i sin organisation då den gav personalen ökade möjligheter till samarbete (organisationsnivå) samt bröt deltagarnas passivitet och hjälpte dessa att sätta upp mål för förändringsarbete (individnivå). Deltagarna har fått relevanta kunskaper med sig genom projektets utbildningsinsatser efter att de avslutats i projektet. 10

De skräddarsydda utbildningsinsatserna som stärkt deltagarna i projektet bestod av Svenska Kultur & samhälle Vardagsekonomi Lättare juridik Jobbcoachning-Hjälp med att skriva CV och personligt brev Praktik Hälsoarbete, friskvård och cykelkurs Samarbetsövningar Rättigheter och skyldigheter i arbetslivet A-kassa Samtliga deltagare oavsett klubbtillhörighet har fått stöd i hur man ska presentera sig för en arbetsgivare och fått även hjälp med att skriva CV och personligt brev. Kursernas innehåll har stärkt målgruppens självförtroende och underlättade kontakten med arbetsgivare. Projektgruppen har i möjligaste mån försökt matcha praktik och utbildningsinsatser efter deltagarnas behov och önskemål. Praktikplatser har gett deltagarna möjlighet både att lära sig hur det fungerar i arbetslivet och att visa sin egen kompetens. Externa utbildningsinsatser Förutom de interna utbildningsinsatserna som har presenterats ovan hade projektet också ett antal utbildningar som genomfördes av externa tjänster. Föreläsningsserie om jämställdhet För att fördjupa sig i temat jämställdhet anordnades en föreläsningsserie för deltagarna i samarbete med Lise-Lotte Gustafsson (ConVision) och David Nordberg (Frilans Finans). I föreläsningsserien ingick en grundföreläsning kring värderingarnas roll och funktion i det traditionella, det moderna och det postmoderna samhället, en värderingsövning kring könsroller, arbete och identitet samt en diskussionsträff med fokus på hur man kan hantera att leva i ett mångfaldssamhälle med många olika värderingar. Föreläsningsserien utvärderades positivt av deltagarna och projektet kunde konstatera att behov av att skapa diskussionsforum för jämställdhetsfrågor finns. Demensutbildning En fyra dagars demensutbildning för deltagarna i Vårdklubben genomfördes i samarbete med Kerstin Lundström (Octopus Demens AB) i syfte att utöka deltagarnas demenskunskap för att kunna arbeta i demensvård. Ett utbildningsintyg utfärdades av utbildaren till alla deltagare som följde utbildningen. Utbildning om kvinnors hälsa En representant från företaget Lugn & Ro Hälsan bjöds in för att hålla ett föredrag om kvinnors hälsa. Utbildningen belyste det naturliga åldrandet och de förändringar som sker i kroppen efter 45 och vad man själv kan göra för att må bättre och i vilka situationer ska man söka vård. Hälsoinsatser Med anledning av att Landstinget uteblev, anlitade projektet två tjänster maj 2010. 11

En legitimerad sjukgymnast och en diplomerad hälsoinformatör som båda haft lång erfarenhet av friskvård i olika samverkansprojekt. Sjukgymnasten arbetade utifrån deltagarnas behov och ansvarade för de medicinska bedömningarna. Hälsoinformatören har sedan maj-2010 fram till projektet slut arbetat med projektets deltagare. Syftet med hälsoarbetet var att deltagarna ska ändra sin livsstil gällande kost och motion. Då hälsoperspektivet var av central karaktär i projektets syfte, redogörs projektets hälsoinsatser mer utförligt nedan: Enskilda samtal Har syftat till kartläggning och målplanering av den egna livsstilen. Varje deltagare har fått minst 3 enskilda samtal vid start, mitt i och vid avslut av projektet. Gruppverksamhet med fysisk träning Har syftat till fysisk träning i form av gympa/qigong med lättare rörelser och avslappning, promenader, stavgång och utflykter i naturen. Dessa aktiviteter har varvats under projekttiden. Syftet har också varit att öka vardagsorden så att deltagarens funktionsförmåga ökar. Teamträffar med teori, dialog och övningar Har inneburit gruppdiskussioner kring: Hälsosam livsstil, hur får man balans i livet och vad är hälsa Varför är det bra att röra på sig och vad kan jag göra själv Motivation, eget ansvar, förändringsprocessen och tankens kraft Hur påverkas vi av stress, sätta gränser och sömn Hur fungerar kroppen, vad kan jag göra själv när jag har smärta och kompismassage Hälsosam kost och vad händer i kroppen när jag äter Medicinsk bedömning och stödsamtal vid behov Att fungera som resursperson för projektet gällande medicinska frågor kring enskilda individer som deltar i projektet samt vid behov göra bedömning av individens funktionsförmåga, behov av arbetstekniska hjälpmedel, specifika arbetsställningar samt diagnosspecifika träningsprogram. Träffar med ledningsgruppen Att diskutera deltagarnas hälsoutveckling och eventuella avvikelser med övriga i ledningsgruppen. Studiebesök För att ge deltagarna en bättre bild av olika arbetsplatser och samhället har vi genomfört några studiebesök med samtliga deltagare under projekts gång som presenteras nedan: Studieresa till Furuvik NybyVision och projekt Utsikten genomförde en resa till Furuviks julmarknad. Syftet med resan var att deltagare från båda verksamheter skulle få uppleva de svenska jultraditionerna. Deltagarna hade också möjlighet att ta med sig familjen för att tillsammans få en gemensam upplevelse av Sveriges kulturliv. 12

Studieresa till Skansen Syftet med denna resa var att deltagare skulle uppleva och lära sig mer om den svenska historien samtidigt möta nordiska djur, promenera och umgås. Projektet tror att den här typen av upplevelse bidrar till en känsla av delaktighet, vilket på sikt kan ge en ökad möjlighet till integration i ett för den enskilde fortfarande relativt nytt samhälle. Studieresa till Biskops-Arnö Folkhögskola Syftet med denna resa var dels att deltagarna skulle lära känna skolformen folkhögskola, dels att knyta personliga kontakter med personal på Biskops-Arnö. Besöket på Biskop-Arnö gjordes inte bara för att någon eller några skulle stimuleras att gå Allmän linje, utan också för att ge kunskap om att folkhögskolestudier kan vara ett gott alternativ för deltagarnas barn eller vänkrets. Studiebesök på CVL (Centrum för Vuxnas Lärande) Projektet anordnade två studiebesök på CVL (Centrum för Vuxnas Lärande) vid två olika tillfällen. Avsikten med studiebesöken var att deltagarna skulle bekanta sig med verksamheten och få insikt i aktuella utbildningar som ges. Deltagarna hade också möjlighet att boka enskilda samtal med studie-och yrkesvägledare. Några deltagare inspirerades av vissa utbildningar och avser studera efter projektets slut. Ytterligare några studiebesök har genomförts på ett städföretag, i ett varuhus och på ett äldreboende. Mentorskapsprogrammet i projektet En av projektets tankar har varit att via NybyVisions nätverk mobilisera så kallade mentorer som kunde utgöra en resurs och bredda deltagarnas kontaktnät gentemot det svenska samhället och arbetsmarknaden. Syftet med ovanstående insats har varit: Att stötta och rusta deltagarna till en bättre självkänsla Att deltagaren ska få ett utökat kontaktnät i det svenska samhället Att deltagarna ska få mer inblick i det svenska samhället Att deltagarna ska kunna resonera om sina mål och möjligheter med någon som avsatt tid för honom/ henne utöver de anställda i projektet En svårighet har varit deltagarnas intresse för den här verksamheten. Totalt har 9 deltagare deltagit i programmet. 4. Deltagande aktörer i projektet Projektet genomfördes i samverkan med NybyVision, Uppsala Kommun, Arbetsförmedlingen -Landstinget uteblev. NybyVision har varit projektägare och delaktig i projektet genom att ha det yttersta ansvaret för projektets verksamhet och ekonomi. NybyVision har också bidragit med lärarkompetens, handledare och projektledare i projektet. Uppsala kommun har varit delaktig i projektet genom en socialsekreterare som ingick i projektgruppen. Socialsekreteraren har arbetat med deltagarnas sociala frågor och motivera deltagaren till praktik, utbildning och arbete. 13

Arbetsförmedlingen har varit delaktig i projektet genom en arbetsförmedlare som ingick i projektgruppen. Arbetsförmedlaren har arbetat med arbetsmarknadspolitiska insatser för projektets deltagare och motiverat deltagaren till praktik, utbildning och arbete. Enligt projektplan skulle Landstinget i Uppsala också vara en part i projektet genom att arbeta med deltagarnas livsstil och folkhälsofrågor. Landstinget kunde inte medverka i projektet pga. resursbris och organisationsförändring inom Landstinget. Efter cirka 1 ½ år efter projektstart meddelade Landstinget att de inte alls kan medverka i projektet pga. ovanstående omständigheter. Projektgruppens professioner bestod av 1 socialsekreterare 100 % 1 arbetsförmedlare 50 % 1 handledare 100 % 1 pedagogisk ledare 25% 1 hälsopedagog 40% 1 ekonom 25 % 7 deltids lärare/ jobbcoacher (anställda av NybyVision) som jobbade olika procentsats. 1 projektledare 100% Tereza Diamadopulou har varit projektledare från projektstart till oktober 2010. Hon lämnade sin tjänst pga. barnledighet. Konstituering av projektledningen Projektledare Socialsekreterare Arbetsförmedlare Handledare Pedagogisk ledare Hälsopedagog Projektledningen och dess roll har beskrivits utförligt i projektansökan. Projektledningen har haft regelbundna deltagargenomgång av samtliga deltagare med syfte att upplysa varandra om deltagarnas aktuella situation, planering samt att inventera och identifiera de individer som står närmast arbetsmarknaden för eventuella praktiker/arbeten samt att ta reda på eventuella utbildningsbehov bland deltagarna. Samarbetet mellan projektmedarbetarna har varit lyckosamt och konstruktivt. Projektteamet hade stort respekt för varandras olikheter, kulturer och regelverk. Det dröjde inte länge innan vi lyckades skapa vi känsla vilket ledde till god sammanhållning inom projektet. Vår intention har varit att alla går åt samma håll och bidrar med sin kompetens. Styrgruppen Styrgruppen har bestått av representanter av ovannämnda intressenter. Styrgruppen har ansvarat för uppföljning av projektets verksamhet, spridning av projektets resultat inom den egna organisationen. Styrgruppen har även ansvarat för att projektredovisning och utvärdering skulle utföras i enlighet med projektplanen. Vid styrgruppsmöten redovisade projektledare projektets utveckling, resultat, arbetsmetoder, information om framgångsfaktorer samt behov och eventuella problemområden. 14

Medfinansiärer NybyVision Uppsala kommun Arbetsförmedlingen i Uppsala län 5. Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsarbetet har pågått kontinuerligt inom projektet. Utbildningsinsatser inom projektet har utformats och anpassats utifrån deltagarnas behov och förutsättningar. Deltagarna har getts lika mycket uppmärksamhet, stöd och handledning oavsett kön, utbildningsbakgrund mm. För att uppmärksamma temat jämställdhet anordnades en föreläsningsserie för deltagarna i samarbete med Lise-Lotte Gustafsson (ConVision) och David Nordberg (Frilans Finans). I föreläsningsserien ingick en grundföreläsning kring värderingarnas roll och funktion i det traditionella, det moderna och det postmoderna samhället. En värderingsövning kring könsroller, arbete och identitet samt en diskussionsträff med fokus på hur man kan leva i ett mångfaldssamhälle med många olika värderingar. Föreläsningsserien utvärderades positivt av deltagarna och projektet kunde konstatera att behov av att skapa diskussionsforum för jämställdhetsfrågor finns. Projektet har försökt i möjligaste mån eftersträva en jämn könsfördelning i både arbetslag och deltagare, men kvinnor har varit något överrepresenterade. 6. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Begreppet tillgänglighet diskuterades i tidigt skede inom projektet och vi har kontinuerligt arbetat med tillgänglighets frågor. För att kunna effektivt arbeta med tillgängligheten har all personal inom Utsikten fått information om detta. Projektet hade ändamålsenliga lokaler som varit tillgängliga för individer med funktionshinder. Det har dock inte funnits några deltagare med en sådan funktionsnedsättning under projekttiden. Det har däremot funnits andra former av funktionsnedsättningar som projektets arbetat med. Deltagare med exempelvis syn-och hörselnedsättning har aktualiserats vid Arbetsförmedlingen Hörsel- Döv-Syn för adekvata och konkreta åtgärder. Förutom detta initierade projektet ett samarbete med Centrum för Vuxnas Lärande (CVL) i Uppsala där vissa deltagare har utretts för läs- och skrivsvårigheter. Individer med språksvårigheter har erbjudits tolk, särskilt vid inskrivning/kartläggningssamtal i projektet. Detta för att information av olika slag skulle ges på ett konkret, tydligt och begripligt sätt. Projektet har medvetet undvikit växter, material samt starka dofter som kunde ge upphov till allergiska reaktioner. Projektet skapade en lättförståelig hemsida med korta texter innehållande ett begripligt och enkelt språk som alla förstår. All informationsmaterial utformades på lättsvenska och med ett lättläst typsnitt. En regioncoach från Processtöd Tillgänglighet besökte projektet under hösten 2010 för att informera och diskutera tillgänglighetsfrågor inom projektet tillsammans med projektledningen. 15

7. Spridning och påverkansarbete Projekt Utsikten har på olika sätt arbetat för att sprida framtagna metoder och idéer till andra intressenter och aktörer. Projektgruppen deltog i två jobbmässor i Uppsala mars 2010 samt februari 2011 dels i spridningssyfte dels för att knyta kontakter med olika arbetsgivare. Presentation av projektet i Finland I april 2009 genomfördes en konferens i Helsingfors, Finland där syftet var att presentera och diskutera pågående projekt, idéerna kring dessa, eventuella resultat samt fallstudier. Projekt Utsikten presenterade sin verksamhet under konferensen. Oktober 2009 presenterades projektet i en konferens med tema Barnfattigdom som genomfördes i Uppsala. Det finns goda motiv för att implementera projektets goda erfarenheter och arbetssätt. Projektets erfarenheter har spridits till olika arbetsplatser och myndigheter som vi haft samarbete med. Både NybyVision (projektägare) och Socialtjänsten planerar tillvarata och förvalta delar av projektets goda erfarenheter och struktur till sina ordinarie verksamheter dock i mindre uträckning. Projektets metoder och goda resultat sprids nu i både lokala och regionala tidningar och TV. Projektet har även marknadsförts via kommunens och NybyVisions hemsida. Broschyrer om Utsikten har funnits tillgängliga hos samtliga inblandade samarbetspartners. Vi märkte att projektet snabbare blev förankrad hos berörda aktörer när projektets broschyrer skickades ut. Projektet anordnade en slutkonferens juni 2011 där projektet arbetsmetoder och dess resultat presenterades för inbjudna konferensdeltagare. Undertecknad kontaktades av Uppsala Nya Tidning (UNT) 9 juni för en intervju angående projektets arbetsmetoder och dess resultat. Intervjun genomfördes via telefon och några deltagare som hade lyckats få jobb genom projektet, intervjuades på deras arbetsplats samma dag. Intervjun publicerades i UNT 16 juni under rubrik Succé för nytt jobbprojekt. Undertecknad kontaktades även av Sverige Television (ABC) för ett reportage angående projektet som genomfördes 29 juni. Under intervjun diskuterades projektets arbetssätt, framgångsfaktorer samt projektets resultat. Reportaget kommer att sändas inom kort. Slutkonferens Utsiktens slutkonferens ägde rum i Missonskyrkan i Uppsala 8 juni, Inbjudning gick till ca 120 personer varav ca 70 personer deltog. Konferensdeltagarna upplystes om projektets arbetssätt, arbetsmetoder, samt projektets resultat. Under konferensen närvarade en journalist/repporter från tidningen DAGEN i syfte att belysa om projektet. Undertecknad intervjuades av journalisten då som sedan publicerades i tidningen under rubrik Framgång för kyrkans och kommunens projekt. 16

8. Extern utvärdering Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB från och med augusti 2009 till januari 2011, då han avslutade sitt åtagande innan uppdraget var slutfört. Fram till januari 2011 följde Leif Drambo projektet kontinuerligt och genomförde bland annat en enkätundersökning bland deltagarna i juni 2010. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur nöjda deltagarna var med Utsikten. I enkäten har deltagarna fått besvara vad som varit bra och inte bra med projekt Utsikten. Utmärkande som starkare sidor i projektet var bemötande, undervisning i kultur och samhälle, att kunna påverka pedagogiska metoder, samarbete mellan deltagare samt undervisning i svenska. Detta kan ses som att deltagarna själva upplever behov av förbättrat språk och ökad kunskap om det svenska samhället. Arbete med den individuella planen, samt en del enskilda ämnen upplevdes som svagare sidor av deltagarna. I enkäten uppgav knappt sju av tio att deras vilja att söka arbete blivit starkare genom Utsikten och drygt sju av tio svarar att de får den hjälp de behöver för att söka arbete på egen hand. Drygt fyra av tio upplevde att deras chanser att få arbete ökat genom Utsikten. Lite över hälften av dem som besvarat enkäten svarar att deras hälsa blivit bättre genom Utsikten. 9. Egenutvärdering Med anledning av att projektets externa utvärderare avslutade sitt uppdrag i förtid beslutade projektets styrgrupp att genomföra en enkätundersökning maj 2011. Utvärderingsarbetet genomfördes av några personer ur styrgruppen och utvärderingen hade både en kvantitativ och en kvalitativ ansats. Fokus lades på vad deltagarna i projektet hade för synpunkter på projektet. Drygt en tredjedel av deltagarna uppgav att de aldrig lönearbetat innan projektet. Av dem som uppgav att de hade arbetslivserfarenhet hade drygt tre femtedelar varit arbetslösa i mer än fyra år. Över fyra femtedelar av deltagarna tycker att de fått kunskaper under sin medverkan i projektet som de haft nytta av när de söker arbete eller utbildning. Nära nio av tio tycker att de fått kontakter under projekttiden som de kan använda när de söker arbete eller utbildning (större andel män än kvinnor). Fyrtiotvå personer har svarat på frågan om de tycker att deras hälsa har förbättrats under projekttiden och nära tre fjärdedelar tycker att de fått en bättre hälsa. Många av svaren om på vilket sätt hälsan förbättrats relateras till att deltagaren har jobb, och därmed bättre hälsa (sover bättre, är piggare, orkar mer). Drygt hälften av deltagarna (54 procent) tycker att de haft stora möjligheter att kunna påverka aktiviteterna de deltagit i under tiden i projektet och 37 procent tycker att de kunnat göra så till en del. På frågan om vad de fortsatta planerna är för deltagaren har trettiosju personer besvarat frågan och alla har fokus på arbete eller studier. Huvuddelen av deltagarna som deltagit i utvärderingen tyckte att deras förväntningar på projektet har uppfyllts och att de fått den hjälp de har behövt av projektteamet. Många har också uttalat att de är nöjda med de insatser som erbjudits i projektet. 17

Av uppföljningen i maj framgår att över fyra femtedelar av deltagarna i studien tycker att de fått kunskaper under sin medverkan i projektet som de haft nytta av när de söker arbete eller utbildning och nära nio av tio tycker att de fått kontakter under projekttiden som de kan använda när de söker arbete eller utbildning. 10. Kommentarer och tips - Att utse personalen utifrån dess kompetens, engagemang och intresse. - Projektledare bör vara med och bestämma när projektmedarbetare rekryteras. - Det är av yttersta vikt att ta vara på erfarenheter och kunskaper som finns hos de individer som arbetat i olika projekt. För övrigt se nedan: De viktiga framgångsfaktorerna för det goda resultatet är Deltagarnas motivation och driftkraft att skaffa sig jobb/ utbildning Tron på deltagarna Projektets unika arbetssätt och arbetsmetoder Det breda nätverket och de goda kontakterna med presumtiva arbetsgivare Täta uppföljningssamtal av personer som är ute i arbete och praktikplatser Projektets goda innehåll och struktur Hög ambitionsnivå och god kompetens bland projektteamet Samlokaliseringen är en av de viktigaste framgångsfaktorer Daglig strukturerad aktivitet Matcha rätt individ mot rätt arbete/insats Positiva händelser Att projektet blev så lyckosamt och framgångsrikt och att så många deltagare genom projektets hjälp kunnat bryta utanförskapet och komma in i egen försörjning tillhör naturligtvis de absolut positiva händelserna i projektet. Att påfallande många deltagare (genom den senaste enkätundersökning) upplever att deras hälsa avsevärt förbättrats och att de ökat sin livskvalitet genom arbete/påbörjat utbildning är också mycket positivt och glädjande. Resultatet har blivit ett nytt liv för många, ett liv som inte längre består av bidragsberoende utan av arbete och egen försörjning vilket betyder i sin tur självständighet, ökat självförtroende och integration i samhället. Att gå från passivitet till att bli självförsörjande eller starta eget är ett gigantiskt kliv för många som leder till ökat självkänsla. Ytterligare en omständighet som påverkat i positiv riktning var att NybyVision tog projektägarskapet. NybyVision har mångårig erfarenhet från målgruppen och lärarna anställda av NybyVision som arbetade i projektet hade kunskaper som svarade mot verkliga behov. Navets styrgrupp beslutade juni 2011 att förlänga Navet-anställningarna för Utsiktens deltagare till ett år (tidigare 7 månader). Projektets arbetsförmedlare kontaktade berörda arbetsgivare och deltagare och informerade om ovanstående. Förlängningsbeslut upprättades därefter av arbetsförmedlaren. Negativa händelser/avvikelser Enligt projektansökan skulle Landstingen också ha varit en part i projektet, men pga, organisationsförändring inom Landstinget kunde de initialt inte tillsätta en tjänst i projektet. Projektet arbetade länge för att Landstinget skulle trots svårigheter ordna en hälsoinformatör 18

till projektet. Efter ytterligare undersökningar i januari 2010 meddelade Landstinget att de inte kan rekrytera en hälsoinformatör till projektet och kan därmed inte alls medverka i projektet och Landstinget uteblev helt. Styrgruppen beslutade mars 2010 (1 år senare efter projektstart) att NybyVision och projektledningen skulle lämna en anbudsförfråga till presumtiva aktörer som kunde ingå i Utsikten för att arbeta med hälsoperspektivet. Att arbeta intensivt och länge med Landstingets fråga har varit mycket tidsödande och påverkat projektgruppen och arbetssituationen mycket negativt. Andra svagheter/svårigheter i projektet Projektet hade inledningsvis en tuff utgångspunkt då Sverige befann sig i en konjunktursvacka vilket påverkade arbetsmarknaden och de resurser som kan ställas till förfogande. Det innebar i praktiken en ökad svårighet att komma ut på arbetsmarknaden i då läget. Det tog tid innan deltagarna rustades och mognade för arbetsmarknaden. Inom projektet har resurserna i vissa avseende varit underdimensionerade i förhållande till projektets syften och mål. Projektet har saknat en administratör vilket bidragit till att projektledaren under hela projektperioden skött administrativa arbeten i projektet och detta har tagit mycket fokus från ordinarie uppdrag. Att projektmedarbetarna har rätt kompetens och rätt personliga egenskaper är oerhört viktigt i projektet. Projektet saknade adekvat kompetens till verksamheten i vissa avseenden och formell behörighet saknades hos vissa. Detta har medfört att projektledaren ställts inför en mycket problematisk situation och har tvingats ägna alltför mycket tid åt operativt arbete. Projektet har haft en arbetsförmedlare som endast arbetat 50 % vilket upplevdes underdimensionerat, särskilt under det senaste 9 månaderna när projektet lyckades ordna anställningar åt deltagarna med anställningsstöd. Detta fick till följd att kommunikation och beslut fördröjdes. Detta har varit sårbart för verksamheten utifrån tillgänglighetsperspektivet. Projektet har haft 7 deltidslärare/coacher under projektperiod. Det skulle underlätta om t.ex. endast 3 heltidslärare/coacher som tjänstgjorde i projektet. Projektet hade inledningsvis och periodvis stora svårigheter med deltagarrekrytering vilket krävde mycket tid och kraft att kontakta handläggare på socialtjänsten. Under projektets gång har det varit ett ojämnt deltagarinflöde i projektet. Projektet har haft hög personalomsättning som tagit ork och energi från projektgruppen och påverkat gruppdynamiken negativt. 19

11. Bilagor Styrgruppens reflektioner NybyVisions reflektioner De synpunkter och reflektioner som jag kommer att framföra, är resultatet av samtal med tre medarbetare på NybyVision, min egen erfarenhet av kortare vikariat inhopp i projektet, och mitt deltagande i styrgruppen för Esf-projektet Utsikten i egenskap av ledamot i NybyVisions styrelse. Projekt-medarbetarna har arbetat intensivt och målmedvetet för att underlätta för kursdeltagarna att komma till arbete och /eller studier. Detta har gett ett mycket bra resultat. Som projektägare kan vi dock se tillbaka på erfarenheter och lärdomar vi gjort och som kommer att påverka vår verksamhet, och också vår eventuella framtida projektansökan. 1. Projektets förarbete och inledning Hur kom projektet Utsikten till? När medel beviljades för projektet Utsikten överlämnades genomförandet till nyanställd verksamhetschef, som under en övergångsperiod tog på sig uppdraget att vara chef för NybyVision. Det visade sig inte vara helt enkelt att dels driva ordinarie NybyVision - verksamhet, och dessutom förvalta och driva ett Esf-projekt, vars idé grundlagts och riggats av andra. Vissa oklarheter från början. Ex. a) Budgeten för projektet: projektledaren och ekonomiansvarig gjorde om budgeten i ett mycket tidigt skede. Lite knepigt, projektansökan och budgeten borde ha varit tillräckligt tydligt för att hålla åtminstone ett halvår. b) Landstingets medverkan: Ingen namnunderskrift och ansvarig kunde hittas, fast det tydligt i projekt-ansökan och budgeteringen fanns angivet att Landstinget skulle ingå i projektet med kompetens inom hälsoområdet. Detta löstes genom att projektet upphandlade hälso- och friskvårdsinsatser som blev en värdefull insats för kursdeltagarna(kd). Utsikten förväntades av NybyVisions ledning bli en avdelning i NV verksamhet. Projektledaren tyckte att det var viktigt att projektet blev en egen verksamhet, som inte skulle riskera att bli förväxlad med NybyVisions ordinarie verksamhet. Det har funnits en viss problematik ang. detta. Med viss stolthet har dock NybyVisions ledning och medarbetare, under projektets tid, klarat av att drivit två parallella organisationer, med ett relativt gott resultat. Projektmedarbetargruppens sammansättning: Att driva ett framgångsrikt projekt förutsätter en väl fungerande projektgrupp. Den förväntade formen av projektgruppsbildande är att projektägaren, (i detta fall NV, som är en idéburen organisation) utser projektledare som är bärare av och insatt i ägarens värderingar, struktur, och uppdrag. Projektledaren får sedan mandat att utse de medarbetare som han/hon bedömer kan utgöra en optimalt väl fungerande personalgrupp, utifrån de medarbetare som respektive aktör föreslår. Det bör då också, tidigt avsättas tid för att skapa samarbetsformer, där alla i projektgruppen är överens om roller och ansvar i projektet. Vid tillsättning av projektledare fanns en sökande med mycket bra och användbara meriter för att driva Esf-projekt, men med mindre erfarenheter av NybyVisions värderingar och struktur. NV var ändå glad och förhoppningsfull och anställde den som sökt jobbet som projektledare. I tillsättningen av övriga i projektgruppen, gav respektive aktör (Kommunen, Af och NV) förslag på lämpliga medarbetare som avgjorde sammansättningen av projektgruppen. I efterhand kan vi konstatera att projektledarens val av att skapa en 20

optimalt väl fungerande arbetsgrupp, bör vara starkare än respektive aktörs uttagning av lämpliga representanter. 2. Genomförande Kulturkrockar mellan projektets inblandade aktörer. I början av projektet förekom en del gnissel mellan projektledning och NybyVisions medarbetare/ledning. Detta var troligen en följd av olika förväntningar beroende på kulturbärare från olika arbetskulturer. NV fick kritik och påstods som svag som projektägare, ha felaktiga kompetenser och dålig styrning. Ex. ville projektledningen att Utsiktens deltagare skulle avskiljas från NV, det skulle vara tydligt att projektet inte är NybyVision -verksamhet, (många kd hade tidigare haft aktiviteter på NV) utan en helt annan verksamhet med arbete som mål och därmed andra aktiviteter. Deltagarna i Utsikten skulle inte inbjudas till religionsdialogerna, kulturaktiviteterna eller de samlingar som förekom kring olika religiösa högtider som NV inbjöd till. NybyVisions uppfattning var från början självklar, att dessa aktiviteter var en del av NybyVisions integrationskaraktäristiska aktiviteter, där svenskar och utlandsfödda möttes för att utbyta, delge och ha dialog om varandras seder och bruk. Ett annat exempel är hur ledningen/chefer inom idéburna organisationer fungerar när förändringar måste genomföras. Idéburna organisationer är oftast platta organisationer, med kort avstånd mellan chef och medarbetare. Problemet klargörs på ett resonerande sätt, Skulle du/ni/vi kunna tänka dig att ta ett större ansvar för.. Det förs ett resonemang om varför och hur man bäst kan lösa ett uppkommet problem, och där majoriteten av medarbetarna är delaktiga i lösningen/förändringen. Inom NV är det vanligt att medarbetare byter roller, utifrån oförutsedda behov som uppstår i verksamheten. Detta är vanligt inom ideella organisationer, kanske mindre vanligt i myndighetskulturer. Den typen av krockar har förekommit i projektet.. Arbetsmetoder Första versionen av program för kd i projektet innebar att alla kursdeltagare (kd) skulle gå igenom samma program. Andra versionen av upplägg var att varje individ skulle få ett individuellt program, utifrån behov. Detta innebar att några kd fick många timmar och mycket stöd i projektets lokal, medan andra kd fick färre timmar, och förväntades arbeta mycket på egen hand. Den tredje versionen, dvs. inrättande av tre olika jobbklubbar, utifrån utbildningsnivå och tänkt bransch blev mycket framgångsrikt. I en version togs ex. svenska och kultur o samhälle bort på agendan. Dessa aktiviteter kom tillbaka senare. Det kan tyckas att ha varit en del onödiga kast mellan olika metoder, men den absoluta största fördelen med att driva ett Esf-projekt, är att det hela tiden finns utrymme för pröva modeller och metoder, förkasta det som inte fungerar och utveckla det som ger resultat. Det har projektet lyckats mycket bra med. Många kd har funktionshinder av olika grad: Projektets medarbetare har i samarbete med CVL gjort dyslexitest. Två (av tre) som gjorde testet, hade dyslexi. Någon kd ville inte genomföra dyslexitestet. Några personer har också fått stöd från Af Hörsel och Af syn i Uppsala. Sammanlagt har 18 kd (ca 23%) fått handikappkod. Att få en handikappkod underlättar och ger en genväg till ett arbete med olika typer av anställningsstöd. Medfinansieringen har varit ett bekymmer under hela projekttiden. Orsaken har, bland annat, varit att anställda på NV, som arbetat i projektet har relativt låga löner, samt att också kursdeltagarnas försörjningsstöd genererade relativt små kostnader jmf med ex. deltagare som har A-kassa. Den nationella medfinansieringen har krävt många timmars hårt arbete för de anställda på NV, samtidigt som verksamhet pågått i den ordinarie NV-verksamheten. 21

3. Resultat Positiva effekter av projektet för NybyVisions framtida utveckling och programutbud: NybyVision har under projektets gång fått användbara kunskaper, i samarbete med Af och kommunen, sett effekterna av att för varje individ lägga upp en plan för ökat eget ansvar och engagemang för att få studier och/eller arbete. Utvärderarens roll och uppdrag: NybyVision har lärt sig att vara mera tydlig vid upphandling av ex. utvärderare, skriva mera detaljerade avtal med utförare. NybyVision har lärt sig att organisera varje deltagares meriter, göra mera individuelle insatser, utifrån behov. Medarbetarna på NybyVision har i projektets utvärderingar fått positiv respons, vilket bekräftat och stärkt dem i deras förhållningssätt till uppdraget. Kultur och samhälle -inslagen i projektet har varit mycket uppskattat, och hör till det ämne som NybyVision under projekttiden utvecklat. Svensk-lärarna har för avsikt att utveckla språkundervisningen i kombination med bl. a rörelse. Hälsoarbetet, dvs. sambandet hälsa sysselsättning arbete har varit inspirerande och upplevts som mycket positivt. Deltagarnas upplevelse och ökade motivation för motion, som bl. a gett dem bättre sömn och gladare dagar. 4. Slutkommentar: Det är svårt att vända på socialbidragsberoendet, många är vana vid att det kommer pengar, utan någon motprestation. Motivationen har varierat stort hos kd. Vid återträffar för de kd som arbetar i Navet, och frågan Har du gjort en CV?, har svaret hos någon fortfarande varit: Javisst, men den finns hos Kajsa, eller jag har lagt in den på Arbetsförmedlingens sida. Vid kontroll på Af-presentationen finns ingen CV. Deltagaren överlämnar sig till någon annan som ska lösa hans/hennes arbetssituation. Erfarenheten är ändå att de allra flesta kd i Navet-anställning, avsevärt ökat motivationen för att söka och hitta ett arbete, och också fått en ökad insikt om sitt eget ansvar för att hitta ett arbete. Vi har nått målet, de flesta har fått tidsbegränsad anställningstid. Med det långsiktiga målet har uppnåtts först när kd fått eller skapat en anställning som de själva valt, sökt, fått, skapat och kan behålla. Rachel Hällgren 22

Kommunens reflektioner Kort kommentar angående projekt Utsikten Socialtjänst-Socialbidrag tog initiativ till starten av projektet eftersom vår bedömning var att vi har en stor grupp långvariga socialbidragsmottagare med utländsk bakgrund som inte erhållit tillräckliga insatser för att hitta vägar till egen försörjning genom arbete eller studier. Resultatet av projektet är klart över förväntan. Människor utan framtidstro har fått nytt hopp om en framtid som kan innebära att man kan stå på egna ben och få en mer meningsfull tillvaro. Därmed ökas också deras möjligheter att bli goda förebilder för nästa generation. Just detta att ge människor nytt hopp om att det finns en annan väg än att vara beroende av bidrag och att leva i utanförskap är absolut den mest betydelsefulla effekten av projektet. För socialtjänstens del innebär det goda resultatet att vi kan få ny kraft att hitta vägar för människor som vi hittills bedömt har små eller inga möjligheter att få en annan plattform i livet. För att lyckas med vårt uppdrag måste vi hitta effektiva samverkansformer med andra. Goda krafter måste arbeta tillsammans. Vår myndighetssamverkan är självklar. I detta sammanhang har vi på ett helt annat sätt än tidigare utvecklat ett nära samarbete med en frivilligorganisation som NybyVision. Vi är mycket nöjda med hur detta samarbete har utvecklats. Och det är väl detta som är en viktig lärdom för framtiden. När alla goda krafter samlas kring de enskilda individerna ger detta resultat. Myndigheter, föreningsliv och arbetsgivare, offentliga och privata måste arbeta tillsammans. Vi har alla ett gemensamt ansvar att forma ett samhälle där alla behövs och där utanförskap och framtids-pessimism inte får grogrund. Lennart Andersson Myndighetschef Socialtjänst-Socialbidrag UAK ( Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknaden Representanter från Uppsala kommun, (kontoret för barn ungdom och arbetsmarknad) anser att projekt Utsikten varit mycket intressant och lärorikt. Det har varit ett delvis annorlunda projekt, med en tydlig vinkling ifrån föreningen Nyby Vision, vilket har givit en extra dimension till arbetet med målgruppen. Sammansättningen av deltagare fick delvis ett annat fokus än planerat. Flera aktiviteter som omfattade målgruppen startade i stort sett samtidigt och Utsikten har därigenom fått deltagare som stått längre från arbetsmarknaden än vad som var tänkt. Det har varit en stor utmaning för alla parter att agera utifrån den utgångspunkten, men å andra sidan har det givit nya insikter och erfarenheter som är fruktbara i det fortsatta arbetet. En av de viktigaste erfarenheterna är att värdet av arbete och kunskaper inte kan underskattas och att arbete/utbildning det är den mest hälsofrämjande faktor deltagarna i projektet har lyft fram. Det politiska beslutet 2010, att avdela medel för att i samverkan med arbetsförmedlingen skapa möjligheter till visstidsanställningar för personer som är långtidsberoende av socialbidrag, har verkligen träffat rätt för målgruppen i Utsikten. Marie Siberg Uppdragsstrateg Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad 23