KVALITETSREDOVISNING 2006 Agneshög Rektor Eva-Lott Petersson Grierson Adress Agneshögs gård Postadress 591 71 Motala Telefon 0141-225420 Fax 0141-53265 E-post eva-lott.petersson@motala.se Barn/elever enl budget 2006 Personal enl budget 2006 Årsarbetare Agneshögs förskola 158 barn Enhetschef 1,0 Gustavsviks förskola 76 barn Assistent 0,75 Agneshögs förskola 25,25 Elevassistent 1,88 Kök 2,75 Vaktmästare 0,45 Övrig 2,0 Gustavsviks förskola 12,25 Kök 1,5 Vaktmästare 0,3 Övrig 0,75 Förutsättningar för verksamheten Enheten består av Agneshögs förskola som har åtta avdelningar och Gustavsviks förskola som har fyra avdelningar med barn från ett till fem år. Enheten ligger på område Väster i Motala. Bebyggelsen i området består av villakvarter, radhus och lägenheter av olika typ. Levnads-, arbets-, inkomst- och sociala förhållanden för invånarna i området varierar kraftigt. Cirka 25% av barnen på förskolan kommer från länder utanför Sverige, vilket berikar oss med många språk och kulturer. Enheten har två egna kök där maten lagas från grunden. Årliga återkommande festligheter är firandet av påsk, midsommar och jul. På förskolan Gustavsvik anordnas också Nobelmiddag och Emil-dagen samt samarbete med äldreboendet Åkervallen vid påsk, midsommar och Lucia. Total budget 2006: 22 070 tkr. Budgetavvikelse + 334 tkr Detta år fick vi förstärkningsresurs som användes i verksamheten dels för att stötta upp de avdelningar som hade krävande barngrupper, dels att sätta in en tredje pedagogresurs. Pedagogresurserna upplevs som kvalitetshöjande i verksamheten då tiden för planering och i barngrupperna kunnat effektiviseras. Antalet platser per avdelning sänktes från 19 platser till 18 platser vilket har upplevts som kvalitetshöjande, men i praktiken innebär det fortfarande 20 barn per avdelning eftersom man räknar 15- timmarsbarnen som en halv plats och de är maximerade till fyra per avdelning. Personalen har en önskan om mindre barngrupper samt en viktning av barnen utifrån ålder för att kunna höja kvaliteten och skapa en högre måluppfyllelse. 2006 är det första året då alla ordinarie tjänster inte är tillsatta med behörig personal. Vi har fortfarande två förskollärartjänster ute för rekrytering. Detta är oroande då vi upplever att färre och färre utbildas till förskollärare. Förskollärarvikariaten har tillsatts med barnskötare ur barnskötarpoolen. Dessa har god kännedom om förskolorna, avdelningarna och barnen. En del av överskottet kan förklaras med att det är svårt att rekrytera ny personal.
Arbetet i verksamheten Enheten använder sig av traditionell förskolepedagogik där det är viktigt att lära genom leken. Att använda sig av de vardagssituationer som uppkommer till lärande är viktigt, varvat med olika grupper som framför-allt tränar språk och matematik. Den kompetensutveckling i språk som det har arbetats med under före-gående år har nu blivit en naturlig del av verksamheten. Språkträningen har fått stor plats hos oss efter-som vi anser att det är en av grunderna för barnets fortsatta utveckling. Under föregående två år har ma-tematiken blivit mer medvetandegjord genom kompetensutveckling och en fokusering på detta område, vilket har gjort att matematiken nu blivit en naturlig del av verksamheten. Vi arbetar också i tema med barngrupperna och har gymnastikgrupper. Flera av avdelningarna har valt att profilera sig på ett tydligare sätt. De profiler som vuxit fram genom åren är musikprofil, naturprofil, sagoprofil samt inspiration av Reggio Emilia-pedagogiken (där man mer medve-tet använder sig av miljön som pedagogiskt redskap och utgår från barnens egna tankar och upplevelser som grund för lärandet). Flera av avdelningarna har också haft barn i behov av teckenkommunikation som komplement till det talade språket och har därför inriktat sig på att komplettera den fysiska samt den kommunikativa miljön för dessa barn. Hösten 2004 började vi arbeta med ett skolutvecklingsprojektet tillsammans med England och Island. Detta fortsatte vi med under 2005 och 2006. 12 personal fick möjligheten att åka på utbyte till England och Island. EU-projektet gick in på sitt andra år då vi fokuserat på hälsa, kost, fysiska aktiviteter samt kreativi-tet. Vid kickoffen under hösten arbetade vi vidare med detta projekt då vi gick igenom vad vi lärt och ut-vecklat under projektår 2 samt månadsplan och projektaktiviteter under år 3. Alla fick dessutom träning i konversationsengelska. Detta EU-projekt resulterade i att Teachers TV från England hörde talas om oss och ville göra ett program om förskolan i Sverige. Detta ledde till många diskussioner om kvalitet i vår förskola och vad vi upplever kan lyftas fram hos oss, vilket var mycket utvecklande för all personal. Filmen som ligger ute på internet och har visats på marksänd tv i England är vi mycket stolta över. Under hösten började högskolekursen Det lärande barnet som på sikt kommer att vara kvalitetshöjande för verksamheten. På enheten har vi 19 stycken som har påbörjat denna 20-poängs utbildning. Allmänna förskolereformen har givit positiva verkningar i verksamheten då vi upplever att barnen får en större helhet och kontinuitet under tre timmar varje dag. Vi har valt att lägga den verksamheten under förmiddagarna då personaltätheten är bäst och den planerade pedagogiska verksamheten utförs. Barnen är alltid hos oss när de planerade, vuxenstyrda aktiviteterna är igång. Under 2004 utbildades hälsoombud på enheten, 2 stycken på Agneshög och 1 på Gustavsvik. Syftet med hälsoombud är att de ska inspirera sina arbetskamrater till ett hälsosammare liv, vara motor och idégivare. Detta har också skett under 2006 genom att de har anordnat aktiviteter och fört in diskussionen om ett hälsosammare liv på enheten. Ett antal personal har under året börjat med fysiska aktiviteter. Uppföljning av likabehandlingsplanen Under året började vi med att skriva likabehandlingsplanen men vi har ännu inte fått den klar. Arbetet med denna fortsätter under 2007. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Under våren förra året började vi med att sätta upp resultatmål utifrån Bildningsnämndens prioriterade mål samt att skriva in dem i vår lokala handlingsplan för varje avdelning. Tidigare har vi haft målen men inte så detaljerade eller på avdelningsnivå. Tanken är att alla avdelningar kommer att skriva en egen kvalitets-redovisning vid läsårets slut utifrån de mål de själva satt upp för året. Detta arbete har upplevts som verk-lighetsförankrat, vardagsnära och givande av personalen då det blir väldigt tydligt, utvärderingsbart och följer en röd tråd. De olika avdelningarna har olika ingångspunkter till målen och endast rubrikerna kom-mer att redovisas nedan. Eftersom målen löper till vårterminens slut kommer ingen utvärdering eller ana-lys att ges.
Nationellt mål: Normer och värden Bildningsnämndens prioriterade mål: Ett hälsobefrämjande arbete Diskussioner om socker i maten har förts. Detta har medfört att vi på förskolan Gustavsvik tagit bort glassen på fredagar och på förskolan Agneshög tagit bort alla söta frukostar och mellanmål. Bildningsnämndens mål är utformat som ett uppnåendemål och därför har vi skrivit hur vi ska göra för att uppfylla det. Detta är en sammanställning av alla avdelningars mål. : Vi har utevistelse och läsvila varje dag. Gymnastik 1 gång per vecka. Vi motiverar alla att äta, försöker få alla att smaka. Göra en trevlig stund av matsituationen och vi väntar i möjligaste mån på att alla ska bli klara. Intervjuer för 4-5 åringarna under maj månad om vad de vet om att röra på sig. Uppmuntrar till att prova och smaka nya rätter. Personalen blir mer medveten om hur man förhåller sig till att barnen rör på sig. Genom vardagligt prat och genom temaarbete. Intervjuer med barn om vikten av att röra på sig under v 37 och v 21. Massage då tillfälle ges. Diskutera hälsa med barnen vid matsituationen kontinuerligt. Temavecka v 44. Personalen är medveten om vikten av att medvetandegöra barnen om kost, hälsa och motion. Personalen blir mer medveten om hur man förhåller sig till att barnen rör på sig. Nationellt mål: utveckling och lärande Bildningsnämndens prioriterade mål: Läskunnighet och lusten att lära Bildningsnämndens mål är indelade i dels läskunnighet och lusten att lära. Först redovisas våra mål vad gäller lusten att lära och sedan läskunnighetsmålen. Detta är en sammanställning av alla avdelningars mål. : De pedagogiska lärmiljöerna utvecklas och personalen är medveten om att ge barnen nya utmaningar varje dag. Barnen tycker det är roligt att komma till oss och lära sig nya saker. Vi erbjuder barnen en stimulerande och lärande miljö. Personalen utvecklar nya pedagogiska lärmiljöer, utmaningar för barnen varje dag. Verksamheten erbjuder nya utmaningar för barnen. Personalen väcker barnens nyfikenhet varje vecka under året. Barnen får nya utmaningar varje vecka av personalen. Personalen skapar en pedagogisk miljö där barnen trivs och lär. Personalen utvecklar verksamheten så att alla barn får utmaningar varje dag. Vi utvecklar verksamheten så att barnen får nya utmaningar. Verksamheten utvecklar alla barns läskunnighet. Personalen erbjuder en verksamhet så att barnen utvecklats i att lyssna, berätta och förstå det talade språket. Personalen arbetar med språket varje dag. Verksamheten utvecklar barnens förmåga att återberätta innehållet från en åldersadekvat saga utan bilder. Verksamheten utvecklar barnens förmåga att lyssna och förstå en enkel saga utan bilder. Personalen utvecklar lärmiljön och verksamheten för att grundlägga läskunnigheten. Nationellt mål: Barns inflytande Bildningsnämndens prioriterade mål: Demokrati
Bildningsnämndens mål är utformat som ett uppnåendemål och därför har vi skrivit hur vi ska göra för att uppfylla det. Detta är en sammanställning av alla avdelningars mål. Vi ger barnen tid att i olika situationer pröva själva. Det finns tillgängligt material att använda för att utvecklas. Barnen får har inflytande på aktiviteter i den fria leken, t.ex. dator, bygglek, pussel. Vi lyssnar på varandra, försöka få barnen att prata en i taget. Vi hälsar på varandra för att få barnen att synas. Vi lär barnen bordsskick, väntar på varandra, skicka runt osv. Barnen kommer själva med idéer och kan på så sätt påverka innehållet i lärandet Genom fri lek har de möjlighet att påverka valet av arbetsform. Genom intervjuer med 5-åringarna utvärderas om de tycker att de vuxna lyssnar och om de trivs på förskolan. Personalen tar tillvara barnens intresse när de frågar och utvecklar den lek de är inbegripna i. Personalen är lyhörd för barnens önskningar och gör barnen medvetna om vems önskningen är när den genomförs. Aktivitetstavlan använder vi då barnen själva påverkar val av arbetsformer. Barnen har möjlighet att påverka innehållet i lärandet i aktivitetsgrupperna. Genom dokumentation ser man vad var en velat göra. Vi lyssnar in vad barnen är intresserade av innan vi planerar verksamheten. Detta redovisas i den pedagogiska dokumentationen. Barnens idéer tas tillvara och får påverka innehållet i verksamheten och dess arbetsformer. Individuella mål. Vi tar vara på barnens förslag för att de ska ha möjlighet att påverka innehållet i lärandet. Barnens förslag kan sedan utvecklas till Temaarbete. Vi lyfter fram barnens idéer och gör dem synliga. Resultat enkät femåringar Andel som svarat ja % 2006 2005 2004 2003 2002 Tycker du att vi vuxna lyssnar på dig? 82 88 92 90 85 Får du vara med och bestämma vad ni ska göra? 76 68 79 65 75 Analys Vi har försämrat resultatet från föregående år, vilket naturligtvis inte är bra. Vi har inte kunnat hitta någon bra förklaring på varför resultatet ser ut som det gör. Personalen behöver bli bättre på att bli medvetna på hur vi kan göra för att medvetandegöra barnen om vad det är de kan vara med och bestämma om. En förklaring till att barnen upplever att de vuxna inte lyssnar på dem i så hög grad kan vara att vi faktiskt i realiteten är mer bestämmande än vad man i hemmiljön är, vilket då naturligtvis påverkar resultatet. Gränsdragningar är något som vi kontinuerligt arbetar med, både vad gäller barn och föräldrar. Vi har blivit mer tydliga på vad som vuxna skall bestämma och vad barnen kan vara med och bestämma om. Detta ser vi dock inte som något negativt, men det kan naturligtvis påverka resultatet. Nationellt mål: Förskola och hem Vi har 2 förskoleråd per termin där föräldrarna kan vara med och påverka förskolan utifrån ett mera övergripande sätt. Det verkliga samarbetet mellan förskola och hem utförs dock i den vardagliga kontakten mellan föräldrar och personal då föräldrarna har möjlighet att påverka det dagliga arbetet. Utvecklingssamtal erbjuds varje termin samt vid behov. Resultat föräldraenkät, femårsföräldrar Andel föräldrar som svarat mycket bra eller bra % 2006 2005 2004 2003 2002 Hur tycker du att samverkan mellan hem och förskola/skola fungerar idag? Femåring 100 100 100 100 100 Analys Vi är mycket glada att vi har fått ett sådant resultat. Personalen är mycket medvetna om vikten av att ha en god samverkan mellan hemmet och förskolan för att främja barnets lärande och utveckling.
Nationellt mål: Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Vi har under året reviderat och förbättrat den handlingsplan mellan förskoleklassen och förskolan som be-skriver vilka aktiviteter vi gör för de femåringar som ska börja förskoleklass. Vi har även diskuterat hur vi skulle kunna förbättra samarbetet mellan oss vilket har resulterat i vissa aktiviteter. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Under år 2006 har vi fortsatt utveckla skolutvecklingsprojektet tillsammans med England och Island. Rep-resentanter har besökt både England och Island under året. Syftet med projektet i stora drag är att under-söka hur förskoleverksamheten är utformad och genomförs i de olika länderna, dela idéer och uppslag med varandra och framförallt i hur man utvecklar sociala färdigheter, hälsa, kost, fysiska aktiviteter, krea-tivitet och hur man utvecklas bäst för att kunna tillgodogöra sig ett livslångt lärande i ett globaliserat och mångkulturellt samhälle under 2000-talet. Syftet är också att fortsätta involvera både föräldrar och barn i vänskapsgrupper. Vi kommer att använda oss av mail, fax, videoinspelningar, teckningar och foton för att förmedla kontakterna mellan barnen. Under år 3 av projektet ht -06 till vt -07, har vi och kommer vi att fokusera att ta de bästa bitarna vi sett från varje land och lära av hur man arbetar med detta i respektive land. Utvecklingsarbetet med genus som vi påbörjade under förra året har vi fortsatt att driva genom att gå på föreläsningar samt diskuterat. Som förbättringsåtgärd för detta året hade vi också att knyta ihop olika aktiviteter vi har gjort under föregå-ende år. Detta gjorde vi genom att försöka skapa en röd tråd för vårt kvalitetsarbete, dels med tidsbe-stämda, överenskomna, framtida tillstånd kopplat till läroplanen samt bildningsnämndens mål samt försö-ka samla det i ett gemensamt dokument. Tanken är att alla avdelningar kommer att redovisa sitt arbete i sin egen avdelnings kvalitetsredovisning. Åtgärder för förbättring Vi kommer att avsluta EU-projektet under våren och som slutresultat kommer att skrivas en gemensam läroplan över den bästa praktiken från Sverige, England och Island och hur och vad vi gör för att åstadkomma dessa resultat. Dessa resultat och lärdomar kommer sedan under hösten och vintern att diskuteras och analyseras för att kunna avsluta EU-projektet med slutsatser om vad vi fått ut av det. En del i detta är hur vi kan få föräldrar mer delaktiga i vår verksamhet. Vi kommer även att diskutera och analysera de filmer som gjordes av våra förskolor av Teachers Tv. Vi kommer att fortsätta vårt kvalitetsarbete med att skriva kvalitetsredovisning för varje avdelning. Vi behöver också fundera över om och vad vi skulle behöva ha som gemensamt tema utifrån de förutsättningar som finns i våra förskolor och vilka behov de barn har som finns i området. Förskoleråden är något vi behöver utveckla för att skapa ett större engagemang hos föräldrarna.