En vägledning för att filma intervjuer Återgiven med tillstånd av Health Experiences Research Group (HERG), avdelningen för hälso- och vårdvetenskap inom primärvården vid Oxfords universitet. En vägledning till att filma intervjuer Denna vägledning innehåller användbara råd för hur man filmar intervjuer och hur man lyckas på första försöket. Ämnen som tas upp: Råd för intervjuer Upplägg vid intervjuer Inspelning av intervjuerråd för intervjuer Gör en genomgång med intervjupersonen innan ni sätter igång. Be dem att: Titta på dig och inte på kameran. Ignorera kameran, låtsas att den inte är där. Säg åt dem att tänka sig att ni bara för ett vanligt samtal. Hitta ett bekvämt sätt att sitta. Försök att inte ändra ställning under intervjun. Tala naturligt och tydligt och inte för snabbt så de snubblar över orden. Vänta med att dricka vatten, röra på sig eller ta en paus till efter svaret på frågan. Att inte dra i kläderna eller klia sig nära mikrofonen eftersom det påverkar ljudet. Tänk på att: Be dem vänta en liten stund om de avbryter dig och börjar svara innan frågan är ställd. Det underlättar vid redigeringen. Av samma anledning bör du pausa en liten stund efter deras svar innan du ställer en ny fråga. Avbryt inte intervjupersonen. Ljud utifrån, som ett brummande kylskåp eller smattrande regn på taket, kan störa. Använd hörlurar för att kontrollera yttre ljud. Du kan behöva byta rum. Uppföljningsfrågor ger ofta bäst resultat. Om intervjupersonen säger något intressant är det bättre att fråga mer om ämnet än att bara gå vidare till nästa fråga i manus.
Intervjupersonen kan vilja tillägga något. Fråga vid slutet av intervjun om de har något att tillägga. Ofta är det riktigt bra saker. Påminn intervjupersonen att de helst inte ska nämna namn på läkare, sjukhus, familj eller vänner. Om de råkar nämner ett namn i ett bra svar kan du fråga dem igen eller be dem upprepa det de sagt fast utan att nämna namn denna gång. Upplägg vid intervjuer Det kan vara svårt att producera liknande resultat när man filmar i olika miljöer och med olika utrustning. Fokusera på intervjupersonen när du riggar scenen. Låt inte den kringliggande miljön stjäla fokus från intervjun. Tänk på: Att välja en lämplig plats för att filma Belysning av bildrutan Inramning av intervjupersonen Att välja en lämplig plats för att filma Det första du måste tänka på är att filma i en ordnad miljö. Om det är bullrigt i det tänkta rummet får du hitta ett nytt rum eller försöka dämpa bullret. ljud är lika viktigt, eller viktigare, än det visuella. Du är ju där för att ta del av det patienten har att berätta, inte för att exempelvis se var de bor. Intervjuaren bör också tänka på bakgrunden. En del tidigare filmklipp har blivit lidande av att möblerna eller tapeterna i bakgrunden varit för pråliga eller distraherande. Du måste tänka på hur bakgrunden ser ut. Den idealiska miljön är avskalad med mjuk belysning. När intervjupersonen väl är på plats måste man tänka lite på vad han eller hon har på sig. Kritstrecksmönster och smårutiga mönster ser inte alls bra ut när de komprimeras eller förminskas. Du bör därför råda intervjupersonen att inte ta på sig klädesplagg med kritstrecksmönster eller smårutor. Försök att inte placera intervjupersonen med ryggen direkt mot väggen. Tanken om att en helt ren bakgrund skulle minska antalet möjliga distraktioner stämmer inte. Intervjupersonen kommer istället att se spänd ut, precis som vem som helst skulle göra som var upptryckt mot en vägg under ett samtal. Om du har en vägg precis bakom intervjupersonen byter du bara ut flera olika små distraktioner mot en stor väggen. Du vill att intervjupersonen dominerar bildrutan, så sök efter ett djup bakom intervjupersonen. Håll ett bra avstånd mellan bakgrunden och intervjupersonen och försök att hitta något med intressant form, färg eller struktur. En djup och intressant bakgrund förhöjer intervjupersonen om inramningen är den rätta. Det ger en tilltalande helhet som leder tittarens uppmärksamhet mot intervjupersonen.
Alla fotografier i bakgrunden måste tas bort eftersom personerna på bild inte har godkänt att visas. Se också upp med växter i bakgrunder eftersom de kan se ut som utväxer från intervjupersonens kropp. Även om det är viktigt att intervjupersonen känner sig så bekväm som möjligt kanske inte deras favoritsoffa eller fåtölj är placerad på rätt ställe. Försök att hitta ett passande ställe med en intressant bakgrund. Trepunktsbelysning Vid den mest grundläggande ljussättningen används en teknik som har utvecklats av fotografer och filmfotografer som kallas trepunktsbelysning. Den innefattar:. KEY LIGHT eller huvudljus (gör solens jobb),. BACKLIGHT eller bakljus (som en motpol till huvudljuset), och till sist,. FILL-LIGHT eller fyllnadsljus som lättar upp skuggorna Låt oss titta på hur det fungerar i praktiken. Huvudljuset placeras ofta på den ena sidan av kameran. Som namnet antyder är det den huvudsakliga ljuskällan vid ljussättningen av intervjupersonen. Men bara huvudljus leder generellt sett att bilden blir platt och intervjupersonen kommer att verka tvådimensionellt och flyta ihop med bakgrunden. För att avhjälpa det används ett balanserande ljus, bakljuset. Bakljuset används för att frilägga intervjupersonen från bakgrunden och ge en mer tredimensionell känsla. Du måste bara se upp så att detta ljus inte är den enda eller starkaste ljuskällan eftersom det kommer att leda till att intervjupersonens ansikte bli väldigt mörkt som till exempel här: Den tredje ljuskällan, fyllnadsljuset, kan placeras på motsatt sida av kameran riktat mot huvudljuset. Det är i normala fall mycket mjukare än huvudljuset och finns huvudsakligen där för att ta fram detaljer på den sida av intervjupersonen som den är riktad mot. Ett råd när man filmar inomhus är att släcka all annan belysning, speciellt lysrör, och arrangera ljussättningen bakifrån och fram. Det krävs inte tre lampor för att få effekten av trepunktsbelysning på intervjupersonen. Genom att bara använda bakljuset tillsammans med ett par reflexskärmar kan man studsa bakljuset mot förgrunden för att använda ljuset som fyllnadsljus till förgrunden. På det sättet får du två eller fler balanserande ljuskällor från en enda lampa.
Ljussättning Tänk på ljussättningen när du väljer platsen för intervjun. Sträva efter att ha en bra naturlig ljuskälla om det är möjligt. Ljus från sidan eller snett framifrån är bäst. Försök därför att placera intervjupersonen med ett fönster eller ett annat praktiskt ljus vid sidan eller snett framför. Filma inte direkt in i ljuset och tänk på att det är viktigt att inte placera intervjupersonen framför ett fönster, även om fönstret är i bakgrunden. Undvik att placera intervjupersonen rakt under en lampa eftersom det bildas skuggor under intervjupersonens ögon. Använd istället en reflexskärm för att studsa ljuset mot intervjupersonens ansikte. Det är däremot alltid bättre att ha mer än en ljuskälla. Det viktigaste är att försöka få in ljus i intervjupersonens ögon. Om man inte ser intervjupersonens ögon blir det svårare för tittarna att lyssna på vad han eller hon säger. Använd en silverreflexskärm om du har en sådan och försök att studsa ljuset mot ögonen. Om intervjupersonen använder glasögon kan det hända att glasögonen reflekterar ljuset in i linsen så att man bara ser reflexer istället för ögonen. Då kan du be dem att ta av sig glasögonen. Ögonen är det viktigaste i bildrutan. De är centrum för uppmärksamheten och det är på dem tittarna kommer att se så därför måste de synas. Om man ber intervjupersonen sänka hakan kan reflexerna från glasögonen försvinna. En stark bakgrundsfärg kan göra att färgbalansen förskjuts och filmen ser missfärgad ut. Lösningen är att öka mängden naturligt eller starkt ljus och att placera intervjupersonen en bit ifrån starka färger. Genom att se till att intervjupersonen och rummet är väl belysta kan man undvika många problemdet viktigaste är att ljussättningen bedöms utifrån kamerans sökare och inte utifrån vad man ser på skärmen. Att filma på natten:
Vitbalans Hos både film- och digitalkameror kan man ställa in något som kallas för vitbalans. Med vitbalansen regleras ljussättningen så att vita saker faktiskt ser vita ut. Ljuset är sällan riktigt vitt i naturen. Sken från olika ljuskällor varierar i färg (den tekniska termen för det är temperatur). Ljuset från en glöd- eller halogenlampa är rött/orange i färgen medan dagsljus är relativt blått. Med bra inställningar för vitbalans i kameran kan man göra att en vit skjorta ser vit ut i en film istället för blå när den filmas i dagsljus. För att se till att alla färger i en scen representeras på rätt sätt kan vitbalansen ställas in på både filmoch digitalkameror. Den kan regleras automatiskt av kameran eller manuellt genom att välja inställningar på förhand, som glödlampsljus och lysrörsljus, eller genom att rikta objektivet mot en helt vit yta (till exempel ett papper) och välja att låsa vitbalansen. Inramning Försök att filma så långt ifrån intervjupersonen som möjligt. Med det menas att man ska försöka placera kameran så långt ifrån intervjupersonen som möjligt och fortfarande kunna zooma in för att rama in den scen man vill ha. Det har två fördelar: 1. Teleobjektivet kan förminska bakgrunden och göra att bakgrunden hamnar ur fokus. Det innebär att man kan bibehålla intresset och balansen i bildrutan samtidigt som man minskar risken för att tittaren ska bli distraherad. En ofokuserad bakgrund kommer att leda till att fokus hamnar på förgrunden, det vill säga talaren. 2. Intervjupersonen blir mindre medveten om kameran om den placeras längre bort. Om du kan hålla avstånd mellan kameran och intervjupersonen kommer intervjun att bli mer avslappnad. När du hittat en bra välupplyst bakgrund ska du justera kameran så att du bara får med intervjupersonens huvud och axlar. Ögonhöjd Se till att kameran är i nivå med intervjupersonens ögonhöjd så att den inte ligger för högt eller lågt. För högt För lågt Om du vill att tittarna ska fängslas av intervjupersonen är det bra att försöka få dem så nära objektivet som möjligt vilket innebär att man sitter så nära kameran som det går. Om du har kameran långt ifrån intervjupersonen och sitter bredvid den kan det innebära att du kommer längre ifrån intervjupersonen än du vill. I så fall kan du sätta dig närmare intervjupersonen med kameran bakom dig, men kontrollera så klart att du inte hamnar i bildrutan.
Kontrollera i sökaren att det är så lite luft som möjligt ovanför intervjupersonens huvud i bildrutan. Det är sällan något intressant ovanför intervjupersonens huvud. Försök att få högsta punkten av bildrutan just ovanför huvudet. Om du delar upp bilden i tre lika stora lager ska ögonhöjden befinna sig i den översta tredjedelen. I vidvinkel, där man ser personen i helfigur istället för på nära håll, gör man tvärtom. I det fallet försöker man fånga intervjupersonen i hans eller hennes naturliga miljö, och då är det som finns ovanför oftast mer intressant än golvet. Ställ in kameran på autofokus. Intervjupersonen måste ombes att inte röra på sig så mycket under intervjun och ska definitivt inte sitta i en gungstol eller liknande. Placering av intervjupersonen Försök att inte sätta intervjupersonen i mitten av bildrutan. Det fungerar bara för nyhetsuppläsare! Intervjupersonen ska vara något till höger eller vänster om bildrutans mittpunkt. Men se till att fokus ligger på intervjupersonen, eftersom kameran har en tendens att fokusera på mitten av bildrutan, även om det råkar vara bakgrunden. Det ska verka som om intervjupersonen tittar på intervjuaren över ett tomrum. Det innebär att intervjupersonen ska titta snett genom bildrutan mot intervjuaren. Sätt alltså inte intervjupersonen på höger sida i bild och med blicken riktad mot höger sida av bilden (eller tvärtom). Det skapar spänning och är obekvämt att titta på. Förklara för intervjupersonen att han eller hon ska titta på dig och inte på någon annan person i rummet, och inte direkt in i kameran eftersom det kan ge ett aggressivt intryck. Alltför ljusstarka områden i bakgrunden kan också verka störande, särskilt om det är det ljusaste i bildrutan. Om du lägger märke till något sådant kommer troligtvis också tittarna att lägga märke till det. Det kan också störa kameran och göra att skärpan på intervjupersonen blir sämre eftersom autofokus fokuserar på den ljusaste källan.
Mer än ett intervjuobjekt De bör sitta nära varandra Fäst myggor, det vill säga mikrofoner på båda två om det är möjligt, eller fäst en mygga på en av intervjupersonens axlar mittemellan dem. Om man använder en handhållen mikrofon måste man se till att den inte syns i bild. Ta en stillbild eller ett kort filmklipp av dem för indexbilden till webbsidan där de sitter riktigt nära varandra. Se till att de sitter i samma höjd eftersom bilden annars kan upplevas som skev. Det bästa är att filma dem genom att använda halvbild (medium shot), det vill säga från mitten av bröstet och upp och om möjligt vinkla kameran så att det ser ut som om de sitter närmare varandra. Att filma rakt framifrån är inte att rekommendera. Undvik att filma magar då det kan vara mindre smickrande. Påminn dem att pausa mellan varandras svar eftersom det är svårt att redigera om de talar i mun på varandra. Filma människor med mörk hy Det fungerar bättre att filma människor med mörk hy mot starka färger. En ljus bakgrund gör att kameran överkompenserar och det vita blir väldigt vitt och det mörka väldigt mörkt. (för ljus bakgrund) Fotografierna nedan visar vilken skillnad det kan vara att filma en människa med mörk hy mot en mörk bakgrund. De två tagningarna togs på samma ställe, samma dag och med samma ljusförutsättningar. Den mörka bakgrunden är intervjuarens kappa.
Ljud När man förbereder en scen måste man se till att intervjupersonen hörs. Placera myggan där ljudet är tydligt, ungefär 15 cm under intervjupersonens haka. Mikrofonen måste sitta upphöjd från kläder och hår. Kläder och hår som nuddar vid mikrofonen ger ett störande biljud. Lite mer livliga intervjupersoner måste man vara extra uppmärksamma på. Det har hänt att intervjupersoner stött till myggan med sina vida armrörelser. Om det händer är det bäst att pausa intervjun och flytta myggan till ett bättre ställe. Fördelen med att använda en mygga istället för en handmikrofon är att ljudet från intervjupersonen blir tydligare ju närmare mikrofonen är. Tyvärr kanske du själv knappt hörs i bakgrunden. Alternativet är att ha två myggor, en för intervjupersonen och en för intervjuaren, eller se till att du talar högt och tydligt. Bakgrundsljud under intervjun gör det krångligt att redigera. Du måste vara uppmärksam på förändringar i ljudnivån. Kontrollera ljudnivån i hörlurarna innan du börjar intervjun eftersom du kan ha missat något ljud i bakgrunden, som en tickande klocka eller brummande kyl, eller rentav glömt att slå på mikrofonen. En forskare höll till exempel en intervju i en vinterträdgård. Hon märkte inte att det hade börjat regna och trots att det lät ganska mycket. Ljudet märktes ännu tydligt när hon senare lyssnade på banden. Vid det tillfället hade det bästa varit att göra om intervjun på ett annat, lämpligare ställe. För att få ett tillförlitligt intryck av hur det kommer att låta är det bra att ha på sig hörlurar under intervjun. Där det är möjligt bör man flytta husdjur ut ur rummet (om inte djuret blir mer högljutt när det inte får vara med, exempelvis om det börjar skälla eller krafsa). Mobiltelefoner måste stängas av. Om de är på i ljudlöst läge kan de trots det störa utrustningen. De digitala ljudbanden används först och främst av transkriberarna men också som backup ifall utrustningen inte skulle fungera. Bandspelaren har också en mikrofon som ska fästas i närheten av myggan. Du och mikrofonen ska vara placerade på samma sida om kameran. Skulle du bli tvungen att justera behöver du på så sätt inte gå framför kameran. Inspelning Kontrollera utrustningen innan du åker iväg till en intervju. Den kan ha gått sönder eller så kan inställningarna ha ändrats i kameraväskan. Kontrollera VDU-skärmen så att inställningarna stämmer. Använd batterier och inte vägguttaget eftersom det kan orsaka en brummande störning av ljudet. Bandet kommer aldrig att bli bättre än originalet. Lägg ner så mycket tid som möjligt på att få bästa möjliga bild och ljud. Det finns inget magiskt filter som kan fixa allt efteråt. Avsätt fem minuter innan intervjun till att kontrollera ljudet, ljussättningen och sådant. Det bästa är att provfilma 30 sekunder före själva intervjun och sedan kontrollera inspelningen i sökaren. På det sättet kan eventuella problem upptäckas och undvikas. Glöm inte att spola tillbaka bandet till början innan inspelningen börjar om du använder DV-band. Låt kameran rulla minst 60 sekunder före inspelningen av intervjun. Det är oftast inte möjligt att fånga ett videoklipp om det börjar för nära inpå starten av DV-bandet. Stoppa också inspelningen minst fem minuter innan bandet är slut. Kameran kommer att varna att bandet nästan är slut. Inspelningar i slutet
av bandet är oftast oanvändbara på grund av dålig bildkvalitet. Spola inte tillbaka bandet i mitten av en intervju för att se att det fungerar. Det gör att tidkodningen hamnar på noll vilket gör det besvärligt att redigera. Om du måste spola tillbaka bandet i mitten av en intervju för att kontrollera något så börja alltid på ett nytt band när du återupptar intervjun. Det kanske verkar som slöseri men det underlättar mycket för tidkodning och redigering. Om intervjupersonen vill ta en paus, lämna kameran på standby genom att trycka på den röda inspelningsknappen, och stäng av ljudinspelningen. Tidkoder Tidkoden är speciellt viktig vid batchredigering. DV-band skriver automatiskt in sin egen tidkod på bandet när du filmar. Det är mycket användbart vid redigeringsstadiet men det är viktigt att inte bryta tidkoden när du filmar. Om du filmar en scen och sedan tittar på den i VCR-läge och oavsiktligt låter bandet gå eller spolar fram till efter slutet av den befintliga tidkoden kommer den att tyda den tomma delen som början av bandet och börja skriva en ny, annan tidkod på bandet. Två uppsättningar tidkoder på bandet kommer att förvirra redigeringsprogrammet. Avbrott Avbrott kan inträffa. Ibland vill andra familjemedlemmar sitta med i rummet. Be dem räcka upp handen ifall de vill tala. Stäng sedan av ljudupptagningen och pausa kameran så att deras kommentarer inte spelas in. Om ett avbrott skulle inträffa mitt under en viktig fråga kan du be intervjupersonen att upprepa det han eller hon sagt när det är tyst igen. Det är viktigt eftersom ljud i bakgrunden kan förstöra en intervju. Möjliga extratagningar Kom ihåg att ta några tagningar med vidvinkel, några på dig med ryggen till och möjligen några miljöbilder när du filmat klart intervjun. Det kan hjälpa redigerarna när de kortar ner och städar upp bildmaterialet och det ger tittarna lite andningsutrymme. En scenförändring, om än kort, innan återgången till intervjupersonen bevarar tittarnas intresse för filmen. Miljöbilder och tagningar på intervjuaren kan användas för att till exempel göra en snygg överbryggning av ett hopp i materialet, eller som en paus för att låta tittarna smälta det som sagts. Om du skulle välja att filma dig själv när du ställer frågor och lyssnar kan det göras efter intervjun eller till och med på en annan plats. Kom ihåg att om intervjupersonen tittat mot vänster sida om kameran måste du titta mot höger sida när du filmar dig själv. Minimiplan All ovanstående information kan vara till hjälp, men det är inte alltid praktiskt genomförbart. För att få en användbar film utan allt för mycket arbete bör du åtminstone tänka på följande: 1. Filma en halvbild (medium shot), det vill säga bara huvud och axlar. Försök att inte ha en vit bakgrund.
2. Balansera inramningen. 3. Se till att man kan se ögonen. 4. Se till att tagningen handlar om intervjupersonen och inte om väggen, fönstret, gardinerna eller något annat. Fler exempel Problem vid filmning av två intervjupersoner Dålig inramning magar Kameravinkel kort person Knäna! Dålig inramning Håller mikrofonen Andra problem: Krukväxten/endast en ljuskälla Möbler skymmer ljuskällan För plottrig bakgrund Inte inramad tillräckligt nära