FILMHANDBOK SÅ GÖR DU FILM!

Transkript

1 Liten FILMHANDBOK SÅ GÖR DU FILM!

2 ANSVARIG UTGIVARE : Marie Nilsson TEXTER : Ingrid Bergman, Måns Berthas, Anders Justin, Erika Moll, Marie Nilsson, Karin Westin ILLUSTRATIONER : Clara Lindegren GRAFISK FORM : Lia Jacobi Film Västernorrland 2016

3 Innehåll Att skriva filmmanus... sid 5 Bildberättande... sid 8 Ljud... sid 14 Ljus... sid 16 Scenografi, rekvisita, kostym och mask / smink... sid 17 Regi... sid 18 Inspelning... sid 19 Redigering / klippning... sid 20 Musikrättigheter... sid 21 At visa din film... sid 23 Liten Filmhandbok 3

4 4 Liten Filmhandbok

5 Att skriva filmmanus Manus är en nedskriven version av den färdiga filmen, som man utgår från vid både inspelning och redigering. Ett bra manus är en berättelse som griper tag i publiken och får dem att undra hur det ska det gå. Manus är den text som beskriver vad som ska hända i filmen, vad skådespelarna ska säga, vad de ska göra och vilka platser filmen utspelar sig på. Idé Först av allt måste du ha en idé. Vad ska din film handla om? Idéer till din berättelse finns överallt omkring dig. Det gäller att släppa loss din fantasi och nyfikenhet. Manus När du börjar skriva välj en så enkel grundhistoria som möjligt! Krångla inte till det i onödan! För att uppnå en spännande historia strukturerar och bygger du upp ditt manus med en början, en mitt och ett slut. Detta brukar kallas för den dramaturgiska modellen och är det klassiska sättet att berätta en historia på. Det är också en modell som de flesta filmer är uppbyggda efter, oavsett längd och genre (action, drama, komedi, skräck etc). Tänk på att ditt manus ska innehålla ett problem/konflikt som finns med hela vägen. Liten Filmhandbok 5

6 Dela upp ditt manus i tre avsnitt: Inledning (början), fördjupning (mitt) och avslutning (slut). I filmens inledning ska publiken få en bild av vad filmen handlar om. Där beskriver du vad filmen handlar om, var den utspelar sig, vem den handlar om (huvudkaraktär / huvudperson) och grundkonflikten. Med konflikt menas en motsättning eller kamp mellan två krafter. Till exempel mellan vad en person vill och vad personen kan, mellan ont och gott, mellan två olika starka viljor. Motsättningen kan också till exempel vara att en person är sjuk, men vill vara frisk. När du skriver manus, tänk på att: Använd dig inte av för många karaktärer (personer) i manuset. Tänk på att du ska ha möjlighet att tillsätta alla roller med skådespelare. Inspelningsplatserna inte får vara för många eller för svåra att hitta. Tänk på vad olika saker kommer att kosta när du ska spela in filmen. Har du råd att genomföra ditt filmprojekt? I fördjupningen beskriver du huvudkaraktärerna mer på djupet och konflikten trappas upp. I avslutningen får konflikten en lösning och berättelsen ett slut. Slutet kan gärna vara överraskande, men måste ändå vara troligt utifrån berättelsen. Manuset delas in i scener. En scen utspelar sig på en bestämd plats och under en viss tid. Ändrar man plats eller tid blir det en ny scen. 6 Liten Filmhandbok

7 Liten Filmhandbok 7

8 Bildberättande När manuset är färdigt är det dags att börja planera hur filmen ska se ut. Vilka bilder ska tas, vilka skådespelare ska vara med, vilka platser ska ingå och vilka saker (rekvisita) ska finnas med. Bildmanus (storyboard) Ett storyboard är ett bildmanus, där filmens scener ritas ner på papper ungefär som en tecknad serie. Bildmanus är en bra hjälp för att visa alla som är med och gör filmen hur varje scen kommer att se ut. I bildmanuset beskrivs även vilka kamerainställningar som används till scenen, till exempel bildutsnitt, bildvinklar och blickriktningar. 8 Liten Filmhandbok

9 Liten Filmhandbok 9

10 Bildutsnitt När man gör en film använder man sig av olika bildutsnitt. Bildutsnittet bestämmer hur stor del av motivet som fotografen valt att filma. Ett motiv kan till exempel vara en person, ett djur eller en bil. Vanligtvis använder man fem olika bildutsnitt: Totalbild (TB) Totalbilden är det största bildutsnittet. Används för att visa omgivningen och hela platsen där handlingen utspelar sig. Helbild (HB) Visar motivet i helfigur och miljön runt motivet. Bra att använda för att visa kroppsspråk och motivets förhållande till miljön. Halvbild (HAB) Det vanligaste bildutsnittet. Låter tittaren komma närmare och visar kroppsspråk och känslor. Vanligt i dialoger och intervjuer. Närbild (NB) Används när man vill komma nära personen. Känslouttryck och blickar blir tydligare. Effektiv när det gäller att visa detaljer. Extrem närbild (XNB) Ett bildutsnitt som användas för att understryka en detalj eller om man vill skapa en effekt, vanligt i till exempel skräckfilm. 10 Liten Filmhandbok

11 Bildvinklar eller kameravinklar? Bildvinkel = var kameran står i relation till det som ska filmas. Rakt framifrån, rakt bakifrån, snett från sidan, rakt ovanifrån, snett ovanifrån, underifrån och så vidare. Normalperspektiv är en kameravinkel i normalhöjd, vilket innebär att kameran är i samma höjd som motivet (personen eller saken). Detta är det vanligaste perspektivet och även den som innehåller minst dramatik. Fågelperspektiv innebär att man filmar från en högre höjd, ner mot en person. Personen upplevs då underlägsen. Grodperspektiv innebär att man filmar underifrån och vi ser upp på motivet, som då ser större och kraftfullare ut. Liten Filmhandbok 11

12 Blickriktningar Blickriktningar skapar en förväntan hos publiken om att få se det som personen i filmen ser. De kan också skapa en förväntan av vad som kommer att ske i nästa skede. En viktig regel som har med blickar och blickriktningar att göra är den så kallade 180- gradersregeln. Den används när du avser att filma exempelvis två personer som pratar med varandra eller när två personer (fordon eller andra motiv) rör sig mot varandra. Tänk då att en osynlig linje går genom dessa personer. Välj sedan vilken sida av linjen du vill placera kameran på och håll dig till den sidan. Om du bryter mot denna regel kommer det att se ut som att personerna går efter varandra istället för mot varandra. 12 Liten Filmhandbok

13 I en spelfilm tittar vanligen personerna inte in i kameran. De vi är vana att se göra det, är nyhetsuppläsare i TV inga andra. Ett bra råd när man spelar in kan vara att uppmana alla att ALDRIG titta in i kameran! En blick in i kameran på fel ställe gör att stämningen i historien som ska berättas bryts. Bildkomposition Bildkomposition = placering av personen eller saken i bild. Oftast är detta inget man tänker på förrän man bryter de regler som finns för bildkomposition. En klassisk tumregel är att låta det finnas mest luft framför en persons riktning i bilden. I en närbild av en människa bör man alltså låta det finnas mest utrymme mellan näsan och bildramen i stället för mellan nacken och bildramen. Om bilden felkomponeras kan det kännas som att bilden tippar, att personen går in i väggen eller inte riktigt får plats i bilden. Tempo Tempot i filmen får inte vara så snabbt att man inte hinner förstå vad som händer. Men inte heller så långsamt att det blir långtråkigt. Bildernas storlek påverkar tempot i filmen. En helbild eller en totalbild bör vara längre än en närbild för att publiken ska hinna med att se alla detaljer i den. En närbild av till exempel en hand förstår man fortare. Liten Filmhandbok 13

14 Ljud Ljudet är en viktig del i berättandet. Ljudet beskriver miljön och bidrar till att skapa stämning i filmen. Detta sker med hjälp av effektljud, miljöljud och musik. Ljudet kan också berätta saker som vi inte ser i bild. Ljudinspelning Det är viktigt att inspelningen med mikrofonen blir så bra som möjligt för att det färdiga filmljudet ska låta bra. Störande ljud kan förstöra inspelningen. Undvik att till exempel lägga en inspelningsplats nära en alltför trafikerad väg. Om det blåser vid inspelningen får det ett dånande läte vid uppspelningen och gör att det inspelade ljudet inte går att använda. Använd därför ett puffskydd! 14 Liten Filmhandbok

15 Mikrofonplacering För all ljudupptagning gäller att placera mikrofonen så nära ljudkällan som möjligt för att slippa störande ljud. Vid tal in i mikrofonen bör dock inte mikrofonen vara närmare än cirka 15 cm för att undvika läpp- och smackljud från munnen. I en intervju i en dokumentärfilm kan mikrofonen få synas i bild men annars inte. Exempel på några mikrofonplaceringar: På kameran Att ha mikrofonen monterad på kameran är det enklaste och bekvämast sättet, men det har nackdelar. Det kan bli störande ljud från kameran, avståndet till ljudkällan blir för stort och ljudkvalitén blir sämre. På ett stativ En separat mikrofon kan placeras i närheten av ljudkällan. På en bom Ett skaft som kan förlängas med mikrofonen fäst längst fram. Då behövs en särskild person som håller bommen. Dold mikrofon Kallas mygga och kan fästas under till exempel klädesplagg eller i hår för att döljas. Liten Filmhandbok 15

16 Ljus Ljuset är en viktig del i bildberättande. Inget ljus = ingen bild. Ljussättning används också många gånger för att skapa en viss stämning. Skarpt solljus kan vara svårt att hantera på film. Det kan också vara svårt när bilderna senare ska sättas ihop i redigeringen om bilder med solljus och utan solljus blandas. När inte dagsljuset räcker kan lampor och särskild belysning användas. När du filmar personer ska du tänka på att ögonen ska synas (vara i ljus) och sträva efter att inte få skuggor kring ögonen. Om du använder stark takbelysning är det stor risk att ögonen skuggas av till exempel pannan. Undvik att rikta en stark lampa eller strålkastare direkt mot personen du filmar. Det blir lätt skuggor eller skarpa kontraster i bilden, vilket ger en onaturlig känsla. Försök istället att skapa ett mjukare så kallat indirekt ljus genom att rikta en lampa mot en vit vägg eller ett vitt tak och låta ljuset reflekteras mot den filmade personen. Ett annat sätt att mjuka upp ljuset är att hålla upp en vit pappskiva eller frigolitskiva och på så sätt skapa spridning av ljuset. Om du behöver rikta en lampa mot personen, placera den snett från sidan, istället för rakt framifrån. 16 Liten Filmhandbok

17 Scenografi, rekvisita, kostym och mask / smink En film består av många delar som till slut bildar en helhet. Förutom det vi tidigare beskrivit behövs miljöer, kostymer och mask/smink för att göra din film intressant och att den historia som berättas känns trovärdig. Scenografin beskriver filmrummets utseende, stil, färger och allt som ska synas i bild. Scenografin kan vara både inomhus och utomhus. Rekvisita är de saker som placeras i scenografin till exempel en bil, tavla, stolar, tallrikar med mera. Samma rum kan med fantasins hjälp och ganska enkla medel göras om till olika miljöer. Använd möbler, tyger, tavlor, affischer, ljussättning för att för att förändra miljön. Det är vanligt att man spelar in exteriören av en byggnad någon helt annanstans än interiören. Om man till exempel ska spela in i en banklokal, kan man filma banken utifrån och sedan ett rum som är möblerat som ett kontor var som helst. Lika viktigt som scenografin är hur skådespelarna är klädda och deras sminkning. Kostym kallas de kläder som skådespelarna har på sig. Mask / smink kan innefatta frisyrer, peruker, hårfärg, att skapa sår, blod och liknande. Maskör eller make-up-artist kallas den person som har ansvaret för skådespelarnas sminkning och tillverkning av peruker och skägg. Liten Filmhandbok 17

18 Regi Regissören ska ha en vision och en tanke om hur filmen ska se ut och vägleda skådespelare och inspelningsteamet mot den färdiga filmen. Regissören bör tänka på att: Vara noggrant förberedd! Läsa manuset och se det i bilder. Vara klar över vad filmen vill berätta. Skapa ett storyboard / bildmanus tillsammans med fotografen. Bidra till att skapa en bra stämning på inspelningsplatsen och att alla i teamet trivs. Tillsammans med skådespelarna gå igenom manuset och repetera före tagningar. Skapa en bild av karaktärerna som ska spelas. Tips till regissören: Visa skådespelarna uppskattning! Visa dem när de gör något bra. Ge positiv kritik. 18 Liten Filmhandbok

19 Inspelning När du vet hur din film ska se ut och alla förberedelser är klara så kan du börja att spela in din film. Några goda råd vid inspelning: Undvik att zooma! Låt motivet framför kameran röra sig inte kameran. Om kameran ska röra sig och till exempel följa en person som går kan det göras med en kameraåkning. Det kan göras med hjälp av en räls, i en vagn eller en kontorsstol. Gör en snabb koll av rummet där du ska spela in. Finns det ljusrör / lampor som blinkar eller brusar? Står en klocka och tickar? Ett kylskåp som brummar? Har alla stängt av sina mobiltelefoner? Ha alltid extra batterier till kameran laddade. Sätt det tomma batteriet på laddning så fort som möjligt. Använd stativ så att bilden blir stabil. Om du vill filma inne på en affär eller annan offentlig plats måste du först ha tillstånd. Fråga ägaren om lov att filma på den platsen. Om man filmar vid olika tidpunkter, ta en stillbild för att vid senare tillfälle när scenen ska fortsätta, se till att kläder, frisyr och miljö är densamma och ser lika ut. Sköt om utrustningen! Se till att alla delar återlämnas snyggt om du lånat den. Liten Filmhandbok 19

20 Redigering / klippning När du spelat in din film är det dags att sätta ihop ditt filmade material och strukturera det till en färdig film genom att redigera / klippa den. Egentligen gör du din film tre gånger; när du skriver manuset, under inspelning och när du redigerar. I redigeringen är det såklart viktigt att du behåller din grundvision, den idé du hade när du började skriva manus. Men samtidigt måste du betrakta ditt material som om du såg det för första gången. Klipp bort sådant som vilseleder tittaren, sådant som inte ger berättelsen en röd tråd eller inte för berättelsen framåt. Tagningar och scener som du själv tycker mycket om, men som inte behövs för att berättelsen ska gå fram bör strykas. Detta brukar man kalla Kill your darlings. När du klippt ihop din film är det bra att låta någon annan titta på filmen för att se om berättelsen når fram som du tänkt dig. Det är lätt att bli hemmablind och tro att alla uppfattar berättelsen som du gör. Praktiskt tillvägagångsätt Börja med att titta igenom ditt material. En bra hjälp i klipparbetet är att använda sig av det bildmanus som du skapade inför inspelningen. Välj ut en scen som du vill börja arbeta med. Därefter går du igenom tagningarna och väljer ut de bästa. Sätt sedan ihop de olika tagningarna till en helhet. Variera med olika bildutsnitt och bildvinklar så att scenen berättas så effektivt som möjligt. Det är viktigt att skapa en känsla av att scenen verkligen utspelar sig här och nu, trots att du filmat de olika tagningarna vid olika tillfällen. Välj var klippen ska börja och sluta. Trimma klippen mot varandra så att övergången känns så bra som möjligt. Försök korta ner partier där handlingen inte förs framåt, så kallade transportsträckor. Några tips, vid klippning: När man klipper mellan bilder som är alldeles för lika i samma scen ser det ut som att motivet hoppar till. Det kallas jump-cut och ska helst undvikas. En tumregel är att bra klipp inte märks. Undvik att klippa i kamerarörelser Klipp när motivet rör sig i bild Undvik jump-cuts Variera bildutsnitt och kameravinklar 20 Liten Filmhandbok

21 Musikrättigheter När du använder text och musik skriven av etablerade musiker och kompositörer i dina filmer innebär det att du måste betala för detta och även få tillstånd. Det är många regler och många inblandade i musikrättigheterna, har du frågor kontakta tillexempel STIM (Sveriges Tonsättares Internationella Musikbyrå). Om en film enbart ska användas för enskilt bruk (en privat semesterfilm till exempel) behövs inget tillstånd. Om din film ska visas på ett möte, i skolan eller på en festival är det en offentlig visning och då krävs tillstånd. Det gäller oavsett om det är en professionell film eller en amatörfilm. För att undvika problem med musikrättigheter i din film kan du be någon du känner att göra musiken, göra den själv eller låna musik från någon av de sajter på internet som erbjuder gratis fri musik (ej upphovsrättskyddad). Liten Filmhandbok 21

22 22 Liten Filmhandbok

23 Att visa din film När din film är klar kan den äntligen visas för sin publik. Det finns flera platser som du kan visa din film på, till exempel hemma, skolan, föreningen, filmfestivaler och internet. Glöm inte att alla som har varit delaktiga i filmen måste få se den. Det gäller till exempel skådespelare, team, lärare, föräldrar, kompisar med flera. Liten Filmhandbok 23

24 Liten filmhandbok LITEN FILMHANDBOK innehåller praktiska råd som hjälper dig att komma igång med ditt filmskapande. LITEN FILMHANDBOK går igenom grunderna i filmskapandets olika delar: att skriva manus, bildberättande, ljud, ljus, scenografi, regi och ger goda råd vid inspelning. Avslutningsvis ges tips för redigering/klippning och visning av den färdiga filmen. Vi hoppas att den här handboken ska ge dig nya kunskaper och inspiration i ditt filmskapande! 24 Liten Filmhandbok