Rapport från klassrummet: Workshop i animerad film

Transkript

1 Svenska Filminstitutet Box 27126, Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1 Telefon: Fax: Rapport från klassrummet: Workshop i animerad film Tilda och Tilde arbetar med lera Vad gjorde klassen? Klass 4 på Backaskolan i Malmö arbetade med animerad film. Tidsschema: Klassen hade lektionspass två dagar i veckan under fyra veckor och avslutade arbetet med en filmfestival för hela skolan. Hur förberedde sig läraren? Klasslärare Sara Nielsen och fritidspedagog Lena Hallberg lade upp en lektionsplanering för de fyra veckorna i gemensamma dokument på Google Docs. Klassen har tidigare arbetat med temat Hej Sverige och skapat ett spel där eleverna är spelpjäser och Lena och Sara spelledare. Varje elev i klassen har fått rollen som en myndig person i Sverige. Karaktärerna är uppbyggda utifrån elevernas intressen. Detta tema användes även när klassen gjorde digitala berättelser och nu inför animeringsworkshopen.

2 Några inledande frågeställningar var: Vad är Sverige för mig? Hur skulle en reklamfilm för Sverige kunna se ut? Vad skulle Sverige kunna bli? Vilka dolda och synliga överenskommelser finns här? Bilden av Sverige ligger i betraktarens öga. Som inspirationsunderlag tittade Lena och Sara på animerad film på webben, bland annat via filmarkivet.se, där det finns en "kanal" med animerad film för barn och unga som även får visas fritt i klassrummet. De använde även klipp på youtube för att lära sig använda ipad-programmen. Utrustning och material Klassen har fyra stativ med ipadhållare och två Magic arms med IPadhållare. Dessutom en låda modellera för animation, dockskåpsmöbler och playmobilfigurer. Papper, kritor, vattenfärg o dyl. Hur genomfördes det? Till en början diskuterade klassen dagens Sverige och vilken bild andra länder har av landet. Utifrån de olika frågeställningarna utkristalliserades fyra grupper: Svenska hjältar, Fråga om kvitto, Var går gränsen och Vad skulle Sverige kunna bli. Eleverna fick börja med att rita serier som test inför sitt storyboard. Sedan fick de rita varsitt storyboard utifrån valt ämne och presentera sin idé för sina gruppkompisar. Tillsammans skapade gruppen sedan ett nytt storyboard utifrån allas idéer. Lärarna gav dem vägledning till hur historien kan berättas, t ex att samma scen kan filmas från olika vinklar. Tildas storyboard 2

3 Sara och Lena visade filmklipp från filmarkivet.se (se länkar nedan) som exempel på olika tekniker. Eleverna fick välja mellan tre sorters animation: Dockanimation I en dockanimation använder man sig av ledade dockor som man låter agera, t ex playmobilfigurer. Exempel på denna teknik är filmerna A Nightmare Before Christmas och Coraline. Leranimation Leran behöver stagas med ståltråd inuti för att bli stabil om gubbarna ska stå, men man kan också arbeta med platta gubbar på liggande underlag vilket är lättare. Leran inbjuder till en större lekfullhet och föränderlighet än dockanimationen. Exempel på detta är Pingu och Wallace and Gromit. Cut out animation När aktörerna är gjorda av papper, ungefär som sprattelgubbar, kallas metoden för cut out. Figurerna ligger på ett underlag med ipaden monterad ovanför och kan därför bara förflyttas på detta underlag (det vill säga i tvådimensioner). Detta till skillnad från de tidigare nämnda metoderna då figurerna även kan röra sig mot och från kameran (det vill säga i tre dimensioner). Nästa steg var att skapa de miljöer som figurerna ska verka i. Detta gjordes med hjälp av papper som antingen lades på bordet eller mot ett hörn intill en vägg (om stående). Några målade bakgrunder eller använde befintliga teckningar i klassrummet, andra klippte ut former av papp. Figurer gjordes av lera och ståltråd. 3

4 Noah målar en bakgrund Hajformad lerfigur 4

5 Hästar in the making Manfred visar sin lerfigur 5

6 Bakgrunder till Pacman-världen Playmobilfigurer 6

7 Erik gör lerfigurer Erik och Ellen filmar sin Pacman-film 7

8 Lena Hallberg hjälper Tore, Manfred, Lova och Ida att filma valen som simmar Vad blev resultatet? Gränsen (Livet i valens mage), Landet lagom (Zombielandet), Fråga kvitto (Ska det vara kvitto?) och Heroes (Svenska hjältar) är titlarna på filmerna som gick upp på skolans årliga filmfestival i maj Vad tyckte eleverna? Alla var väldigt positiva i sina utvärderingar och det finns inget moment i filmarbetet som upplevdes direkt tråkigt. Flera uttryckte att samarbetet i grupperna var svårt, men att det i slutändan gått bra och att de var stolta över vad de åstadkommit tillsammans. Det var kul och jag tror att man blir bättre i skolan av att arbeta med film. Man blir också bättre vän med klasskompisarna när man arbetar i grupp. Att redigera är roligast för man kan göra så mycket. Jag tycker att det är roligast att redigera eftersom jag är en person som älskar att lägga till detaljer som gör filmen mer levande. Vad var det bästa enligt lärarna? Att vi har skaffat ipads har förändrat allt till det bättre eleverna kan i stort sett arbeta helt utan vår hjälp. Fler kan också arbeta samtidigt, vi har arbetat både i helklass och halvklass. Tidigare redigeringsarbete i dator har ofta varit för komplicerat. Många har också uttryckt att just redigeringsarbetet var extra roligt. Inte ett knyst om teknikproblem. Det har gjort att vi kunnat fokusera mer på 8

9 eleverna och filmens språk. Vårt inköp av Manfrotto Magic arms var en hit. Du kan filma var som helst och paddan står stabilt. Att rita serier innan vi började med storyboarden kändes som en bra ingång. I valet mellan cut out och leranimation valde många leran att göra figurer var helt enkelt roligare än att rita och klippa. Ståltrådsskeletten under leran gjorde att figurerna kunde ändra form utan att dessa förstördes. De flesta gjorde ändå platta figurer för då kunde de kombinera med cut out-tekniken i bakgrunderna. Var det något som fungerade mindre bra? Att vara fyra runt en animationsfilm/ ipad känns rimligt, men för de som har svårt för grupparbete är detta alltid en utmaning. Egentligen borde grupparbetet stå på plussidan, eftersom majoriteten av barnen är oerhört positiva till filmarbetet. Man kan inte nog betona att det behövs små rörelser och mycket bilder för att en animation ska bli bra. Viktigt att tänka på när en gör en sådan här övning? Vi hade inte så mycket teknisk utrustning förutom Magic arms och ipads. När vi inte filmade uppifrån satte vi paddorna på stativ och riktade dem mot ett bord som vi ställt i ett av klassrummens hörn. Detta hörn blev väggarna där vi kunde sätta upp bakgrunder till animationerna. På så sätt behövde vi inte bygga upp några lådor att filma i. Vi struntade nästan helt i ljuset, såg bara till att borden vi filmade på hade en ljuskälla rakt uppifrån i taket och drog för persienner om dagsljus störde. Säkert kunde vi skapat bättre ljusförhållanden men det jag vill ha sagt är att det fungerar med små medel också. Vi påminde hela tiden barnen om att inte glömma sin story! Lägg inte för mycket tid på figurer och bakgrunder. Att ha en mottagare utanför klassen som vi har i vår filmfestival är extra positivt. Övrigt Magic arm är ett kamerastativ för ipad och kostar ca 1500:- beroende på leverantör Backaskolans filmer Historieberättande och Sverigearbete väcks till liv genom film på Backaskolan (artikel av Pedagog Malmö) Ta hjälp av boken Introduktion till filmpedagogik. Vita duken som svarta tavlan, red. Malena Janson (Gleerups, 2014). Beställs via Gleerups hemsida: 9

10 Länkar till animerade filmer Trolldrycken (Victor Bergdahl, 1915). Första svenska animerade filmen. När en glad gubbe med hål i huvudet dricker händer de mest otroliga saker. Enkelt och roligt om verklighet kontra fantasi. Från 6 år. Lutning (Eva Lindström, 1994). Två personer tävlar om vem som kan luta sig mest bakåt. Den ena vinner. Roligt och tänkvärt om vinnarskallar. Alla åldrar. vet.se/sv/sok/?q%3d%26categoryid%3d22%26page%3d1 Månansiktet (Anna Höglund, Nils Claesson, 1993). En suggestiv och vacker fundering kring avundsjukans väsen. Fritt efter en novell av Jack London. vet.se/sv/sok/?q%3d%26categoryid%3d22%26page%3d1 10