Budget 2015 Plan 2016-2017
Fullmäktigebudget 2015-2017 1 Båstads kommuns vision samt mål 4 Servicedeklarationer 6 Övergripande ekonomisk bedömning 15 Sammandrag av driftbudget och investeringsbudget 16 Resultat- och finansieringsbudgetar 17 Balansbudget 18 Investeringar 25 Kommunfullmäktige, Skolpeng, Hemvårdspeng, Boendepeng 28 Valnämnd Överförmyndare, Kommunrevision 29 Myndighetsnämnd 30 Kommunstyrelse 32 - Kommunledningskontor 34 - Teknik & service 35 - Samhällsbyggnad 36 - Samhällsskydd 37 - Bildning och arbete 39 Utbildningsnämnd 40- Barn & skola 41- Bildning & arbete 42 Vård- och omsorgsnämnd 43- Vård & omsorg 45 Ramunderlag 2015
Båstads kommuns vision samt mål Vision Båstads kommun ska vara det självklara valet för barnfamiljer i Öresundsregionen. Med detta menar vi att Båstads kommun året om ska vara attraktiv att bo och verka i, bygga på tradition och förnyelse, präglas av småskalighet, god miljö, omtanke och generositet. Våra verksamheter ska baseras på våra naturliga förutsättningar samt präglas av mångfald och god kvalitet. Fullmäktigemål 1. Båstads kommun är attraktiv att leva, bo och verka i. 2. Båstads kommun är välkomnande, professionell och tydlig. 3. Båstads kommun är i ekonomisk balans. Resultatindikatorer fullmäktigemål = Resultatindikatorer, E = Effektivitetsindikatorer, V = Volymindikatorer KF mål 1 Mätmetod Mått Båstads kommun är attraktiv Nöjd regionindex för hur invånarna bedömer Båstads att leva bo och verka i. kommun som en plats att leva och Bo på. Nöjd inflytandeindex för hur invånarna bedömer möjligheterna till inflytande på kommunens verksamheter och beslut i Båstads kommun. En av Sveriges 50 bästa näringslivskommuner enligt Svenskt näringslivs ranking Arbete med ÖP enligt plan E KF mål 2 Mätmetod Båstads kommun är välkomnande, professionell och tydlig. KF mål 3 Båstads kommun är i ekonomisk balans. Nöjd medborgarindex för hur invånarna bedömer de kommunala verksamheterna i Båstads kommun. Andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e post och får svar inom två arbetsdagar Andel av medborgarna som via telefon får kontakt med handläggare för att få svar på en enkel fråga Andel av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen Hur nöjda medborgarna är med bemötande och tillgänglighet Mätmetod Se finansiella mål V V V Nämndsmål 1. Båstads kommun ska vara en av Sveriges 10 bästa skolkommuner. 2. Båstads kommun ska vara en av Sveriges 10 bästa kommuner inom vård och omsorg. 3. Båstads kommun ska vara en av Sveriges 50 bästa näringslivskommuner. 4. Båstads kommun ska vara en av Sveriges 10 bästa miljökommuner. 5. Båstads kommun ska vara en av Sveriges 10 bästa kommuner inom trygghet och folkhälsa. 6. Samtliga mål för innevarande år i handlingsplanen för det kulturpolitiska handlingsprogrammet, ska vara uppfyllda. 1
Resultatindikatorer nämndsmål = Resultatindikatorer, E = Effektivitetsindikatorer, V = Volymindikatorer Nämndsmål 1 Mätmetod Mått Båstad ska vara en av Sveriges 10:e bästa grundskola enligt öppna jämförelser 10 bästa skolkommuner Andel elever som fullföljer gymnasiet inom tre år V Andel elever som påbörjar studier vid högskola eller universitet inom tre år efter avslutad V gymnasieutbildning 80 procent nöjda eller mycket nöjda enligt elevenkät och vårdnadshavarenkät Andel examina V Andel yrkesutbildningar per invånare V Andel i arbete efter utbildning V Genomströmning SFI E Nivå SFI E Nämndsmål 2 Båstad ska vara en av Sveriges En av Sveriges 10 bästa ÄO kommuner enligt öppna 10 bästa kommuner inom vård jämförelser och omsorg Andel nöjda brukare i hemvården Andel nöjda brukare i särskilt boende Andel brukare nöjda med inflytandet i hemvården Andel personer med hemvård som varit delaktiga i genomförandeplanering Andel tid hos brukare E Nämndsmål 3 Båstad ska vara en av Sveriges 50 bästa näringslivskommuner Nämndsmål 4 Båstad ska vara en av Sveriges 10 bästa miljökommuner En av Sveriges 50 bästa näringslivskommuner enligt SKL:s INSIKT En av de 50 bästa placeringarna i Svenskt näringslivs ranking kring företagarnas uppfattning om kommunens service till företagen En av de 50 bästa placeringarna i Svenskt näringslivs ranking kring företagarnas uppfattning om kommunens tillämpning av lagar och regler Antal nystartade företag efter tre år med anställda Antal lagvunna detaljplaner som möjliggör etableringar inom handel, besök eller tjänstesektorn En av Sveriges 10 bästa miljökommuner enligt Miljöaktuellts ranking 30 procent av kommunens livsmedel ska vara miljömärkta V Energiförbrukningen ska minska med 10 procent V Kommunen ska öka andelen elbilar i verksamheten V Båstads kommun ska öka mängden sol och vindkraftsanläggningar V V 2
Nämndsmål 5 Båstad ska vara en av Sveriges 10 bästa kommuner inom trygghet och folkhälsa Nämndsmål 6 Kulturpolitiska handlingsprogrammet Båstads kommun ska vara en av Sveriges 10 tryggaste och säkraste kommuner enligt SKL:s öppna jämförelser Båstads kommun ska vara en av Sveriges 10 bästa kommuner i fråga om folkhälsa enligt SKL:s öppna jämförelser (vart fjärde år) Båstads kommun ska vara en av Sveriges 10 bästa kommuner i Regions Skånes folkhälsoenkät barn vuxna (vart fjärde år) Skolornas årliga elevhälsoenkät (mäter bl.a. psykosocial hälsa, alkoholkonsumtion m.m.) Medborgarnas upplevelse kring inflytande över kommunens verksamheter ska öka Båstads kommun ska vara en av Sveriges 50 bästa kommun på webbinformation Min/mina lärare tar hänsyn till elevens åsikter förskoleklass Min/mina lärare tar hänsyn till elevens åsikter åk 1 3 Min/mina lärare tar hänsyn till elevens åsikter åk 4 6 Min/mina lärare tar hänsyn till elevens åsikter åk 7 9 Jag känner mig trygg i skolan förskoleklass Jag känner mig trygg i skolan åk 1 3 Jag känner mig trygg i skolan åk 4 6 Jag känner mig trygg i skolan åk 7 9 Jag känner mig trygg på fritids Andel trygga i särskilt boende Andel trygga i hemmet med hemvård Arbete pågår x Finansiella mål Enligt kommunallagen ska varje kommun ange finansiella mål som definierar vad som anses vara god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv. Båstads kommun har valt följande finansiella mål: 1. Kommunens resultat ska uppgå till minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. 2. Investeringar (exklusive VA investeringar) ska finansieras till 100 procent med skattemedel. Undantag kan göras för finansiellt lönsamma investeringsprojekt. Resultatindikatorer finansiella mål Finansiellt mål 1 Båstads kommuns överskott ska uppgå till 2 % av skatteintäkter och generella stadsbidrag Finansiellt mål 2 Investeringar (exklusive VAinvesteringar ) ska finansieras fullt ut med skattemedel. Undantag kan göras för finansiellt lönsamma projekt. Resultat Skatteintäkter, stats och utjämningsbidrag 2 % Resultat Avskrivningar skattefin. anl. tillg. Skattefinansierade nettoinvesteringar 100 % 3
Servicedeklarationer Kommunledningskontoret Kommunens webbplats ger information om kontaktuppgifter och kommunens service samt tillgång till e tjänster. Kommunen erbjuder stöd och vägledning i näringslivsfrågor rent allmänt och service i alla kommunala myndighetsfrågor och erbjuder i mer komplexa ärenden ett möte med rätt konstellation tjänstemän inom sju dagar. Skrivelser från allmänheten ska besvaras skyndsamt. Teknik och service Vid mer än fyra timmars leveransavbrott ska abonnenten beredas möjlighet att hämta vatten från brandpost eller dricksvattentankar. Vid planerade avstängningar av vattenleverans ska abonnenten meddelas minst 2 dagar före avbrott. Avfallshämtning sker på utsatt dag. Skötsel av kommunens offentliga ytor såsom park, gata, torg och stränder sker enligt kommunens skötselplaner. På kommunens webbplats publiceras aktuell och lättbegriplig information om hur kommunen enligt gällande skötselplaner ska sköta de offentliga ytorna. Samtliga kommunens fritidsanläggningar säkerhetsbesiktigas varje år. Samtliga kommunens lekplatser säkerhetsbesiktigas varje år. Simundervisning erbjuds barn och möjlighet till märkestagning erbjuds alla. Kommunens ungdomsgårdar är en mötesplats för unga människor och erbjuder en drogfri miljö. Markerade vandringsleder och motionsslingor är framkomliga. Kommunens bebyggelsenära skogar ska vara säkra att vistas i. Samhällsbyggnad Om en ansökan är ofullständig får den sökande besked om detta inom tio arbetsdagar efter att ansökan inkommit. Den sökande får då också råd och anvisningar om med vad och hur ansökan ska kompletteras. Planbesked ges inom fyra månader från det att ansökan är komplett. I enkla och väl förberedda ärenden tas bygglovsbeslut samma dag som ansökan inkommer. Beslut om bygglov fattas inom tio arbetsdagar om ansökan är komplett och följer gällande detaljplan, regler och lagar. Beslut i övriga bygglovsärenden, t.ex. ansökan utanför detaljplanelagt område eller ansökan som avviker mot gällande detaljplan, fattas senast inom tio veckor förutsatt att ansökan är komplett. Samhällsskydd Om en ansökan är ofullständig får den sökande besked om detta inom tio arbetsdagar efter att ansökan inkommit. Den sökande får då också råd och anvisningar om med vad och hur ansökan ska kompletteras. Kunden ska få återkoppling inom tio arbetsdagar efter inspektion. Beslut i inkommande ärenden fattas senast inom sex veckor, förutsatt att ansökan är komplett. Inom tio dagar efter insats mot brand i byggnad ska räddningstjänsten ta kontakt med den drabbade i syfte att ge råd och stöd samt att följa upp räddningstjänstinsatsen. 4
Barn och skola Alla föräldrar med barn i åldrarna 0 18 år erbjuds föräldrautbildning. Barnomsorg erbjuds i kommunens samtliga sex tätorter. Placeringsbeslut om barnomsorg meddelas två månader före inskolningens början. Alla grundskoleelever får förutsättningar till godkänt betyg i alla ämnen. Bildning och arbete Alla vuxna i yrkesverksam ålder som saknar godkänt gymnasiebetyg i svenska, engelska och matematik ges möjlighet att studera bl.a. dessa ämnen på Akademi Båstad. Kommuninvånare som står till arbetsmarknadens förfogande och saknar inkomst och statliga stödinsatser, skrivs in på arbetsmarknadsenheten och ges inom tre månader sysselsättning och sådant stöd så att de får fotfäste på arbetsmarknaden alternativt kan påbörja studier. På vardagar får du vid behov alltid kontakt med någon på Individ och familjeenheten (IOF) och kontakt med en handläggare på IOF senast följande arbetsdag. Bibliotek finns i alla sex tätorterna. Kommunens huvudbibliotek är öppet alla vardagar, med kvällsöppet minst en dag per vecka och öppet minst fyra timmar på helgen. Kulturupplevelser för allmänheten varje dag året runt. Inom biblioteken ska det genomföras minst tio barnaktiviteter per år. Vård och omsorg Det finns äldreombud eller motsvarande för rådgivning, personlig kontakt och eventuellt hembesök. Kontaktman ska utses och genomförandeplan upprättas inom fem dagar efter mottaget uppdrag. På vård och omsorgsboende erbjuds det i samverkan med kulturavdelningen gemensamma aktiviteter och kulturupplevelser vid fyra tillfällen per vecka, varav en ska vara på helg. Alla som har hemsjukvård ska erbjudas att registrera sig i det nationella kvalitetsregistret Senior Alert. Personligt besök ska göras inom 30 minuter efter larm om svar inte fås på trygghetslarmet. Det ska finnas två alternativa maträtter vid huvudmålet. Beslutade insatser ska utföras inom angiven tid. Våra kunder ska veta när vi kommer och få besked om när vi inte kommer. Åtgärder till följd av avvikelser och klagomål ska påbörjas inom fem arbetsdagar. 5
Övergripande ekonomisk bedömning Övergripande ekonomisk bedömning Budgetförutsättningar för 2015 2017 Samhällsekonomin och kommunernas ekonomi SKL (Sveriges kommuner och landstings arbetsgivar och intresseorganisation) gjorde följande bedömning om samhällsekonomin i sitt nummer av MakroNytt från augusti 2014: Svensk ekonomi har hittills i år (2014) utvecklats svagare än beräknat. Det gör att SKL skriver ned prognosen för årets BNP tillväxt från tidigare 3,0 procent till 2,1 procent (kalenderkorrigerat). Nästa år beräknas utvecklingen bli bättre och BNP växer då med 3,3 procent. Trots kraftigt nedreviderad ekonomisk tillväxt för i år har sysselsättningen utvecklats bättre än väntat. Det innebär att även skatteunderlaget fortsätter utvecklas positivt. I reala termer växer skatteunderlaget omkring 2 procent såväl i år som nästa år. Detta hänger samman med att det är normalt med höga tillväxttal när konjunkturåterhämtningen tar fart Prisutvecklingen har under en tid varit mycket svag. Konsumentprisindex har sedan slutet av 2011 varit i stort sett oförändrat. En bidragande orsak till denna stagnation är lägre räntor, men även den underliggande inflationen (KPIF), dvs. konsumentpriserna vid sidan om ränteförändringarna, har varit mycket låg. Den extremt låga inflationen har medfört att Riksbanken i juli sänkte styrräntan till 0,25 procent. Den låga räntan har medfört en påtaglig försvagning av den svenska kronan. Kronförsvagningen i kombination med en allt starkare inhemsk efterfrågan drar efterhand upp inflationstalen. SKL räknar med att den underliggande inflationen fortsätter stiga och att den i slutet av året är uppe strax över 1 procent. Höjda indirekta skatter vid årsskiftet drar upp prisökningstakten ytterligare och SKL räknar därför med att tolvmånaderstalen för KPIF kommer ligga mellan 1,5 och 2 procent under loppet av nästa år. SKL räknar med att efterfrågan i svensk ekonomi kommer att vara tillräcklig för att arbetsmarknaden ska kunna vara i konjunkturell balans vid mitten av 2016. Arbetslösheten sjunker då ned till 6,6 procent och löneökningarna närmar sig den långsiktiga nivån på knappt 4 procent. I takt med att återhämtningen i svensk ekonomi fortgår och arbetslösheten sjunker kommer Riksbanken att höja styrräntan ytterligare. I slutet av år 2017 beräknas styrräntan vara uppe i 3 procent. Nyckeltal för den svenska ekonomin (källa SKL cirkulär 14:38, 2014 10 02) Procentuell förändring om inte annat anges 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,5 2,1 3,3 3,4 2,7 2,2 Sysselsättning, timmar* 0,6 0,4 1,2 1,3 1,4 0,8 0,5 Arbetslöshet, nivå 8,0 8,0 8,0 7,4 6,8 6,6 6,5 Timlön, konjunkturlönestatistiken 3,0 2,5 2,8 3,1 3,4 3,7 3,8 Konsumentpris, KPI (inflation) 0,9 0,0 0,1 1,3 2,7 3,4 3,0 Konsumentpris, KPIF 1,0 0,9 0,6 1,6 1,8 2,0 2,0 Realt skatteunderlag 1,9 1,6 1,8 2,1 2,0 1,7 1,3 *Kalenderkorrigerad utveckling. 6
Övergripande ekonomisk bedömning Båstads befolkningsutveckling och befolkningsstruktur Ett av kommunens övergripande mål var tidigare att antalet kommuninvånare skulle uppgå till minst 16 000 år 2025. I genomsnitt innebär det en ökning med ca 78 personer per år. De senaste 20 åren har befolkningen legat relativt stabilt strax ovanför 14 000 invånare och ökat med 185 personer eller i genomsnitt med 10 personer per år. Den årliga förändringen har dock varierat mellan 99 till +126 personer. Befolkningen i kommunen uppgick den 31 december 2013 till 14 275 invånare. Med anledning av osäkerheten i faktiskt befolkningsutfall har budgeterade skatte och statsbidragsintäkter beräknats utifrån en oförändrad befolkning. Båstads befolkningsstruktur skiljer sig från genomsnittet i riket. Andelen personer 65 år och äldre uppgår till 29 procent av befolkningen vilket kan jämföras med 19 procent i riket. Diagrammet till höger visar hur Båstad kommuns åldersstruktur i befolkningen avviker gentemot rikets. Enligt en befolkningsprognos beställt av kommunen kommer befolkningsstrukturen i Båstad, utifrån ett scenario om oförändrad befolkning, utvecklas enligt diagrammet till höger. Av prognosen framgår bland annat att antalet kommuninvånare över 80 år ökar ytterligare från dagens nivåer. Barn och elevkullar inom barnomsorg och grundskola ökar samtidigt som elevkullarna till gymnasiet inledningsvis minskar markant för att sedan mot slutet av perioden återhämta sig. Samtidigt beräknas andelen invånare i arbetsför ålder 19 64 år minska med drygt 7 procent under perioden. Befolkningsutvecklingen och förändringar i befolkningsstrukturen har stor betydelse för framtida behov av kommunal service och därmed kommunens ekonomi. Förändringar ställer också krav på omprioritering av resurser mellan verksamheter och därmed på flexibilitet och anpassningsförmåga. 7
Övergripande ekonomisk bedömning Finansiella mål Enligt kommunallagen skall kommunerna ha en god ekonomisk hushållning. Denna ska genomsyra verksamhet och ekonomi både i ett kort och ett långsiktigt perspektiv. Ur ett ekonomiskt perspektiv är ett minimikrav för detta balanskravet. Enligt balanskravet ska intäkterna överstiga kostnaderna och ett negativt resultat efter balanskravsjusteringar återställas under de närmast följande tre åren. Enbart ett nollresultat räcker dock inte för att uppnå en god ekonomisk hushållning. I förarbetena till kommunallagen har anförts att för att kravet på god ekonomisk hushållning skall anses vara uppfyllt bör resultatet i normalfallet ligga på en nivå som realt sett åtminstone konsoliderar ekonomin. Anledningarna till detta kan vara många, bland annat för att inflationssäkra kommunens behov av återinvesteringar, att bygga upp beredskap för framtida ökade pensionsutbetalningar eller växande behov av kommunal verksamhet inom exempelvis vård och omsorg. Av kommunallagen framgår att kommunen i budgeten skall ange finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Båstad kommun har antagit följande finansiella mål för att uppnå en god ekonomisk hushållning: 1. Kommunens resultat ska uppgå till 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Genom detta resultatkrav anges hur mycket den löpande verksamheten får kosta i förhållande till de totala skatteintäkterna och skapar tillsammans med avskrivningar utrymmet för investeringar. 2. Investeringarna (exklusive va investeringar) ska finansieras till 100 procent med skattemedel. Undantag kan göras för finansiellt lönsamma investeringsprojekt. Avskrivningar på skattefinansierade investeringar och resultatet utgör det belopp som finns tillgängligt för att egenfinansiera investeringarna i den skattefinansierade verksamheten. Är investeringsnivån högre krävs upplåning, utnyttjande av likvida medel och/eller försäljning av anläggningstillgångar. Lånefinansiering kan ske för övriga investeringar. 8
Övergripande ekonomisk bedömning Båstad kommuns ekonomiska utveckling Resultatutveckling Båstads kommun har haft en relativt stabil ekonomi under de senaste fem åren, 2009 2013. Under alla år har resultaten varit positiva. I förhållande till kommunens finansiella mål har resultatet över femårsperioden uppgått till i genomsnitt 3,0 procent av skatteintäkter och generella bidrag. Resultatet för 2014 är budgeterat till 8,8 mkr. Enligt prognosen i delårsrapporten t.o.m. 31 augusti så prognostiseras ett resultat för 2014 på drygt 6,8 mkr. Det budgeterade resultatet för 2015 uppgår till 13,6 mkr vilket innebär ett resultat som uppgår till 2 % av skatteintäkter och generella bidrag. Planerade resultat för 2016 och 2017 uppgår till 12,2 respektive 1,6 mkr. Resultaten för perioden 2015 2017 uppgår i genomsnitt till drygt 1,3 procent av budgeterade skatteintäkter och generella bidrag vilket innebär att kommunen sett över hela den kommande planperioden inte klarar sitt finansiella mål om ett resultat om minst 2 procent av skatteintäkterna. Prognos Budget Plan Plan (%) 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Resultat i % av skatteintäkter 6,0 1,3 1,9 3,1 1,0 2,0 1,7 0,2 En avgörande betydelse för en kommuns ekonomi är att nettokostnaderna över tid inte ökar mer än skatteintäkterna. Över perioden 2009 2013 har skatteintäkterna ökat med ca 12,6 procent samtidigt som nettokostnaderna inklusive finansnettot ökat med 12,7 procent. Medans skatteintäktsutvecklingen under perioden varit relativt jämn har utvecklingen av nettokostnaderna dock varierat ganska kraftigt, allt från en mindre ökning 2010 (0,5 %) till en kraftig ökning 2011 (+7,1%). Enligt delårsrapporten för 2014 kommer skatteintäktsutvecklingen uppgå till 2,4 procent samtidigt som nettokostnadsutvecklingen väntas uppgå till 4,6 procent. Under 2015 väntas skatteintäkterna öka mer än nettokostnaderna men åren därefter är trenden återigen det omvända. Anledningen är främst den budgetmässigt stora investeringspuckel kommunen står inför de kommande tre åren som kommer att sätta press på kommunens ekonomi i form av ökade avskrivningskostnader samt ökade räntekostnader för lån. Mer om investeringar finns under stycket om investeringar nedan och kan även utläsas längre fram under kapitlet om investeringar. 9
Övergripande ekonomisk bedömning Skatteintäkter och generella statsbidrag Kommunens huvudsakliga finansieringskälla för den verksamhet som bedrivs kommer från skatteintäkter och generella statsbidrag. Skatteintäkterna påverkas av en mängd olika faktorer men något förenklat avgörs de dels av storleken på beskattningsbara löner, förmåner och bidrag, pensioner m.m., dels på det statliga utjämningssystemet men också till stor del av nivån på den kommunala skattesatsen som varje kommun beslutar om. Den kommunala skattesatsen i Båstad uppgår till 20,23 kronor per hundra kronor. Den genomsnittliga skattesatsen i riket är 20,65 kronor och i Skåne län 20,35 kr. Skattesatsen i Skånes kommuner varierar från allt mellan 18,50 kr och 21,76 kr. Ökad kommunalskatt med 1 kr motsvarar för Båstad kommun ökade skatteintäkter om 30 mkr. Båstads skatteintäkter och generella statsbidrag är utifrån Sveriges kommuner och Landstings prognos i oktober 2014 beräknade att uppgå till ca 661,6 mkr för år 2014. Det innebär en ökning jämfört med bokslutet för 2013 på 2,4 procent. Prognosen för ökningen 2015 pekar på 2,5 procent och därefter tyder prognoserna på att skatteintäkterna tar fart 2016 2017 med årliga uppgångar jämfört med föregående år på ca 3,1 procent. Investeringar, medfinansiering till statlig infrastruktur och exploateringsutgifter Investeringstakten har ökat de senaste åren. Under de kommande tre åren 2015 2017 ligger utgifter om drygt 513 mkr budgeterade. Av dessa härrör drygt 338 mkr till olika skattefinansierade investeringar varav medfinansieringar till statliga infrastruktursatsningar uppgår till drygt 59 mkr. Vidare härrör 197 mkr till olika VA relaterade investeringar. Skattefinansierade investeringar Av investeringarna kopplade till kommunens skattefinansierade verksamhet är merparten relaterade till gata park och fastighetsinvesteringar. Övriga stora investeringsområden är inom IT och skolverksamhet. VA investeringar De på senare år höga investeringarna inom VA verksamheten har berott på arbeten med att förbättra VA nätet för en tryggare VA försörjning samt på grund av utbyggnad av nya exploateringsområden och förberedelser inför framtida nya områden. Att investeringsnivåerna även framöver fortsätter att öka i budgeten för 2015 2017 beror på att arbetet med att trygga kommunens framtida vattenförsörjning fortsätter. Även fortsatta anslutningar till nya exploateringsområden samt till glesbygdsområden är förklaringar till den höga framtida investeringstakten. Investeringar inom VA verksamheten ska inte finansieras med hjälp av skattemedel utan av VA kollektivet via VA avgifterna, exempelvis bruknings och anläggningsavgifter. Intäkter för anslutningsavgifter beräknas uppgå till ca 13 mkr under 2015 2017. 10
Övergripande ekonomisk bedömning Medfinansieringar till statlig infrastruktur I lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter ges kommuner och landsting utvidgad kompetens att lämna bidrag till byggande av statlig väg och järnväg. Med anledning av detta har det också beslutats om ändring i lagen om kommunal redovisning, som innebär att det belopp som kommunen beslutat att bidra med kan tas upp i balansräkningen och upplösas med årliga enhetliga belopp under högst 25 år. Alternativet är att redovisa hela beloppet som en kostnad i resultaträkningen. Stora medfinansieringsbelopp som kommunen budgeterat för under perioden 2015 2017 är en ny station för Pågatågen i Förslöv, en ny GC tunnel vid nya järnvägsstationen samt den nya inre kustvägen. Andra projekt är cirkulationsplatser och gång och cykelvägar m.m. Exploateringsrelaterade åtgärder Utgörs av utgifter och inkomster för åtgärder inom exploateringsverksamheten som inte avser anläggningar som kommunen har för avsikt att fortsätta äga. Exempelvis markförvärv till tomtmarker och åtgärder som behövs för att färdigställa tomtmarker till försäljning. Då flera områden ännu inte planlagts är siffrorna till vissa delar preliminära. Åstadprojektet Av den totala investeringsbudgeten 2014 2018 avser ca 80 mkr utgifter relaterade till kommunens exploateringssatsningar i områdena kring den nya stationen. Projektet medför nyinvesteringar i torg, park och gator samt investeringar i nya vatten och avloppsanordningar samt medfinansiering till statliga infrastruktursatsningar som vägar, cirkulationsplatser, tunnlar och bullerskydd. Åstadprojektet är, likt många andra exploateringsprojekt, över tid tänkt att vara självfinansierande med hjälp av intäkter från tomtförsäljningar och VA anslutningar. Självfinansieringsgrad (%) 2010 2011 2012 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Skattefinansierade investeringar 100 86 60 100 73 49 50 53 VA-investeringar 13 24 14 16 23 17 17 18 Självfinansieringsgrad är ett finansiellt nyckeltal som visar hur stor andel av investeringarna som kommunen klarar av att finansiera med skattemedel, dvs. resultat och avskrivningar inom den skattefinansierade verksamheten. Utgifterna för investeringar som ska finansieras via skattemedel (117,7 mkr) i budget 2015 är för omfattande för att kunna finansieras av de budgeterade avskrivningarna och resultatet. Därmed uppnår kommunen budgetmässigt inte det finansiella målet om att självfinansiera de skattefinansierade investeringarna till 100 procent under 2015 utan enbart till 49 procent. Inte heller sett över hela planperioden 2015 2017 uppnås en högre självfinansieringsgrad än 50 procent. Avskrivningar och upplösningskostnader Som en följd av planerade investeringar under kommande tre årsperiod kommer de budgeterade avskrivningarna och upplösningskostnaderna för bidrag till statliga infrastrukturinvesteringar att öka markant. Av diagrammet till höger framgår att ökningen till viss del är kopplad till VAinvesteringar. Dessa avskrivningskostnader belastar VA kollektivet och ska därmed inte påverka kommunens ekonomi beträffande skattefinansierad verksamhet. 11
Övergripande ekonomisk bedömning Upplåning Kommunens upptagande av nya långfristiga lån har ett starkt samband med storleken på investeringsutgifterna och till kommunens förmåga att självfinansiera dessa investeringar med egna medel. Under den senaste fem årsperioden har nyupptagningen av lån ökat främst i och med investeringar i olika förbättringar och utbyggnad av VA nätet. Byggandet av den nya förskolan i Östra Karup innebar att även lån om 25 mkr till skattefinansierade investeringar fick tas upp under 2012. I och med de fortsatta nyinvesteringarna i VA nätet, större fastighetsinvesteringar i skattefinansierad verksamhet, medfinansiering till statliga infrastruktursatsningar samt planerade exploateringsåtgärder beräknas omfattande nyupplåning som uppgår till drygt 300 mkr ske inom den kommande tre årsperioden. Jämfört med bokslutet 2013 budgeteras låneskulden öka med 144 procent fram till och med 2017. Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Simulering av lånebehov (mkr) 2010 2011 2012 2013 Lån till skattefinansierad inv. 0,0 5,8 19,5 0,0 12,0 28,4 43,4 43,9 Lån till VA-investering 25,4 13,9 31,0 29,7 28,6 41,9 53,7 58,7 Lån till bidrag statlig infrastrukt. 0,0 0,0 0,0 0,0 13,3 31,6 16,0 3,6 Lån till exploateringsåtgärder 0,0 40,6 1,6 1,9 13,7 3,1 2,2-14,0 Bidrag till förändr. kassaflöde -25,4-4,8 23,0-11,6-27,6 0,0 0,0 0,0 Summa förändring låneskuld 0,0 55,5 75,0 20,0 40,0 105,0 115,3 92,2 Amorteringar Ett antagande om att samtliga nya lån kommer amorteras med en amorteringstid om 25 år har gjorts i budgeten. Amorteringar (mkr) 2010 2011 2012 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Amorteringar 4,2 7,5 10,1 12,4 10,2 14,8 20,0 24,7 Räntekostnader Räntekostnader på alla nya lån med en räntesats om 2,0 procent har budgeterats för 2015 2016 samt 3,0 procent för 2017. Räntekostnader (mkr) 2010 2011 2012 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Räntekostnader 2,0 4,1 5,7 5,9 5,5 8,2 10,0 17,1 12
Övergripande ekonomisk bedömning Soliditet Soliditeten anger hur stor del av tillgångarna som finansierats med eget kapital och är ett mått på den långsiktiga betalningsberedskapen. Om anskaffning av nya tillgångar i kommunen finansieras med hjälp av nya lån istället för med egna medel sjunker soliditeten. Som framgår under avsnittet upplåning ovan så klarar kommunen inte av att självfinansiera varken de skattefinansierade investeringarna eller nya VAinvesteringar. Därav väntas kommunens soliditet minska under perioden med anledning av att finansieringen av investeringarna istället sker genom nyupplåning. Kompensation för löne och inflationsökningar Löner För 2015 har 9,7 mkr sats av centralt för att täcka årets löneökningar för 9 månader. Detta motsvarar genomsnittliga löneökningar om ca 3,1 procent. Löneökningsmedel för resterande 3 månader finns avsatta i 2016 års plan och uppgår till 3,2 mkr. Verksamheterna får kompensation efter slutförda förhandlingar. En procents löneökning motsvarar ca 4,2 mkr på årsbasis. Inflation SKL uppger i sin oktoberprognos 2014 att inflationen beräknas uppgå till 1,3 procent 2015, 2,7 procent 2016 och 3,4 procent 2017. Kompensation för detta har inte getts i de ekonomiska ramarna till verksamheterna för 2015. Politiska prioriteringar och verksamhetsförändringar Följande politiska prioriteringar och satsningar ingår i budget och plan 2015 2017. Åtgärder/satsningar (tkr) Belopp Förebyggande insatser inom hemvård 1 500 Utökade medel för beställning av hemvårdstimmar 2 000 Demensteam 1 500 Socialt innehåll, utveckling av mötesplatser för äldre 100 Utökade medel till försörjningsstödet 1 000 Projekttjänst, medel för att hjälpa arbetslösa ut i arbetslivet 500 Lokalhyra Bibliotek Grevie 40 Utökad matematik årskurs 1 3 700 Beroendecenter för unga 160 Lärplattform 100 Anslag för extraordinära insatser till barn/elever samt modersmålstöd 1 000 Initiera detaljplanearbetet under 2015 (engångs) för Grevie Böske och Förslöv 500 Vägföreningar (Blommor, utsmyckning och ev. extra stöd vägunderhåll) 200 Summa 9 300 13
Övergripande ekonomisk bedömning Sammanfattande kommentar och reflektion Utsikterna för kommunens resultat 2015 ser utifrån budgeten goda ut. Resultatet budgeteras uppgå till +13,6 mkr vilket innebär att det finansiella målet om att resultatet ska uppgå till minst 2 procent utav skatteintäkter och generella bidrag ser ut att kunna uppnås. För det andra finansiella målet som innebär att investeringar inom skattefinansierad verksamhet ska kunna finansieras med skatteintäkter, ser det däremot betydligt svårare ut att uppfylla. Självfinansieringsgraden budgeteras uppgå till ca 49 procent vilket är nästan hälften av det övergripande målet på 100 procent. Detta innebär att låneskulden beräknas öka med 104 mkr till totalt 372 mkr. Räntan på kommunens nya lån utifrån riksbankens senaste reporänteprognos beräknas vara låg under året. I kombination med att nya räntekostnader tillsammans med nya avskrivningskostnader uppskattas påverka resultatet enbart med halvårseffekt, kan ändå ett förhållandevis bra resultat för helåret budgeteras. Den höga investeringsnivån 2015 i kombination med den låga självfinansieringsgraden ökar dock pressen på resultatet 2016 som planeras uppgå till +12,2 mkr. Även om räntan prognostiseras ligga kvar på relativt låga nivåer påverkas nu resultatet på helårseffekt av de investeringar som genomförts och de lån som tagits året innan. Samtidigt genomför även 2016 omfattande investeringar och även detta år ligger självfinansieringsgraden på endast 50 procent. Även 2017 är ett år där investeringsvolymen är hög och självfinansieringsgraden uppgår till ca 53 procent. Det planerade resultatet för detta år uppgår endast till 1,6 mkr. Lyfts blicken ytterligare ett år till 2018 kommer kommunen sannolikt att få svårt att uppfylla det lagstadgade balanskravet om inte åtgärder sätts in eller alternativt att kommunens befolkning växt under perioden vilket då kan medföra ökade skatteintäkter. Även om ovanstående kostnadsökningar till följd av omfattande investerings och exploateringsverksamhet samt bidrag till medfinansiering av statliga infrastruktursatsningar belastar de kommande årens resultat och riskerar att ta ekonomiskt utrymme från verksamheten är syftet med dem att på längre sikt göra Båstad till en attraktivare kommun med växande befolkning. En ökad befolkning leder i så fall till ökade skatteintäkter och möjliga stordriftsfördelar. På kortare sikt, under 2015 2017, innebär det dock med hög sannolikhet att kommunen kommer att behöva göra avsteg från sina egna finansiella mål som satts upp för att definiera vad som i Båstads kommun anses vara god ekonomisk hushållning. Även om det budgeterade resultatet 2015 uppgår till ca 2,0 procent av skatteintäkter och generella bidrag faller de planerade resultatet de kommande två åren under gränsen för målet på 2 procent. Självfinansieringsgraden för de skattefinansierade investeringarna uppgår sett över hela planperioden endast till 50 procent jämfört med 100 procent som är kommunens mål. 14
Sammandrag Sammandrag av drift- och investeringsbudgetar Driftbudget Tkr 2015 2016 2017 Kommunfullmäktige -1 943-1 954-1 968 Skolpeng, barnoms./grundsk. -151 795-153 802-154 788 Skolpeng, gymnasium -38 842-38 289-39 048 Hemvårdspeng -41 344-41 344-41 344 Boendepeng -60 101-60 101-60 101 Valnämnd -109-109 -109 Överförmyndare -677-677 -677 Revision -837-851 -869 Myndighetsnämnd -1 491-1 431-1 355 - varav myndighetsnämnd -398-398 -398 - varav samhällsskydd -1 093-1 033-957 Kommunstyrelsen -147 632-147 919-149 012 - varav kommunstyrelse -1 971-1 972-1 973 - varav kommunledningskontor -53 420-53 898-54 663 - varav teknik & service -35 953-36 134-36 302 - varav samhällsbyggnad -4 306-3 644-3 440 - varav samhällsskydd -11 142-11 159-11 180 - varav bildning & arbete -40 840-41 112-41 454 Utbildningsnämnd -99 560-100 297-101 422 - varav utbildningsnämnd -376-376 -376 - varav barn & skola -73 724-74 189-74 972 - varav bildning & arbete -25 460-25 732-26 074 Vård- och omsorgsnämnd -100 853-105 949-106 700 - varav vård- och omsorgsnämnd -376-376 -376 - varav vård & omsorg -100 477-105 573-106 324 Delsumma -645 184-652 723-657 393 - varav inflationskompensation 0-3 370-4 139 Löneökning 2015-9 700-12 900-12 900 Löneökning 2016-11 000-14 700 Löneökning 2017-12 300 Reserv för demografi -4 500-2 000-2 000 Övrigt, finansiering -5 353-8 898-20 727 Summa -664 736-687 521-720 020 Skatteintäkter o bidrag 678 381 699 743 721 623 RESULTAT 13 645 12 222 1 603 0 0 0 Investeringsbudget Tkr 2015 2016 2017 Skattefinansierad investering 83 750 100 335 94 575 Medfinansiering statliga infrastruktursatsningar 33 975 19 000 6 500 Avgiftsfinansierad investering (netto, inkl anslut.avg.) 51 670 68 793 76 588 Exploateringsverksamhet 3 100 2 200-14 000 TOTALT (inkl. exploatering och medfinansiering) 172 495 190 328 163 663 15
Resultat och finansieringsbudgetar Resultatbudget Bokslut Bokslut Prognos Budget Plan Plan Mkr 2012 2013 T2, 2014 2015 2016 2017 Verksamhetens nettokostnader -566,0-579,9-605,3-606,1-621,8-640,9 Avskrivningar inkl. upplösningskostn. -36,9-42,5-45,9-52,5-57,7-63,9 varav avskrivningskostnader VA -4,9-5,7-6,4-8,3-9,9-11,9 varav medfinansieringskostnader st.infrastr. -2,4-3,0-2,9 Verksamhetens nettokostnader -602,9-622,3-651,1-658,6-679,5-704,9 Skatteintäkter 557,9 571,4 587,9 608,8 638,7 669,3 Generella bidrag och utjämning 60,4 74,5 73,7 69,5 61,1 52,3 Finansiella intäkter 1,8 2,2 1,8 2,0 2,0 2,0 Finansiella kostnader -5,7-5,9-5,5-8,2-10,0-17,1 Resultat före extraordinära poster 11,6 19,8 6,8 13,6 12,2 1,6 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 11,6 19,8 6,8 13,6 12,2 1,6 Finansieringsbudget Bokslut Bokslut Prognos Budget Plan Plan Mkr 2012 2013 T2, 2014 2015 2016 2017 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 11,6 19,8 6,8 13,6 12,2 1,6 Justering för avskrivningar (skatt.fin) 32,0 36,8 39,5 41,8 44,8 49,1 Justering för avskrivningar (avgift.fin) 4,9 5,7 6,4 8,3 9,9 11,9 Justering för avskrivningar (st. med.fin) 0,0 0,0 0,0 2,4 3,0 2,9 Justering för gjorda/ianspråktagna avsätt 1,0-0,5 0,0-0,4-0,4-0,4 Förändring av fordringar och skulder (exp -1,6-1,9-13,7-3,1-2,2 14,0 Kassaflöde från den löpande verksamh 47,9 59,9 38,9 62,6 67,3 79,1 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Nettoinvesteringar, skattefinansierade -64,1-40,3-48,1-83,8-100,3-94,6 Medfinansiering statlig infrastruktur -15,5-34,0-19,0-6,5 Nettoinvesteringar, va -35,9-35,4-41,9-51,7-68,8-76,6 Anslutningsavgifter VA 7,0 1,5 5,2 6,0 Kassaflöde från investeringsverksamh -99,9-75,6-98,5-167,9-182,9-171,6 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nya lån 75,0 20,0 40,0 119,8 135,3 116,9 Amorteringar -10,1-12,4-10,2-14,8-20,0-24,7 Ökning (-)/minskning (+) långfr fordringar 0,2 19,3 2,2 0,3 0,3 0,3 Kassaflöde från finansieringsverksam 65,2 26,9 32,0 105,3 115,6 92,5 Årets kassaflöde 13,1 11,2-27,6 0,0 0,0 0,0 Likvida medel vid årets början 21,4 34,5 45,7 18,1 18,1 18,1 Likvida medel vid årets slut 34,5 45,7 18,1 18,1 18,1 18,1 16