Budget Plan

Transkript

1 Budget 2018 Plan

2

3 Budget 2018 samt plan Sida Avsnitt 1 Båstads kommuns vision samt mål 5 Servicedeklarationer 7 Övergripande ekonomisk bedömning 16 Sammandrag av driftbudget och investeringsbudget 17 Resultat- och finansieringsbudgetar 18 Balansbudget 19 Investeringar 24 Kommunfullmäktige, Valnämnd, Överförmyndare, Kommunrevision 28 Kommunstyrelse 34 Utbildningsnämnd 37 Vård- och omsorgsnämnd 40 Myndighetsnämnd

4 1

5 Båstads kommuns vision samt mål Vision 2030 Båstads kommun skapar ett bättre sätt att leva genom att vara en attraktiv förebild, på alla sätt, i alla sammanhang. Förebild År 2030 är Båstads kommun en förebild för ett friskt liv och hållbart entreprenörskap. Kommunen attraherar de människor som vill värna det sunda livet och utveckla kunskap, kultur och affärer. Varumärket Båstad står djupt rotat i idrotten, upplevelsen och investeringsviljan. Genom att välkomna nya idéer, utveckling och nya människor skapas förutsättningar för den lilla kommunens framtid; för alla som vill något. Attraktion Båstads kommun attraherar genom tillvaratagande av resurser. Självklart skyddas råvaror, miljö och naturvärden genom att sätta det hållbara livet i fokus. I den attraktiva kommunen är människans lika värde och möjlighet att påverka grundläggande i utvecklingen. Båstads kommun är en kreativ mötesplats för olika människor, erfarenheter och kompetenser; för företag och organisationer där innovationer lätt växer fram. Öppenhet, tillit och socialt kapital blir en självklar arena för alla. Mod I Båstads kommun känner vi våra utmaningar och genom vår snabbrörlighet har vi förmågan att anpassa oss till omgivningens krav. Vi väljer aktivt och har modet att prioritera. Vårt mod visar vägen och skapar en attraktiv förebild. Båstads kommun är en viktig part för att öka samarbeten med andra kommuner, regioner och länder, i syfte att skapa goda förutsättningar för alla medborgare. Slogan Ett bättre sätt att leva 2

6 Fullmäktigemål 1. Båstads kommun är attraktiv att leva, bo och verka i. 2. Båstads kommun är välkomnande, professionell och tydlig. 3. Båstads kommun är i ekonomisk balans. Resultatindikatorer fullmäktigemål RT= Resultatindikatorer, E = Effektivitetsindikatorer, V = Volymindikatorer KF mål 1 Mätmetod Mått Båstads kommun är attraktiv Nöjd regionindex för hur invånarna bedömer Båstads att leva bo och verka i. RT kommun som en plats att leva och Bo på. Nöjd inflytandeindex för hur invånarna bedömer möjligheterna till inflytande på kommunens verksamheter RT och beslut i Båstads kommun. En av Sveriges 25 bästa näringslivskommuner enligt SKL:s RT mätning INSIKT KF mål 2 Mätmetod Båstads kommun är välkomnande, professionell och tydlig. KF mål 3 Båstads kommun är i ekonomisk balans. Nöjd medborgarindex för hur invånarna bedömer de kommunala verksamheterna i Båstads kommun. Andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e post och får svar inom två arbetsdagar Andel av medborgarna som via telefon får kontakt med handläggare för att få svar på en enkel fråga Andel av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen Hur nöjda medborgarna är med bemötande och tillgänglighet Mätmetod Se finansiella mål RT V V V RT Nämndsmål 1. Båstads kommun ska vara en av Sveriges 10 bästa skolkommuner. 2. Båstads kommun ska vara en av Sveriges 10 bästa kommuner inom vård och omsorg. 3. Båstads kommun ska vara en av Sveriges 25 bästa näringslivskommuner. 4. Båstads kommun skall vara en av Sveriges 25 bästa kommuner inom miljö och hållbart samhällsbyggande. 5. Båstads kommun ska vara en av Sveriges 25 bästa kommuner inom trygghet och säkerhet. 6. Båstads kommun ska främja allas möjligheter till kulturupplevelser året runt genom att vara bland de 25 bästa kommunerna i Sverige. 3

7 Resultatindikatorer nämndsmål RT= Resultatindikatorer, E = Effektivitetsindikatorer, V = Volymindikatorer Nämndsmål 1 Mätmetod Mått Båstad ska vara en av Sveriges 10:e bästa grundskola enligt öppna jämförelser RT 10 bästa skolkommuner Andel elever som fullföljer gymnasiet inom tre år V Andel elever som påbörjar studier vid högskola eller universitet inom tre år efter avslutad V gymnasieutbildning 80 procent nöjda eller mycket nöjda enligt elevenkät och vårdnadshavarenkät RT Andel examina V Andel yrkesutbildningar per invånare V Andel i arbete efter utbildning V Genomströmning SFI E Nivå SFI E Nämndsmål 2 Båstad ska vara en av Sveriges En av Sveriges 10 bästa ÄO kommuner enligt öppna 10 bästa kommuner inom vård RT jämförelser och omsorg Andel nöjda brukare i hemvården RT Andel nöjda brukare i särskilt boende RT Andel brukare nöjda med inflytandet i hemvården RT Andel personer med hemvård som varit delaktiga i genomförandeplanering RT Andel tid hos brukare E Nämndsmål 3 Båstad ska vara en av Sveriges 25 bästa näringslivskommuner Nämndsmål 4 Båstads kommun skall vara en av Sveriges 25 bästa kommuner inom miljö och hållbart samhällsbyggande En av Sveriges 25 bästa näringslivskommuner enligt SKL:s INSIKT En av de 25 bästa placeringarna i Svenskt näringslivs ranking kring företagarnas uppfattning om kommunens service till företagen En av de 25 bästa placeringarna i Svenskt näringslivs ranking kring företagarnas uppfattning om kommunens tillämpning av lagar och regler Antal nystartade företag efter tre år med anställda Antal lagvunna detaljplaner som möjliggör etableringar inom handel, besök eller tjänstesektorn En av Sveriges 25 bästa miljökommuner enligt Miljöaktuellts ranking RT 30 procent av kommunens livsmedel ska vara miljömärkta V Båstads kommun ska halvera mängden hushållsavfall V Kommunen ska öka andelen elbilar i verksamheten V Båstads kommun ska öka mängden solenergianläggningar i kommunen RT RT RT RT V V 4

8 Nämndsmål 5 Båstad ska vara en av Sveriges 25 bästa kommuner inom trygghet och säkerhet Nämndsmål 6 Båstads kommun ska främja allas möjligheter till kulturupplevelser året runt genom att vara bland de 25 bästa kommunerna i Sverige. Båstads kommun ska vara en av Sveriges 25 tryggaste och säkraste kommuner enligt SKL:s öppna jämförelser Medborgarnas upplevelser kring möjligheter till ett varierat kulturutbud RT RT Finansiella mål Enligt kommunallagen ska varje kommun ange finansiella mål som definierar vad som anses vara god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv. Båstads kommun har valt följande finansiella mål: 1. Kommunens resultat ska uppgå till minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. 2. Investeringar (exklusive VA investeringar) ska finansieras till 100 procent med skattemedel. Undantag kan göras för finansiellt lönsamma investeringsprojekt. Resultatindikatorer finansiella mål Finansiellt mål 1 Båstads kommuns överskott ska uppgå till 2 % av skatteintäkter och generella stadsbidrag Finansiellt mål 2 Investeringar (exklusive VAinvesteringar ) ska finansieras fullt ut med skattemedel. Undantag kan göras för finansiellt lönsamma projekt. Resultat Skatteintäkter, stats och utjämningsbidrag 2 % Resultat Avskrivningar skattefin. anl. tillg. Skattefinansierade nettoinvesteringar 100 % RT RT 5

9 Servicedeklarationer Kommunledningskontoret Kommunens webbplats ger information om kontaktuppgifter och kommunens service samt tillgång till e tjänster. Kommunen erbjuder stöd och vägledning i näringslivsfrågor rent allmänt och service i alla kommunala myndighetsfrågor och erbjuder i mer komplexa ärenden ett möte med rätt konstellation tjänstemän inom sju dagar. Skrivelser från allmänheten ska besvaras skyndsamt. Teknik och service Vid mer än fyra timmars leveransavbrott ska abonnenten beredas möjlighet att hämta vatten från brandpost eller dricksvattentankar. Vid planerade avstängningar av vattenleverans ska abonnenten meddelas minst 2 dagar före avbrott. Avfallshämtning sker på utsatt dag. Skötsel av kommunens offentliga ytor såsom park, gata, torg och stränder sker enligt kommunens skötselplaner. På kommunens webbplats publiceras aktuell och lättbegriplig information om hur kommunen enligt gällande skötselplaner ska sköta de offentliga ytorna. Samtliga kommunens fritidsanläggningar säkerhetsbesiktigas varje år. Samtliga kommunens lekplatser säkerhetsbesiktigas varje år. Simundervisning erbjuds barn och möjlighet till märkestagning erbjuds alla. Kommunens ungdomsgårdar är en mötesplats för unga människor och erbjuder en drogfri miljö. Markerade vandringsleder och motionsslingor är framkomliga. Kommunens bebyggelsenära skogar ska vara säkra att vistas i. Samhällsbyggnad Om en ansökan är ofullständig får den sökande besked om detta inom tio arbetsdagar efter att ansökan inkommit. Den sökande får då också råd och anvisningar om med vad och hur ansökan ska kompletteras. Planbesked ges inom fyra månader från det att ansökan är komplett. I enkla och väl förberedda ärenden tas bygglovsbeslut samma dag som ansökan inkommer. Beslut om bygglov fattas inom tio arbetsdagar om ansökan är komplett och följer gällande detaljplan, regler och lagar. Beslut i övriga bygglovsärenden, t.ex. ansökan utanför detaljplanelagt område eller ansökan som avviker mot gällande detaljplan, fattas senast inom tio veckor förutsatt att ansökan är komplett. Samhällsskydd Om en ansökan är ofullständig får den sökande besked om detta inom tio arbetsdagar efter att ansökan inkommit. Den sökande får då också råd och anvisningar om med vad och hur ansökan ska kompletteras. Kunden ska få återkoppling inom tio arbetsdagar efter inspektion. Beslut i inkommande ärenden fattas senast inom sex veckor, förutsatt att ansökan är komplett. Inom tio dagar efter insats mot brand i byggnad ska räddningstjänsten ta kontakt med den drabbade i syfte att ge råd och stöd samt att följa upp räddningstjänstinsatsen. 6

10 Barn och skola Alla föräldrar med barn i åldrarna 0 18 år erbjuds föräldrautbildning. Barnomsorg erbjuds i kommunens samtliga sex tätorter. Placeringsbeslut om barnomsorg meddelas två månader före inskolningens början. Alla grundskoleelever får förutsättningar till godkänt betyg i alla ämnen. Bildning och arbete Alla vuxna i yrkesverksam ålder som saknar godkänt gymnasiebetyg i svenska, engelska och matematik ges möjlighet att studera bl.a. dessa ämnen på Akademi Båstad. Kommuninvånare som står till arbetsmarknadens förfogande och saknar inkomst och statliga stödinsatser, skrivs in på arbetsmarknadsenheten och ges inom tre månader sysselsättning och sådant stöd så att de får fotfäste på arbetsmarknaden alternativt kan påbörja studier. På vardagar får du vid behov alltid kontakt med någon på Individ och familjeenheten (IOF) och kontakt med en handläggare på IOF senast följande arbetsdag. Bibliotek finns i alla sex tätorterna. Kommunens huvudbibliotek är öppet alla vardagar, med kvällsöppet minst en dag per vecka och öppet minst fyra timmar på helgen. Kulturupplevelser för allmänheten varje dag året runt. Inom biblioteken ska det genomföras minst tio barnaktiviteter per år. Vård och omsorg Det finns äldreombud eller motsvarande för rådgivning, personlig kontakt och eventuellt hembesök. Kontaktman ska utses och genomförandeplan upprättas inom fem dagar efter mottaget uppdrag. På vård och omsorgsboende erbjuds det i samverkan med kulturavdelningen gemensamma aktiviteter och kulturupplevelser vid fyra tillfällen per vecka, varav en ska vara på helg. Alla som har hemsjukvård ska erbjudas att registrera sig i det nationella kvalitetsregistret Senior Alert. Personligt besök ska göras inom 30 minuter efter larm om svar inte fås på trygghetslarmet. Det ska finnas två alternativa maträtter vid huvudmålet. Beslutade insatser ska utföras inom angiven tid. Våra kunder ska veta när vi kommer och få besked om när vi inte kommer. Åtgärder till följd av avvikelser och klagomål ska påbörjas inom fem arbetsdagar. 7

11 Övergripande ekonomisk bedömning Budgetförutsättningar för Samhällsekonomin och kommunernas ekonomi SKL (Sveriges kommuner och landstings arbetsgivar och intresseorganisation) gjorde följande bedömning om samhällsekonomin i sitt nummer av Ekonomirapporten oktober 2017: Efter några års snabb tillväxt råder högkonjunktur i svensk ekonomi. SKL:s bedömning är att konjunkturen stärks ytterligare det närmaste året. Främst är det den inhemska efterfrågan via växande investeringar och ökad privat konsumtion som driver tillväxten. Det medför en BNP tillväxt på runt 3 procent i år och nästa år. Därefter räknar SKL med att ekonomin åter går till ett konjunkturellt normalläge och att tillväxttalen blir betydligt lägre efter Det innebär också att sysselsättningsutvecklingen och skatteunderlagets reala tillväxt blir svagare mot slutet av perioden. Det beror dels på återgången till ett konjunkturellt normalläge, dels på att ökningen av antalet personer i arbetskraften avtar. Det betyder att den reala ökningen av skatteunderlaget gradvis avtar från över 2 procent i fjol till under 1 procent från och med Nyckeltal för den svenska ekonomin (källa SKL cirkulär 17:47, ) % BNP* 3,4 3,4 2,8 1,6 1,3 1,6 Sysselsättning, timmar* 2,1 1,2 0,9 0,2 0,4 0,4 Relativ arbetslöshet, nivå 7,0 6,6 6,4 6,5 6,5 6,5 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,4 2,5 3,1 3,4 3,4 3,4 Konsumentpris, KPI 1,0 1,9 1,8 2,3 2,8 2,6 Realt skatteunderlag 2,6 1,6 1,0 0,8 0,5 0,9 Befolkning 1,3 1,4 1,1 1,0 1,0 1,1 *Kalenderkorrigerad utveckling. Befolkningsstrukturen spelar stor roll för utvecklingen av sysselsättning och arbetslöshet. Det gäller till exempel åldersstrukturen, där arbetskraftsdeltagandet är olika stort i olika åldrar. Men vi vet också att sysselsättning och arbetslöshet skiljer sig åt beroende på födelseland och tid i Sverige. De närmaste åren minskar antalet personer i arbetsför ålder som är födda i Sverige eller resten av Norden. Däremot ökar antalet utlandsfödda, inte minst gruppen flyktingar och deras anhöriga. Denna grupp har hittills haft en lång väg till arbete och därför en lägre sysselsättningsgrad och högre arbetslöshet än inrikes födda. Trots ett allt större fokus på förbättrad integration räknar SKL med att den förändrade sammansättningen på arbetsmarknaden innebär att sysselsättningsgraden minskar något framöver. Sveriges befolkning ökar rekordsnabbt. Förra året ökade folkmängden med personer. Det är den största ökningen sedan De kommande tio åren beräknas Sveriges befolkning öka med ytterligare invånare, och skulle därmed passera 11 miljoner. Det innebär ett kraftigt tryck på att bygga ut verksamheterna i kommuner och landsting. Den största utmaningen är dock sammansättningen av befolkningsökningen. Befolkningen växer särskilt snabbt i yngre och äldre åldrar. Dessa grupper har särskilt stora behov av kommunernas och landstingens verksamheter. Historiskt har kostnaderna i kommuner och landsting dessutom ökat väsentligt snabbare än vad som följer av den demografiska behovsutvecklingen. Den kanske viktigaste förklaringen är att kraven på välfärdstjänster ökar när invånarnas inkomster och köpkraft stiger. Höjda ambitionsnivåer kan initieras av såväl staten som kommunerna och landstingen själva. I både kommuner och landsting är investeringstrycket stort. Den växande befolkningen och behovet av att renovera eller ersätta äldre lokaler och anläggningar har inneburit kontinuerligt växande investeringar. Den utvecklingen ser ut att fortsätta. Det innebär ökade kostnader för avskrivningar och räntor som gör ekvationen ännu svårare att få ihop. 8

12 Övergripande ekonomisk bedömning Båstads befolkningsutveckling och befolkningsstruktur Enligt kommunens egen befolkningsprognos kommer befolkningen öka under den kommande 10 årsperioden och vid tiden runt 2026 uppgå till över Den bakomliggande faktorn till befolkningsökningen bedöms bli ett positivt flyttnetto drivet främst av ökat bostadsbyggande. Födelseöverskottet bedöms dock fortsätta lämna ett negativt bidrag till befolkningstillväxten på runt 80 invånare per år. Befolkningsmängden som ligger till grund för beräkningen av kommunernas skatteintäkter nästkommande år fastställs den 1 november varje år. Den 1:a november 2016 uppgick befolkningen i Båstads kommun till invånare. En avstämning mot kommunens egna befolkningsregister visar på ett invånarantal den 1:a november 2017 på ca personer. Den officiella siffran på befolkningsmängden den 1:a november 2017 meddelas från SCB i december, dvs efter det att kommunens budget antagits. Budgeterade skatteoch statsbidragsintäkter 2018 har beräknats utifrån en ökad befolkning med 196 personer, dvs invånare den 1:a november. Nya invånare innebär även ett utökat välfärdsansvar för kommunen vilken inverkar på kommunens kostnader. Befolkningens storlek och struktur har stor betydelse för kommunens kostnader. Båstads befolkningsstruktur skiljer sig från genomsnittet i riket. Andelen personer 65 år och äldre uppgår till 30 procent av befolkningen vilket kan jämföras med 20 procent i riket. Diagrammet till höger visar hur Båstads kommuns åldersstruktur i befolkningen avviker gentemot rikets. Enligt kommunens egna befolkningsprognos kommer befolkningsstrukturen i Båstad utvecklas enligt diagrammet till höger. Av prognosen framgår bland annat att antalet kommuninvånare över 80 år ökar ytterligare från dagens nivåer. Men även barnoch elevkullar inom barnomsorg, grundskola och gymnasium ökar markant. Befolkningsutvecklingen och förändringar i befolkningsstrukturen påverkar framtida behov av kommunal service och därmed kommunens ekonomi. Förändringar i befolkningsstrukturen ställer också krav på omprioritering av resurser och anpassningsförmåga. 9

13 Övergripande ekonomisk bedömning Finansiella mål Enligt kommunallagen skall kommunerna ha en god ekonomisk hushållning. Denna ska genomsyra verksamhet och ekonomi både i ett kort och ett långsiktigt perspektiv. Ur ett ekonomiskt perspektiv är ett minimikrav för detta balanskravet. Enligt balanskravet ska intäkterna överstiga kostnaderna och ett negativt resultat efter balanskravsjusteringar återställas under de närmast följande tre åren. Enbart ett nollresultat räcker dock inte för att uppnå en god ekonomisk hushållning. I förarbetena till kommunallagen har anförts att för att kravet på god ekonomisk hushållning ska anses vara uppfyllt bör resultatet i normalfallet ligga på en nivå som realt sett åtminstone konsoliderar ekonomin. Anledningarna till detta kan vara många, bland annat för att inflationssäkra kommunens behov av återinvesteringar, att bygga upp beredskap för framtida ökade pensionsutbetalningar eller växande behov av kommunal verksamhet inom exempelvis vård och omsorg. Av kommunallagen framgår att kommunen i budgeten skall ange finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Båstads kommun har antagit följande finansiella mål för att uppnå en god ekonomisk hushållning: 1. Kommunens resultat ska uppgå till 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Genom detta resultatkrav anges hur mycket den löpande verksamheten får kosta i förhållande till de totala skatteintäkterna och skapar tillsammans med avskrivningar utrymmet för investeringar. 2. Investeringarna (exklusive va investeringar) ska finansieras till 100 procent med skattemedel. Avskrivningar på skattefinansierade investeringar och resultatet utgör det belopp som finns tillgängligt för att egenfinansiera investeringarna i den skattefinansierade verksamheten. Är investeringsnivån högre krävs upplåning, utnyttjande av likvida medel och/eller försäljning av anläggningstillgångar. Lånefinansiering kan ske för övriga investeringar. 10

14 Övergripande ekonomisk bedömning Båstads kommuns ekonomiska utveckling Resultatutveckling Båstads kommun har haft en relativ stabil ekonomi under de senaste fem åren, Under alla år har resultaten varit positiva. I förhållande till kommunens finansiella mål har det genomsnittliga resultatet dock inte riktigt nått upp till 2 % utan har över femårsperioden uppgått till 1,9 procent av skatteintäkter och generella bidrag. Resultatet för 2017 är budgeterat till 14,9 mkr. Enligt prognosen i delårsrapporten t.o.m. 31 augusti så prognostiseras ett resultat för 2017 på ca 7,1 mkr. Det budgeterade resultatet för 2018 uppgår till +15,4 mkr vilket innebär ett resultat som uppgår till 2 % av skatteintäkter och generella bidrag. Planerade resultat för 2019 och 2020 uppgår till +14,9 respektive +4,5 mkr. Resultaten för perioden uppgår i genomsnitt till drygt 1,5 procent av budgeterade skatteintäkter och generella bidrag. En större bidragande orsak till de sjunkande planerade resultatet 2020 är att utbyggnadsplaner av vårdboendeverksamheten med en driftspåverkan om drygt 20 mkr finns medtagna i kalkylerna. Tillräcklig finansiering utav dessa ökade driftskostnader finns ännu ej med i kalkylerna. De kalkylerade resultaten över treårsperioden innebär i så fall att kommunen inte klarar sitt finansiella mål om ett resultat om minst 2 procent av skatteintäkterna. Budget Budget Plan Plan (%) Resultat i % av skatteintäkter 3,1 1,6 1,0 2,1 2,0 2,0 1,9 0,6 En avgörande betydelse för en kommuns ekonomi är att nettokostnaderna över tid inte ökar mer än skatteintäkterna. Över perioden har skatteintäkterna ökat med ca 16,0 procent samtidigt som nettokostnaderna inklusive finansnettot ökat med 15,3 procent. Enligt SKL:s oktoberprognos kommer skatteintäktsutvecklingen 2017 uppgå till 4,4 procent samtidigt som nettokostnadsutvecklingen enligt delårsprognosen väntas uppgå till 5,5 procent. Under 2018 väntas skatteintäkterna öka med 3,1 % jämfört med oktoberprognosen för 2017 medan nettokostnaderna budgeterats öka med 2,0 % 2018 jämfört med delårsprognosen för Men åren därefter är trenden att nettokostnadsökningen väntas bli högre än skatteintäktsökningen. Anledningen är främst de budgeterade resultatförsämringarna till följd av de stora planerade utbyggnader av vårdboenden inom äldreomsorgen som innebär utökade driftskostnader från och med 2019 men därtill kommer även ökade pensionskostnader samt den budgetmässigt stora investeringspuckel kommunen står inför. Investeringar kommande år ökar avskrivningskostnaderna och i takt med att ränteläget väntas normaliseras ökar även räntekostnader för gamla och nya lån. 11

15 Övergripande ekonomisk bedömning Skatteintäkter och generella statsbidrag Kommunens huvudsakliga finansieringskälla för den verksamhet som bedrivs kommer från skatteintäkter och generella statsbidrag. Skatteintäkterna påverkas av en mängd olika faktorer men något förenklat avgörs de dels av storleken på beskattningsbara löner, förmåner och bidrag, pensioner m.m., dels på det statliga utjämningssystemet men också till stor del av nivån på den kommunala skattesatsen som varje kommun beslutar om. Den kommunala skattesatsen i Båstad uppgår till 20,23 kronor per hundra kronor. Den genomsnittliga skattesatsen i riket är 20,75 kronor och i Skåne län 20,61 kr. Skattesatsen i Skånes kommuner varierar från allt mellan 18,50 kr och 22,26 kr. Ökad kommunalskatt med 1 kr motsvarar för Båstads kommun ökade skatteintäkter om 33 mkr. Båstads skatteintäkter och generella statsbidrag är utifrån Sveriges kommuner och Landstings prognos i oktober 2017 beräknade att uppgå till ca 748,7 mkr för år Det innebär en ökning jämfört med bokslutet för 2016 på 4,4 procent. Prognosen för ökningen 2018 jämfört med budget 2017 pekar på 3,1 procents ökning till viss del med anledning av ökad befolkning. Därefter tyder prognoserna, vid oförändrad befolkning, på skatteintäktsökningar med ca 3 procent årligen. Investeringar, medfinansiering till statlig infrastruktur och exploatering Investeringstakten bedöms öka de kommande åren. Under ligger nettoutgifter om drygt 556 mkr budgeterade. Av dessa härrör drygt 456 mkr till olika skattefinansierade investeringar. Vidare härrör 154 mkr till olika VA relaterade investeringar. Försäljning av tomter inom olika exploateringsområden väntas netto inbringa inkomster om ca 54 mkr som finansiering av de investeringsutgifter exploatering av nya områden för med sig. Skattefinansierade investeringar Av investeringarna kopplade till kommunens skattefinansierade verksamhet är merparten relaterade till gatu park och fastighetsinvesteringar. Övriga stora investeringsområden är inom IT och skolverksamhet. VA investeringar De på senare år höga investeringarna inom VA verksamheten har berott på arbeten med att förbättra VA nätet för en tryggare VA försörjning samt på grund av utbyggnad av nya exploateringsområden och förberedelser inför framtida nya områden. Att investeringsnivåerna även framöver fortsätter ligga kvar på höga nivåer i budgeten för beror på att arbetet med att trygga kommunens framtida vattenförsörjning fortsätter samtidigt som anslutningar till nya exploateringsområden fortsätter. Investeringar inom VAverksamheten ska inte finansieras med hjälp av skattemedel utan av VA kollektivet via VA avgifterna. 12

16 Övergripande ekonomisk bedömning Självfinansieringsgrad (%) Prognos 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Skattefinansierade investeringar VA-investeringar Självfinansieringsgrad är ett finansiellt nyckeltal som visar hur stor andel av investeringarna som kommunen klarar av att finansiera med skattemedel, dvs. resultat och avskrivningar inom den skattefinansierade verksamheten. Utgifterna för investeringar som ska finansieras via skattemedel (146 mkr) i budget 2018 är för omfattande för att kunna finansieras av de budgeterade avskrivningarna och resultatet. Därmed uppnår kommunen budgetmässigt inte det finansiella målet om att självfinansiera de skattefinansierade investeringarna till 100 procent under 2018 utan enbart till 44 procent. Sett över perioden uppnås inte en högre självfinansieringsgrad än 41 procent. Avskrivningar och upplösningskostnader Som en följd av planerade investeringar under kommande treårsperiod kommer de budgeterade avskrivningarna och upplösningskostnaderna för bidrag till statliga infrastrukturinvesteringar att öka markant. Av diagrammet till höger framgår att ökningen till viss del är kopplad till VAinvesteringar. Dessa avskrivningskostnader belastar VA kollektivet och ska därmed inte påverka kommunens ekonomi beträffande skattefinansierad verksamhet. Upplåning Kommunens upptagande av nya långfristiga lån har ett starkt samband med storleken på investeringsutgifterna och till kommunens förmåga att självfinansiera dessa investeringar med egna medel. På senare år har nyupptagningen av lån ökat främst i och med investeringar i olika förbättringar och utbyggnad av VA nätet samt i och med medfinansiering av statlig infrastruktur. I och med de fortsatta investeringarna i VAnätet samt större fastighetsinvesteringar inom skattefinansierad verksamhet beräknas omfattande nyupplåning behöva ske även framöver. Simulering av lånebehov (mkr) Prognos 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Lån till skattefinansierad inv. 0,0 0,0-28,5 34,7 60,8 65,2 39,3 145,7 Lån till VA-investering 29,7 19,9 12,0 35,0 53,5 38,8 20,6 27,6 Lån till bidrag statlig infrastruktur 0,0 17,7 34,0 8,0-0,6 3,4-1,1-3,1 Lån till exploateringsåtgärder 1,9 0,0-16,8-4,6-17,3-23,2-23,2-7,3 Bidrag till förändrat kassaflöde -11,6-37,6 18,2 18,4-26,0 12,7 11,2-5,5 Summa förändring låneskuld 20,0 0,0 18,8 91,5 70,5 96,9 46,8 157,3 13

17 Övergripande ekonomisk bedömning Amorteringar Ett antagande om att samtliga nya lån kommer amorteras med en amorteringstid om 25 år har gjorts i budgeten. Amorteringar (mkr) Prognos 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Amorteringar 12,4 10,3 11,2 13,5 15,0 21,8 25,4 31,2 Räntekostnader Kommunens räntekostnader för rörliga lån har budgeterats med en räntesats som uppgår till 0,7 procent för 2018, 1,0 procent för 2019 samt 1,4 procent för Prognos Budget Plan Plan Räntekostnader (mkr) Räntekostnader 5,9 5,1 3,5 3,3 2,4 3,5 5,2 8,8 Prognosen för kommunens räntekostnader, avseende alla nya lån samt gamla med rörlig ränta, bygger på riksbankens prognos över reporäntans utveckling de kommande åren med tillägg för marginalpåslag från kommunens långivare. Soliditet Soliditeten anger hur stor del av tillgångarna som finansierats med eget kapital och är ett mått på den långsiktiga betalningsberedskapen. Om anskaffning av nya tillgångar i kommunen finansieras med hjälp av nya lån istället för med egna medel sjunker soliditeten. Som framgår under avsnittet upplåning ovan så klarar kommunen inte av att självfinansiera varken de skattefinansierade investeringarna eller nya VA investeringar. Därav väntas kommunens soliditet minska under perioden med anledning av att finansieringen av investeringarna istället sker genom nyupplåning. Kompensation för löne och inflationsökningar Löner För 2018 har 9,0 mkr sats av centralt för att täcka årets löneökningar för 9 månader. Detta motsvarar genomsnittliga löneökningar om ca 2,4 procent. Löneökningsmedel för resterande 3 månader finns avsatta i 2019 års plan och uppgår till 3,0 mkr. Verksamheterna får kompensation efter slutförda förhandlingar. En procents löneökning motsvarar ca 5 mkr på årsbasis. Inflation SKL uppger i sin oktoberprognos 2017 att inflationen beräknas uppgå till 1,8 procent 2018, 2,3 procent 2019 och 2,8 procent Kompensation för detta har inte getts i de ekonomiska ramarna till verksamheterna för

18 Övergripande ekonomisk bedömning Resultatanalys budget 2018 och plan Händelse (förändring jmf med föregående år) (tkr) Budgeterat resultat året innan Skatteintäkter Pensioner Avskrivningar Räntekostnader Förändring övriga finansiella poster Löneökningar Förändringar verksamhet (politiska prioriteringar) Budgeterat resultat Sammanfattande kommentar och reflektion 2018 Skatteintäkter Kommunens skatteintäkter och generella bidrag samt fastighetsavgiftsintäkter är budgeterade att öka med drygt 33 mkr 2018 jämfört med budget Denna summa inkluderar utökade statsbidrag i form av regeringens satsning på mer resurser i välfärden, de s.k. välfärdsmiljarderna till kommun och landsting. Den relativt stora ökningen av skatteintäkter jämfört med budget 2017 beror dels på ett budgeterat ökat invånarantal på +284 invånare. Denna befolkningsökning utgör ca 14 mkr av de ökade skatteintäkterna. En annan anledning till de ökade intäkterna är fastighetsavgiften som ökar med nästan 6,5 mkr. Pensionskostnader Kommunens budgeterade pensionskostnader ökar kraftigt (ca 9 %) till 2018 för att därefter ligga still 2019 och därefter fortsätta med en årliga kraftigt ökningstakt. Under 2018 ökar kostnaderna inom samtliga delar av pensionen, för befintliga arbetstagare, för pensionerade arbetstagare men särskilt för arbetstagare berättigade till förmånspension. Anledningen bakom de kraftigt ökade kostnaderna för förmånsbestämd pension beror på att den förväntade ökningen av inkomstbasbeloppet 2018 är relativt låg vilket får till följd att fler arbetstagare blir berättigade till förmånsbestämd pension samtidigt som kostnaderna för de redan berättigade ökar. Omvänt gäller 2019 när inkomstbasbeloppet väntas öka relativt mycket. En ytterligare orsak till framtida ökande förmånsbestämda pensionskostnaderna är specifika lönesatsningar som görs på vissa personalgrupper som idag ligger strax under gränsen till att bli berättigade för förmånsbestämd pension, exempelvis lärare. Verksamhetskostnader I budget 2018 genomförs olika budgetmässiga kostnadsminskningar och omprioriteringar i verksamheterna som uppgår till nästan 12 mkr. Samtidigt tillförs verksamheterna drygt 28 mkr för att täppa till befintliga underskott eller i form av olika satsningar och verksamhetsutökningar. Sammanlagt utökas alltså kommunens budgeterade verksamhetskostnader (exklusive löneökningar) med nästan 16 mkr. Därtill kommer löneökningskostnader som under 2018 uppgår till drygt 12 mkr. Förutsatt att planerade effektiviseringar och besparingar kan genomföras och att andra mer eller mindre kända verksamhetsförändringar inte blir alltför kostnadsdrivande, ser utsikterna för kommunens budgeterade resultat som helhet ändå relativt goda ut för Det budgeterade resultatet uppgår till +15,4 mkr vilket innebär att det finansiella målet om ett resultat som uppgår till minst 2 procent utav skatteintäkter och generella bidrag ser ut att kunna uppnås detta år. 15

19 Övergripande ekonomisk bedömning För kommunens andra finansiella mål, som innebär att investeringar inom skattefinansierad verksamhet ska kunna finansieras med skatteintäkter, ser det däremot betydligt svårare ut att uppnå. Självfinansieringsgraden budgeteras uppgå till ca 44 procent vilket är knappt hälften av målet på 100 procent. Totalt budgeteras investeringsutgifterna uppgå till drygt 196 mkr varav ca 50 mkr avser avgiftsfinansierad verksamhet. Detta innebär att finansieringen av nya investeringar under 2018 sannolikt kommer behöva ske via upptagande av nya lån. Sammanlagt uppskattas lånebehovet kopplat till kommunens samtliga nyinvesteringar uppgå till ca 120 mkr varav strax över hälften avser skattefinansierad verksamhet och resterande del avgiftsfinansierad (VA) verksamhet. Den samlade låneskulden (långfristiga lån) vid slutet av 2018 uppskattas därmed uppgå till över 500 mkr. Ränteläget förväntas i enlighet med riksbankens prognos för reporäntan vara fortsatt låg under Detta skapar ett förmånligt ränteläge för kommunen. Ungefär hälften av kommunens befintliga lån debiteras utifrån rörlig ränta. Ränteberäkningar på nya lån och omsättning av gamla lån beräknas i budgeten utgå från rörlig ränta även om en del av dem i praktiken sannolikt kommer tecknas till fasta räntevillkor. Genomsnittsräntan under 2018 är enligt budgeten 0,7 % I takt med att nya investeringar genomförs under budget och planåren kommer volymen på de lån som genererar räntekostnader att öka samtidigt som räntesatsen enligt riksbankens prognoser succesivt också väntas öka från slutet av 2018/början av Detta kommer i så fall ge avsevärda ökningar av kommunens totala räntekostnader jämfört med dagsläget. Samtidigt väntas även avskrivningskostnaderna öka när planerade investeringar genomförts. Räntekostnader på lån och avskrivningskostnader för investeringar kopplade till avgiftsfinansierad verksamhet belastar dock inte kommunens resultat för den skattefinansierade verksamhet. De ska täckas av via VA taxan och finansieras därmed av VA kollektivet. För åren tyngs kommunens planerade resultat, förutom av ökade ränte och avskrivningskostnader från den höga planerade investeringstakten, även av verksamhetsutökningar i form av planerade utbyggnader/nybyggnationer av vårdboenden. Dessa beräknas utöka kommunens driftskostnader med drygt 16 mkr fram till Samtidigt väntas lönekostnaderna varje år öka med drygt 3 % (dvs ca mkr årligen). Även pensionskostnaderna fortsätter att öka. Sammantaget sätter ovanstående kostnadsökningar succesivt en allt högre press på kommunens planerade resultat under 2019 och frammåt. För 2019 planeras ett resultat på nästan +15 mkr för att sedan 2020 falla ner till ca 5 mkr och därefter bli närmare noll Dessa planerade resultat bygger dock på de förutsättningar och antaganden som angetts ovan, bland annat att budgeterade och planerade investeringar genomförs och därmed ger upphov till prognostiserade behov av utökat lånefinansiering med medföljande räntekostnader. Att ränteutvecklingen följer Riksbankens prognos för reporäntan, att planerade utbyggnader av vårdboenden inom äldreomsorgen genomförs som planerat. Dessa kostnadsökningar är mer eller mindre specifika och därmed relativt kända just för Båstads kommuns ekonomi. Därtill kommer demografiska utmaningar som bland annat Sveriges kommuner och landsting flaggar för i sina prognoser över den närmsta framtiden. Om så blir fallet och om skatteintäkter och generella bidrag med anledning av konjunkturförändringar eller statens inverkan inte ökar, eller avgiftsfinansieringen av verksamheten inte utvidgas, torde intäktsförstärkning i form av skattehöjningar kunna aktualiseras. Alternativet är annars ytterligare kostnadsminskningar/effektiviseringar inom kommunens befintliga verksamheter för att undvika en än mer utvidgad urholkning av kommunens finanser. 16

20 Sammandrag av drift- och investeringsbudgetar Sammandrag Driftbudget Budget Budget Plan Plan Tkr Kommunfullmäktige varav skolpeng, barnoms./grundsk varav skolpeng, gymnasium varav hemvårdspeng varav boendepeng Valnämnd Överförmyndare Revision Kommunstyrelsen varav kommunstyrelse varav kommunledningskontor varav teknik & service varav samhällsbyggnad varav bildning & arbete Utbildningsnämnd varav utbildningsnämnd varav barn & skola varav bildning & arbete Vård- och omsorgsnämnd varav vård- och omsorgsnämnd varav vård & omsorg Myndighetsnämnd varav myndighetsnämnd varav teknik & service varav samhällsbyggnad Delsumma varav inflationskompensation Löneökning Löneökning Löneökning Löneökning Reserv för demografi Övrigt, finansiering Summa Skatteintäkter o bidrag RESULTAT , , , Investeringsbudget Tkr Skattefinansierad investering Medfinansiering statliga infrastruktursatsningar Avgiftsfinansierad investering (netto, inkl anslut.avg.) Exploateringsverksamhet TOTALT (inkl. exploatering och medfinansiering)

21 Resultatbudget Resultat och finansieringsbudgetar Mkr Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021 Plan 2022 Verksamhetens nettokostnader -693,5-712,7-739,4-758,4-777,0 Avskrivningar -60,7-63,2-67,9-70,4-67,6 varav avskrivningskostnader VA -11,7-13,3-14,4-15,1-15,2 varav medfinansieringskostnader st.infrastr. -3,1-3,1-3,1-3,1-3,1 Verksamhetens nettokostnader -754,2-775,9-807,3-828,8-844,6 Skatteintäkter 665,6 688,9 715,1 743,0 770,9 Generella bidrag och utjämning 106,3 105,8 104,3 97,0 92,9 Finansiella intäkter 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 Finansiella kostnader -4,2-5,9-9,5-16,7-20,0 Resultat före extraordinära poster 15,4 14,9 4,5-3,6 1,1 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 15,4 14,9 4,5-3,6 1,1 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 Finansieringsbudget Mkr Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021 Plan 2022 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 15,4 14,9 4,5-3,6 1,1 Justering för avskrivningar (skatt.fin) 45,9 46,8 50,4 52,2 49,4 Justering för avskrivningar (avgift.fin) 11,7 13,3 14,4 15,1 15,2 Justering för upplösningsk. (st. med.fin) 3,1 3,1 3,1 3,1 3,1 Justering för gjorda/ianspråktagna avsättn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändring av fordringar och skulder (expl) 23,2 23,2 7,3 4,0 4,0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 99,3 101,3 79,7 70,8 72,7 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Nettoinvesteringar, skattefinansierade -139,6-112,5-195,3-129,6-31,4 Medfinansiering statlig infrastruktur -6,5-2,0 0,0 0,0-4,5 Nettoinvesteringar, va -65,7-43,6-44,4-0,5-13,0 Försäljningar/övrigt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Anslutningsavgifter VA 15,2 9,7 2,4 3,6 1,8 Kassaflöde från investeringsverksamheten -196,6-148,4-237,3-126,5-47,1 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nya lån 118,8 72,2 188,5 91,7 12,1 Amorteringar -21,8-25,4-31,2-36,4-38,0 Ökning (-)/minskning (+) långfr fordringar 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 97,2 47,1 157,6 55,7-25,7 Årets kassaflöde 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Likvida medel vid årets början 17,0 17,0 17,0 17,0 17,0 Likvida medel vid årets slut 17,0 17,0 17,0 17,0 17,0 18

22 Balansbudget Balansbudget Mkr Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021 Plan 2022 Anläggningstillgångar 1 172, , , , ,0 Omsättningstillgångar 125,8 102,5 95,2 91,2 87,2 - varav likvida medel 17,0 17,0 17,0 17,0 17,0 SUMMA TILLGÅNGAR 1 297, , , , ,3 Eget kapital 505,6 520,5 525,0 521,4 522,5 - varav årets resultat 15,4 14,9 4,5-3,6 1,1 Avsättningar 20,4 20,4 20,4 20,4 20,4 Långfristiga skulder 565,8 612,5 769,8 825,2 799,3 Kortfristiga skulder 206,2 206,2 206,2 206,2 206,2 Summa skulder 771,9 818,7 976, , ,4 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1 297, , , , ,3 19

23 Investeringar Budget Budget Plan Plan Plan Plan Kod Tkr KOMMUNLEDNINGSKONTOR 1001 Möbler och teknisk utrustning Läsplattor politik Kundcenter E arkiv Inventarier (VoO) Inventarier, arbetsmiljö barnomsorg Inventarier, arbetsmiljö grundskola Inventarier ny förskola Förslöv (nya Skogsbyn) Lärararbetsplatser Inventarier vuxenutbildning Individ och familj, barn/vuxna möbler Inventarier arbetsmarknad Inventarier/möbler gymnasieskolan Läsplattor och mjukvara till ungdomsråd Arkiv Webb/E tjänster Serverplattform IP Telefoni Ombyggnad/vidarutbyggnad av nät Pc Pc programvaror Automatisering av användarkonton och processer Verksamhetsstödssystem Singel sign on (SSO) It säkerhet Backup lösning/hög tillgänglighetslösning Automatisering av mobila enheter E handel Uppgradering av operativsystem Uppgradering av office programvaran 1000 SUMMA KOMMUNLEDNINGSKONTOR TEKNIK & SERVICE Skattefinansierad verksamhet Räddningstjänst 1406 Räddningsfordon Skyddsutrustning Räddningsutrustning Personlarm 176 Måltid 1920 Ram Måltid Gata 3000 Ram Gata Trafiksäkerhetsprogram inkl statsbidragsberättigade åtgärder Trygghetsåtgärder gångtunnel Lyckantorget GC vägar GC väg Järnvägsbanken Utbyte armaturer gatubelysning, energibesparing Mätbar gatubelysning Reinvestering asfaltsbeläggning Toppbeläggning väg Torekov 98: Väg, GC Väg och Parkering, Trollbäcken Gata (medfinansiering statlig infrastruktursatsning) 3003 Kattegattsleden Köpmansgatan upprustning GC väg Förslöv Fogdarp GC väg Västra Karup Grevie Summa Gata (medfin. statlig infras.satsning) Park 4900 Ram Park/lekplats/strand Dahlmanska Tomten Brunnsparken Lejontrappan Ludvig Nobels park

24 Budget Budget Plan Plan Plan Plan Kod Tkr Sankta Toras park Temalekplatser Renovering offentliga toalettbyggnader Klimatsäkring utredning/åtgärder Tillgänglighetsanpassning Båstad torg Ombyggnad väg och parkeringsytor hamnområdet i Båstad Upprustning lekplatser 327 Fritid 1460 Ram fritidsanläggningar Ombyggnad lekpool Malenbadet Allvädersanläggning Örebäcksvallen Tillbyggnad brygga Torekov Omklädningsrum Malenbadet Toaletter Skåneleden 0 Hamn 1950 Ram hamnverksamhet (Torekov) Övrigt 1461 Utbyte fordon Fastighet 1403 Kameraövervakning Passagesystem/skyddsåtgärder Ram Fastighetsservice Energieffektivisering, ventilation samt arbetsmiljö Datanät, kablage, övervakning Carport brandstationen i Båstad Förskola Skogsbyn Ombyggnation Förslövs skola F Oförutsett (ombyggnation Bjäredalen) Ny avdelning Klockarebyns förskola, Västra Karup Ombyggnation Västra Karups skola Ny F 6 skola Båstad (Laholmssamarbete?) Ny F 6 skola Grevie Reinvestering fastighetsbestånd Utemiljö och lekredskap T&S Summa (Skattefinansierad verksamhet) T&S Summa (Skattefinansierad verksamhet) Medfin : Arbeten utförs på Brandstationen Båstad samt Brandstationen i Förslöv 2019 Arbeten utförs på Malens förskola samt Äppelbyn, Päronbyn och Vitsippan TEKNIK & SERVICE Taxefinansierad verksamhet Reinvesteringar 6000 Ram Ram samordning Vattenledning Annas väg Projektering Serviser Hagalundsgatan/ Hagagatan Avstängningsventiler Brandposter Ekorrvägen Bjärevägen Heimers gata Karstorpsvägen Fjärdingsmanvägen Relining spillvatten Båstad Slammarpsvägen Slättarödsvägen etapp Slättarödsvägen etapp Avloppsrening Dricksvattenproduktion

25 Budget Budget Plan Plan Plan Plan Kod Tkr Landsbygdsinvesteringar 6008 Ängalag, vatten+spillvatten Lyavägen, vatten+spillvatten Förslöv/Vadebäck, vatten+spillvatten Margeretetorpsvägen Nyinvesteringar 6004 Ängstorp, nytt reningsverk Ledning till Ängstorp Driftövervakning Dricksvattenproduktion Nytt tillstånd Torekovs RV Serviser, V S D Mätning V S D Skalskydd Åtgärder enl. saneringsplan Säkerhetsbarriär (UV ljus) Åtgärder enl dagvattenplan Ny vattenledning Hallandsvägen Reservkraft Eskilstorp VV 250 Reservkraft mobil, generell 250 Samlingskammare, Eskilstorp VV Vattentankstationer Åtgärder för stigande havsnivå pstn Båstad Åtgärder för stigande havsnivå Torekov RV Skottorp, nytt vattenverk Exploatering VA 5004 Heden exploatering Förslöv 2:4 exploatering Grevie skoltomt Ledningsrätt Håle 3: Exploatering Åstad Bas Va inv Exploatering Grevie Böske Va Exploatering Trollbäcken VA Dagvattenåtgärder Förslöv T&S Summa (Taxefinansierad verksamhet) (NSVA har ingen plan för investeringar för åren ) Anslutningsavgifter 5204 Anslutningsavgifter Förslöv/Vadebäck Anslutningsavgifter Ängalag Anslutningsavgifter Lyavägen 955, Anslutningsavgifter Östra Karup Anslutningsavgifter Heden/Hemmeslöv Anslutningsavgifter Förslöv verks.omr Anslutningsavgifter Åstad v omr Anslutningsavgifter Trollbäcken Anslutningsavgifter Margretetorpsvägen Anslutningsavgifter Förslöv 2: Övriga anslutningsavgifter Summa Anslutningsavgifter

26 Budget Budget Plan Plan Plan Plan Kod Tkr TEKNIK & SERVICE Exploateringsområden (Ej VA) 8005 Östra Karup 6:7 (Etapp 1) Skattefinansierade investeringar inom Östra Karup projekt 5301 Gator (ägs av kommunen) Grönområden/park (ägs av kommunen) 200 Summa skattefin. investeringar "Östra Karup" Övrig exploateringsverksamhet "Östra Karup" 8005 Tomtförsäljning Summa Övrig exploateringsverksamhet "Östra Karup" Grevie "Skoltomt" Övrig exploateringsverksamhet "Grevie Skoltomt" 8026 Rivnings och planutgifter Tomtförsäljning Summa Övrig exploateringsverksamhet "Grevie Skoltomt" Heden, Hemmeslöv 10:10 Skattefinansierade investeringar inom Heden, Hemmeslöv 5307 Vägar Belysning 5407 Grönområden/park (ägs av kommunen) Lekplats Summa Skattefin. investeringar inom Heden, Hemmeslöv Övriga exploateringsutgifter Tomtförsäljning Summa Övrig exploateringsverksamhet "Heden, Hemmeslöv" Förslöv 2:4 Skattefinansierade investeringar inom Förslöv 2: Vägar Belysning Grönområden/park (ägs av kommunen) Lekplats i Förslöv Summa Skattefin. investeringar inom Förslöv 2: Övrig exploateringsverksamhet Förslöv 2: Diverse exploateringsutgifter Tomtförsäljning Summa övrig exploateringsverksamhet Förslöv 2: Förslöv Väster, verks. Omr. (Vistorp industriområde) Skattefinansierade investeringar Vistorp industriområde 5306 Vägar Vägar (investeringsbidrag) Summa Skattefin. Investeringar Vistorp industriområde Intäkter Området kring Båstads nya station Skattefinansierade investeringar 3105 Mellanvägen/Karupsvägen Stationstorget (del 2) andra sidan inre kustvägen Summa skattefin. Investeringar Medfinansieringar statlig infrastruktur 3119 Bullerskydd järnväg (Trafikverket äger) Summa Medfin. statlig infrastr Övrig exploateringsverksamhet Oförutsett projektet helhet Summa Övrig exploateringsverksamhet Intäkter tomtförsäljning Strategiska markinköp (markförsörjning) 8102 Övriga markinköp Ospec exploateringar 8099 Kostnader Intäkter T&S Summa (Exploateringsområden ej VA) Skattefin T&S Summa (Exploateringsområden ej VA) Medfin T&S Summa (Exploateringsområden ej VA) Övr. Expl