Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress: Södra vägen Telefon: 0431-81 000 Fax: 0431-122 90 www.angelholmssjukhus.se Postgiro: 1918532-1 Organisationsnummer: 23 21 00-0255

Innehållsförteckning Bakgrund Syfte Metod införande uppföljning Resultat Sammanfattning sid.2 sid.3 sid.4 sid.4 sid.6 sid.7 sid.12 2

Bakgrund Hösten 2004 fick jag höra talas om Patient Närmre Vård (PNV) via en artikel i Vårdförbundet. Arbetsmodellen tilltalade mig mycket och jag gjorde en del efterforskningar. Jag kontaktade Marianne Inde vid Karlstad Lasarett som hade infört denna modell på den avdelning som hon då tjänstgjorde på som avdelningschef. PNV är alltså en arbetsmodell som innebär att sjuksköterskan och undersköterskan får möjlighet att vara närmre patienten under arbetstiden genom att en stor del av vårdens administration överförs till en person, en receptionist alternativt en expeditionsundersköterska som ansvarar för avdelningens sambandsfunktioner som telefonväxel, patientflödet och den rondadministration som sjuksköterskan inte själv måste utföra. Avdelningsexpeditionerna, dvs. sjuksköterskans traditionella arbetsplats har ersatts av patientnära arbetsplatser, så kallade moduler, där hon/han i lugn och ro nära sina patienter kan utföra den vård-dokumentation, de telefonsamtal och den övriga planeringen som krävs för patienten. Det skapas större möjligheter för sjuksköterskan att aktivt delta i den patient nära vården, hon/han får ett större helhetsperspektiv i vårdarbetet, lär känna sina patienter bättre vilket leder till en i förlängningen större effektivitet i vårdkedjan. Vårdteamet kring patienten utvecklas genom det intima samarbetet mellan medarbetarna. Utvecklingen av patientvården går framåt till förmån för stor delaktighet och stort personligt ansvarstagande i teamet. I 2 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) står det att målet för all hälso- och sjukvård är en god hälsa och en vård för alla på lika villkor för hela befolkningen. I 2a HSL kan vi läsa att vården skall vara av god kvalitet och tillgodose patienters behov av trygghet och att behandlingen skall bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet samt så långt det är möjligt utformas och genomföras med patienten. Varje situation eller möte med en patient är unikt och omvårdnaden kring patienten utformas därför individuellt. I Socialstyrelsens allmänna råd om omvårdnad inom hälso- och sjukvård (SOSFS 1919:17) står det att syftet med omvårdnad är att stärka hälsa, förebygga sjukdom och ohälsa, återställa och bevara hälsa utifrån patienters individuella möjligheter och behov, minska lidande samt ge möjlighet till en värdig död. I PNV arbetar teamet ute hos patienten och får betydligt fler möten med patienten. Dessa möten ger ökade möjligheter för patienten att aktivt själv deltaga i omvårdnaden under och efter sin sjukhusvistelse. I intervjuer med 3

patienter (Patienters upplevelse av delaktighet i vården. T Kiessling, K Kjellgren, 2004) har det framkommit hur viktigt det är med behov av samtal, behov av kontinuitet i kontakten med vårdpersonalen och behov av kontroll. Syfte syftet med att införa PNV var: att öka patientens delaktighet i vården att i en nära relation med patient/anhörig ge professionell vård att effektivt använda kompetens där den bäst behövs att förbättra arbetsmiljön för vårdpersonalen Metod - Införande PNV introducerades första gången för medarbetarna på avdelning 15 på en arbetsplats träff i november 2004. Den gången var det mest som en allmän information om en arbetsmodell. Denna informationen upprepades vid varje arbetsplatsträff och mynnade så småningom ut i diskussioner, kunde detta vara ett bra sätt att arbeta på? I februari 2005 åkte vi 15 personer från Vårdenheten ( avd 15 ingick då i Vårdenheten som bestod av 5 vårdavdelningar) till Karlstads lasarett för att göra studiebesök på avd 6 där de hade arbetat i PNV under några år för att förkovra oss i vad detta egentligen var. Vi hade många frågor med oss som vi sökte svar på. Väl hemma igen fortsatte våra diskussioner på arbetsplatsträffarna. PNV fick en stående punkt på listan. I november 2005 hade vi två utbildningsdagar kring PNV. Syftet med dessa dagar var: -Uppstart av något nytt -Ge alla samma information kring PNV 4

-kommunikation -Att komma en dag närmre framtidens sätt att bedriva omvårdnad. Medarbetarna delas på två dagar för att inte gruppen skulle bli för stor. Marianne Inde kom tillsammans med en sjuksköterska och en receptionist till oss och berättade om PNV, vi hade öppna föreläsningar under förmiddagen där medarbetare från hela sjukhuset kunde närvara. Det var viktigt för oss att alla på avdelningen fick höra samma sak som vi hade hört i Karlstad. Eftermiddagen ägnade vi åt avdelningen där vi hade en konsult till vår hjälp att prata kring kommunikation. Kommunikationen är en mycket viktig del i PNV. Vi valde att använda oss av transaktionsanalysen, denna gicks igenom och vi övade oss på olika sätt att kommunicera. Jag hade tillsammans med sektionsledar na på avdelningen gjort en djupdykning i vad det var vi behövde arbeta mer med innan vi kunde starta med PNV. Vi hittade fem områden som vi behövde arbeta med: ronden receptionen omvårdnad schema/bemanning lokaler Innan medarbetarna fick välja vilken eller vilka grupper de ville arbeta i satte vi upp spelregler för hur vi skulle bete oss mot varandra när vi arbetade vidare. Medarbetarna delades in i grupper och fick tillsammans komma fram till vad de tyckte var viktigt. Det som kom fram redovisades sedan för hela gruppen och resultatet kan summeras med några ord: lyhördhet ärlighet olikheter viktiga Varje medarbetare fick några post-it lappar där de fick skriva sitt namn och sedan klistra upp under det område de ville arbeta djupare med. På så vis fick slumpen avgöra hur grupperna blev till. I alla grupper fanns representation av både undersköterska och sjuksköterska. Innan vi avslutade dagen sattes också datum för införandet av PNV vilket blev 2006-04-03. Grupperna startade och arbetade intensivt under ca 4-5 mån. Varje grupp hade en pärm där alla kunde läsa hur det tänktes och vad de hade diskuterat. Resultaten presenterades på arbetsplatsträffar, vi hade bestämda datum som var 5

till för beslut och som var kända i förväg för alla så att de kunde välja att närvara eller inte. I mitten på mars hade alla grupper arbetat fram resultat och vi hade fattat beslut om hur vi ville att det skulle vara vid införandet. Ett viktigt beslut var att vi skulle arbeta i parvård. Söndagen den 2 april 2006 var vi några från avdelningen som ställde i ordning så vi kunde starta morgonen därpå. Och det gjorde vi! De första veckorna förde vi dagbok i varje modul om hur det hade fungerat i paren och hela teamet. -uppföljning Uppföljningen av PNV gjordes i januari 2007. Vi använde oss av verktyget Systemiskt möte eller 6-punktsmodellen som den också kallas. Detta är en metod där individer i komplexa organisationer lär sig att prata samma språk så att alla arbetar mot samma mål. Vi visste inte säkert om denna metod var optimal för att användas till uppföljning men bestämde oss för att prova. Personalen delades upp i två gruppen där varje grupp hade en heldag kring detta. Metoden utgår från en berättelse av en medarbetare, i detta fall handlade berättelsen om då-nu i relation till PNV. Efter berättelsen får gruppen ställa frågor till berättaren, det ska vara raka, utforskande frågor, inga värderingar eller lösningar. Efter detta diskuterar gruppen vad de har hört och kommit fram till. Under hela tiden finns en handledare med som hjälper gruppen att se olika mönster och val. Efter gruppen får berättaren komma tills tals igen och kommentera de förslag och bakomliggande resonemangen. Under hela tiden har chefen/sektionsledarna suttit tysta och lyssnat på det som sagts. Efter berättaren kommer cheferna in och summerar vad de har hört, de kan också komma med förslag till handlingsplaner både på kort och lång sikt för att förbättra. 6

Resultat Syftet med uppföljningen av PNV var att veta: - Var är vi? - Vad har varit bra? mindre bra? - Vilka erfarenheter ska vi ta med oss till nästa avdelning? Sammanställning från Utvecklingsdag 1, Avdelning 15-2007-01-10 1. Berättaren ca 5 minuter: Karin berättar om PNV: 3 april, 2006 startade avdelningen med PNV vilket innebär att varje par har hand om 6-7 patienter. Reception inrättades och bemannades med usk vilka tog över en del systeruppgifter (bl a telefon). Dagbok skrevs efter varje arbetspass vad hade fungerat bra och vad hade inte fungerat, idag har vi slutat skriva dagbok. Hade en känsla av att vi pratade mer om varandra än med varandra. Efter ett möte lärde vi oss lyssna på varandra. Fördelar med PNV mer delaktig i vården av patienterna. Har hand om 6-7 patienter och gör allt med dem, känner patienten. Ligger ibland ett steg före, vet vad de vill ha, patienten behöver inte ringa på oss så ofta. Nu glad och positiv personal på avdelningen glädjen är jätteviktig! Innan PNV usk jobbade ute på golvet, ssk satt på exp. och dokumenterade och pratade i telefon. Kände inte ssk så bra. Förstår inte hur vi kunde jobba så vill ej gå tillbaks till det. 2. Gruppen ställer frågor till berättaren: Gruppen ställer frågor som rör varför vi pratar om varandra, om att ge och ta kritik, omvårdnaden av patienterna, mer tid till patienterna och ronden. Ställer också frågor rörande delaktighet, kunskapsutbyte och stress. 3. Vilka mönster/val finns i berättelsen Mycket kretsar kring ssk, usk ändrar inte så mycket i sitt arbete. Förståelsen har ökat för varandras arbete, samarbetet blivit bättre och delaktigheten större Kommunikation vi måste prata med varandra, inte om varandra. Stressigt vid ronden. Lär av varandra och förståelse för varandras arbete, bättre samarbete. Mer tid till patienterna. Receptionisterna tar hand om telefonen. 7

4. Förslag till alternativ handling Läkarkommunikation läkarna måste säga till om något förändras. Gula listor fylls ej i, signeras inte. Viktigt att alla skriver signatur och datum. US-pärm finns inte idag. Detta finns i datorn (DocControl). Alla måste kunna hitta dem lätt. Mer utbildning i att hitta dokument i datorn. Rondarbetet vill att ronden ska vara färdig kl 11.00 för att hinna med. Har tidigare varit så men nu många nya läkare och informationen har inte nått dem. Informera läkarna. Elever tar mycket tid. Vad gör vi åt detta? 5 Sammanfattningsvis: PNV förändring för både usk och ssk? Hur lyckats med PNV är en bra bit på väg. Kommunikationen kan bli bättre. Våga ge och ta kritik. Andra forum dagbok etc. Ronderna behöver förbättras. Läkarna måste med Rond vid modulerna? Rutiner remisshantering. Hur introducera studenterna i PNV. Uppdatering DocControl, lab handbok etc. utbildning Prioriteringar i stressiga situationer är det skillnad mot tidigare? Bättre kommunikation Ökad förståelse för varandras arbetssituation prata med varandra mer. Bättre planering av arbete/raster. Modulerna. 6. Nu kommer berättaren in igen Det är mina tankar som framkommit. Ssk är mer delaktiga i vården nu och vi jobbar tillsammans, alla är jättegulliga och hänsynsfulla. Det är stressigt efter ronden och ssk ska kanske gå på lunch först eftersom vi har 45 min rast (ssk 30 min). Svårt att hitta dokumenten i datorn. Systemsättarna 8

Vi har lyckats med PNV, det finns saker vi måste arbeta med, inte helt framme ännu. Kommunikationen får inte sluta prata med varandra. Ronderna jobba vidare med detta. Elever. Uppdatering av dokumenten på nätet. Utbildningar. Stressigt skillnad från nu och då? kommunikation. Förståelse för varandras arbetsuppgifter. Nya rutiner för blanketter. Mest förändring för ssk? Tror att det är stor förändring även för usk. VAD KAN JAG GÖRA HÄR OCH NU VAD TAR JAG MED MIG Kommunikation prata med varandra. Fråga vad har jag gjort, vad har jag för del i att det fungerat eller inte fungerat. Reflektionsmöten efter arbetet tidigare dagböcker. Viktigt, kanske ta fram dem igen. Vårdfilosofi/värderingsgrund det vi bestämt att vi ska vara mot varandra. Attityd till avvikelser. Dessa är till för att förbättra för patienten. Viktigt med uppföljning. De nya avd ska arb. enl. PNV. Vi vill ta med allt som varit bra. Alla vill arbeta enl. PNV. Modulerna måste kunna stänga om sig sekretess. Viktigt med bra placering, mitt bland patienterna. Sammanställning från Utvecklingsdag 2, Avdelning 15 2007-01-15 1. Berättare ca 5 minuter: PNV det är så har det ska vara! Innan PNV - ständiga avbrott, mycket sekreteraruppgifter och omständligt. Usk och ssk arbetade var för sig ingen kommunikation. Nu arbetar vi i team och planerar dagen tillsammans, är mer med nu känner patienterna bättre. Dokumentationen går snabbare eftersom vi inte blir avbrutna. Vi har stor hjälp av receptionen som bl a tar hand om telefonen, stämpling av remisser mm. 9

Hinner idag få ut raster och flexsaldot har minskat. Lugnare arbetstempo, arbetsmiljön ar blivit bättre. Vi har fått förståelse för varandras arbetsuppgifter och lärt känna varandra. Kommunikationen har blivit bättre. 2. Gruppen ställer frågor till berättaren: Gruppen ställer frågor som rör ronden, förändring i arbetet tillsammans med läkaren, tid för reflektion och kommunikation. Gruppen ställer också frågor om planering av arbetet, fördelar med PNV och usk-resursen. 3. Vilka mönster/val finns i berättelsen Patienten har kommit mer i fokus, har mer tid för dem och blir inte avbrutna. Jobbar tillsammans i team och får mycket hjälp av receptionisterna. A och O att kommunicera och prata med varandra, öppenhet för att få förståelse för varandra. Usk-resursens arbetsuppgifter tungt, sliter hårt. Samordning av spring -uppgifter ex lab prover. Se över rutiner. Modulerna. 4. Förslag till alternativ handling Kommunikation reflektion under dagen, stämma av med varandra, dagboken? Rutiner Gula listan, remisser, kylskåpsrundan Använd tavlan i receptionen Kommit av oss inför organisationsförändringen vi måste utföra vårt arbete så länge vi är kvar. 5. Sammanfattningsvis: KOMMUNIKATION Planera dagen Reflektera/kommunicera alla måste hjälpa till Resursen förbättras Få läkarna med, mer delaktiga Studenterna Rutinerna Ssk kan ta sina raster flextimmarna minskat Ssk dokumenterar mindre idag Vill inte gå tillbaks till gruppvård 10

6. Nu kommer berättaren in igen Kommunikation från båda sidor. Viktigt att man säger till även om det är jobbigt. Ibland måste man rensa luften. Receptionisten behöver också reflektion behöver få veta vad som är bra och som inte är bra. Viktigt med grovplanering av dagen ex raster. Det är inte alltid det håller men vi har planerat för det. Ändra rutiner (biståndshandläggares namn och telefonnummer, prov i kylskåp). Systemsättarna Viktigt att vi kommunicerar med varandra och att vi planerar dagen. Reflektion. Resursen vilken funktion ska resursen ha? Hur får vi läkarna med oss, göra dem mer delaktiga (ronder) Studenterna hur ska man få det att fungerar, i paret, när man har student? Arbetsmiljön blivit bättre, lugnare, inte så mycket hets, springer mindre och telefonen ringer mindre. Se över rutiner. Se över modulerna. VAD KAN JAG GÖRA HÄR OCH NU VAD TAR JAG MED MIG Kommunikation!!!! Prata med varandra. Våga vara mer öppen, inte gå på person utan på sak. Reflektion under hela dagen (dagboken). Modulerna stickvagnar till varje lag, lika innehåll och placering i läkemedelsvagnar. Skrivare kopplad till dator rätt placerad. Vad ska resurspersonen göra, hur ska de se ut framöver? 11

Sammanfattning Uppföljningen visar att vi har kommit en bra bit på väg i PNV men har en del att arbeta vidare med. Vi känner att vi idag kommunicerar på ett helt annat sätt mellan professionerna, vi vet idag varandras arbetsuppgifter och har en helt annan respekt för detta. Att tillsammans i teamet ansvara för ett antal patienter och göra allt med dessa gör att vi upplever att vi ligger steget före, vi ser patientens behov mycket tidigare än vi gjort innan. Alla avbrott som tidigare fanns är naturligtvis inte borta men vi har minskat dem betydligt. Sjuksköterskan får bara de telefonsamtal som hon/han ska ha, kan sitta i lugn och ro och göra den dokumentation som ska göras. Både sjuksköterskan och undersköterskan har fått en helt annan helhetssyn på patienten. Idag känner vi våra patienter betydligt bättre. Vi upplever också att patienten är mer delaktig i sin vård än tidigare, det är lättare att nå oss, prata med oss då vi hela tiden finns i närheten. Arbetsmiljön på avdelningen är klart förbättrad. Vi springer inte lika mycket som tidigare, det ringer mindre från patienterna, vi hinner ta ut vår rast och flexsaldot minskar! Det som har varit bäst med hela resan i PNV är att vi lärt oss att kommunicera med varandra mycket, mycket mer än tidigare, vilket både spar tid och energi. Ändå ser vi att vi har mer kvar att arbeta på för att det ska bli ännu bättre, vi måste också påminna varandra om hur viktigt det är att vi kommunicerar, att också våga säga ifrån när vi inte tycker det fungerar. PNV har lärt oss att vi hela tiden måste hålla innehållet levande, vi behöver hela tiden ifrågasätta om vi gör rätt saker på rätt tillfälle av rätt kompetens. Detta gör att PNV är en modell som ständigt utvecklar innehållet runt den tydliga ramen. Verksamheten på avdelning 15 kommer att flyttas till andra avdelningar under hösten och där kommer vi att få arbeta vidare tillsammans med andra medarbetare, en del har arbetat med PNV, andra inte. Vi tar givetvis med oss våra erfarenheter dit. Som en sjuksköterska uttryckte det: PNV- det är så här det ska vara 12