Bibliografiska uppgifter för Kost och barnallergi - finns det ett samband? Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Flöistrup H. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Huvudspråk Målgrupp Svenska Forskare, rådgivare
Kost och barnallergi finns det ett samband? Helen Flöistrup, Institutet för Miljömedicin och Centrum för Allergiforskning, Karolinska Institutet, tel: 08-524 870 10, e-post: helen.floistrup@ki.se Bakgrund Prevalensen av atopisk sjukdom har ökat i västvärlden under senare tid. Runt 20 % av befolkningen är drabbad, varav barnen utgör den största gruppen. Allergi, som manifesteras av främst astma, eksem och rinokonjunktivit, är idag den vanligaste kroniska sjukdomen hos barn 1. Det finns olika teorier om orsaker till allergiernas ökning. En av dem, hygienhypotesen 2, bygger på att sensibilisering (benägenhet att bilda IgE-antikroppar vid kontakt med ämnen i miljön som normalt tolereras) mer sällan förekommer då graden av mikrobiologisk stimulus är tillräcklig 3, 4. Vissa studier visar att barn till antroposofer har lägre risk att utveckla allergi 5, 6. Man vet ännu inte vilka faktorer som står för denna minskade risk, men till viss del bygger teorierna på hygienhypotesen, dvs. att barnen utsätts för högre bakteriella nivåer. Den antroposofiska livsstilen kännetecknas bland annat av restriktiv användning av antibiotika och vaccinationer. Dessutom ingår födoämnen med levande laktobaciller som en viktig komponent i kosten som för övrigt ofta är biodynamiskt/ekologiskt odlad 6. Hos antroposofer är även födsel i hemmet vanligt förekommande och spädbarnen ammas under en längre period än vad andra barn gör. I en svensk studie fann man att barn som går i Waldorfskola (Waldorfskolor har en pedagogik som baseras på antroposofi och inkluderar mer kreativt arbete än andra skolor), och som ofta kommer från familjer med en antroposofisk livsstil, hade en lägre risk att utveckla sensibilisering i jämförelse med kontrollbarn från närliggande skolor 6. Barn som gick i Waldorfskola konsumerade ekologiskt och biodynamiskt odlade livsmedel i högre grad än kontrollbarnen, och åt också en större mängd mjölksyrejästa grönsaker. Syfte Att studera faktorer inom den antroposofiska livsstilen som kan vara skyddande mot allergisjukdom och sensibilisering i barndomen. Metod och material Denna studie inkluderar barn från PARSIFAL (Prevention of allergy risk factors for sensitisation in children related to farming and anthroposophic lifestyle), en tvärsnittsstudie som genomförs som ett samarbetsprojekt mellan 5 europeiska länder; Nederländerna, Schweiz, Tyskland, Österrike och Sverige 7. Studien baseras på att barn till antroposofer och barn till lantbrukare är mindre benägna att utveckla allergi än andra barn. Dessa grupper identifierades i de olika länderna och rekryterades sedan till studien tillsammans med kontrollgrupper. Barnen var mellan 5 och 13 år gamla. 244 ekologiskt lantbruk konferens ultuna november 2005
C5. Kan kvalitets-och hälsoaspekter ge mervärde till ekologiska produkter? Individuell information om barnens närmiljö inhämtades via en enkät som distribuerades till föräldrarna. Enkäten innehöll ett stort antal frågor om barnets hälsa, tidiga barndom, hemmiljö, kost, djurkontakt samt frågor om livsstil speciellt riktade till de två grupperna. Frågorna om exponeringsfaktorer och allergi grundar sig på ett internationellt validerat och översatt formulär (ISAAC fas II) 8. Ett urval av barn deltog i en enkel kliniskt undersökning och lämnade blodprov. Blodproven har analyserats för allergen-specifikt IgE i serum. Resultat I den aktuella analysen inkluderades barn från Waldorfskolor och referensbarn. Totalt inkluderades 6 630 barn (4 606 barn från Waldorfskolor och 2 024 referensbarn) varav 11% kom från Holland, 20 % från Schweiz, 9 % från Sverige, 39 % från Tyskland och 11 % från Österrike. Svarsfrekvensen var i genomsnitt 68 %. Sammanlagt 1 836 barn (28 %) lämnade blodprov. Märkbara skillnader återfanns mellan olika riskfaktorer för allergisk sjukdom hos barn i Waldorfskolor i jämförelse med referensbarnen. Bland annat var användningen av antibiotika och antipyretika lägre bland Waldorfbarn. Föräldrarna till dessa barn rökte också i mindre utsträckning, dock skiljde sig inte herediteten för allergisjukdom mellan grupperna. Föräldrar till barn i Waldorfskolor hade en högre utbildning än referensgruppens föräldrar. Sammanlagt 56 % av barnen i Waldorfskolor konsumerade en kost som huvudsakligen baserades på ekologiskt eller biodynamiskt producerade livsmedel jämfört med 14 % i kontrollgruppen (tabell 1). Referensbarnen konsumerade oftare en konventionellt odlad kost i jämförelse med barn i Waldorfskolor. Övriga barn konsumerade en blandning av konventionell och ekologisk och/eller biodynamisk kost (22 % respektive 13 %). Tabell 1. Prevalens av vilken typ av kost barnets föda huvudsakligen baserades på. Kost huvudsakligen baserad på: Barn i Waldorfskolor Referensbarn Konventionellt odlade livsmedel 22 % 73 % Ekologiskt odlade livsmedel 40 % 13 % Biodynamiskt odlade livsmedel 16 % 1 % I analyser som jämför barn från Waldorfskolor med kontrollbarn kunde vi bekräfta tidigare resultat från den svenska studien 6, vilket innebär att prevalensen av allergisk sjukdom samt sensibilisering var lägre hos barn i Waldorfskolor (tabell 2). 245
Tabell 2. Prevalens av olika doktorsdiagnosticerade allergisjukdomar samt sensibilisering. Barn i Waldorfskolor Referensbarn p-värde Rinokonjunktivit 4.7 6.0 < 0.05 Astma 9.1 10.7 < 0.05 Eksem 11.3 12.2 0.37 Sensibilisering* 32.2 39.1 < 0.05 * Sensibilisering innebär en allergen-specifik IgE-halt i serum på >0.35kU/L. Vi analyserade allergisk sjukdom diagnosticerad av läkare och fann att barn med en antroposofisk livsstil hade en statistiskt signifikant lägre risk för rinokonjunktivit och sensibilisering i jämförelse med referensbarnen (tabell 3). För astma och eksem var sambandet inte statistiskt signifikant. Dessa associationer gällde även efter justering för traditionella riskfaktorer för allergi i barndomen (rökning under graviditeten, hereditet för astma och/eller hösnuva, föräldrarnas utbildning, husdjur i hemmet under första levnadsåret, äldre syskon, aktuell rökning i hemmet). Tabell 3. Oddskvoter (OR) samt 95 % konfidensintervall (CI) för samband mellan olika doktorsdiagnosticerade allergisjukdomar samt sensibilisering hos barn i Waldorfskolor jämfört med referensbarn. Barn i Waldorfskolor i jämförelse med referensbarn Sjukdom OR (95% CI) Rinokonjunktivit 0.74 (0.57-0.96) Astma 0.84 (0.69-1.02) Eksem 0.90 (0.75-1.08) Sensibilisering* 0.75 (0.59-0.95) * Sensibilisering innebär en allergen-specifik IgE-halt i serum på >0.35kU/L. Vi fann inget samband mellan konsumtion av ekologiskt resp. biodynamiskt producerade livsmedel och allergisjukdom eller sensibilisering. Slutsats I detta arbete var skillnaderna i exponering för olika faktorer (traditionella och antroposofspecifika) stora mellan barn i Waldorfskolor och referensbarn. Detta gällde även konsumtion av livsmedel från olika produktionsmetoder. Det var vanligare att äta ekologiskt och biodynamiskt odlade livsmedel bland barn i Waldorfskolor. Vi observerade en lägre prevalens av allergiska sjukdomar och sensibilisering hos barn i Waldorfskolor jämfört med referensbarn. De antroposofiska livsstilsfaktorerna är starkt korrelerade till varandra vilket 246 ekologiskt lantbruk konferens ultuna november 2005
C5. Kan kvalitets-och hälsoaspekter ge mervärde till ekologiska produkter? gör det svårt att särskilja specifika riskfaktorer som skulle svara för den lägre risken för allergi i denna barngrupp. Konsumtion av ekologiskt eller biodynamiskt odlade livsmedel kunde inte kopplas till den lägre risken för allergi hos barn i Waldorfskolor. De livsstilsfaktorer som studerats här är endast ett urval av faktorer inom den antroposofiska livsstilen. Därför kan vi inte utesluta att andra faktorer i den antroposofiska livsstilen behöver utredas för att en fullständig förståelse för den lägre risken för allergisjukdom och sensibilisering hos barn i Waldorfskolor. Manuscript Titel: Allergic disease and sensitisation in Steiner school children. Förf: Flöistrup H, Swartz J, Bergström A, Alm JS, Scheynius A, van Hage M, Waser M, Braun-Fahrländer C, Schram-Bijkerk D, Huber M, Zutavern A, von Mutius E, Üblagger E, Riedler J, Michels KB, Pershagen G. Tidskrift: J Allergy Clin Immunol, in press. Referenser 1. Laiho K, Hoppu U, Ouwehand AC, Salminen S, Isolauri E. Probiotics: on-going research on atopic individuals. Br J Nutr 2002; 88 Suppl 1:S19-27. 2. Strachan DP. Hay fever, hygiene, and household size. Bmj 1989; 299:1259-60. 3. Wold AE. The hygiene hypothesis revised: is the rising frequency of allergy due to changes in the intestinal flora? Allergy 1998; 53:20-5. 4. Cross ML, Stevenson LM, Gill HS. Anti-allergy properties of fermented foods: an important immunoregulatory mechanism of lactic acid bacteria? Int Immunopharmacol 2001; 1:891-901. 5. Flöistrup H, Swartz J, Bergström A, Alm JS, Scheynius A, van Hage M, et al. Allergic disease and sensitisation in Steiner school children. J Allergy Clin Immunol. In press. 2005. 6. Alm JS, Swartz J, Lilja G, Scheynius A, Pershagen G. Atopy in children of families with an anthroposophic lifestyle. Lancet 1999; 353:1485-8. 7. Alfvén T, Braun-Fahrlander C, Brunekreef B, von Mutius E, Riedler J, Scheynius A, et al. Allergic diseases and atopic sensitisation in children related to farming and anthroposophic lifestyle - The PARSIFAL study. Allergy, accepted 2005. 8. Asher MI, Keil U, Anderson HR, Beasley R, Crane J, Martinez F, et al. International Study of Asthma and Allergies in Childhood (ISAAC): rationale and methods. Eur Respir J 1995; 8:483-91. 247