Förord Detta examensarbete har utförts på uppdrag av nsttutonen för Industrell produkton på Lunds Teknska Högskola, och genomförts på företaget. Jag vll tacka alla på företaget som har delat med sg av sna kunskaper och erfarenheter vlket har hjälpt mg enormt mycket. Jag vll framföra ett specellt tack tll: Ronny, Företaget Anders, Företaget eter, Företaget Carn Andersson, Examnator, Lunds Teknska Högskola Mathas Jönsson, Handledare, Lunds Teknska Högskola Lund 29-4-7 Lef Svensson
Sammanfattnng Examensarbetet har genomförts som en del forsknngsprojektet TESSA, på uppdrag av avdelnngen ndustrell produkton på Lunds Teknska Högskola. Syftet med arbetet är att vdareutveckla och verfera en funkton för att räkna ut processkostnaden på ett mndre företag med enstyckstllverknng samt att dentfera förbättrngspotental och utvecklngsaktvteter. Arbetet har genomförts samarbete med ett företag, vlka har en tllverknng med mndre serer, mestadels 1 tll 2 detaljer. roduktonsutrustnngen består av CNCmaskner samt manuella svarvar och fräsar. Företaget har under de senaste åren vuxt kraftgt och med anlednng av detta nte hunnt med att utveckla en optmerngsstrateg för tllverknngsprocessen. Två av CNC-masknerna har valts ut för att studeras och analyseras med hjälp av systematsk produktonsanalys (SA samt tllverknngsekonomsk smulerng (TES. För att få fram data tll dessa metoder utvecklades en produktonssäkerhetsmatrs (SM för varje maskn. Informatonen samlades sedan n under en perod av en vecka och sammanställdes matrsen. Analysen har resulterat flera åtgärdsförslag som kommer att mnska processkostnaden och samtdgt frgöra produktonstd. För att även fortsättnngsvs kunna analysera produktonens prestanda bör data samlas n kontnuerlgt. Detta görs lämplgtvs med hjälp av ett datasystem som är enkelt och nte tar upp onödg td för personalen.
v
v Abstract Ths master thess has been carred out as a part of the research project TESSA, wth commsson from the department of Industral roducton at Lund Unversty. The purpose s to further develop and verfy a method o calculate the process cost at smaller companes wth dscrete part manufacturng and to dentfy mprovement- and development potental. The work has been carred out n cooperaton wth the company, whch usually manufactures seres as small as 1 to 2 parts. The manufacturng eupment conssts of CNC-machnes and manual mllng and turnng machnes. The company has grown a lot durng the last years and has dsregarded to develop an optmzng strategy for the manufacturng process. Two of the CNC-machnes have been chosen to be analyzed and studed wth help of two methods called Systematc roducton Analyze and Manufacturng Economc Smulaton. To acure data a producton performance matrx was developed for the two machnes. The data was then gathered over a tme of one week and then summarzed n the matrx. The analyss has resulted n several measures that can reduce the process cost and smultaneously set free producton tme. Data should be gathered over a long perod of tme to get a more accurate process cost calculaton. Ths s preferably done wth a computer system wth a user nterface smple enough to let the operators concentrate on the manufacturng.
v
v Innehållsförtecknng Symbollsta v 1 Inlednng 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 rodukton 1 1.3 roblemformulerng 1 1.4 Målsättnng 2 1.5 Avgränsnngar 2 1.6 Metod 2 2 Teor 5 2.1 roduktonskostnad 5 2.2 Kostnadsmodell för en planerngspunkt 6 2.3 Detaljkostnad vd reducerad beläggnng 7 2.4 Systematsk roduktonsanalys (SA 8 2.5 Determnstsk produktonsutvecklng 11 3 rocesskostnadsmodell 15 3.1 Anpassade nyckeltal 15 3.2 Anpassad kostnadsmodell 15 3.3 TllverknngsEkonomsk smulerng 16 3.4 Masknanalys och smulerng av förbättrngsåtgärder 17 4 rocessbeskrvnng 21 4.1 Maskn- och arbetsbeskrvnng 21 4.2 Omställnngsförfarande 22 4.3 Kvaltetskontroll 22 4.4 Admnstraton 23 4.5 roduktonsuppföljnng 25 5 Kostnadsanalys 27 5.1 Uppbyggnad av produktonssäkerhetsmatrs 27 5.2 Nyckeltalsberäknng 28 5.3 Identferng av förbättrngsaktvteter och smulerng av kostnadsförändrngar 34 5.4 Materalspllskostnader 46 6 Dskusson 47 6.1 Insamlng av data 47 6.2 Fortsatt arbete 47 7 Slutsatser 49 8 Referenser 51 9 Blagor 53
v Symbollsta Betecknng Beskrvnng Enhet t Nomnell cykeltd per detalj mn t S Medelstlleståndstd per detalj mn t roduktonstd per detalj mn t Tllverknngstd för en ny detalj mn t V Verklg cykeltd mn S Andel produktonsstllestånd - Relatv taktförlust - Andel kassatoner - Ssu Störnngsandel vd omställnng - N Totalt antal erforderlga ämnen för tllverknng av N styck detaljer N Nomnell serestorlek styck T roduktonstd för hel batch mn T su Nomnella ställtden mn T su ställtd mn T lan lanerad produktonstd under gven tdsperod h T SFK Stlleståndstd med fr kapactet över gven tdsperod h k B Materalkostnad per detalj kr/styck k C Maskntmkostnad under produkton kr/styck k CS Maskntmkostnad vd stllestånd och omställnng kr/styck k D Lönekostnad kr/h U RB Utnyttjandegraden vd reducerad beläggnng - x rocessutvecklngsfaktor, takt - x su rocessutvecklngsfaktor, omställnng - κ C Kostnadsfaktor - K A Verktygskostnad per tmme kr/h K rocesskostnad per tmme kr/h K Kassatonskostnad per tmme kr/h K S Stlleståndskostnad per tmme kr/h K Tsu Ställkostnader per tmme kr/h K U Reducerad beläggnngskostnad per tmme kr/h K VA Värdeadderande kostnad per tmme kr/h
x
1 Inlednng Här kommer en kort beskrvnng av företaget, samt en presentaton av examensarbetets målsättnng, avgränsnngar och problemformulerngar. 1.1 Bakgrund Det har under en perod vart vanlgt för företag att utlokalsera produktonen tll låglöneländer för att kunna fortsätta vara konkurrenskraftga. Det har dock vsat sg vara svårt att uppskatta hur långa avstånd mellan t.ex. konstrukton och produkton har påverkat produktonen form av t.ex. kassatoner och taktförluster. Därför är frågan fall samma beslut om outsourcng hade fattats med mer detaljerade beslutsunderlag. För att veta var det är mest lönsamt att satsa td och pengar så bör produktonskapactet, beläggnngsgrad, stllestånd, kvaltetsförluster, taktförluster samt kostnader relaterade tll lön, verktyg och maskn undersökas närmare. De senaste åren har effektvteten de svenska produktonsverkstäderna uppmärksammats natonellt samt vart medalt fokus. Lstan kan göras lång på de företag som har uppmärksammat problemet och vll sätta fokus på att utveckla den nhemska produktonen för att bbehålla konkurrenskraften och de svenska ndustrjobben. Tyvärr fnns det nte så många företag som vet hur de ska göra för att få fram bättre beräknngsmodeller. Anlednngen är att det nte har funnts några som är tllräcklgt detaljerade, men även att de nte har någon bra kopplng mellan den teknska - och ekonomska analysen. 1.2 rodukton å företagets produktonsanläggnng tllverkas detaljer på beställnng från kund. Materalet köps n stora block eller stavar och måste därför kapas ner tll mndre btar. Detta görs två stycken bandsågar samt bland med motorsåg om blocket är för stort för bandsågarna. Blocken kan sedan eventuellt säljas drekt eller som de flesta fall gå vdare tll bearbetnng. å anläggnngen fnns fyra CNC-fräsar, fem CNC-svarvar samt några manuella fräsar, svarvar och pelarborrmaskner. Masknerna är fördelade som en funktonell verkstad. En detalj kan gå genom allt från en tll flera maskner beroende på dess komplextet. När detaljen är färdgbearbetad lämnas den över tll paketerngen där den packas och skckas väg. 1.3 roblemformulerng Företaget har under de senaste åren expanderat kraftgt från ett fåtal personer produktonen tll ett tjugotal. Även en hel del nya maskner har köpts n och lokalerna har byggts ut. Detta kräver mer planerng av produktonen och personalen. Då företaget har vuxt fram så fort de senaste åren har de nte hunnt med att effektvsera produktonen. Därför behöver en omfattande analys av 1
produktonen genomföras, där nyckeltal tas upp, för att se vlken prestanda den har. Företaget har därför startat ett samarbete nom ramen för forsknngsprojektet TESSA för att ta reda på hur statusen är produktonen. En person har anställts på företaget för att förbättra produktonen och denne jobbar för tllfället med att nföra ett nytt MS-system på företaget. 1.4 Målsättnng Arbetet forsknngsprojektet TESSA har httlls fokuserats på att beräkna detaljkostnader. Ur produktonsutvecklngssynpunkt kan det vara fördelaktgt att analysera processkostnader, särsklt för mndre företag med stort produktsortment. rocesskostnader är bra att använda för att jämföra prestanda vd olka tdpunkter. Examensarbetet behandlar därför utvecklng av modeller för att beräkna processkostnaden, samt tllämpnng av modellen på en utvald förädlngsprocess. För att generera ndata tll processkostnadsmodellen behövs en analys av produktonsprestanda med hjälp av en för ändamålet anpassad systematsk produktonsanalys (SA. Särsklt fokus bör läggas på ntegrerng och analys av materalspllkostnader, både under modellarbetet och det praktska produktonsuppföljnngs- och beräknngsarbetet. Det bör även göras en analys för att dentfera förbättrngspotental och utvecklngsaktvteter. 1.5 Avgränsnngar För att det ska bl möjlgt att hnna med att genomföra examensarbetet nom rmlg td så begränsas studerna huvudsak tll två maskner, även om hela produktonen kommer att dskuteras stora drag. De två masknerna har valts baserat på att få ut så mycket som möjlgt av studen. Insamlngen av data från produktonen kommer att vara begränsad tll den td som jag har möjlghet att spendera på företaget. 1.6 Metod 1.6.1 Ltteraturstuder rojektet påbörjas med ltteraturstuder nom systematsk produktonsanalys (SA samt tllverknngsekonomsk smulerng (TES. Denna nformaton har nhämtats från läroboken Industrella Tllverknngssystem som har författats på Lunds teknska högskola. Några av de examensarbeten som har författats nom projektet TESSA har studerats för att ta lärdom och få nspraton. 1.6.2 roduktonskännedom För att få kunskap om hur produktonen fungerar så har mycket td början spenderats på företaget. Under besöken har samtal förts med produktonspersonal och produktonsansvarga för att få deras synpunkter på produktonen och arbetet. 2
Mycket av tden på företaget har framförallt lagts på att observera hur effektvt maskner, personal och utrymmen utnyttjas produktonen. 1.6.3 Datansamlng Det mesta datamateral som används arbetet har nsamlats vd besök produktonen på företaget genom att stå vd en maskn och anteckna allt som nträffar under en perod. En del av materalet har även nförskaffats från stopptdsuppföljnngssystemet MUR och från den ekonomska avdelnngen på företaget. 3
4
2 Teor Detta kaptel behandlar korthet den teor som arbetet baseras på. Teorn detta kaptel är hämtat från Industrella Tllverknngssystem Länken mellan teknk och ekonom av Jan-Erc Ståhl, Industrell rodukton, Lunds Teknska Högskola. 2.1 roduktonskostnad roduktonstden, taktförluster, kassatonsförluster, stlleståndsandel och ställtd är några parametrar som är väsentlga för att kunna räkna ut vad en detalj kostar att tllverka. Kostnaden sn tur är väldgt vktg för att rätt beslut ska kunna tas angående en produkt. t är cykeltden för en detalj och avser tden det tar att tllverka en detalj utan några avbrott på produktonslnjen och vd full takt. T su är ställtden för en batch. Kassatonsandelen är andelen kasserade detaljer på en batch. N N Ekvaton 2.1 där N är antalet kasserade detaljer och N är antalet tllverkade detaljer. Stlleståndsandelen S används för att mäta hur mycket processen står stll. t S S Ekvaton 2.2 t där t S är medelstlleståndstd per detalj och t är produktonstd per detalj, nklusve medelstlleståndstd. Taktförluster kan uppkomma när man måste öka cykeltden för att klara gvna kvaltetskrav. t V t Ekvaton 2.3 t V där t ov är verklg cykeltd. 5
Tden för en batch genom ett förädlngssteg med hänsyn tagen tll förluster knutna tll stllestånd, kvalté och takt kan beräknas som: T p T Tsu 1 Ssu su N t p (1 N t (1 (1 S Ekvaton 2.4 där tp är den verklga produktonstden för en detalj, T su är den nomnella ställtden och Ssu är stlleståndsandelen. 2.2 Kostnadsmodell för en planerngspunkt Med en planerngspunkt avses ett avgränsat förädlngssteg där en styrande cykeltd med tllhörande förlusttermer som t.ex. och S kan dentferas. Det som kännetecknar en planerngspunkt är att det fnns en på förhand fastställd nomnell cykeltd t och en nomnell ledtd för en detalj och batch. En planerngspunkt kan därför bestå av en eller flera förädlngsutrustnngar. En kostnadsmodell kan baseras på följande kostnadsposter: Materalkostnaden för en detalj, k B kr/detalj Utrustnngskostnad under drft nklusve omkostnader, k C kr/tmme Utrustnngskostnader vd stllestånd nklusve omkostnader, k CS kr/tmme Lönekostnad nklusve omkostnader, k D kr/ tmme. Lönekostnaden anses vara oberoende om utrustnngen står stll eller producerar. Förädlngskostnaden kr per detalj kan då beräknas enlgt: k k N B kcs 6N kd 6N N 1 tn (1 (1 (1 b kc 6N tn (1 tn (1 (1 S 1 S T su Tsu (1 S c2 d c1 Ekvaton 2.5 Kostnadsterm b beskrver materalkostnaden för en detalj. Om det är ntressant att studera materalkostnaden vd kassatoner och materalspll kan en materalspllsfaktor B nföras enlgt följande: 6
K B k N N Ekvaton 2.6 B (1 (1 B b Kostnadsterm c1 beskrver masknkostnaden vd produkton. Kostnadsterm c2 beskrver masknkostnaden vd stllestånd. Kostnadsterm d beskrver personalkostnaden under stllestånd såväl som under produkton. 2.3 Detaljkostnad vd reducerad beläggnng Reducerad beläggnng nnebär att utrustnngen nte är belagd hela dess tllgänglga td. Detta kan ses som både en kostnad och en tllgång. I vssa fall nnebär en reducerad beläggnng att personalen kan användas effektvare. å längre skt måste de tllverkade detaljerna bära kostnaden för överkapacteten. Den överkapactet som uppstår kan vss mån betraktas som ställtd. Därför kan den stlleståndstd som uppstår adderas tll kostnadstermerna c2 och d Ekvaton 2.5. Överkapacteten eller reducerad beläggnng kan beräknas enlgt: U RB T lan SFK SFK 1 Ekvaton 2.7 T T lan T T lan Och där : T SFK 1 U U RB RB T lan n b T 1 SFKb Ekvaton 2.8 där T plan är all planerad td och T SFK är stlleståndstd som utgör fr kapactet. k k N B kcs 6N k D 6N N 1 (1 b kc 6N tn S * (1 (1 1 S t N (1 tn (1 (1 (1 S T T su su c1 1U U RB 1U U RB RB RB T T c2 d Ekvaton 2.9 7
2.4 Systematsk roduktonsanalys (SA För att beskrva resultatet av en produkton kan tre resultatparametrar användas, kassatoner, stllestånd och produktonstaktsförluster. En mnsknng av någon av dessa tre nnebär att fler godkända produkter kan tllverkas. Dock är detta under förutsättnng att nte någon av de andra två resultatparametrarna ökar, vlket ofta är fallet. Därför måste det för det mesta ske en teknsk utvecklng för att mnska samtlga eller någon av resultatparametrarna utan att de andra går upp. Det är med andra ord ngen menng att öka takten om det nnebär att större andel detaljer kommer att behöva kasseras. 2.4.1 Resultatparametrar och faktorgrupper Resultatet från en förädlngsstaton kan fördelas n ett antal resultatparametrar. rmärt delas de n tre huvudgrupper enlgt följande: Kvaltetparametrar avseende dmensonskrav, ytkrav och egenskapskrav samt vssa fall funktons- och prestandakrav, 1, 2, n. Stlleståndsparametrar avseende stllestånd orsakade av processrelaterade händelser, S 1, S 2,,S n. Takt- eller produktonshastghetsparametrar, parametrar som drekt uttrycker eller beskrver t.ex. antal detaljer per tdsenhet eller avverkad spånvolym per tdsenhet, 1, 2,, n. å senare td har mljö- och återvnnngsfrågor blvt allt vanlgare. För att kunna bedöma en produkts mljöpåverkan måste hela produktens lvscykel beaktas. Därbland ska materal, verktyg och processtllsatser nkluderas. Med detta åtanke har resultatparametrarna vssa fall kompletterats med mljö- och kretsloppsparametrar, s.k. MK-parametrar. Mljö- och Kretsloppsparametrar, vlka beaktar bl.a. verktyg, utrustnng, processtllsatser och energförbruknng produktonsspll och återvnnngsbarhet, MK 1, MK 2,, MK n. Kvaltetsförluster beskrvs med kassatonsandelen och ett specfkt fall med. En produkt kan ha olka kvaltets- och funktonskrav som måste uppfyllas. Dessa krav är vanlga när detaljen ska monteras samman med någon annan detalj. Stllestånd erhålles på grund av en yttre eller nre störnng som leder tll ett produktonsstopp. Stoppen kan delas n planerade och oplanerade stopp. De planerade stoppen är vanlgtvs nte lka allvarlga. Taktparametrar och produktonshastghetsparametrar beskrvs vanlgen med produktonstakten R eller produktonstden per detalj t. Taktförlust beskrvs med 8
eller processutvecklngfaktorerna x och x SU. Taktförlusten och processutvecklngsfaktorerna är relaterade tll en nomnell cykeltd eller ställtd. 2.4.2 Faktorgrupper Ett antal faktorgrupper (A-G kan användas för att beskrva nflytandet på produktonssäkerheten. Inom respektve faktorgrupp fnns ett stort antal faktorer som påverkar produktonssäkerheten. En systematserng av dessa är därför nödvändg och har ndelats enlgt följande: A. Verktyg. Geometrrelaterade faktorer (makro- och makrogeometr. Ytrelaterade faktorer (ytkaraktär, beläggnngar, etc.. Materalrelaterade faktorer (hårdhet, seghet, etc.. B. Arbetsmateral och ämne. Geometrrelaterade faktorer ( styvhet, värmekapactet, etc.. Ytrelaterade faktorer (topograf, kem, struktur, hårdhet, etc. Materalrelaterade faktorer ( skärbarhet, plastsk formbarhet, gjutbarhet, etc.. C. Förädlngsprocessen. Utrustnngsrelaterade faktorer ( styvhet, dämpnng, etc.. rocessdata ( skärdata, presskraft, avgjutnngstemperatur etc.. rocesstllsatser ( smörjmedel, skyddsgas, ympmedel, tllsatsmateral, etc.. Övrga berednngsrelaterade faktorer ( operatonsföljd, verktygsbyten, etc.. D. ersonal- och organsaton. Handhavande, Instruktoner och åtgärdsplaner. Arbetsformer, ansvar, befogenheter etc. E. Sltage och underhåll. Verktygsrelaterade faktorer. rocess- och utrustnngsrelaterade faktorer. lanerat underhåll och akut underhåll. F. Specella processbeteenden. Varje förädlngsprocess har unka uppträdanden t.ex. löseggsbldnng vd skärande bearbetnng, gallng och repbldnng vd plastsk formnng, stänk vd svetsnng, specfka fel som skollor vd gjutnng etc. G. Krngutrustnng. Materalhanterngsutrustnng, grpdon, transportband, etc. Indelnngen ovan är väldgt generell och därför kan modellen mplementeras de flesta tllverknngsmetoderna. Vssa ställnngstaganden måste dock göras när t.ex. tllsatsmateral vd svetsnng normalt ngår faktorgrupp C men senare kommer att ngå faktorgrupp B. Faktorgrupp D, den så kallade mänsklga faktorn är mycket vktgare än de flesta tror, specellt kunskapsntensva företag. Det anses nödvändgt att utveckla både medel- och spetskompetensen nom ett företag. Det är anlednngen tll att personalrelaterade faktorer också återfnns faktorgrupp E. En faktorgrupp H Odentferade faktorers nverkan bör användas för att nte förstöra de övrga faktorernas kvalté. 2.4.3 roduktonssäkerhetsmatrsen Genom att kombnera resultatparametrarna med faktorgrupperna kan en matrs bldas enlgt Fgur 1. Matrsen kallas produktonssäkerhetsmatrs (SM. SM kan 9
Kvaltets-param. Stllestånds-param. S roduktons-param. Mljö- och Kretslopps-param. MK Faktorer användas tll att dentfera olka uppgfter produktonen. rmärt används den tll: - Uppföljnng av löpande produkton syfte att fnna områden som måste förbättras, d.v.s. underlag för förbättrngsarbeten. - Utgöra underlag för framtda uppbyggnad av nya produktonssystem. Detta förutsätter att vss tdgare uppföljnng har gjorts enlgt SM. - Användnng vd bedömnng av resultatparametrarna och konsekvenserna av beslut som kan knytas tll faktorgrupperna och dess ensklda faktorer som t.ex. val av verktygsmateral, arbetsmateral, process och masknutrustnng, processdata etc. - Utgöra underlag för ett strukturerat synsätt för dokumentaton av erfarenheter och kompetens. Faktorgrupper A-G och H Resultatparametrar A. Verktyg B. Arbetsmateral C. rocess D. ersonal och Org. E. Sltage och underhåll F. Specella faktorer G. Krngutrustnng H. Okända faktorer Resultatparametrar Fgur 1. roduktons säkerhetsmatrs. En produktonsuppföljnng med efterföljande åtgärder kan göras enlgt att antal steg: 1. Identferng av de resultatparametrar som är krtska för detaljens funkton och produktonsförutsättnngar. 1
2. Identferng av påverkande faktorer under respektve faktorgrupp. 3. Identferng av möjlga samband mellan resultatparametrar och faktorer. 4. rorterng av samband mellan resultatparametrar och faktorer. 5. roduktonsuppföljnng där händelser knutna tll resultatparametrarna regstreras och styrande faktorer dentferas. 6. Analys och berednng av nsamlade data. 7. Framtagnng av en åtgärdsplan för att utfrån regstrerade händelser och samband optmera och förändra aktuellt produktonsavsntt. 8. Implementerng av hela eller delar av föreslagen åtgärdsplan efter beslut baserat på en tllverknngsekonomsk analys. 9. Uppföljnng och utvärderng av mplementerade åtgärder. Vanlgtvs räknas allt om tll mnuter SM för att sedan kunna räkna ut kostnader eller jämföra med andra tder. En kasserad detalj blr alltså det antal mnuter som har lagts ner på att tllverka den så här långt. 2.5 Determnstsk produktonsutvecklng roduktonsutvecklng nnebär att produktonen utvecklas antngen stegvs eller mer kontnuerlgt. Stegvs utvecklng kan bero på teknksprång som väsentlgt t.ex. förbättrar kvalté eller mnskar kostnaderna för en produkt. För att kunna genomföra och följa upp en produktonsutvecklng så fordras det tydlga mål för aktvteterna. Målen kan vara förhållande tll företagets nuvarande produktonsförhållande eller tll någon konkurrent. Några exempel på olka mål kan vara: Redukton av tllverknngskostnaderna med 2 % Reducera ställtden med 3 % Öka produktonstakten från 1 tll 12 detaljer veckan Förbättra produktens kvaltet. Då ändrng av flera olka parametrar kan resultera samma kostnadseffektvserng är det vktgt att ställa sg frågan vlka som är mest kostnadseffektva. Detta kan vara väldgt svårt att se, då flera parametrar påverkar varandra på bland oförutsedda sätt. Därför är det vktgt att samla n detaljerad nformaton, kunskaper samt erfarenheter för att kunna fatta rätt beslut. Tllverknngskostnaderna för en detalj kan beräknas enlgt Ekvaton 2.1. Kostnader för två olka produktonsfall kan studeras genom att nföra ndex = 1, 2 på de faktorer eller varabler som styr detaljens kostnader. å detta sätt är det möjlgt att jämföra en nuvarande produkts kostnader, eller en konkurrents kostnader med de önskade kostnaderna, och därmed kunna utgöra underlag för de målfunktoner som skall användas utvecklngsarbetet. 11
Tll det tdgare presenterade kostnadssambandet har två processutvecklngsfaktorer x p och x su samt en kostnadsfaktor κ c nförts enlgt Ekvaton 2.1. Faktorn x p opererar på cykeltden och x su opererar på ställtden. k kb N Ck 6N CS kd 6N N 1 x ptn 1 x ptn 1 b Ck 6N S 1 C S S 1 1 x ptn 1 S su T su su c1 1U U T su RB RB T b 1U U RB RB c2 T b d Ekvaton 2.1 rocessutvecklngsfaktorer med värden lägre än 1, medför en redukton av cykel- och ställtden. Om t.ex. x p sätts tll,5 så nnebär det att cykeltden har halverats Det råder ett samband mellan den tdgare redovsade taktförlusten och utvecklngsfaktorn x. 1 1 x Ekvaton 2.11 och t x Ekvaton 2.12 v t T x T Ekvaton 2.13 suv su su Genom analys av Ekvaton 2.1 kan olka utvecklngsstrateger formuleras för att mnska produktonskostnaden. 2.5.1 TllverknngsEkonomsk Smulerng TES används för att hjälpa företag att få en kopplng mellan teknska och ekonomska frågeställnngar, för att på så sätt generera ett detaljerat beslutsunderlag avseende exempelvs: - Vlka förändrngar/åtgärder som ger den största effektvtetsöknngen. 12
- Hur mycket en nvesterng får kosta om den medför en känd produktonstakt öknng eller annan öknng. - Vad blr konsekvenserna av outsourcng av en produkt ett företagssortment, form av kostnader för den outnyttjade kapactet som då uppkommer. En förutsättnng för att få fram denna nformaton är att det fnns ndata som är tllförltlg och har hög upplösnng. Detta kan fås genom en systematsk produktonsanalys(sa där bland annat kassatonsandel, stlleståndsandel och taktförlust kan utläsas. 13
14
3 rocesskostnadsmodell Då Ekvaton 2.9 är anpassad för att räkna ut kostnaden för en detalj, och målet förelggande stude är att räkna ut processkostanden så erfordras en utvecklng av befntlg modell. Även det faktum att ekvatonen är anpassad för seretllverknng och nte enstyckstllverknng, nnebär att vssa ändrngar måste göras. 3.1 Anpassade nyckeltal Defntonen av nyckeltalen kaptel 2 är utvecklad för seretllverknng. Detta nnebär att det behövs en vss mängd observatoner för att få statstskt säkerställd data. I seretllverknng är det normalt nga problem, men enstyckstllverknng kan det vara svårt då vssa artklar endast tllverkas en gång och andra artklar ett fåtal gånger under ett år. Därför kommer nyckeltalen att anpassas för data nsamlad på masknnvå stället för artkelnvå. Kassatonsandelen defneras på samma sätt som Ekvaton 2.1. Stlleståndsandelen S defneras på samma sätt som Ekvaton 2.2, men kommer att räknas ut på masknnvå stället för på artkelnvå. Taktförlusten defneras på samma sätt som Ekvaton 2.3, men kommer att räknas ut på masknnvå stället för på artkelnvå. Tden för att köra en batch T p defneras på samma sätt som Ekvaton 2.4. Vd reducerad beläggnng kommer U RB att räknas ut på samma sätt som Ekvaton 2.7, men vara baserat på masknnvå och nte artkelnvå. 3.2 Anpassad kostnadsmodell I teoravsnttet beräknades kostnaden för en detalj med Ekvaton 2.9. Under aktuella produktonsförutsättnngar är det stället önskvärt att beräkna processkostnaden. rocesskostanden defneras som tllverknngskostnaden per tdsenhet, t.ex. kr/tmme. Tllverknngskostnaden det här fallet ska endast nnehålla kostnader för tllverknng, alltså nga materalkostnader för färdga detaljer, de kan läggas på när man vll räkna ut vad det skulle kosta att tllverka en specfk detalj. Dock skall kostnaden för kasserade detaljer fortfarande nnefattas. I Ekvaton 2.9 delas alla kostnader med antal detaljer batchen, vlket nte ska göras då tllverknngskostanden för en batch ska beräknas. Maskntmkostnaden byggs upp av verktygskostnader, elkostnader, underhåll och lokalkostnad. I masknkostnadsposten är verktygskostnaderna vanlgtvs relatvt höga jämfört med de övrga kostnaderna. Därför separeras denna från masknkostnaden ekvatonen för att kunna analysera dess påverkan på resultatet. 15
Ekvatonen för verktygskostnaden ser ut på samma sätt som ekvatonen för masknkostnaden vd produkton, med den skllnaden att t har bytts ut mot t f. Ekvatonen för verktygskostnaden blr: k t f N A K A Ekvaton 3.1 6 (1 (1 där k A är verktygskostnaden per tmme och t f är tden för operatv förädlng. Ekvatonen för processkostnaden för en batch blr då som följer: k t A k 6 (1 kc 6 kcs 6 k D 6 (1 f N (1 tn (1 (1 tn (1 (1 tn (1 a c1 k S 1 S S B T T (1 N 1 su su b 1U U RB 1U U RB RB RB T T c2 d Ekvaton 3.2 Kostnadsterm a beskrver verktygskostnaden för en batch, b är kostnaden för kasserat materal från en batch, c 1 är masknkostnaden vd produkton för en batch, c 2 är masknkostnaden vd stllestånd för en batch och d är personalkostnaden för en batch. För att sedan få fram processkostanden delas helt enkelt batchkostnaden med batchens tllverknngstd nklusve ställ. rocesskostanden kr/h för en batch räknas då ut enlgt: k K Ekvaton 3.3 T 3.3 TllverknngsEkonomsk smulerng För att kunna smulera hur en specfk förändrng kommer att påverka tllverknngskostnaden används tre parametrar x p, κ C och x su som fnns beskrvna kaptel 2.4. De förändrngar som har utförts Ekvaton 2.1 är tll största del att 16
det har lagts tll en extra term för att räkna ut verktygskostnaden. Kostnadsekvatonen för att räkna ut verktygskostnaden ska nte påverkas av utvecklngsfaktorerna eftersom det hade nneburt att verktygskostanden blvt lägre eller högre beroende på takt och cykeltd, vlket nte stämmer. Med de ändrngar som nämns ovan blr ekvatonen som följer: k t A k 6 (1 Ck 6 Ck 6 Ck 6 C CS D x (1 f x (1 x (1 (1 p p N p t t t N N N (1 (1 (1 a k c1 B S 1 N 1 S S 1 1 x S su T b su x su 1U U T su RB RB T c2 1U RB T U RB Ekvaton 3.4 d 3.4 Masknanalys och smulerng av förbättrngsåtgärder Vd en jämförelse mellan den deala processkostnaden och en cke deal så kan det vsa sg att processkostnaden för den cke deala är den lägsta kostnaden. Det har med andra ord vsat sg vara lte mssvsande att använda processkostnaden för att se om kostnaderna mnskar eller ökar. Därför har processkostnaden brutts upp flera kostnadsposter baserat på de olka störnngarna, kassaton och stllestånd, men även ställ, reducerad beläggnng och värdeadderande kostnader. Värdeadderande kostnad är den kostnad som byggs upp när felfra detaljer tllverkas. å så sätt blr det möjlgt att se hur mycket de olka faktorerna påverkar processkostnaden. Analysen har gått tll så att processkostanden har räknats ut för en maskn genom att använda framtagna ndata och artkelspecfk data från företaget, och sedan räknat ut ett sntt. Kostnaden har därefter delats n olka kostnadsposter för att tydlggöra vad det är som bygger upp kostnaden vd en maskn. Sedan smuleras de olka parametrarna mellan vssa lämplga värden för att åskådlggöra vlken påverkan de har på processkostnaden. Denna smulerng vsar på så sätt vlka parametrar det är mest lönsamt att försöka förbättra för att mnska kostnaderna. De olka kostnadsposterna beräknas enlgt följande: 17
18 Kassatonskostnaden K : n S su n D C B f A N t T N t K N t K N K N t K K (1 (1 (1 6 1 6 1 6 1 1 6 Ekvaton 3.5 Stlleståndskostnaden K S : n S su n S S D S S CS S N t T N t K N t K K (1 (1 (1 6 (1 (1 (1 6 (1 (1 (1 6 Ekvaton 3.6 Ställkostnader K Tsu : n S su n su D CS Tsu N t T T K K K (1 (1 (1 6 6 Ekvaton 3.7 Reducerad beläggnngskostnad K U : n S su n S su RB RB CS U N t T N t T U U K K (1 (1 (1 6 (1 (1 (1 1 6 Ekvaton 3.8 Värdeadderandekostnad K VA: n S su n D C f A VA N t T N t K K N t K K (1 (1 (1 6 6 ( 6 Ekvaton 3.9
där n-1 är antalet artklar vars data används för att räkna ut de olka kostnaderna. 19
2
4 rocessbeskrvnng Fokus kommer att läggas på två maskner ute produktonen, en CNC-fräs som heter Röders och en CNC-svarv som heter Llla Chevaler. Anlednngen tll att dessa har valts är att Rödersen är en av de nyare och även företagets snabbaste fräs. Llla Chevalern har valts för att den är halvautomatsk och är en av de äldre svarvarna. Serestorleken är de flesta fall väldgt lten, från 1 tll 2 st detaljer är vanlgast. 4.1 Maskn- och arbetsbeskrvnng Nedan följer en beskrvnng av de två masknerna. Masknerna har valts ut för att försöka få data från de olka maskntyperna samt nya och gamla maskner. Alla masknerna masknparken sköts av ett antal operatörer. Dessa operatörer kan bland sköta flera maskner samtdgt, vlket gör det svårt att defnera hur mycket td de lägger ner på en specfk batch. 4.1.1 Llla Chevaler Svarven är CNC-styrd, men verktyget måste bytas manuellt vd varje verktygsbyte. Följande generella arbetsgång används vd bearbetnng av en batch: Hämtar arbetsorder från en tavla. Hämtar färdgsågade btar, eller om det är mndre btar, sågar tll dem själva. Hämtar verktyg och monterar n dem masknen. Hämtar ett program, eventuellt skrver ett nytt. Mäter n verktygen. Monterar första detaljen och startar masknen. Byter verktyg om det behövs under bearbetnng. Tar ut detaljen, kontrollmäter och sedan placeras den en pall. Monterar n en ny detalj och startar masknen. När alla detaljerna är klara städas masknen och detaljerna lämnas över för packnng eller fortsatt bearbetnng. Då den här svarven nte har något roterande verktyg, automatsk dubb eller automatskt verktygsbyte, så är det vanlgt att detaljerna som bearbetas denna maskn är väldgt enkla eller att de behöver bearbetas ytterlgare en annan maskn för att bl klara. Den ovan nämnda arbetsgången sköts vanlgtvs av en operatör. Beroende på hur artkeln är prorterad kan en redan påbörjad batch fortsättas av efterföljande skft. 21
4.1.2 Röders Fräsen är helautomatsk. Det nnebär att operatören prncp bara behöver byta detalj. Även verktygen mäts n automatskt varje gång de ska användas. Detaljerna fästs med hjälp av ett vakuumbord eftersom det nte går att använda ett magnetbord. Tll vssa detaljer kan ett skruvstycke användas, men det är ovanlgt. Arbetsgång: Hämtar arbetsorder från en tavla. Hämtar färdgsågade btar, eller om det är mndre btar, sågar tll dem själva. Hämtar verktyg och monterar n dem masknen. Hämtar ett program, eventuellt skrver ett nytt. Monterar första detaljen och startar masknen. Tar ut detaljen, kontrollmäter och sedan placerar den en pall. Monterar n en ny detalj och startar masknen. När alla detaljerna är klara städas masknen och detaljerna lämnas över för packnng eller fortsatt bearbetnng. 4.2 Omställnngsförfarande För tllfället så fnns det nget standardserat omställnngsförfarande vd någon maskn, därför kommer här en gemensam beskrvnng för båda masknerna. Vd fräsarna skrvs ofta programmet av någon operatör när denna har td mellan detaljbyten hans egen maskn. När det gäller svarvarna så är dessa program lte lättare att skrva så detta görs ofta vd masknen under stället. Om det är en ny detalj som nte har körts tdgare får operatören själv komma på hur han ska lösa monterng och eventuell programmerng av ett nytt program. Även om det är en detalj som har körts tdgare så fnns det nga anvsnngar om vlken fxtur eller fästanordnng som ska användas eller hur operatören ska montera detaljen masknen. Vanlg arbetsgång alla masknerna: Eventuellt byts chuck, vakuumbord eller skruvstycke. Hämtar verktyg och monterar n dem masknen Hämtar ett program, eventuellt skrver ett nytt. Ställer n verktygen om det behövs. Monterar första bten och kör den sakta för att se om det blr bra. Ovan nämnda arbetsgång är endast den arbetsgång som oftast används. Det kan alltså göras på flera sätt beroende på operatör och detalj. 4.3 Kvaltetskontroll När operatörerna har td mellan detaljbyten ska de kontrollmäta vssa mått på ett specfcerat antal detaljer under produktonen. Den första detaljen ska alltd 22
kontrollmätas nnan nästa detalj monteras för att se tll så att alla mått är nom de specfcerade toleranserna. Den största delen av mätnngarna görs ute vd masknen med hjälp av skjutmått eller mkrometer. Om mer komplcerade mätnngar behöver göras fnns det ett mätrum med mer utrustnng tll förfogande. å varje rtnng anges vlka mått som ska mätas och vlka btar som ska mätas. Däremot anges nte hur måtten ska mätas. Ibland tvngas operatören såga tu en detalj för att se om måtten stämmer. Operatörerna ska även kolla om det förekommer några sprckor eller andra materalfel på detaljen. Detta görs vanlgtvs både före och efter bearbetnng, då vssa materalfel kan vara dolda. Om en detalj kasseras måste det de flesta fall göras en ny eftersom kunden har beställt ett specfkt antal och det antalet måste levereras. Då det bland kan vara flera steg som behöver göras om brukar en tll två extra detaljer tllverkas, detta för att undvka tdskrävande ställ. 4.4 Admnstraton För närvarande används ett affärssystem som heter yramd. Detta används av säljare och nköpare, men nte av produktonen. roduktonen planerar n när en order ska köras en dator och sedan skrvs några dokument ut som skckas ut produktonen och förs n datorsystemet när de är helt klara. yramd ska vd årsskftet 8/9 nföras även tll produktonen, därför följer här en beskrvnng av båda systemen. 4.4.1 Befntlgt ordersystem Det gamla ordersystemet går tll enlgt följande: Säljare skckar en order tll produkton rodukton bereder ordern rodukton planerar ordern rodukton skrver ut ordern och placerar den fack. Operatör hämtar ordern När tllverknngen är klar skckas detaljerna för packnng. Operatören hämtar en ny arbetsorder från facken, där ordrarna är uppdelade efter maskner eller personer. I varje arbetsorder fnns tre dentska dokument med tre olka färger; grön, röd och vt. å alla de färgade dokumenten fnns följande nformaton: Artkelnummer Vlka maskner som detaljen bör köras. Tden som det ska ta att bearbeta detaljen Antal detaljer Vlka mått som ska kontrollmätas Rtnng 23
Om kapen eller operatören ska kapa upp detaljerna. När detaljen ska skckas Den gröna följer med produkten under hela produktonen medan den vta och röda flyttas runt på tavlan mellan Avbrott, Klar, Nästa och ågående. När de sätts facket Klar plockas de n av produktonen och bockas av som klara datasystemet. Den vta lappen används för att anteckna eventuella fel nstruktonerna. 4.4.2 Det planerade ordersystemet Då ordersystemet är en del av affärssystemet yramd kommer själva fördelnngen av ordrar att styras datorsystemet. roceduren för en order är som följer: En säljare kollar med produktonen när de kan leverera ordern. Säljare skapar en kundorder Säljare skrver ut arbetsorder och lämnar denna tll produkton. rodukton bereder ordern. rodukton planerar ordern. Tllverknngsorder skrvs ut och eventuell nköpsorder lämnas tll sälj. rodukten hamnar en körplan. Körplanen är uppdelad på olka resursgrupper. Operatör plockar ut tllverknngsorder. Operatör återrapporterar tllverknngsorder. Operatören kommer alltså att gå n yramdsystemet och leta reda på arbetsordrar genom att ange vad de jobbar vd för resursgrupp (maskntyp. I systemet kan de sedan plocka ut den order som står på tur, eller om de vll plocka ut flera på en gång för att jobba parallellt med dem. å varje order som skrvs ut kommer det att fnnas nformaton om: Artkelnummer Antal detaljer Tden som det ska ta att bearbeta detaljen Vlka mått som ska kontrollmätas Rtnng Vlka fxturer som ska användas Vlket program som ska användas Vlka verktyg som ska användas När detaljen ska skckas När operatören är klar med sn uppgft så meddelar de det systemet och får samband med det ut en pallflagga som ska monteras på den färdga detaljens pall. Även kasserade detaljer och antalet färdga detaljer rapporteras n. Den order som operatören meddelade var klar kommer att bl en ny order för en annan maskn 24
eller om den är färdgbearbetad så läggs den ut för packnng. Operatören plockar sedan ut en ny order ur systemet. Skllnaden mellan de två systemen är framför allt att det nuvarande sköts med hjälp av dokument som skckas runt produktonen medan det planerade kommer att ske mer dgtalt. Fördelen med det nya systemet blr att det är lättare att följa en produkt och så matar operatörerna själva n all data systemet under produkton. 4.5 roduktonsuppföljnng Tll alla maskner fnns ett produktonsuppföljnngssystem kopplat, som kallas MUR (MaskntdUppföljnng Realtd. Systemet loggar när masknen arbetar och står stlla. Operatören ska vd varje stllestånd trycka n en knapp olka många gånger för att ange en stopporsak. De stopporsaker operatörerna har att välja mellan är: Cykel slut Ställtd Rast Daglgt underhåll Veckovs-/Månatlgt underhåll Reparaton Orderbrst ersonalbrst Materalbrst Systemet har funktoner för att vsa statstk över drftstder, stlleståndstder och stlleståndsorsaker. Det här nnebär att det går att få fram nformaton över en valbar tdsperod för hur det går produktonen. I Fgur 2 vsas en statusuppföljnng under ett dygn. Det gröna är när masknen kör och det gula är Cykel slut. Det fnns dock några nackdelar med det här systemet. En nackdel är att uppföljnngsdata nte kan kopplas tll en enskld artkel. Den regstrerade datan följer endast masknstatus. En annan nackdel är att operatörerna måste knappa n koden varje gång, annars regstreras det som Cykel slut automatskt, vlket nnebär att nformatonen nte blr tllförltlg. Detaljer som kasseras läggs en pall och en blankett där data som dentferar artkeln, kassatonsorsak och antal fylls för att kunna föra statstk över antalet kassatoner såväl som kostnaden och vad kassatonerna beror på. Informatonen används sedan tll att försöka elmnera orsakerna tll kassatoner. Det används även för att upptäcka eventuella svårgheter vd produkton av en vss artkel. 25
Fgur 2. statusuppföljnng ur MUR-systemet för Llla Chevalern 28-1-27. 26
5 Kostnadsanalys 5.1 Uppbyggnad av produktonssäkerhetsmatrs För att kunna bygga upp en produktonssäkerhetsmatrs måste processen studeras och de olka stllestånds- och kassatonsorsakerna konstateras. Därför spenderades de första dagarna med att observera masknerna. Då detta gjordes upptäcktes det att vssa stllestånds- och kassatonsorsaker nte uppstod specellt frekvent. Dessa problem samt andra som nte uppstod under mn td processen, men som antas uppstå nkluderades matrsen. De olka maskngrupperna svarvar och fräsar har nte rktgt samma kassatons- och stlleståndsorsaker, därför utvecklades två olka matrser. I matrsen fnns det tre kassatonsparametrar: 1 Dmensonsfel, vlket nnebär att om en detalj kasseras på grund av att den har fel dmenson ska den placeras under denna. 2 Sprcka, vlket nnebär att om den har någon sprcka eller annat materalfel ska den placeras här. 3 Fel materal, vlket nnebär att om operatören har använt fel materal ska det placeras här. Det fnns även fyra stlleståndsparametrar: S1 lanerade stllestånd, här ska alla stllestånd som är planerade placeras, förutom ställtder. S2 Oplanerade stllestånd, alla stllestånd som nte är planerade ska placeras här under, förutom oplanerad ledghet för personal. S3 Ställ, här placeras all ställtd. S4 Reducerad beläggnng, här placeras den td som en maskn står stll utan att vara uppbunden av något arbete, t.ex. faktorn personal ledg. Taktförlustparametern tas ej med matrsen då det nte fnns någon takt att jämföra med utan kostnaderna för eventuella taktförluster kommer snarare att räknas med stllestånd och kassaton. Mljö och kretsloppsparametrarna, MK, har nte tagts med matrsen eftersom det nte fnns någon större mljöpåverkan med spelet under produkton då det nte används några skärvätskor eller lknande. För att få fram kassatonsandelen,, summeras tden för de olka kvaltetsparametrarna och delas sedan med den totala verklga produktonstden. 27
För stlleståndsandelen, S, så summeras S1 och S2 och dvderas sedan med den totala verklga produktonstden. å grund av den begränsade datansamlngsperoden kan det tänkas ha mssats några faktorer som borde vara med. Om matrsen ska användas ute produkton borde den ses över och dskuteras närmare med produktonspersonal över en längre td. 5.2 Nyckeltalsberäknng Att använda t för att räkna ut hur länge verktyget används för att bearbeta en detalj är nte rättvsande då det t fnns medräknat hanterngstd. Den parameter som skulle använts är t f som är tden för operatv förädlng. Anlednngen tll att t används de här beräknngarna är att det blr för komplcerat att ta fram efterhand. t f kan fås fram genom att operatörerna mäter tden vd arbete av detaljen, eller genom att följa upp artklarna MUR-systemet. k A t N K A Ekvaton 5.1 6 (1 (1 Det förekommer vss reducerad beläggnng på masknerna processen när det fattas personal. Därför fnns den posten med som en kostnad för masknen under stllestånd, men däremot nte under personalkostnaderna eftersom den nte bnder någon personal vd reducerad beläggnng. Ekvatonen för processkostnaden för en batch blr då som följer: k A tn k 6 (1 (1 k C tn 6 (1 (1 k CS tn 6 (1 (1 k D 6 (1 t N (1 a c1 S 1 (1 k S S B T T N 1 su su d b 1U U RB RB T c2 Ekvaton 5.2 I företagets fall sätts tll eftersom de nte har några taktförluster. För att kunna genomföra analysen behövs en del ekonomska och allmänna data. 28
Maskntmkostnaderna beräknas genom att summera kostnaderna för en maskn under ett helt år och dela det på antalet tmmar som masknen har planerats vara drft. Först behövs avskrvnngskostnaden, som det här fallet beräknas med hjälp av annutetsberäknng. Andra kostnader som ska vara med k C är reparaton och underhåll, lokalkostnader och elförbruknng. Reparatons- och underhållskostnaden fnns enbart för hela masknparken och nte för varje enskld maskn. Då det fnns 9 CNC-maskner, två kapar, en slp och ett flertal manuella maskner som nte går lka ofta som de styrda så delades hela kostnaden på 12. Lokalkostnaden är baserad på en annutetsberäknng av vad byggnaden kostade att bygga samt lokalunderhåll och städnng. Då har ett prs per kvadratmeter kunnat räknas ut som sn tur har multplcerats med det antal kvadratmeter som masknen tar upp samt behövs föra att operatörerna ska kunna arbeta vd dem. Elkostnaden har heller nte funnts specfcerad för varje maskn. Därför antas att de drar sntt lka mycket och sedan vktat med hjälp av antal körtmmar regstrerade MUR-systemet. För att räkna ut maskntmkostnaderna vd produkton, k C, har kostnaderna för el, reparaton och underhåll summerats och delats med antal drftstmmar under ett år. Därefter har lokalkostnader och avskrvnngar summerats och delats med antalet planerade tmmar under ett år. Där dessa två kostnadsposter ger den totala maskntmkostnaden Maskntmkostnaderna för stllestånd, k CS, fås genom att summera lokalkostnaderna med avskrvnngar och dvdera med antal planerade tmmar under ett år. Verktygskostnaderna, k A, fnns endast summerade för hela masknparken. Det har därför fått antas att alla maskner använder verktyg för samma tmkostnad. Kostnaden för verktygen gäller de 9 CNC-masknerna samt de manuella fräsarna och svarvarna. Då de manuella masknerna nte går lka mycket som de styrda, uppskattas att de styrda står för 95 % av verktygskostnaderna. De 95 % delas därför med antal körda tmmar för alla styrda masknerna under ett år. Lönekostnaden, k D, räknas fram genom att ta alla operatörers löner under ett år och summera dessa för att sedan dvdera med alla operatörers arbetade tmmar under samma år. För uppgfter om masknspecfka data se blaga A. 5.2.1 roduktonsuppföljnng Det fanns nga uppföljnngar som var gjorda på produktonen att studera och använda ekvatonerna, anlednngen tll att MUR-data nte användes fnns beskrvet senare detta avsntt, jag var tvungen att själv samla n de uppgfter som behövdes. Därför fck mycket av tden spenderas ute produktonen, både för att lära mg om hur den fungerade och för att samla n uppgfter tll arbetet. Där har 29
bland annat två maskner följts upp under en veckas td och alla störnngar och andra observatoner har antecknats. Tanken var från början att följa upp en specfk artkel, men då artklarna nte körs ofta och man nte alltd vet när de ska köras förrän de verklgen körs så var detta svårt. Därför bestämdes att två maskner skulle följas under en perod och på så sätt få fram de olka parametrarna för en maskn stället för en artkel. En annan anlednng är att artklarna bland kan köras olka maskner beroende på vlken som är ledg för tllfället, och då kan de olka parametrarna varera på grund av det. De kassatonsrapporter som fnns nsamlade vsar att ca 1 % av alla detaljerna kasseras. Men det här är endast data som operatörerna har fyllt själva, och under den td som spenderades vd produktonen noterades det att vd flera tllfällen kasserades detaljer utan att det skrevs någon kassatonsrapport. Detta nnebär att kassatonsandelen sannolkt är högre än vad sffrorna ndkerar. Hur mycket är svårt att säga då det nte har gått att samla n tllräcklgt med data. Mätnngar har endast genomförts på dagtd men masknerna går även tll vss del på natten, då det är färre operatörer produktonen. arametrar från natten är alltså nte medtagna uträknngarna. Det ska även påpekas att stlleståndsandelen som har räknats fram nte är den exakt verklga stlleståndsandelen, men dock en bra uppskattnng trots den lte brstfällga data som har funnts tll förfogande. Fgur 3. Stopporsaksrapport från MUR-systemet för Llla Chevalern under peroden 28-1-27 tll 28-1-31. 3
% 3 25 2 15 1 5 Ställ Rast ersonalbrst Fgur 4. Sammanställnng av stopporsaker för Llla Chevalern från egen uppföljnng under peroden 28-1-27 tll 28-1-31. I Fgur 3 fnns alla stopporsaker som har regstrerats av MUR-systemet. Efter en snabb observaton är det tydlgt att stopporsaken Cykel slut är domnerande och att personalen nte tar raster eller genomför något ställ på masknen. Vd en jämförelse med data som har samlats n genom att betrakta masknen under produkton så fnns både rast och ställ med. Fgur 3 är alltså ngen bra avspeglng av verklgheten. I följande två fgurer fnns all data sammanställd från mätnngarna som har gjorts. Längst ner varje fgur fnns andelen för varje parameter beräknad. 31
1 Dmensonsfel 2 Sprcka 3 Fel materal S1 lanerade stllestånd S2 Oplanerade stllestånd S3 Ställ S4 Reducerad beläggnng Summa faktor rocessparametrar Kassatoner Stllestånd Faktorgrupper A Verktyg B Arbetsmateral C rocess A1 Sltet skär : B1 Materalfel : B2 Materalbrst : C1 rogramfel : C2 Uppspännngsnoggranhet : C3 Ställ 7:12 7:12 D1 Rast 2:38 2:38 D2 Möte : D ersonal och D3 ersonal jobbar med annat 4:14 4:14 organsaton D4 Felprogrammerng 1:15 1:15 D5 Väntan på reparatör : D6 ersonal ledg 1:15 1:15 E1 Verktygssltage med kassaton : E Sltage och underhåll E2 Verktygsbyte p.g.a. sltage : E3 Veckovs-/Månatlgt underhåll : E4 Daglgt underhåll : F Specella faktorer G Krngutrustnng H Övrgt E5 Reparaton : : G1 Fel på vakuum : G2 Väntar på truck : G3 Väntar på åtkomst vd dator 1: 1: H1 Orsaken tll problemet är okänd : Summa arametrar 1:15 : : 2:38 5:14 7:12 1:15 17:34 Totaltd 36:: Andel,3,,,7,15,2,3 Fgur 5. SM för Röders fräsen under peroden 28-1-27 tll 28-1-31. 32
1 Dmensonsfel 2 Sprcka 3 Fel materal S1 lanerade stllestånd S2 Oplanerade stllestånd S3 Ställtd S4 Reducerad beläggnng Summa faktor rocessparametrar Kassatoner Stllestånd Faktorgrupper A Verktyg B Arbetsmateral C rocess A1 Sltet skär : B1 Materalfel : B2 Materalbrst : C1 rogramfel : C2 Uppspännngsnoggranhet : C3 Ställ 6:1 6:1 D1 Rast 2:56 2:56 D2 Möte : D ersonal och organsaton D3 ersonal jobbar med annat 7:51 7:51 D4 Felprogrammerng 4:25 4:25 D5 Väntan på reparatör : D6 ersonal ledg 5:18 5:18 E1 Verktygssltage med kassaton : E Sltage och underhåll E2 Verktygsbyte p.g.a. sltage : E3 Veckovs-/Månatlgt underhåll : E4 Daglgt underhåll : F Specella faktorer G Krngutrustnng H Övrgt E5 Reparaton : : G1 Väntar på truck : G2 Väntar på åtkomst vd dator : H1 Orsaken tll problemet är okänd : Summa arametrar 4:25 : : 2:56 7:51 6:1 5:18 26:4: totaltd 32:: Andel,14,,,9,25,19,17 Fgur 6. SM för Llla Chevaler svarven under peroden 28-1-27 tll 28-1-31. I Fgur 7 fnns tre olka kassatonsandelar. Den observerade kassatonsandelen är den som har beräknats med hjälp av de data som fnns Fgur 5 och Fgur 6. Kassatonsandelen från företaget är den som har beräknats fram från materalet som operatörerna fyller och är från det första halvåret 28. Den uppskattade kassatonsandelen är den som har uppskattats under arbetets gång och är även den kassatonsandel som används alla beräknngar. Anlednngen tll att en uppskattad kassatonsandel används är att den uppmätta är ormlgt hög samt att den sffra som kommer från företaget är för låg då nte allt rapporteras. 33