Att främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder - resultat från tre forskningsstudier Helena Bergström, folkhälsovetare, doktorand Ida Gråhed, hälsopedagog
Health Statistics and Informatics Deaths attributed to 19 leading factors, by country income level, 2004
Mål för folkhälsopolitiken Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Från verksamheter i Södertälje Hälsa bland personer med funktionsnedsättning dålig hälsa 10 gånger vanligare Hälsa på lika villkor, Folkhälsoinstitutet 2008
Hälsa bland personer med utvecklingsstörning Behov av mer forskning Fysisk och psykisk ohälsa Ohälsosamma matvanor Fysisk inaktivitet Över- och undervikt Riskfaktorer för övervikt och fetma bland personer med utvecklingsstörning Att vara kvinna Downs syndrom Lindrig utvecklingsstörning Tv-tittande Låg fysisk aktivitet Mediciner Alkohol
Etiska principer Autonomiprincipen en moralisk skyldighet att respektera allas rätt att fritt bestämma över sig själva och sina tillgångar Omsorgsprincipen en moralisk skyldighet att inte skada, att minska och förebygga lidande och att främja välbefinnande Resultat från tre forskningsstudier 1. Personalens roll i hälsofrämjande arbete 2. Hälsofrämjande gruppbostad 3. Hälsokörkortet
Vilken roll har personal i gruppbostäder i hälsofrämjande arbete? Helena Bergström, folkhälsovetare, doktorand En kvalitativ intervjustudie Personalens roll i hälsofrämjande arbete i gruppbostäder Min uppfattning är Uppfattningar bland chefer och personal
Syfte Att undersöka uppfattningar bland chefer och personal om rollen i hälsofrämjande arbete och Att beskriva livsstilsrelaterade hälsoproblem och hinder för en hälsosam livsstil Deltagare 6 enhetschefer 6 personal Variation av erfarenheter Ålder: 30-63 år Kön: 8 kvinnor och 4 män Yrkeserfarenhet: 0,5 42 år Områden: 6 kommuner/stadsdelar Boende: varierande ålder och funktionsnedsättning
Intervjuer Frågeområden Livsstilsrelaterade hälsoproblem Den professionella rollen Hälsofrämjande arbete Stöd till självbestämmande Livsstilsrelaterade riskfaktorer för ohälsa Ohälsosam vikt Ohälsosamma matvanor Fysisk inaktivitet Missbruk Psykisk ohälsa Sociala problem Ovilja till vård Övervikt och fetma Stört ätbeteende Stillasittande Tobak Lågt självförtroende Bristande rutiner Ovilja till stöd Undervikt Högt energiintag Osäkerhet avseende FA Alkohol Oro och ångest Problem med hygien Ovilja till hälsovård Bristande variation Illegala droger Sömnsvårigheter Ensamhet & problem i relationer Ovilja till mediciner Snabb matlagning Kriminellt eller icke accepterat beteende Ovilja till sociala resurser
Hinder för en hälsosam livsstil Individ Personal Anhöriga Organisation Samhälle Intellektuell & kognitiv nedsättning Rutiner som ska passa personal Svårigheter i kommunikation anhörigapersonal Ekonomiska begränsningar Ny målgrupp med nya behov Psykisk & beteendemässig nedsättning Olika åsikter i personalgrupp Överbeskydd & kontroll Personalbrist Integrationsproblem Fysisk nedsättning Personalens personliga vanor Erbjuder ohälsosamma alternativ Låg utbildningsnivå bland personal Individualistiskt samhällsklimat Vanor och attityder Överbeskydd & kontroll Olika krav att uppfylla Brist på kunskap i samhället Brister på riktlinjer Ett obesogent samhälle Personalens roll i hälsofrämjande arbete Vad kan/ska personalen göra för att ge stöd till hälsosamma vanor?
Resultat: Personalens roll Föräldern Mest bestämmande/beskyddande Manipulatören Coachen Informatören Frihetskämpen Minst bestämmande/beskyddande A. Föräldern Känner ansvar för den boendes hälsa Respekterar individens vilja, när det är möjligt Det finns situationer när personalen vet bäst Hänvisar till beslut av chef/vårdpersonal/anhörig /god man Endast personal
A. Föräldern A1. Den auktoritära föräldern Måste ta vissa beslut Har rätt att sätta regler, för den boendes bästa A2. Den omvårdande föräldern Beskyddar den boende Vill se till att den boende är säker och trygg Vi har rökförbud här. Man får röka ute. Och vi har bestämt att sju cigaretter, det är vad som gäller. Deltagare 9, personal
B. Manipulatören Använder olika metoder för att de boende ska göra vad som är bäst för dem Ge förutbestämda alternativ Tillgodose önskemål, men modifiera Ändra benämningar Använda lögner Vill fatta beslut, men få den boende att uppleva att han/hon själv fattade beslutet Endast personal Det är lite som man gör med små barn att ni får själv bestämma blått eller rosa, rosa borde bli väldigt fint, vad tycker ni? Deltagare 8, personal
C. Coachen Motiverar, inspirerar och fungerar som förebild Ger råd, idéer och erbjuder möjligheter Använder ekonomiska och hälso-argument Kritiserar inte, utan stärker positiva sidor Både personal och chefer De [de boende] behöver man ju också ha samtal med, för att stärka och fokusera på det där positiva och inte det negativa. Då blir vi bättre, vi växer ju då. Deltagare 6, chef
D. Informatören Gör information i samhället begriplig Informerar om konsekvenser för hälsan Informerar om hälsosamma alternativ När individen fått information har han/hon rätt att bestämma själv Endast chefer I samhällslivet idag är det väldigt mycket som handlar om mat och kost och hur man rör på sig och sådär. Så det är bra om man informerar om det. Deltagare 5, chef
E. Frihetskämpen Accepterar att människor är olika och gör sina val, goda som dåliga Har ingen rätt att bestämma Ska inte bestämma vad som är moraliskt rätt eller fel Kan ge stöd om individen önskar det Endast chefer Man måste ju låta den här personen göra egna val, och ibland måste man även låta dem göra dåliga val. Man kan inte skydda dem. Deltagare 3, chef
Konklusion Etisk konflikt i att främja hälsa utan att inkräkta på individens autonomi Chefer och personal bör få stöd i att hantera etiska dilemman Hälsofrämjande gruppbostad 2008-2012
Syfte Att främja bra mat- och rörelsevanor och förebygga övervikt bland vuxna med utvecklingsstörning Utarbeta en metod för hälsofrämjande arbete i grupp- och servicebostäder Vetenskapligt förankrat (forskningsstudie)
Projektorganisation Finansiering: Folkhälsoanslaget SLL & Stiftelsen Sävstaholm Länsförbundet FUB i Stockholm Referensgrupp Projektgrupp Institutionen för folkhälsovetenskap Projekt Carpe Studieförbundet Vuxenskolan Tre komponenter + + Hälsoombud Fokus Hälsa Hälsokörkortet 12-15 månader
Hälsoombud Vara kontaktperson Delta i nätverksträffar Inspirera Nätverksträffar för hälsoombud
Fokus Hälsa 10 träffar i personalgruppen Diskutera och enas kring arbetssätt
Hälsokörkortet
En randomiserad kontrollerad studie Baslinje Intervention (Grupp 1) Eftermätning Upp -följning Kontroll (Grupp 2)
Deltagare Intervention (mätning 2) Kontroll (mätning 2) Alla (mätning 2) Bostäder 17 (14) 16 (15) 33 (29) Deltagare 66 (60) 74 (66) 140 (126) Inklusionskriterier: Lindrig/måttlig utvecklingsstörning Minst 3 boende vill delta Utvärdering från de boende som deltar Effekt (före/efter) Längd, vikt, midjemått Tillfredsställelse Fysisk aktivitet Matvanor
Vilken effekt fick projektet?
Hälsofrämjande gruppbostad Rutiner Kod XXX Rutiner kring mat, rörelse och hälsa Enkät till enhetschefer/arbetsledare i gruppbostäder och servicebostäder Jag/vi som besvarar enkäten har följande funktion/er: Enhetschef Arbetsledare/samordnare Personal på enheten Personal med särskilt ansvar för hälsofrågor (t.ex. kostombud, hälsoombud) Typ av boende Gruppbostad Servicebostad Bostadens regi Kommun Företag Kooperativ/förening Speciell inriktning Nej Ja:. Antal boende:... Antal personal:.. Frågor kring övergripande hälsoarbete H1. Hälsofrämjande arbete Bedrivs ett hälsofrämjande arbete, med fokus på de boende, i gruppbostaden? Ja, hälsoarbete riktat mot de boende är en viktig del i policy/handlingsplan och ett Resultat Rutiner kring hälsoarbetet Interventionsbostäderna har förbättrat sina rutiner i jämförelse med kontrollbostäderna.
Hälsofrämjande gruppbostad vad händer nu? Resultat presenteras 2012/2013 Utveckla en metod (en manual) för hälsofrämjande arbete
Ny studie: Fokus Hälsa Interventionsgrupp tions Fokus Hälsa Intervjuer Enkät Rutiner kring mat, rörelse och hälsa Enkät Rutiner kring mat, rörelse och hälsa Jämförelsegrupp Arbetar som vanligt Hälsokörkortet Hur kan man stödja cirkeldeltagarna till att göra hälsosamma val? Helena Bergström, folkhälsovetare, doktorand
Hälsokörkortet Studiecirkelns syfte: Att öka hälsomedvetandet och förbättra levnadsvanor på ett lustfyllt sätt utan krav Om Hälsokörkortet En cirkelledare En manual I gruppbostäderna 10 träffar
Träffarnas upplägg Snackrundan Träffens tema Kostförslag Fysisk aktivitet Runda och hemuppgift Deltagare 16 studiecirklar i gruppbostäder Data från: 9 cirkelledare 25 deltagare
Datainsamling Observationer Gruppdiskussion med cirkelledare Anteckningar från cirkelledare Resultat: Att skapa en stödjande miljö för individen Individuella faktorer Strukturella faktorer Pedagogiska strategier Interaktion vid kurstillfällena
Individuella faktorer Fysisk funktion Kognitiv funktion Motivation Tilltro till egen förmåga Deltagare 3 säger först att hon inte vill ha apelsin i sin smoothie, men sedan ändrar hon sig. Jag vill prova apelsin. Jag ger mig inte. Observation 5
Pedagogiska strategier Tillit och trygghet Strategier för olika sinnen Stöd och anpassning Cirkelledaren säger att alla ska måla frukter och påminner om vilka frukter de pratat om. (---) Deltagare 5 frågar om hon kan få titta i boken nu. Observation 3
Interaktion vid kurstillfällena Deltagande Kommunikation Personalens delaktighet Cirkelledaren frågar gruppen vad de vill göra. Avslappning, säger en deltagare. En längre, säger en annan. Det beslutas att det blir avslappning nästa gång de träffas. Observation 6
Strukturella faktorer Organisering av kursen Fysisk miljö Rutiner för samverkan Men när man ser då på helheten och vad det här ska leda till och vad det liksom ska bli i framtiden och så, då är det ju det här med personalen. Det är ju hur man får dem motiverade. Gruppdiskussion
Konklusion Viktigt att skapa en stödjande miljö för individen inte bara vid kurstillfällena utan också i den fysiska och sociala miljön utanför kursen