Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Relevanta dokument
Att bredda basen för behandling av alkoholproblem. Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap

Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013

Varför behandla alkoholberoende i primärvården?

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Missbruksutredningen: bakgrund

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen

Beroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind

Tidiga interventioner

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar ,2 liter 20129,2 liter*

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version

motiverande samtal (MI)

Motiverande samtal för personer med missbruksproblem

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

Diagnoskriterier för drogrelaterade störningar gäller:

Tidiga interventioner

Alkoholberoende, diagnos

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

FÖRSLAG 27 MARS Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

Sveriges Kommuner och Landsting

- ATT MÖTA OCH BEMÖTA

1 Alkohol

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende

Linköpings Universitet

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås Christina Anderson

RIDDARGATAN 1 MOTTAGNINGEN FÖR ALKOHOL OCH HÄLSA

Linköpings Universitet

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM. Problemets omfattning. Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol)

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002

Screening for alkohol och droger

Vilka kontaktar Alkohollinjen för att få stöd för förändring av sina alkoholvanor och hur uppfattar de bemötandet?

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström

RAPPORT. Tabellverk. En nationell kartläggning under november 2005

Utvärdering av Prime For Life utbildning.

Beroendemedicin i dag: beroende av alkohol, narkotika och spel. Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö Lunds universitet

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Att identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM

Riktlinjer mot skadligt bruk av Alkohol, droger och spel om pengar

Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja

Kommunikationsavdelningen

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Alkohol och sjukskrivning

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST

Mall för lokal samverkan i Fyrbodal

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: e-post: Primärvården

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem. Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010

Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger

Inledning

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem. Betydelse för folkhälsa

Psykisk ohälsa- Vad är det?

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende

Varför finns det inga sluta kröka-syrror? En rapport från Actavis 2010

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Riskbruk/skadligt bruk av alkohol i Arbetslivet

När generösa alkoholvanor blir ett hälsoproblem hos äldre Charlotte Skoglund M.D PhD SMART Psykiatri

Baskurs Riskbruk, Missbruk, Beroende 2015

Överenskommelse avseende Riskbruk, missbruk och beroende i Jämtlands län

2009 ett jubileumsår för våra verksamheter!

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk

SMART. Återfallsprevention. Återfallsprevention (ÅP) är en evidensbaserad behandlingsmetod

Vårdriktlinjer vid riskkonsumtion av alkohol Gäller för Primärvården Örebro läns landsting

Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter.

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av.

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Överenskommelser HSN-SON Syfte

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

DROGPOLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET

Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar

GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN

Handlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg

Volym 2 av 2. Till läsaren

FoU Sörmland Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

Vision och uppdrag. Vårt uppdrag

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

Alkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Testa dina levnadsvanor!

Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak. Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad

Inventering av personer med samtidigt förekommande missbruk/beroende och psykisk störning i Jönköpings län.

Transkript:

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning, Stockholms läns landsting

Varför behöver vi veta det? En evidensbaserad missbruks- och beroendevård inom socialtjänst och hälso- och sjukvård ska utgå från: definierade tillstånd för vägledning om prognos, behandlingsmål, olika insatser Problemen aktualiseras i olika sammanhang gemensamma definitioner behövs för att kunna samarbeta och utveckla vården

Definitioner i missbruks-, beroendevården Svensk och internationell historik Socialtjänsten Hälso- och sjukvården Alkoholistlagen 1916 inriktad samhällskydd Nykterhetsvårdslag 1954 motboken avskaffas, behov av förbyggande insatser, inkluderar tvångsvård Socialtjänstlagen - ramlag 1980 inkluderar missbruksproblem Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) 1982 vissa kriterier för missbruk i förarbetena Magnus Huss 1854 inriktad individen, vårdbehov alkoholkliniker växer fram Ivan Bratt 1912 Alkoholen och samhället Svenska Läkaresällskapet Jellinek 1960 The Disease Concept Edwards & Gross 1976 Alcohol Dependence Syndrome -lade grunden för de kommande diagnossystemen ICD, DSM

Definition av riskbruk Gäller endast alkohol Med riskbruk menas alkoholkonsumtion som ökar risken för sociala eller medicinska problem Med standardglas menas: 50 cl folköl 33 cl starköl 25 cl stark-starköl 12-15 cl vin 8 cl starkvin 4 cl sprit För män: Mer än 14 glas/vecka; eller mer än 4 glas vid ett och samma tillfälle För kvinnor: Mer än 9 glas/vecka; eller mer än 3 glas vid ett och samma tillfälle

Definitionen av skadligt bruk enl ICD 10 Bruk av psykoaktiva substanser på ett sätt som skadar hälsan. Skadan kan vara fysisk (som hepatit vid intravenöst missbruk av psykoaktiva substanser) eller psykisk (som depressionsperioder sekundärt till hög alkoholkonsumtion).

Definitionen av missbruk enl DSM IV Ett maladaptivt substansbruk som leder till kliniskt signifikant funktionsnedsättning eller lidande vilket tar sig uttryck i minst ett av följande kriterier under en och samma tolvmånadersperiod:

Definitionen av missbruk enl DSM IV 1. Upprepat substansbruk som leder till att individen misslyckas med att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, i skolan eller hemmet (till exempel substansrelaterad upprepad arbetsfrånvaro eller dåliga arbetspresentationer, substansrelaterad frånvaro, avstängning eller reglering från skolan, substansrelaterad vanskötsel av barn eller hushåll). 2. Upprepat substansbruk i situationer där det medför betydande risk för fysisk skada (till exempel substanspåverkan i samband med bilkörning, arbete med maskiner). 3. Upprepade substansrelaterade problem med rättvisan (till exempel att vid upprepade tillfällen bli arresterad för substansrelaterat störande beteende). 4. Fortsatt substansbruk trots ständiga eller återkommande problem av social eller mellanmänsklig natur orsakade eller förstärkta av substanseffekterna (till exempel slagsmål, gräl med partnern om följderna av berusning) användande trots upprepade eller ihållande sociala eller interpersonella problem som orsakas eller förvärras av användning av substansen.

Beroende enligt ICD-10 Minst 3 av följande 6 kriterier under en 12-månadersperiod Begär/sug: Stark önskan eller en känsla av tvång att ta drogen Kontrollförlust: Svårt kontrollera bruket, tidpunkten, mängden eller att sluta Tolerans: Behov av betydligt ökad mängd av drogen eller påtagligt minskad effekt vid fortsatt användning av samma mängd av drogen Abstinensbesvär eller bruk av samma (eller likartad) drog för att lindra eller undvika besvären Koncentration på drogen: Personen minskar/upphör med viktiga aktiviteter p g a drogbruk; eller avsevärd tid går åt för att skaffa, inta eller att återhämta sig från effekterna av drogen Fortsätter bruka: Fortsatt drogbruk trots skadliga konsekvenser om vilka personen är eller kan förväntas vara medveten

Alkoholproblem i Sverige 5-7 beroendekriterier 1,2 % 3-4 beroendekriterier 3,1 % 2 beroendekriterier 4,7 % 1 beroendekriterium 14,5 % 0 beroendekriterier 76,6 % Källa: Andreasson, Karolinska institutet Opublic data, 2011

Alkoholberoende vanligast bland unga människor 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 18-25 26-40 41-64 65+ Alla 1. Druckit mer än avsett 2. Försökt minska ner 3. Ägnat mycket tid 4. Gjort avkall på andra aktiv 5. Fortsatt dricka trots problem 6. Tolerans 7. Abstinens Källa: Andreasson, Karolinska institutet Opublic data, 2011

Vilka substanser inkluderas i diagnoserna? Alkohol Narkotika Läkemedel; ej förskrivna/intag över ordination Koffein Nikotin Lösningsmedel

Alkoholproblem i Sverige Komplexa Vårdbehov 15 000 Beroende med sociala problem 35 000 Beroende utan sociala problem Relationsproblem, psykologiska problem 250 000 Riskbruk 700 000 Specialiserad beroendevård Allmän sjukvård Inga alkoholproblem 6,5 miljoner svenskar > 15 års ålder

Alkoholproblem i Sverige Missbruk 300 000 Riskbruk 450 000 Inga alkoholproblem 6,5 miljoner svenskar > 15 års ålder

Alkoholproblem i Sverige Beroende med låg måttlig problemtyngd 250 000 Missbruk 300 000 Riskbruk 450 000 Inga alkoholproblem 6,5 miljoner svenskar > 15 års ålder

Alkoholproblem i Sverige Beroende med stor problemtyngd: sociala problem, komplexa Vårdbehov 50 000 Beroende med låg måttlig problemtyngd 250 000 Missbruk 300 000 Riskbruk 450 000 Inga alkoholproblem 6,5 miljoner svenskar > 15 års ålder

Alkoholproblem i Sverige Beroende med stor problemtyngd: sociala problem, komplexa Vårdbehov 50 000 Beroende med låg måttlig problemtyngd 250 000 Missbruk 300 000 Riskbruk 450 000 Flest problem Störst kostnader Epidemiologisk paradox Inga alkoholproblem 6,5 miljoner svenskar > 15 års ålder

Alkoholberoende ökar 6 5 4 3 2 1 0 2003 2004 2006 2007 Män Kvinnor Procent alkoholberoende i allmänna befolkningen Källa: Folkhälsoinstitutet: R2008:22

Narkotikaproblem i Sverige Aldrig använt narkotika 6,1 miljoner svenskar, 15 år och äldre 77,5 %

Narkotikaproblem i Sverige Experimentellt bruk, enstaka gång 1 216 000 19,9 % Aldrig använt narkotika 6,1 miljoner svenskar, 15 år och äldre 77,5 %

Narkotikaproblem i Sverige Regelbundet bruk; använt senaste 30 d 127 000; 2,1 % Experimentellt bruk, enstaka gång 1 216 000 19,9 % Aldrig använt narkotika 6,1 miljoner svenskar, 15 år och äldre 77,5 %

Narkotikaproblem i Sverige Problematiskt bruk; sjukhus, kriminalvård 29 500; 0,5 % Regelbundet bruk; använt senaste 30 d 127 000; 2,1 % Experimentellt bruk, enstaka gång 1 216 000 19,9 % Aldrig använt narkotika 6,1 miljoner svenskar, 15 år och äldre 77,5 %

Kommande förändringar av DSM: DSM 5, 2013 Förslaget är att beroende (7 kriterier) och missbruk (4 kriterier) läggs samman till en diagnos, Substance use disorders med 11 kriterier För diagnosen krävs 2 kriterier och för svår form 4 kriterier. Missbruk, abuse, försvinner Beroende, dependence, ersätts huvudsakligen med Addiction. - kommer bl.a. inkludera gambling, dvs spel (5 kriterier) Samtidigt pågår förändring ICD 10 till ICD 11

Samsjuklighet Beroende/missbruk + somatisk sjukdom/skada 60-tal diagnoser relaterade till alkohol Flest dödsfall: Skador/olycksfall Cancer Hjärt-kärlsjukdom Leversjukdomar

Alkoholens sjukdomsbörda: förlorade DALY:s Alkoholens gynnsamma effekter ca 3% av de skadliga

Samsjuklighet Beroende/missbruk + annan psykiatrisk diagnos Väl känt efter många stora undersökningar i befolkning, klinik: 3-9 ggr förhöjd risk för personer med missbruk, beroende att också drabbas av psykisk sjukdom. Kräver behandling samtidigt och i samverkan. Detta samarbete skall inte fördröjas, vilket betonats i Nationella riktlinjerna 2007. Denna samsjuklighet rör alla psykiska sjukdomar och personlighetsstörningar - kan medföra sämre förlopp, fr.a. om man inte identifierar och behandlar i samarbete.

Sammanfattning Riskbruk: - ingen entydig definition internationellt - intensivkonsumtion större risk för beroende än veckokonsumtion Diagnoser: I hälso- och sjukvården ICD 10: beroende, skadligt bruk - forskning psykiatrin DSM IV: beroende, missbruk Samsjuklighet: missbruk, beroende + andra diagnoser Det stora flertalet har begränsad problemtyngd: viktig konsekvens för behandlingsorganisationen

Fall 1: riskbruk 32-årig man söker vårdcentralen för sömnproblem; önskar sömntabletter - frisk f.ö. - välordnade förhållanden: sambo, polis, bostad Fyller i AUDIT-formuläret: 12 poäng - kort rådgivning (5-10 min): 1. intresserad av att prata om alkohol? 2. samband alkohol sömn 3. pröva minska ner på alkoholkonsumtionen Uppföljning efter en månad

Fall 2: skadligt bruk 45-årig kvinna med nyupptäckt högt blodtryck, besök hos distriktsläkare - f.ö. väsentligen frisk - gift, 3 barn, undersköterska Fyller i AUDIT-formuläret: 15 poäng - dricker 20 glas vin/vecka - utredning finner ingen annan orsak till högt blodtryck - intresserad av att prata om alkohol? - samband alkohol blodtryck - pröva minska ner på alkoholkonsumtionen Uppföljning efter en månad: blodtryck och alkoholkons (uppfyller inte kriterierna för DSM-alkoholmissbruk)

Fall 3: alkoholberoende 33-årig man genomgår hälsokontroll på företagshälsovården - väsentligen frisk - gift, inga barn, försäkringstjänsteman Fyller i AUDIT-formuläret: 22 poäng Förhöjt gamma-gt-värde - dricker 35 glas/vecka - intresserad av att prata om alkohol? - samband alkohol leverskada - föreslå hälsokontroll: tester/blodprov och feedback uppfyller 3 ICD-kriterier för beroende Uppföljning efter två veckor: leverprover och alkoholkons.

Fall 3: alkoholberoende 2: Fördjupad bedömning Hälsokoll Alkohol 3: a) Farmakologisk behandling b) Samtalsbehandling Guide till bättre alkoholvanor 1: Screening Kort intervention Vid utebliven förbättring: föreslå kontakt med beroendespecialist

En behandlingstrappa för alkoholsjukdomar Specialisttvård Generalistvård Farmakologisk behandling Motivationshöjande behandling Specialist behandling KBT, 12-steg Fördjupad bedömning Screening, kort rådgivning