D nr: 188-2014 FILM I VÄSTS STRATEGISKA PLAN 2015 2017 Nuläge och omvärld sid 2 Strategisk plan sid 7 Utgångspunkter för årliga handlingsplaner sid 10 Särskilda uppdrag och uppgifter sid 14
2 NULÄGE OCH OMVÄRLD Nuläge, trender och tendenser Fastställd av styrelsen 2014-11-21 Film i Väst har under de senaste åren framgångsrikt flyttat fram bolagets och Västra Götalandsregionens position på filmområdet. Film i Väst anses av den europeiska filmvärlden som en ledande offentlig aktör och en av de tre mest framgångsrika regionala filmverksamheterna i kraft av såväl konstnärliga som publika framgångar. Ett antal europeiska regioner har en mer omfattande filmoch TV-dramaproduktion än Västra Götaland, men kan inte uppvisa samma nationella och internationella genomslag. Film i Väst samproducerar cirka 30 långfilmer per år. Den genomsnittliga konstnärliga kvaliteten och det internationella genomslaget har kraftigt förbättrats under de senaste åren. Film i Väst har behållit och stärkt sin ställning i svenskt filmliv såväl konstnärligt som publikt. Film i Västs varumärke och Västra Götalands position på den internationella filmkartan är avsevärt starkare nu än tidigare. Produktionsvolymen av långfilm ökade något 2014. Mängden inspelning av TV-drama var avsevärt större. Den samlade produktionsvolymen kommer att kunna vara i paritet med årets under de närmaste åren. Produktionen av fullbudgeterade svenska filmer kommer att minska i närtid, detta som en direkt följd av gällande filmavtal och digitaliseringens ekonomiska effekter. Intäkterna från home entertainment (DVD/Blue Ray) har minskat mycket kraftigt under en följd av år. Det finns växande intäkter från T-VOD, transaction VOD, (specifika filmer och TV-dramer som streamas) och S-VOD, subscribed VOD (prenumererat utbud av streamade filmer och TV-dramer). I sak omsätter VOD lika mycket som biograferna i Sverige, men fördelningen av intäkterna ser helt annorlunda ut och ersätter bara i ringa grad de traditionella distributörernas förluster när DVDförsäljningen minskar. Distributörernas vilja att investera i film (eller förbetala del av distributionsintäkterna) ligger på en historiskt mycket låg nivå. TV-bolagen är betydligt mindre intresserade av att investera i film än tidigare. Tittarna har haft många möjligheter att se den specifika filmen innan den TV-visas; TV-publiken för långfilm minskar kraftigt. Det kommer att kosta avsevärt mer att i framtiden säkra inspelning i länet av större svenska och europeiska filmprojekt. Flera svenska filmprojekt har under senare tid förlagt inspelning till Östeuropa. Arbetskraftskostnaderna är betydligt lägre än de nordeuropeiska och flertalet östländer har generösa automatiska stöd baserade på hur mycket projektet spenderar i det specifika landet. Konkurrensen om attraktiva filmprojekt kommer att öka i Skandinavien. Köpenhamn har startat en filmfond av samma typ som Film i Väst. Om satsningen i Köpenhamn kan genomföras med den ambition som skisserats och i det tänkta partnerskapet med Film i Skåne måste Film i Väst möta den med större investeringar i de skandinaviska storfilmer som fram till nu oftast har valt Film i Väst som regional partner och Västra Götaland som primär produktionsplats.
3 I Tyskland kan substantiella regionala investeringar i filmprojekt kombineras med automatiska rabatter på det som spenderas. Frankrike och Storbritannien har liknande system. Irland och Belgien har attraktiva finansieringsmodeller för inkommande produktion. Konkurrensen om de stora europeiska filmprojekten är och kommer att vara fortsatt hård. TV-dramas attraktionskraft har stärkts avsevärt. HBO och Netflix framgångar med högkvalitativa dramakoncept lockar till efterföljd. De stora regissörerna och de populära skådespelarna gör idag lika gärna TV-drama som långfilm. Publikens tittande på drama håller på att förändras. Det är allt vanligare att man ser drama i stora sjok när man vill och var man vill. Tablåbaserad TV kommer säkert att bestå under överskådlig tid, men flertalet tittare kommer att gå över till att se det man vill se när man vill se. TV-drama är ett attraktivt innehåll när TV-bolagen ska bygga hållbara band med sina presumtiva tittare. Produktionen av TV-drama och då främst projekt med internationell medfinansiering och höga budgetar existerade inte i Västra Götaland fram till för några år sedan. Idag har denna typ av produktion en avsevärd omfattning. De samproducerade koncepten sprids i stora delar av västra och norra Europa och når tiotals miljoner TV-tittare. Sveriges Television har inte längre någon egen fast produktionsenhet för drama. Det gör det möjligt att lokalisera produktionen fritt. Det finns inte längre någon dramachef på SVT Väst makten ligger i Stockholm. För att produktionen av TV-drama minst ska ha samma volym som idag krävs medfinansiering av Film i Väst. Filmernas spridning och modellerna för distribution är de flitigast diskuterade filmfrågorna nationellt och internationellt. Digitaliseringen skapar stora möjligheter för biograferna att visa annat attraktivt innehåll. Musikalen Billy Elliot hamnade överst på biotoppen när den visades på bio under en dag runt om i Storbritannien. När serverdistribution av film realiseras finns det inga gränser för hur många biografer och salonger som parallellt kan visa en film. Biografernas kommersiella logik är att belägga så många stolar som möjligt. Den konstnärligt menade filmen har redan idag stora problem att få plats på biograferna. Det problemet lär inte vara mindre i framtiden. Eventdistribution (festivaler och särskilda arrangemang kring tydligt nischade och/eller tematiska filmer) och turnéer med en enskild film i fokus kan vara fungerande modeller för arthousefilmen. Filmklubbar som erbjuder en gemensam filmupplevelse i en alternativ lokal växer fram i de stora filmländerna en modell som kan vara värd att pröva i Sverige i framtiden. I många länder blir det allt vanligare med att filmer har premiär på biograf och på VOD parallellt. Det är än så länge en modell som fungerar bra för den smalare filmen, men kan på sikt vara den allmänt gällande. Publiken väljer fritt när och var den vill se en film. Day to date släpp av filmer i olika fönster ger maximal exponering till en film när den är aktuell och maximerar därmed den enskilda filmens totala publik. I de stora filmländerna finns det redan idag gott med exempel där man hoppar över att skriva avtal med en filmdistributör. Man väljer istället att knyta en konsult till projektet. Denne hjälper till med PR, marknadsföring och avtal med biografer och VOD-plattformar. Den digitala utvecklingen har tvingat fram en diskussion om vad som avses med en film. Kommer publiken i framtiden egentligen att bry sig om hur lång en film är? Sätter de olika visningsformerna ramar för längd och innehåll? Frågorna är många. Publiken lär fortsätta att söka berättelser som på ett eller annat sätt är viktiga för dem. Biograffilmen kommer i nuet och framtiden kräva en mycket stor angelägenhetsgrad och/eller ett avsevärt underhållningsvärde om den ska vinna i konkurrensen med det välberättade, välspelade och välgjorda TV-dramat.
4 Mängden förfrågningar om möjligheten att Film i Väst ska investera i ett attraktivt filmprojekt ökar hela tiden. Det skulle gå att kontinuerligt säkra inspelning i Västra Götaland av europeiska prestigeprojekt projekt som oftast är engelskspråkiga och har stora stjärnor i de bärande rollerna. I nuläget tvingas Film i Väst säga nej till så gott som alla projekt av denna typ. Bolaget kan inte konkurrera med de stöd som kan ges av Film i Västs syskonorganisationer i framför allt Tyskland och med produktionsrabatterna på Irland. Risken med att säga nej till allt för många attraktiva internationella projekt är att intresset för Västra Götaland som produktionsregion kommer att minska. Filmernas produktionskostnader ökade fram till och med 2012 med cirka åtta procent per år. 2013 minskade genomsnittskostnaderna för en svensk långfilm kraftigt. Kostnadsfallet förklaras av minskade distributörsinvesteringar och ändrad inriktning på Svenska Filminstitutets stöd. Det finns ett starkt samband mellan budgetnivå och publikt genomslag. Det är angeläget att den genomsnittliga budgeten för svenska långfilmer på nytt höjs. De senaste årens stora internationella konstnärliga och publika framgångar för Film i Väst har i första hand skapats av de danska och brittiska samproduktionerna. 2014 såg annorlunda ut med Turist, Nymphomaniac och Hundraåringen som flaggskepp två svenska och en dansk film. Svensk lång spelfilm har annars svårt att nå ända fram internationellt. Bara en svensk film har varit publikt framgångsrik utanför Sverige under de senaste fem åren, bara en svensk film har deltagit i huvudtävlan i någon av de stora filmfestivalerna (Berlin, Cannes och Venedig) under samma tidsperiod. Svensk lång spelfilm uppmärksammas ibland på mindre viktiga festivaler och i sidosektioner i de riktigt stora festivalerna. Svensk kort- och dokumentärfilm står stark, men långfilmen ganska svag. Film i Väst har sin själ och sitt hjärta i svensk film, men svensk film bidrar inte alltid på ett positivt sätt till den samlade måluppfyllelsen. Västra Götaland har en mycket god basstruktur för produktionen av alla typer av rörliga bilder. Den stora produktionsmängden har parat med aktiva kompetensutvecklingssatsningar skapat en kvalificerad konkurrenskraftig filmarbetarkår. Under de senaste åren har dock en del kvalificerade filmarbetare valt att lämna film- och TV-området för arbete i andra sektorer. De senaste årens stora tillväxt inom postproduktionsområdet har skapat nya företag, som erbjuder ett brett utbud av tjänster i den nya digitala världen finns alla element på plats i länet. Studiofaciliteter finns i tillräcklig mängd också om produktionsvolymen skulle bli avsevärt större. Det är bara Film i Västs studio i Trollhättan som har en tillräckligt hög standard för att kunna ta emot större internationella produktioner. Västra Götaland har allt för få kvalificerade filmutbildningar. Det saknas en komplett filmskola. Det största enskilda problemet i Västra Götalands filmliv är bristen på kvalificerade välfungerande film- och TV-dramaproducerande bolag. I Sverige finns allmänt sett för få välfungerande profilerade produktionsbolag. Konsekvensen i länet blir att det är svårt att utveckla och behålla regi- och manustalangerna i Västra Götaland. Många av dessa flyttar till Stockholm för att sedan ständigt återvända för att spela in sina filmer. Just nu pågår en konsolidering av filmbranschen i Sverige och Norden. Produktionsbolag slås samman, köps upp eller får nya och starkare ägare. I den här processen kommer många existerande bolag att upphöra med sin verksamhet. Det kommer också att hända i Västra Götaland. Det finns en intressant potential hos några av bolagen i Västra Götaland. Film i Väst startade under hösten 2014 ett stort inspirations- och utvecklingsprogram för länets långfilmsproducerande bolag. Syftet med satsningen är att det ska finnas en knapp handfull välfungerande och expansiva produktionsbolag efter planeringsperiodens slut.
5 Film i Väst har samproducerat drygt 450 långfilmer under de senaste 15 åren. Det har byggt upp ett gediget kunnande, kompetens och förståelse av hur filmen i alla dess dimensioner fungerar nationellt och internationellt. Film i Västs rådgivande och stödjande funktion är central och kompletterar och förmerar de ekonomiska investeringarna i projekten. Film i Västs medverkan i ett projekt signalerar kvalitet till andra offentliga och privata aktörer. Film i Väst har under de senaste åren utvecklat system för att bättre än någon annan aktör kunna evaluera och förstå projektens konstnärliga och publika potential. Den positionen måste ständigt erövras. Filmvärlden förändras i mycket snabb takt. Dagens pricksäkra analys kan vara helt förlegad om ett halvår. Analytisk snabbrörlighet och stringens är en dygd som måste bibehållas. Slutsatser av nulägesanalys Vad drar Film i Väst för slutsatser för framtiden av nuläget, trender och tendenser? Den första slutsats man kan dra är att om Film i Väst och Västra Götaland ska kunna behålla produktionsvolymen, den konstnärliga kvaliteten i produktionen och det publika regionala, nationella och internationella genomslaget måste Film i Västs andel av projektens kostnader öka. Film i Väst har därför beslutat att överge taket på att högst 20 % av en films budget kan investeras. Ökade genomsnittliga investeringar innebär att färre titlar kommer att samproduceras en paradox kan det tyckas om målet är att slå vakt om produktionsvolymen. Men ökade investeringar är ett redskap för att möta konkurrensen om framför allt inspelning av projekt och ett nödvändigt element för att kunna föra en offensiv diskussion om produktionernas geografiska förläggning. Den andra slutsatsen är att Film i Väst måste involvera sig än mer i de valda samproduktionerna. Film i Väst ska vara en partner i allt från utvecklingen till spridningen av projektet. Det senare kräver tillförsel av kompetens till bolaget, det förra att Film i Väst ökar sina ekonomiska investeringar i utveckling och satsar fler mantimmar som stöd i utvecklingsprocesserna. Utvecklingsmedel är en knapp resurs. Generösare utvecklingsinvesteringar är ett redskap både för att öka kvaliteten i projekten och säkra produktion till Västra Götaland. De ökade utvecklingsinsatserna måste paras med en noggrann analys av hur troligt det är att det specifika projektet kan gå i produktion. Den tredje slutsatsen Film i Väst drar är att det finns ett momentum där Film i Väst och Västra Götaland avsevärt skulle kunna stärka sin position på den internationella filmarenan. För att det ska kunna ske måste Film i Väst kunna säkra inspelningen av minst ett internationellt prestigeprojekt per år. I skrivande stund skulle det krävas en stor omställning för att kunna realisera en sådan målsättning. Antalet samproducerade filmer skulle behöva minskas med ytterligare fem titlar per år. Det skulle riskera måluppfyllelsen på flera områden. För att i någon mån kunna ta till vara möjligheten ska Film i Väst säkra inspelningen av två skandinaviska och ett icke-skandinaviskt prestigeprojekt under planeringsperioden. Den fjärde slutsatsen: Film i Väst ska göra Västra Götalands filmsektor starkare och mer konkurrenskraftig. En treårig satsning ska stärka kunnandet, kompetensen och kreativiteten i länet. Fler slagkraftiga film- och TV-dramaprojekt ska utvecklas av produktionsbolagen i Västra Götaland. Länets egna kreatörsbas ska stärkas. De levererande teknik- och efterarbetsbolagen ska erbjuda bättre kvaliteter och kunna marknadsföra sig själv mer framgångsrikt nationellt och internationellt.
6 Film i Västs kompetensutvecklingsinsatser prioriteras till utveckling av befintliga och nya produktionsbolag med överlevnads- och expansionspotential. Under perioden 2015 till 2017 görs flera större satsningar för att bidra till att bygga konkurrenskraftiga produktionsbolag i Västra Götaland. Målsättningen är att några av de bästa produktionsbolagen i landet ska driva sin verksamhet från länet. Satsningarna på kort fiktion riktas mot de kreatörer som med mycket stor sannolikhet kan ta klivet upp till långfilm. Film i Väst gör också en insats för de små produktionsbolagen med inspirationsdagar. Målet är att stärka omvärldskunskapen och förståelsen av vad som krävs för att ta plats på den framtida filmscenen. Det görs ett särskilt program för bolag som levererar teknik och efterarbete i Västra Götaland. Målet är också här att stärka omvärldskunskapen och förståelsen av vad som krävs för att kunna konkurrera om leveranser till film- och TV-dramaprojekt i framtiden. Film i Väst arrangerar under planeringsperioden fyra seminarier per år inom konceptet Film i Väst Talks, som har kreativa processer som tema och syftar till att nå brett i och utom Västra Götaland. The Hub är ett samarbetsprojekt med Kultur I Väst som syftar till att stärka och utveckla unga kvinnliga filmskapare. En gemensam mötes- och kompetensutvecklingsplats skapas. Arbetet är långsiktigt. Film i Väst ska helfinansiera en eller två microbudgetlångfilmer per år. Satsningen syftar till att bidra till att utveckla nya spännande kreatörer i Västra Götaland. I det nya filmlandskapet kommer det att bli allt svårare att etablera sig som regissör, manusförfattare och producent av framför allt lång spelfilm. Microbudgetsatsningen ska sänka tröskeln och kraven på omedelbar konstnärlig eller publik succé. Till produktionen av microbudgetfilmerna knyts personella resurser från Film i Väst som ska bidra med kunnande, kompetens och nätverk. Den femte slutsatsen Film i Väst drar är att det finns stora möjligheter att substantiellt öka produktionen av TV-dramatik i Västra Götaland. En förstärkt satsning kan göras på flera olika nivåer. Nuvarande resurser räcker till att samproducera cirka 25 timmar högbudgeterat TV-drama per år. Om potentialen ska kunna tas tillvara fullt ut måste en utökad satsning finansieras bortanför nuvarande anslag. Det är Film i Väst uppfattning att Västra Götalandsregionen och bolaget ska fortsätta att driva en argumentation som syftar till bibehållen och förstärkt internationell lyskraft och bara prioritera en större ökning av volymen TV-dramaproduktion om det finns ett manifesterat intresse från en annan part. Den sjätte slutsatsen: i den inledande texten finns en beskrivning av Film i Västs möjligheter att behålla och förstärka den internationella positionen. Denna prioritering bör stå i fokus alldeles oavsett vad som händer i resursfrågan. Det skulle vara förödande för verksamheten internt och externt om den enbart satte regional och nationell nivå i fokus. Det skulle i förlängningen innebära att den nationella positionen förlorades. Film i Västs största styrka i den svenska filmvärlden är att bolaget reellt är den enda tydligt internationellt orienterade (i alla bemärkelser) verksamheten i landet. Den sjunde slutsatsen Film i Väst drar är att bolaget mer aktivt måste engagera sig i distribution, spridning och cirkulation av filmerna. Film i Väst ska bidra till att maximera varje samproducerad films regionala, nationella och internationella spridning. Det innebär ett ännu mer aktivt arbetssätt i förhållande till valda samproduktioner. Film i Väst har slutit ett avtal med Dragon Chanel, Göteborg International Film Festivals VOD-distribution, med syfte att öka tillgängligheten till de internationella samproduktioner som har en begränsad spridning eller ingen distribution alls i Sverige. Dragon Film ska också nätdistribuera de microbudgetlångfilmer som Film i Väst finansierar.
7 Film i Väst ska knyta en konsult till sig som aktivt kan bistå de valda samproduktionerna med råd och dåd kring positionering och strategier för en så bra och effektiv distribution som möjligt. Det är möjligt att vi redan under planeringsperioden kommer att se svenska försök med att ta bort mellanledet: distributionsbolaget. Den åttonde slutsatsen är att Film i Väst har hårda kommersiella villkor som negativt påverkar möjligheten att konkurrera om internationella prestigeprojekt. Det enda sätt som bolaget kan agera på för att möta detta hot är att erbjuda en tillräckligt stor medfinansiering och balansera kraven på hur mycket projektet ska spendera i länet och de kommersiella villkoren. Den nionde slutsatsen är att Film i Väst jämfört med andra offentliga aktörer har en mycket liten personalstyrka för att på olika sätt arbeta med ansökningarna och de beslutade samproduktionerna. Arbetsbelastningen i dessa delar av verksamheten är fortsatt mycket stor. Det kommer att vara nödvändigt att förstärka produktionsgruppen personellt. Den tionde och viktigaste slutsatsen: Den generella kompetensen att arbeta i en starkt föränderlig filmvärld måste stärkas. Det ställs nya och större krav på organisationens förmåga att välja rätt projekt att samproducera. Och just att välja rätt projekt i förhållande till uppdrag, mål och resultat är den centrala aspekten alldeles oavsett vem man är i filmvärlden. Film i Väst ska fortsätta utveckla sina modeller för att förstå och utvärdera de ansökningar som bolaget hanterar mot satta mål. Film i Väst måste under planeringsperioden arbeta med ett starkare repertoartänk. De valda projekten ska både skildra och nå vitt skilda målgrupper (kön, klass, ålder, etnicitet, land/stad). STRATEGISK PLAN 2015-2017 Film i Västs verksamhet ska ge nationell och internationell lyskraft till Västra Götaland. Film i Väst investerar ekonomiskt i filmproduktion (samproduktion av långfilm, TV-drama, kortfilm och kreativ dokumentär) i Västra Götaland och ställer sitt kunnande och sin kompetens till förfogande för att utveckla film-, TV- och multimediasektorn. Bolaget har som huvudsakligt syfte att på uppdrag av Västra Götalands läns landsting bidra till utvecklade möjligheter till professionell produktion av värdefull film i Västra Götaland genom att delfinansiera och utveckla kompetenser, kunskaper och faciliteter som är nödvändiga för att filmproduktion i regionen ska kunna genomföras med god kvalitet. Bolagets verksamhet syftar ytterst till att utveckla en komplett struktur på filmens område i Västra Götaland. Det gör man genom att teckna samproduktionsavtal med olika aktörer inom filmbranschen. I dessa avtal regleras villkoren för produktionens genomförande och hur eventuella intäkter ska fördelas. Verksamheten ska bedrivas med iakttagande av lokaliserings-, självkostnads- och likställighetsprincipen. (ur bolagsordningen för Film i Väst AB) Lokaliseringsprincipen innebär i detta fall att de skattemedel som Film i Väst hanterar ska omsättas i Västra Götaland. Självkostnadsprincipen innebär att bolaget inte ska ta ut högre avgift än vad som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som tillhandahålls, Likställighetsprincipen innebär att alla invånare ska behandlas likvärdigt och har störst betydelse när taxor fastställs. De tre principerna ska tillämpas av alla kommunala bolag.
8 Film i Väst bidrar också till att underhålla och utveckla regionens infrastruktur (faciliteter, teknik, logistik, kunskap och kompetens) i syfte att utveckla Västra Götalands kreativa potential. Fokus ligger på att utveckla produktionsbolag med möjlighet att attrahera regionens, Sveriges och Europas mest intressanta regissörer och manusförfattare. Kompetensutvecklingsarbetet är kopplat till de samproduktioner som Film i Väst investerar i. Film i Västs viktigaste arbetsredskap är bolagets samlade kunnande och kompetens i alla frågor som rör rörlig bild. Målen i uppdraget från kulturnämnden Film i Väst har stärkt Västra Götalands position som en ledande europeisk film- och TVregion Film i Västs samproduktioner når och angår de flesta invånare i Västra Götaland Film i Väst tar ett samlat ansvar för att utveckla högkvalitativ och konkurrenskraftig filmoch TV-produktion i Västra Götaland Hela uppdraget är bilagd den strategiska planen. Mål i uppdraget från Regionutvecklingsnämnden Film i Väst har stärkt Västra Götalands position som en ledande europeisk film- och TVregion Film i Västs samproduktioner når och angår de flesta invånarna i Västra Götaland Film i Väst tar ett samlat ansvar för att utveckla högkvalitativ och konkurrenskraftig filmoch TV-produktion Särskilt gäller att Film i Väst ska bidra till: Fler jobb i Västra Götaland med utgångspunkt i regionens vision om ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet Ett breddat näringsliv Hela uppdraget är bilagd den strategiska planen. Mission Film i Väst eftersträvar att vara en av Europas tre mest framgångsrika regionala filmsatsningar i kraft av konstnärliga och publika framgångar. Film i Väst ska varje år samproducera filmer som väljs till huvudtävlan i Berlin och/eller Cannes. Film i Västs samproduktioner ska vara väl representerade och framgångsrika i de fyra mest prestigefulla filmfestivalerna i världen (Berlin, Cannes, Venedig, Toronto). Film i Väst ska samproducera filmer som får en betydande global distribution och spridning. Årligen ska minst en av dessa vara inspelade i Västra Götaland. Film i Väst ska vara den regionala filmverksamhet som svenska filmproducenter först vänder sig till när de ska finansiera sina projekt. Film i Väst ska välja svenska samproduktioner på ett sådant sätt att den ledande konstnärliga och publika positionen behålls.
9 Film i Väst ska i valet av film- och TV-dramaprojekt skapa ett utbud som i princip alla medborgare i Västra Götaland oavsett ålder, kön och/eller social tillhörighet tar del av på biograf, TV eller via nätet. Film i Västs verksamhet ska ge internationell lyskraft till Västra Götaland och samtidigt ge länets medborgare tillgång till kvalificerade filmiska upplevelser. Film i Västs insatser för infrastrukturutveckling (begreppet tolkat brett innefattande faciliteter, teknik, logistik, kunskap och kompetens) ska i första hand syfta till att utveckla Västra Götalands kreativa potential. Fokus ska ligga på att utveckla produktionsbolag med möjlighet att attrahera regionen, Sveriges och Europas mest intressanta regissörer och manusförfattare. Film i Väst ska i ett bredare perspektiv underhålla och utveckla regionens infrastruktur. Detta arbete ska vara kopplat till de fattade samproduktionsbesluten. Film i Väst 2017 styrande tankegångar Film i Väst ska behålla sin ledande position i svensk film konstnärligt och publikt. Film i Västs genomsnittliga investering i de svenska projekten måste öka för att ambitionen ska realiseras. Valet av svenska projekt ska av samma skäl strikt styras av projektens konstnärliga och publika potential. Undantag görs för projekt som kan bedömas etablera ny spännande talang. Sådan filmer ska göras med låg budget. Filmer som väljs utifrån publik potential ska estimeras till minimum 200 000 biobesök eller en miljon biobesök globalt. Filmer som väljs utifrån konstnärlig potential ska baseras på att dessa med stor sannolikhet väljs till en officiell sektion i Cannes eller Berlin. De svenska projekt som väljs ska förlägga inspelning plus något annat produktionselement till Västra Götaland, undantag kan göras för särskilt intressanta prestigeprojekt. Projekten ska väljas med hänsyn tagen till att Västra Götalands medborgare via olika distributionskanaler ska nås och ta del av åtminstone någon av de filmer Film i Väst samproducerar. Film i Västs samproduktioner ska ha en bredd och representativitet i berättarperspektiven: kön, etnicitet, klass, ålder och land/stad. Film i Väst ska behålla sin ledande position i europeiskt filmliv. Denna har så här långt huvudsakligen grundats på Film i Västs samproduktion av utmanande och nyskapande arthouseprojekt. Film i Väst ska fortsätta samproducera internationella arthouseprojekt som bedöms kunna väljas till huvudtävlan i Berlin eller Cannes. Filmer som deltar i huvudtävlan i världens två ledande festivaler får så gott som alltid global distribution. I övrigt ska de internationella projekten väljas utifrån att de har hög kvalitet och kan få en slagkraftig svensk och global distribution. Film i Väst ska engagera sig i filmernas tänkta distribution och spridning för att garantera maximal cirkulation regionalt, nationellt och internationellt. Satsningen på produktionen av animerad film för små barn behålls på nuvarande nivå. Film i Väst kommer att fortsätta samproducera barn- och familjefilmer som estimeras nå en stor publik. På så sätt garanteras att så gott som alla barn i Västra Götaland nås av Film i Västs samproduktioner via biograf, VOD eller fri-tv.
10 Den primära minskningen av produktions- och projektvolymen kommer att ske genom neddragningar av antalet arthouseprojekt - i första hand de projekt som inte kan bedömas ha omedelbar möjlighet att väljas till filmfestivalerna i Berlin eller Cannes. Det är Film i Västs bedömning att detta kommer att ge minst påverkan på bolagets position nationellt och internationellt. Det finns en risk att neddragningen av antalet arthouseprojekt kan komma att påverka länets postproduktionsbolag negativt. Detta kan undvikas om Film i Väst stärker kravet på att svenska filmprojekt ska förlägga både inspelning och efterarbete till Västra Götaland. Film i Väst ska fortsätta samproducera kortfilm och TV-dokumentär. En översyn ska göras av hur arbetet bedrivs på bästa sätt och med största möjliga koppling till resten av verksamheten. Kompetensutvecklingsinsatserna ska i första hand inriktas mot att utveckla produktionsbolagen i länet. Film i Väst ska arbeta för att öka varje enskilt valt projekts produktionsmängd i Västra Götaland. Den samlade produktionsmängden mätt i antalet mandagar i länet kommer därmed att kunna ligga nära dagens nivå.. Film i Väst ska fortsätta att utveckla sin strategi för att etablera nya kvinnliga regissörer som långsiktigt kan verka inom filmen. Film i Väst ska ta ett särskilt ansvar för att följa de kvinnliga filmskapare som bolaget samproducerat. Film i Väst ska arbeta för att framför allt unga ges möjligheter att arbeta och etablera sig på den arbetsmarknad som skapas av film- och TV-dramaproduktionen. UTGÅNGSPUNKTER FÖR ÅRLIGA HANDLINGSPLANER Den konstnärliga kvaliteten i Film i Västs samproduktioner ska öka Film i Väst får allt fler ansökningar. Den absoluta merparten av de hundratals långfilmsprojekt som Film i Väst behandlar varje år är arthouseprojekt. Film i Väst kan välja bland en stor andel av Europas mest intressanta konstnärligt menade filmprojekt. Det gör att ambitionen kan höjas. Under de tre kommande åren siktar Film i Väst på att varje år ha filmer valda till officiella sektioner i de fyra viktigaste internationella filmfestivalerna: Berlin, Cannes, Venedig och Toronto. Beslut om nya projekt på strikt konstnärlig grund ska grundas på att filmen sannolikt kan bedömas bli vald till en sektion i de två viktigaste internationella filmfestivalerna: Berlin och Cannes. Kraven på Film i Västs produktionsenhets förmåga att evaluera projekten kommer att öka, likaså behovet av förstärkt omvärldsbevakning. Grund för utvärderingen är: Genomsnittliga recensionsomdömen för svenska samproducerade långfilmer och internationella samproducerade långfilmer med svensk distribution
11 Internationellt prestigefulla priser: i Berlin, Cannes eller Venedig, och Oscar, European Film Award, BAFTA och EMMY (5 poäng) Antal långfilmer valda till en officiell sektion i Berlin, Cannes, Venedig, Toronto, Sundance, Tribeca, Locarno, San Sebastian, Pusan och Tokyo (4 poäng för officiell sektion i de tre först nämnda festivalerna, 3 poäng i övriga) Antal priser och typ av pris i de tio viktigaste internationella filmfestivalerna (Officiella priser 4 poäng, Sidopriser 3 poäng) Slutnominering till European Film Award, Oscar, BAFTA och Emmy (4 poäng) Antal priser i övriga A-filmfestivaler (3 poäng) Antal filmer valda till övriga A-filmfestivalers officiella sektioner (2 poäng) Antal övriga priser vid internationella filmfestivaler per år under perioden (2 poäng) Antal kortfilmer valda till en officiell sektion i någon av de tio ovan nämnda filmfestivalerna plus Clermont Ferrande (3 poäng) Antal dokumentärfilmer valda till en officiell sektion i någon av de tio ovan nämnda festivalerna plus Amsterdam och Toronto (Hot Docs) (3 poäng) Antal nationella filmpriser (1 poäng) Under perioden ska målet och de parametrar som nämns ovan styra arbetet i produktionsenheten vid val på konstnärlig grund. I valet ska också beaktas möjligheten att projektet får en tydlig exponering och slagkraftig distribution i Sverige. Produktionsenheten arbetar med lång framförhållning. Resultatet ett specifikt år bygger på ett beslut flera år tidigare. De tio viktigaste internationella filmfestivalerna definieras som: Cannes Berlin Toronto Venedig Busan Sundance Tribeca Tokyo Locarno San Sebastian Film i Väst ska ha samproduktioner valda till minst sju av de internationella filmfestivalerna ovan. De internationella samproduktionsmarknaderna är väsentliga forum för att hitta bästa arthouseprojekten. Film i Väst ska vara med som tänkbar finansiär vid de fyra viktigaste: Rotterdam (CineMart), Berlin (Co-production Market), Cannes (LÁteliér) och Toronto. Film i Väst ska delta i ett urval av övriga centrala samproduktionsmarknader. Ambition Film i Västs arbete inriktas på att investera i projekt som bedöms kunna väljas till en officiell sektion i Berlin och Cannes 2016 och 2017. De filmer som är aktuella för de stora festivalerna 2015 har beslutats 2013 och 2014. 2015 ska Film i Väst ha minst en film i huvudtävlan i Berlin och/eller Cannes.
12 Film i Västs samproducerade långfilmer ska varje år minst uppnå 180 kvalitetspoäng; de samproducerade kortfilmerna ska minst ha uppnått 40 kvalitetspoäng; och de samproducerade dokumentärfilmerna 30 kvalitetspoäng. Ambitionsnivån ligger kvar på 2014 års nivå. De genomsnittliga recensionerna för Film i Västs svenska samproduktioner ska vara minst lika goda som genomsnittet för perioden 2012-2014 Film i Västs primära ambition under planeringsperioden är att öka det publika genomslaget för såväl arthousefilmerna som de publika projekten. Den totala publiken för Film i Västs samproduktioner ska öka regionalt, nationellt och internationellt Film i Väst ska under perioden följa den publika utvecklingen i olika fönster och på olika plattformar och analysera vilka de publika framgångsfaktorerna är. Kunskapen ska användas vid valet av filmer att samproducera. En initial studie av svensk film (2009 2013) gjordes 2014, en fördjupad variant ska göras 2015. Den initiala studien visade på starka samband mellan publikt genomslag och känd förlaga, känd cast och en högre budget än den genomsnittliga. I evalueringen av ansökningarnas publika möjligheter är utgångspunkten för svenska filmer att de ska estimeras till minst 200 000 biobesök i Sverige. För icke-svenska filmer gäller att de ska estimeras vara en av hemlandets fem mest sedda filmer och ha en global distribution som genererar minst en miljon sålda biobiljetter. Undantag kan göras för filmer som med stor sannolikhet kan bedömas betala igen merparten av Film i Västs investering. Film i Väst ska stärka de valda samproducerade filmernas publika möjligheter genom att bistå med kunskap och råd. Film i Väst ska aktivt verka för att nya distributionsmodeller utvecklas och prövas, detta gäller särskilt för arthousefilmerna. Film i Väst ska aktivt verka för att offentliga och privata aktörer gemensamt förbättrar den samlade publikstatistiken för samtliga fönster och plattformar. Film i Väst ska utveckla samarbetet med i första hand Göteborg International Film Festival för att erbjuda regioninnevånarna möjlighet att se samproducerade internationella filmer som saknar svensk eller har en begränsad svensk distribution. Ambition De publika resultaten är svåra att mäta ett enskilt år. Film i Väst kan inte påverka när filmer släpps på biograf. Under planeringsperioden ska en tredjedel av Film i Västs svenska samproduktioner nå en biopublik på över 200 000 personer på hemmamarknaden Under planeringsperioden ska genomsnittspubliken för Film i Västs svenska samproduktioner uppgå till minimum 125 000 biobesökare per film Under planeringsperioden ska minst en tredjedel av Film i Västs internationella samproduktioner nå en biopublik på över en 1 000 000 personer globalt Under planeringsperioden ska ett antal alternativa former av distribution för arthousefilmer ha
13 prövats och utvärderats av Film i Väst med målet att det ska finnas ett program för hur den samlade publiken på Film i Västs samproducerade arthousefilmer ska kunna öka med 50 % Under planeringsperioden ska Film i Väst delta i minst tre försök med simultan release på olika plattformar erfarenheterna ska tas till vara och utvecklas Film i Västs samproduktioner når och angår de flesta invånare i Västra Götaland Film i Väst ska skapa en repertoar med bredd i berättarperspektiven: kön, klass, ålder, etnicitet och land/stad. Medborgarna ska ges möjlighet att ta del av angelägna och viktiga berättelser från nu och då; man ska beröras, roas och oroas. Det utvecklas relativt få filmer för barn och en familjepublik en paradox eftersom det inte minst de senaste åren har visat sig att det finns en stor och trogen publik för berättelser som vänder sig till dessa publikgrupper. Film i Väst ska arbeta för att utveckla nya koncept/berättelser för målgrupperna. Film i Väst ska vidare arbeta för att utveckla nya upphovspersoner (manusförfattare, regissör, producenter) som arbetar med barn- och familjefilm i Västra Götaland. Ambition Under planeringsperioden ska Film i Väst genom sina val av samproduktioner skapa en repertoar med stor diversitet, kvalitet och publikt tilltal som når så gott som samtliga medborgare i Västra Götaland Under planeringsperioden ska minst 90 % av medborgarna i Västra Götaland ha sett någon av Film i Västs samproduktioner Under planeringsperioden ska Film i Väst bidragit till att antalet upphovspersoner som arbetar med barn- och familjefilm i Västra Götaland har ökat Under planeringsperioden ska antalet biobesök på barn- och familjefilm i Västra Götaland minst motsvara genomsnittet för perioden 2011 2013 Bidra till att underhålla och utveckla nödvändig kreativitet och kompetens för högkvalitativ film- och TV-produktion i regionen. Film i Väst har stärkt och kommer att ytterligare behöva stärka sitt arbete med att utveckla produktionsbolag i Västra Götaland. Under planeringsperioden inriktas arbetet på att stärka bolagens förmåga att arbeta med: - att utveckla rätt idéer och koncept - manusutveckling - utveckling av ny ung talang med stora möjligheter att etablera sig professionellt - exploatering av produktioner nationellt och internationellt - finansiering av projekt - bolagets affärsidé och profil Film i Väst ska när det är relevant fortsätta samarbeta med länets och Nordens film- och TVutbildningar. Samarbetet ska främst bygga på att Film i Väst ställer nätverk och kunnande till förfogande. Film i Väst ska särskilt beakta behovet av nya utbildningar på strategiska områden. Film i Väst ska fortsätta samarbeta med Kulturakademien och relevanta lärosäten. Ambition
14 Under planeringsperioden ska minst tre produktionsbolag i Västra Götaland ha visat en kraftig tillväxt i antalet produktioner och i kraft av storlek tillhöra Nordens toppskikt Tydlig profil, stark leveransförmåga i sin nisch en omfattande produktion ses av Film i Väst som nyckelfaktorer för att bolagen ska vara stabila och överlevnadsduktiga. Under planeringsperioden ska det publika och konstnärliga genomslaget för filmer och TV-dramer producerade av bolag i Västra Götaland ha ökat Under planeringsperioden ska antalet verksamma manusförfattare och regissörer för film och TVdrama i Västra Götaland ha ökat Horisontella och andra centrala perspektiv Västra Götalandsregionen har antagit flera policydokument däribland Personalvision 2021, Miljöpolicy, Klimatstrategi och Den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. Film i Väst skall ta del av dessa och i tillämpliga delar anpassa sina egna strategier, verksamhetsplaner och rapporter. Jämställdhet, mångfald och tillgänglighet är som framgår ovan horisontella perspektiv i Film i Västs verksamhet och vägs in i alla beslut. Måluppfyllelsen mäts på alla områden. Film i Väst för också statistik på ur vems perspektiv filmens historia berättas och om genus i sig spelar roll i historien. Måluppfyllelsen på samtliga områden är god. Det största problemet att nå målet finns inom området långfilmsregi. 10 % av alla långfilmsansökningar kommer med en kvinnlig regissör kopplad till sig. Ett normalår regisseras 30 % av Film i Västs samproducerade nordiska långfilmer av en kvinna. Film i Väst bedriver och ska bedriva ett kontinuerligt arbete för att stimulera kvinnor att utvecklas som filmregissörer och att stimulera fler produktionsbolag att välja en kvinnlig regissör till sina projekt. Film i Västs samproducerande verksamhet präglas av mångfald. Det gäller allt från vem som gör filmerna till det samlade innehållet. Film i Väst ska här främst slå vakt om den redan uppnådda positionen. Film i Västs samproduktioner ska ha en bredd och representativitet i berättarperspektiven - kön, etnicitet, klass, ålder och land/stad. Film i Väst ska löpande analysera och mäta representativiteten i projekten med utgångspunkt både i vem som gör och ur vilket perspektiv de samproducerade filmernas olika historier berättas. Det ska finnas en tydlig ekonomisk planering och kontroll. Budgeteringen ska bygga på sedvanliga principer och särskilt beakta möjligheten av att de kommersiella intäkterna kan bli större eller mindre än en försiktig beräkning ger för handen. Styrelse, ledning och personal ska löpande följa upp och utvärdera verksamhetens resultat och metoder. En av Film i Västs styrkor är förmågan till kontinuerlig kritisk reflektion och lärande. SÄRSKILDA UPPDRAG OCH UPPGIFTER
15 Omvärldsbevakning För att Film i Väst ska kunna behålla sin position i Sverige, Norden och Europa krävs en kraftig förstärkning av omvärldsbevakningen. Konkurrensen om attraktiva filmprojekt kommer att öka väsentligt under planeringsperioden inte minst i Skandinavien. En av Film i Västs styrkor så här långt har varit det gedigna och ständigt uppdaterade kunnandet om vad som händer i omvärlden och en förståelse hur framtiden kommer att gestalta sig. Omvärldsbevakning tar tid och måste få ta tid. Den kunskap som genereras måste dokumenteras och göras tillgänglig främst i produktionsenhetens arbete, men samtliga medarbetare måste ha en mycket god kunskap om filmens värld för att Film i Väst ska kunna behålla sin ledande europeiska position. Internationellt arbete Arbetet med att stärka varumärket Film i Väst sker i första hand på de viktigaste internationella filmfestivalerna. Dessa fungerar parallellt som festival, marknadsplats och finansieringsforum. Film i Väst ska öka sin närvaro på relevanta internationella filmfestivaler. Arbetet ska bortanför varumärkesstärkande aktiviteter inriktas på; att skapa nätverk för framtida samarbeten; och att diskutera och säkra produktion i länet av intressanta projekt. Den egna och därmed länets kompetens kring filmen i en internationell kontext ska ständigt utvecklas. Film i Väst har ett mångårigt starkt engagemang i de europeiska regionernas gemensamma organisation Cine Regio. Film i Väst har varit representerat i styrelsen sedan starten. Film i Väst har särskilt engagerat sig i att stärka regionernas ställning i den europeiska filmpolitiken. Det arbetet har varit framgångsrikt och fortsätter att stå i fokus de närmaste åren. Film i Väst har i tio års tid varit engagerad i ett av Europas starkaste producentnätverk ACE (Atelier du Cinema Européen). Arbetet har stärkt Film i Västs nätverk och möjliggjort en rad kompetenshöjande insatser för produktionsbolag i Västra Götaland och Sverige. Film i Väst fortsätter sitt aktiva arbete med ACE under planeringsperioden, Information och PR Film i Väst är idag ett mycket starkt europeiskt varumärke. Alla väsentliga aktörer i den europeiska filmindustrin känner till och har en mycket positiv inställning till verksamheten. Detta skapar en grund för att filmen ska kunna användas offensivare i det identitets- och imageskapande arbetet i Västra Götaland. Arbetet ska syfta till att bidra till att stärka både bolagets och länets attraktionskraft. Film i Väst ska ses som en trogen och trovärdig partner som bygger långsiktiga samarbeten, men ändå vågar satsa på debutanter. Film i Väst ska uppfattas som obyråkratiskt. Film i Väst ska ses som en aktör med en snabb beslutsprocess. Film i Väst ska uppfattas som att bolaget erbjuder en produktionsvänlig miljö. Bolaget ska ses som en aktör som bygger sitt handlande på en stark kunskapsbas och en mycket stark omvärldskunskap. Film i Väst ska andas framåtrörelse och nytänkande. Film i Väst ska naturligt kopplas ihop med bolagets framgångsrika samproducerade filmer. Film i Väst sätter Västra Götaland på världskartan. Film i Väst ledord i såväl kommunikationen som verksamheten i stort är vitalitet, utveckling, kreativitet och kvalitet och det är detta bolaget ska utstråla. Film i Väst ska förmedla en känsla av framåtrörelse och nytänkande samt förstärka känslan av de unika värden som Film i Västs varumärke vill stå för. Film i Väst och Västra Götaland är synonymt med film som utmanar och sticker ut, med film som reser över lands- och kontinentgränser, men också med filmer som har ett starkt publikt tilltal.
16 Film i Väst ska utveckla sin hemsida och olika former av presentationsmaterial. Hemsidan ska rymma en databas som ger god och löpande insyn i Film i Västs beslut och vilka projekt Film i Väst investerar i. Hemsidan ska också vara ett redskap för bransch, press och intressenter att informera sig om Film i Västs verksamhet och vad som händer i svensk och internationell filmvärld. Film i Västs hemsida ska under planeringsperioden bli den mest besökta hemsidan för svensk filmbransch. Film i Västs nya hemsida beräknas vara klar att lansera till Cannes 2015. Hemsidans engelskspråkiga del ska utvecklas och förbättras. Förbättringen ska bidra till att ytterligare öka kvaliteten på de projekt Film i Väst får för att ta ställning till, och klargöra på vilka villkor och med vilka mål som Film i Väst verkar. Genom ett aktiv arbete med press och andra medier ska Film i Väst stärka länsinnevånarnas kunskap om verksamheten och dess resultat. Press- och mediearbetet är också en nyckel för att stärka Film i Västs varumärke nationellt och internationellt. Arbetet inom funktionerna information/press är direkt underställd ledningen. Arbetet ska bidra till att stärka Film i Västs varumärke lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. På lokal och regional nivå är Film i Västs intressenter den primära målgruppen för arbetet. På nationell nivå är bransch och relevanta beslutsfattare inom politiken, hos myndigheter och organisationer den viktigaste målgruppen. Internationellt ses den del av branschen som har direkt koppling till produktion som den primära målgruppen. Press och informationsarbetet ska följa de prioriteringar som finns för verksamheten i stort. Pressen ses som primär kanal för att nå allmänheten regionalt och nationellt. Film i Väst ska lämna kvalitativt god information om produktionsförutsättningarna i regionen på film- och TV-området. Film i Väst ska stärka sitt arbete avsevärt på detta område under planeringsperioden.