Förtroendets många ansikten ett skolledarperspektiv

Relevanta dokument
Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Enkätsvar Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm

Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan

Ledarskap Utbildning & bildning Matematik

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

SKOLAN. Hur stärker vi kvalitetsarbetet?

Bristande IT- stöd hindrar rektorer från det pedagogiska uppdraget

Dialogmötet i Bosvedjeskolan 25 januari 2012

Forts. Hellre EQ än IQ

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

2014 / Utvecklingsplan för Stage4you Academy

Tillitsfull KLARTÄNKT

Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun

Ledarskap i klassrummet. Lärarens relationella kompetens

3=delvis av samma åsikt. 4=helt av samma åsikt

Verksamhetsplan 2013/14

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

5 vanliga misstag som chefer gör

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter

REKTORSPROGRAMMET. För ett professionellt skolledarskap

Vi jobbar alla förf EN SKOLA ATT MÅM BRA I I. Version 1.0 / version 1.0

Värdegrund och uppdrag

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Kvalitetsredovisning SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA

Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem)

Från huvudmannen till undervisningen. Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen

Bakgrund och förutsättningar

Pedagogiskt seminarium för personal vid Institutionen för geovetenskaper (avd för luft och vatten)

Barn- och utbildningsförvaltningen. Sju Nycklar för framgång

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

Nyanlända elever i fokus

Hur svårt kan det vara

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Samtal kring känsliga frågor

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.

Löparstigens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lönepolicy för Umeå universitet

Vilka faktorer tror du är avgörande för att Sundsvalls kommunala skolor ska bli ännu bättre fram till år 2021?

En modell för åtgärdsprogram för barn med ADHD

Rektorsprogrammet. Den statliga befattningsutbildningen för rektorer

Verksamhetsplan. Fyren EkAlmens pedagogiska kompass

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014

Efter fem tsunamier av motstånd

Så bra är ditt gymnasieval

Galaxen. Introduktionsförskolan i Motala. För förälder och barn tillsammans

Vallens förskolas Likabehandlingsplan För alla varje dag

Mäta effekten av genomförandeplanen

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! Versionsdatum

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Jag tror på den svenska skolan men och om. Per Kornhall

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Handlingsplan vid hög skolfrånvaro i Vellinge kommun

ELEVHÄLSA PÅ NORDISKA MUSIKGYMNASIET RUTINER

Varför Genomförandeplan?

Stå upp, stå ut, stå kvar

Kvalitetspolicy för äldre- och handikappomsorgen i Nyköpings kommun.

Du är viktig för Norrköpings framtid.

LOKAL ARBETSPLAN 2014

TRYGGHETSARBETET 2 : 1 TRYGGHETSARBETET

GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9. Kunskap och personlig utveckling

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt

Pedagogiskt nätverk skolkultur

För att kunna genomföra en diskussion bör ämnet och syftet för diskussionen vara kända för eleven.

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte x

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling och diskriminering för Ljungfälle särskola och fritidshem Läsåret

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret

Verksamhetsplan för Kvarngårdens förskola /2016

HR i riktning mot Halmstads kommuns vision. Personalpolitisk riktlinje

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Chefs- och ledarskapspolicy

Granskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF

Likabehandlingsplan för. Eductus Sfi, Gruv. Höganäs 2011

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem

I Ur och Skur Vattendroppens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning 2010

TRÄNARFILOSOFI OCH SJÄLVVÄRDERING FoU-rapport 2006:7. På basen av detta och den erfarenhet som du har av dig själva, i din gren

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling

DU KAN VÄLJA SAMARBETE.

Nätverksträff Fritidshem 3 juni 2015

Bedömning för lärande. Sundsvall

Likabehandlingsplan Vuxenutbildning Pihlskolan

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld.

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr )

Magnus Blixt leg yrkesverksam lärare.

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Ormstaskolans fritidshems likabehandlingsplan/årlig plans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lika olika! ISBN:

INFORMATION TILL APL-PLATSERNA Barn- och fritidsprogrammet, elever i årskurs 3 inriktning Pedagogiskt arbete

Verksamhetsrapport 2012/2013

Bolagen har ordet. Atlas Copco

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Transkript:

Förtroendets många ansikten ett skolledarperspektiv Petri Salo Pedagogiska fakulteten Åbo Akademi i Vasa psalo@abo.fi Rektorsdagar 2014 - Vasa

Obegränsad helhetsansvar för skolan Bred och odefinierad arbetsbild Omorganiseringar av rektorsbefattningar Lönesättning Rekrytering? Uppgiftshelheten blir allt mer mångsidig Rektorns arbetsverklighet (SureFire 2005) Myten om rektorn Yrkesetiken Galjonsfigur Arbetsbelastning/resursbrist Vet och kan allt Vs. Mental stöd/ Etiskt hållbara lösningar ansvarar för klimatet Problem med arbetstiden räcker inte till Utmattning Meningsfullhet Förväntningar från barn och föräldrar Skolans normer och målsättningar

Att vara rektor i Finland idag - utmaningar Eva Larzén-Östermark (2011) Tilltagande mångfald och psykiskt illamående bland elever Behovet av en en trygg och välfungerande inlärnings- och arbetsmiljö Betydelsen av en god anda i kollegiet Samverkan och kontakter med andra skolor/läroanstalt Direktiv och påtryckningar utifrån och uppifrån Ifrågasättande och krävande föräldrar Initiativ till fortbildning och diverse behjärtansvärda projekt som strömmar ständigt in.. De administrativa uppgifterna

TALIS 2013 - Opetuksen ja oppimisen kansainvälinen tutkimus Lärarna har ett stort individuellt ansvar för klassrumsarbetet Lärarna får inte feedback och respons på sitt arbete av rektorn eller andra utomstånde intressenter Tröskeln för att rektorn skulle gå in i klassrummet eller att lärarna skulle utvärdera varandra är hög Rektorerna främjar professionell samverkan genom att skapa förutsättningar för samverkan, inte genom att vägleda lärarna till att samarbete i klassrummet Rektorernas professionella utveckling borde i framtiden fokusera mera på färdigheter genom vilka man främjar samverkan och utvecklar ett delat ledarskap

Om förtroende i ett rektorsperspektiv

Matts: Med eleverna har jag en enkel metod, så fort som det finns minste lilla orsak att skryta på dem så gör jag det. De är väldigt formbara, tar åt sig direkt, de blir som smör i solskenet. Enkel liten sak som fungerar perfekt [i vår skola]. Finns det minsta lilla orsak att skryta, så gör man det. I grunden är de väldigt välvilliga, skoltillvända, och uppskattar skolan. Det finns en aspekt på det hela. Och det är att i dagens turbulenta värld, med hem som glider lite från och till, så skolan representerar tryggheten, fastheten, rutinerna, det förutsägbara som inte finns hemma. Och jag tror att det har lett till att skolan har fått en större betydelse. Det finns en större förståelse för skolan än för 25 år sedan.

Matts: Samma gäller för lärarna, jag vet inte om jag är bra på det? Det slår mig nu som då att man borde lyfta upp lärarna. Någon har sagt någon gång, att är vi riktigt medvetna om hur bra vi är? Det är ju en bra fråga, vi jobbar ju bra, lärarna är engagerade över öronen. Jag försöker göra det bara jag kommer ihåg det, skryta på dem på samma sätt som på eleverna. Och de blir lite mjukare, vill man få någonting gjort, skryter man först, får man dem att göra vad man vill. Fast de är nog så suveräna, att de klarar klassrumssituationen hur som helst, ändå behöver de den där lilla skrytstunden, för nu gör de ju ett gott arbete, och bättre blir de, då man skryter på dem.

Margit: Att säga högt det som är bra, det är väl ganska svårt för alla oss finländare. Man måste tänka noggrant på, om man täcks, eller om man blir för stolt (ylpistyy). Bjarne: Men då man har arbetat hårt med sig själv, känns det till och med ganska lätt. Att säga det åt en enskild lärare eller åt alla tillsammans, att skryta, men det har tagit sin tid. Margit: bara ordet skryta, det har lite en negativ Bjarne: hmm, kanske, men skall vi säga positiv feedback Margit: Men att tacka! Petri: Men dendär föreläsaren som ni hade engagerat sa ju att negativ feedback Bjarne: är till ingen nytta Margit: det blir en broms.

Förtroende för eller tillit till att den människa och person jag möter agerar på ett sätt som är förutsägbar och förståelig, och att mötet kännetecknas av integritet, rättvisa, sanningsenlighet, sundhet och vänskap.

Den förtroendefulla skolledaren

Förtroendefullt skolledarskap på Strandskolan (Ludvigsson 2009) [---] kan dyka upp rätt som det är i korridoren eller titta in i klassrummet och det [---] tycker jag visar det här intresset, så man vet vad som pågår och vad som händer. (s. 101) [---] en tydlig ledare som ändå lyssnar in sina medmänniskor [---] han kör inte bara sitt race och tycker att det här har jag bestämt och så ska de vara utan han lyssnar in, han har väldigt gehör. (s. 105) [kan] ställa de där lagom frågorna så vi knyter upp knuten själva. Det ska inte komma någon utifrån och tala om vad vi ska göra. Han har den förmågan, jag ser det. (s. 113)

Bryk & Schneider 2003. Trust ins schools: A core resource for school reform Small school size (< 350 pupils) Stable school community Voluntary association Collaboration and Responsibility

En följd av upprepad växelverkan mellan människor som skapar och upprätthåller givna förväntningar gällande växelverkans kvalitet och utfall Relationellt förtroende Institutionellt förtroende Professionellt förtroende En förväntan om ett lämpligt agerande i förhållande till institutionens mål och normer = att skolan gör sitt yttersta för fostra/undervisa och skydda barnen Skolledares/lärares professionella bedömningsförmåga Flexibilitet - lös regelverk och styrning Frihet för kreativitet i klassrummet

Petri: Hur visarna lärarna sitt förtroende för rektorn? Margit: Då rektorn presenterar till exempel en ny fostranssamtalsblankett på ett lärarmöte, så börjar man inte härja och protestera, utan man litar på att rektorn pratar om rätt sak och strävar efter att ordna sakerna på bästa möjliga sätt. Eller om läraren kommer och berättar om att hon är överansträngd, hon överdriver eller förringar inte det hela, utan berättar sakerna som de är, inte i stil med att jag är så oerhört trött, överdrivandet minskar förtroendet.

Petri: Vad består ert förtoende till lärarna av? Margit: Jag litar på en lärare som inte överdriver; berättar om att den eleven är sådan och sådan, men man blandar inte känslorna i det hela - på ett sådant sätt att det skulle undervärdera mig. Om läraren dimensionerar sitt agerande utgående från hur hon känner, blir det fel, eller dimensionerar sitt arbete utgående från hur det känns, inte det man betalar lön för. Om man säger att jag arbetar så oerhört mycket, så tär det på förtroendet, men om man är ärlig, redig, jag får lön för dessa timmar och försöker göra mitt bästa, det räcker. Jag litar på en lärare som kommer och säger att det här är knepigt, men kunde vi fundera tillsammans hur man kan hantera det?

FÖRTROENDEFULLT SKOLLEDARSKAP Ledaren förmår, utgående från sin insikt i och fingertoppskänsla för SIN SKOLA gestalta och formulera en vision och definiera mål har beredskap att, i samverkan med lärare och elever prioritera, planerna, strukturera och konkretisera visionen och målen och är tillgänglig i verksamheten för att kunna motivera och inspirera lärarna att bli delaktiga tar ansvar för att följa upp och påvisa utfallet

ASPEKTER AV TILLIT ENLIGT FINLÄNDSKA REKTORER (N 192) OCH LÄRARE (N 674)

REKTORER HÅLLER MED Hur det är Borde vara En tillitsfull miljö höjer lärares professionella effektivitet för att främja elevernas lärande Skolorna fungerar mest effektivt för barnens väl i en kultur av tillit Trovärdiga ledare på alla nivåer säger vad de menar och menar vad de säger Agree M Agree M 97% 4,7 98% 4,8 95% 4,6 98% 4,8 92% 4,4 97% 4,8 REKTORER IFRÅGASÄTTER ATT Hur det är Borde vara Skolledarens tillit till sina lärare borde vara beroende av deras undervisningsprestationer och resultat Utveckling av ledarskap har ett starkt stöd på högsta nivå i det politiska systemet Utb.systemet är beredd att betala för kvalitet i ledarskap Agree M Agree M 22% 2,7 42% 2,9 22% 2,6 89% 4,5 22% 2,4 90% 4,6

REKTORERNA Betonar den professionellt-pedagogiska tilliten och den relationella tilliten (rektor > lärare) Tillit till den autonomt professionella läraren Brist på institutionell tillit gentemot rektorn på nivåerna ovanför

LÄRARE HÅLLER MED Hur det är Borde vara Att arbeta i en tillitsfull miljö höjer lärares professionella effektivitet då det gäller att främja elevernas lärande Lärarnas tillit till sina ledare är beroende av ledarens kompetens Skolorna fungerar mest effektivt för barnens väl i en kultur av tillit Agree M Agree M 86% 4,3 96% 4,8 85% 4,2 92% 4,5 77% 4,0 92% 4,8 LÄRARE IFRÅGASÄTTER ATT Hur det är Borde vara Utbildningssystemet är berett att resursera för kvalitet i undervisningen Lärarna har tid och utrymme för att kunna samarbeta Lokala skolmyndigheter och skolan ledare erkänner öppet och snabbt sina misstag Agree M Agree M 32% 2,8 86% 4,5 37% 2,7 92% 4,6 21% 2,6 85% 4,4

LÄRARNA Betonar den professionellt-pedagogiska tilliten Professionell tillit versus relationell tillit Brist på institutionellt-professionell tillit på nivåerna ovanför

OLIKHETER I SYNEN PÅ HUR DET ÄR Skolledare upprätthåller ett förtroende genom att snabbt och effektivt ta itu med brister i undervisning eller i lärares agerande Skolledare agerar med integritet, de "lever som de lär" Skolorna fungerar mest effektivt för barnens väl inom i en kultur av tillit REKT0 RER LÄRA RE DIFFE RENS TIDI 4,0 3,2 0,8 Rel 4,0 3,4 0,6 Rel 4,6 4,0 0,6 Inst Skolledarna delar beslutsfattandet med personalen 4,1 3,6 0,5 Rel Skolledare har kunskap om effektiva undervisningsmetoder och moderna inlärningsteorier Lärarnas fackföreningar medverkar i utveckling av skolsystem och skolor 3,9 3,4 0,5 Rel 3,1 3,6 0,5 Inst

Skillnader i uppfattningar? Rektorerna menar att Jag tar effektivt itu med brister i undervisning Jag lever som jag lär Jag har kunskaper om effektiva undervisningsmetoder Jag delar beslutsfattande med personalen Lärarna responderar Jag är inte helt säker på detta!

Tillsammans i Dialog Utgångspunkt i lärarens/skolans utvecklingbehov Föra samman lärare och längre hunna lärarstuderande Aktionsforska för utveckling och förändring orientering/planering aktion systematisering utvärdering och dokumentation av processen i ett pro gradu arbete Rekryterar lärare - behöver rektorers stöd och förtroende psalo@abo.fi Liselott Forsman, Michaela Pörn, Gunilla Karlberg-Granlund, Linda Ahlbäck