En utvärdering av det mobila teamet i Växjö kommun År 2007 2008

FOU-RAPPORT 2009:1 Mobila teamet för äldre En utvärdering av det mobila teamet i Växjö kommun År 2007 2008 Eva Wikström

FoU Välfärd i Södra Småland och författaren Omslagsbilden: Marita Wallisson Redigering/layout: Dorthe Geisler

Sammanfattning Det mobila teamet, är ett samarbetsprojekt mellan akutgeriatriska kliniken, närsjukvården i Landstinget Kronoberg och Växjö kommun. Teamet, bestående av geriatriker, sjuksköterska och paramedicinare, erbjuder hembesök hos personer som är 65+ som ett alternativ till besök på akutmottagningen, Centrallasarettet i Växjö. Projektet startade i september 2007 och detta är en utvärdering, som berör projektets första 15 månader. Huvudsyftet med utvärderingen har varit att värdera projektets måluppfyllelse utifrån hur enskilda patienter och närstående upplever det mobila teamets omhändertagande, och ska kunna utgöra ett underlag för beslutsfattare. Utvärderingen har utgått från ett systemteoretiskt tänkande och det mobila teamets arbetssätt har granskats och värderats utifrån dess fördelar och brister ur olika perspektiv: patienter/brukare, ekonomi och måluppfyllelse. Dataunderlaget bestod av statistik över patienter som tagit del av det mobila teamets insatser och befintlig vårdadministrativ statistik. Dessutom ingick intervjuer med patienter, närstående, teamets medlemmar och medarbetare från omgivande verksamheter (vårdgrannar). Bearbetning och analys av data har skett genom en enkel statistisk bearbetning kombinerat med kvalitativ analys av intervjuer samt en ekonomisk analys. Ur ett patientperspektiv visade det sig att verksamheten haft stora kvalitativa förtjänster för både patienter och närstående. Hembesöket upplevdes mycket positivt och det som framförallt framhölls var att man kände sig i centrum och att det gav trygghet. Majoriteten av målgruppen har bestått av äldre 80+. Kontaktorsaken har ofta varit problem med andning och cirkulation, men kännetecknas av patienter och närstående mer av allmän skröplighet och att situationen även berörde den närstående. Majoriteten av patienterna hade redan en kontakt med kommunen och primärvården, vilket talar för att det mobila teamet nått en skör grupp äldre. Det är kommunsjuksköterskan som remitterar de allra flesta patienterna.

I den ekonomiska analysen visade det sig att det mobila teamets verksamhet varit något dyrare om hembesöken enbart ersatt besök på akutmottagningen. Så fort hänsyn togs till eventuella reduceringar i antalet inläggningar så ökar vinsten med att ha ett mobilt team avsevärt. Om de 15 personer som tack vara mobila teamets insatser kunnat stanna kvar i hemmet hade åkt till akutmottagningen och 67 procent av dessa hade fått stanna i ett dygn på vårdavdelning så innebär projektet resursinbesparingar på nästan 200 000 kronor. Om de istället hade fått stanna tretton dygn (vilket är medelvårdtiden på den akutgeriatriska avdelningen) så hade istället resursinbesparingen stigit till nästan 9,5 miljoner kronor. Utvärderingen har visat att det mobila teamet arbetar i riktning mot uppsatta mål, men efter så kort tid är det svårt att se några konkreta förändringar. Teamet har i genomsnitt haft kontakt med 0 patienter per månad och av dessa har ca 2 patienter fått hembesök under en månad. Det finns tecken, om än svaga, på minskat inflödet till akutmottagningen, men något orsakssamband är omöjligt att uttala sig om. Det tydligaste resultatet är att det mobila teamets hembesök leder till betydligt färre inläggningar än vad ett besök på akutmottagningen gör. Medan 67 procent av patienterna över 80 år läggs in efter besök på akutmottagningen är motsvarande siffra för teamets hembesökspatienter procent. Några kritiska reflektioner har även gjorts av bl.a. patientgenomströmning, målgruppens behov och hur dessa bäst kan bemötas samt konsekvenser av förändringar i en verksamhet. Rapporten avslutas med några tänkta scenarier över hur det mobila teamet kan vidare utvecklas för att möta äldre akut sjuka i Kronobergs län.

innehåll 1. inledning...9 1.1 Bakgrund...9 1.2 Det mobila teamet i Växjö kommun...10 1.2.1 Idén med projektet...10 1.2.2 Syfte och mål med mobila teamet...10 1.2. Projektorganisation...11 1.2. Teamets sammansättning...12 1.2.5 Kort om det mobila teamets arbetssätt...12 1. Utvärdering av det mobila teamet...1 1..1 Utvärderingsuppdraget...1 1..2 Syfte med utvärderingen... 1 1.. Metod...1 1. Uppläggning av rapporten och läshänvisning...1 2. patienterna och det mobila teamet...17 2.1 Vad vi vet om patientgruppen Målgruppen...17 2.1.1 Ålder, kön och boende...17 2.1.2 Antal kontakter och hembesök...19 2.1. Vanliga hälsoproblem...20 2.1. Patienternas tidigare kontakter med vård och omsorg...21 2.1.5 Patienter på den akutgeriatriska avdelningen...22 2.2 Kontaktvägar till teamet...2 2.2.1 Remittenter...2 2.2.2 Patienter som inte får hembesök...26 2.2. Vad man hade gjort om man inte fått hembesök av teamet...27 2. Patienters och närståendes uppfattning om besöket från det mobila teamet...28 2..1 Allmän uppfattning om hembesöket...28 2..2 Väntetider och tid för hembesöket...29 2.. Patienters och närståendes uppfattning av besök på akutmottagning...0 2. Sammanfattning...1 5

3. arbetssätt inom det mobila teamet....1 Starten av det mobila teamet....1.1 Informationsinsatser....1.2 Förväntningar på det mobila teamet....2 Hembesöket...5.2.1 Professioner som nyttjas vid besöken...5.2.2 Insatser under besöket...7.2. Mobila teamets hembesök relaterat till vårdcentralernas hembesök...1.2. Mobila teamets hembesök relaterat till besök på akutmottagningen...5.2.5 Mobila teamets hembesök relaterat till inläggningar på sjukhuset... 6. Uppföljning...8..1 Dokumentation...9..2 Uppföljningskontakter med vårdgrannar...9.. Kvalitetsuppföljning...50. Sammanfattning... 5 4. en kartläggning och jämförelse mellan olika VerkSamheter...55.1 Förekomst av liknande verksamheter...55.2 Mål och syften med verksamheterna...56.2.1 Patientperspektivet/närståendeperspektiv...56.2.2 Ekonomiskt perspektiv...56.2. Organisatoriska perspektiv...56. Målgrupp...57. Komplement eller ersättning...58.5 Teamens sammansättning...58.6 Verksamheternas fortlevnad...60.6.1 Nedlagda verksamheter...60.6.2 Kvar som projekt...61.6. Permanentade...61.7 Sammanfattning...62 5. mobila teamet ur ett resursperspektiv...6 5.1 Upplägg och avgränsning av analysen... 6 5.2 Utgångspunkter för beräkningarna...6 5.2.1 Projektkostnader och övriga prisuppgifter...6 6

5. Analys av mobila teamets verksamhet ur ett resursperspektiv...66 5..1 De patienter som blivit direktinskrivna till vårdavdelning... 66 5..2 De patienter som fått fortsatt vård i hemmet...67 5.. De patienter som remitteras till akutmottagningen.69 5. Sammanfattande resursdiskussion... 70 6. analys av det mobila teamet ur ett måluppfyllelseperspektiv...71 6.1 Mål 1 Bättre tillgänglighet för den äldre...71 6.2 Mål 2 Undvika påfrestande transporter för den äldre. 75 6. Mål Minska konfusionsrisk genom att minimera antalet vårdmiljöer...76 6. Mål Kortare väntetid för akut bedömning...78 6.5 Mål 5 Minska inflödet till akutmottagningen... 78 6.6 Mål 6 Onödiga inläggningar undviks...78 6.7 Sammanfattning...79 7. avslutande diskussion...81 7.1 För få patienter...81 7.2 Kostnader kan sänkas...82 7. Teamets multiprofessionella sammansättning... 8 7. Slasktratt eller räddning för äldre med halvakuta problem?...8 7.5 Kontinuitet i läkarkontakter...86 7.6 Kvalitetsförbättring och trygghet...87 7.7 Så rätt men ändå fel... 89 7.8 Förändringsperspektiv och motstånd...90 7.8.1 Förändringstyper...90 7.8.2 Motstånd mot förändringar...9 7.8. Stöd för förändringar...95 8. SlutSatS...97 8.1 Det mobila teamet fortsätter i nuvarande form...97 8.2 Det mobila teamet utökar öppettider och geografiskt upptagningsområde...98 8. Akuta hembesök ombesörjs av distriktsläkare på akuell vårdcentral...99 7

8. Eget team från akutmottagningen...99 8.5 Avslutningsvis...100 9. metod appendix...101 9.1 Utvärderingsperspektiv...101 9.1.1 Patient-/brukarperspektiv...101 9.1.2 Måluppfyllelseperspektivet...102 9.1. Ekonomiskt perspektiv...102 9.2 Utvärderingsdesign...102 9. Dataunderlag...10 9..1 Manuellt förd patientstatistik...10 9.3.2 Befintlig statistik inom Landstinget Kronoberg...105 9.. Intervjuer med patienter och närstående...105 9.. Intervjuer med mobila teamets medlemmar...108 9..5 Intervjuer med vårdgrannar...108 9..6 Dataunderlag till den jämförande studien...110 9. Bearbetning och analys av data...111 9.5 Forskningsetiskt ställningstagande...112 9.6 Metoddiskussion...112 9.6.1 Triangulering...11 9.6.2 Datainsamlingsproblem...11 9.6. Trovärdighet och överförbarhet...115 referenser...117 bilagor Bilaga 1: Frekvenstabeller patientdata Bilaga 2: En sammanfattande jämförelse mellan liknande verksamheter 8

1. inledning Akutteam för äldre i Växjö kommun fortsättningsvis kallat det mobila teamet, är ett samarbetsprojekt mellan akutgeriatriska kliniken, närsjukvården i Landstinget Kronoberg och Växjö kommun. Projekt har förverkligats med hjälp av stimulansmedel från Socialstyrelsen. Det mobila teamet erbjuder hembesök hos personer som är 65+ som ett alternativ till besök på akutmottagningen, Centrallasarettet i Växjö. Projektet startade 1 september 2007 och två delutvärderingar har överlämnats till uppdragsgivaren i mars 2008 respektive september 2008. Denna rapport är en utvärdering av projektet från dess start fram till den 0 november 2008 1. I utvärderingen har det mobila teamets arbetssätt granskats och värderats utifrån dess fördelar och brister ur olika perspektiv. Tanken är att rapporten ska ge tillräckligt underlag för vidare ställningstagande till förbättringar för att bemöta äldre akut sjuka i Kronobergs län. 1.1 bakgrund I Sverige blir befolkning allt äldre, andelen människor som är 80 år och äldre är bland de högsta i världen. Det finns studier som visar att äldre människor med flera sjukdomar har komplexa behov som kräver en kombination av medicinsk vård, omvårdnad, rehabilitering och omsorg samt att vård och omsorgsinsatserna inte alltid hänger ihop (Se bl.a. Hjalmarsson 2003 och Gurner m.fl. 2006). Det mobila teamet har försökt bemöta denna problematik genom en multidisciplinär sammansättning. Ett annat problem har Socialstyrelsen påvisat i en enkät där det visat sig att läkare inte alltid har möjlighet att göra de hemsjukvårdsbesök som efterfrågas och de menar vidare att hemsjukvårdspatienter därför riskerar att hänvisas till akutmottagningar trots att problemen kanske hade kunnat 1 Delar av de två delutvärderingarna är integrerade i rapporten. Rapporterna Akutteam för äldre i Växjö kommun del 1 och del 2, finns tillgängliga på FoU Välfärd i Södra Småland (www.fouviss.se). 9

åtgärdas i hemmet (Socialstyrelsen 2008a). Detta stärks även av bl.a. av Gurner m.fl. (2006) där det framförts att akutmottagningen ofta blir en utväg när primärvårdens läkare inte är tillgängliga. Denna problematik är framträdande i det mobila teamet där en strävan är att förhindra onödiga besök på akutmottagningen. Socialstyrelsen genomförde under mars och april 2006 en verksamhetstillsyn vid 56 sjukhusanknutna akutmottagningar, för att granska hur äldre omhändertogs (Socialstyrelsen 2006). Bland annat framkommer det i denna granskning att äldre patienter på en akutmottagning utgör ett riskmoment ur ett patientsäkerhetsperspektiv, vilket de menar bör beaktas. Det är väl känt att många äldre läggs in på sjukhus trots att problemet hade kunnat lösas i det särskilda boendet eller genom hemsjukvård, vilket ofta medför lång väntan på akutmottagningen och kanske utredningar och provtagningar som egentligen inte är nödvändiga (Sveriges Kommuner och Landsting 2008). I föreliggande projekt finns även en strävan att undvika onödiga inläggningar för äldre personer som kan få sina hjälpbehov tillgodosedda i hemmet. 1.2 det mobila teamet i Växjö kommun 1.2.1 idén med projektet Idén att starta ett mobilt team var i begynnelsen tänkt vara organiserad inom primärvården, men överlämnades i ett tidigt skede till medicinkliniken i Växjö och då var idén att det endast skulle gälla en läkartjänst. Under våren 2007 fick Staffan Rosholm, avd. chef. akutgeriatriken, i uppdrag att planera projektet. Bland annat med inspiration från olika studiebesök med liknande verksamheter utformades verksamheten som ett mobilt team med flera professioner. 1.2.2 Syfte och mål med mobila teamet Syftet är att kunna erbjuda hembesök till dem som är 65+ och boende i Växjö kommun, som ett möjligt alternativ till besök på akutmottagningen på Centrallasarettet i Växjö. Det är viktigt att påpeka att mobila teamet ska ses som ett alternativ till besök på akutmottagningen och alltså inte ersätta distriktsläkarens normala 10

hembesök. Det övergripande målet med projektet är att minska inflödet till akutmottagningen och därmed minska påfrestande transporter för den äldre. Till det finns sex delmål formulerade: 1. Bättre tillgänglighet för den äldre 2. Undvika påfrestande transporter för den äldre. Minska konfusionsrisk genom att minimera antalet vårdmiljöer. Kortare väntetid för akut bedömning 5. Minska inflödet till akutmottagningen 6. Onödiga inläggningar undviks. 1.2.3 projektorganisation Projektledare i projektet är Staffan Rosholm, avd.chef akutgeriatriken och medicinskt ledningsansvarig är Bertil Eriksson, verksamhetschef akutgeriatriska kliniken. I övrigt finns ingen formell projektgrupp, men informellt betraktas det mobila teamet som en sådan av projektledaren. Projektledaren träffar teamet varje vecka och där diskuteras projektet utifrån olika synvinklar. Mycket har handlat om att diskutera om besöken är en ersättning av besök på akutmottagningen eller om det borde ha omhändertagits av primärvården. Under senare tid har mycket diskussioner handlat om fortsättningen för det mobila teamet. En inkonsekvens ligger i att de stimulansmedel som bekostar projektet ligger inom primärvårdledningen medan projektet endast berör länssjukvården i samarbete med Växjö kommun. Fördelen med denna lilla projektorganisation uppges av projektledaren främst vara de korta beslutsvägarna. En referensgrupp har bildats med representanter från Växjö kommun 2 och Landstinget Kronoberg. Gruppen har träffats 7-8 gånger totalt under perioden, men det har funnits brister i personkontinuiteten. Vid senaste mötet i december 2008 kom endast två representanter från Växjö kommun och ingen ny tid fastställdes. 2 En medicinskt ansvarig sjuksköterska, chefen för paramedicinarna samt chefen för myndighetskontoret. Två av primärvårsområdenas verksamhetschefer samt en chefsläkare. 11

1.2.4 teamets sammansättning Den personal som ingår i mobila teamet rekryterades internt och flertalet arbetade tidigare på avdelning 13 (den akutgeriatriska vårdavdelningen). Det mobila teamet består av läkare, sjuksköterska och paramedicinare (arbetsterapeut, sjukgymnast och dietist). Teamet består av fyra tjänster : Specialistläkare två personer, 50 % tjänstgöring vardera Sjuksköterskor två personer, 100 % vardera Paramedicin tre personer, arbetsterapeut 65 %, sjukgymnast 20 % och dietist 15 %. Den 1 januari 2009 kommer en ny förändring ske av sammansättningen genom att arbetsterapeuten kommer att utökas till 100 procent medan sjukgymnasttjänsten utesluts 5. Utöver det kommer 0,25 procent sekreterartjänst att avsättas 6. 1.2.5 kort om det mobila teamets arbetssätt Det mobila teamet har ett litet rum i entréhallen på Centrallasarettet i Växjö. Det är tillgängligt måndag-fredag 08.00-16.0. Det behövs inga remisser för att få kontakt och hembesök av mobila teamet och de kan kontaktas av distriktsläkare, distriktssköterska på vårdcentralen, sjuksköterska/distriktssköterska i kommunen, akutmottagningen, sjukvårdsupplysningen, ambulansen, akutgeriatriska kliniken och övriga kliniker på centrallasarettet i Växjö. Prioriteringen av de patienter som mobila teamet ska göra hembesök hos sker mellan sjuksköterskan i mobila teamet och den som tagit kontakten. För hembesök har teamet tillgång till bil, de har även med sig en väska som innehåller det sjukvårdsmaterial som de kan behöva samt bärbar dator. Om det visar sig att patienten behöver läggas in på sjukhuset går patienten direkt till en vård I inledningen av projektet var den paramedicinska fördelningen arbetsterapeut 50 %, sjukgymnast 0 % och dietist 20 %. Efter ca 9 månader gjordes en omfördelning då teamet bedömde att behovet av den arbetsterapeutiska kompetensen behövde utökas. 5 Sjukgymnasten lämnar teamet på egen begäran då hon bl.a. ifrågasätter de paramedicinska insatsernas betydelse för om patienten behöver åka till akutmottagningen eller inte. 6 Löneutrymme som överförs till akutmottagningen (där dokumentationen sker). 12

avdelning utan att passera akutmottagningen. Om patienten är i behov av fortsatt vård i hemmet/boendet tar ordinarie patientansvarig läkare (PAL) och patientansvarig sjuksköterska (PAS) över ansvaret. Vid behov kontaktas även biståndshandläggare och paramedicinare för ställningstagande och eventuellt utökade kommunala insatser. Mobila teamet har ett nära samarbete med primärvården och Växjö kommun. När mobila teamet har rapporterat vidare till berörd vårdgivare avslutas kontakten med patienten. En kvalitetsuppföljning görs dagen efter hembesöket samt efter en vecka. 1.3 utvärdering av det mobila teamet Den 1 september 2007 startade projektet och redan i planeringsstadiet beslutades att projektet skulle utvärderas. 1.3.1 utvärderingsuppdraget Projektledningen gav FoU Välfärd i Södra Småland i uppdrag att utvärdera det mobila teamet. Utvärderingens uppdragsgivare och projektansvarig är Staffan Rosholm, biträdande verksamhetschef på akutgeriatriska kliniken, Centrallasarettet i Växjö. Eva Wikström, fil.lic. och FoU-ledare inom äldreområdet har varit utvärderare 7 och ansvarar för utvärderingen som helhet, medan Maria Nilsson ek.dr och FoU-ledare inom området arbete/försörjning ansvarar för kapitlet om ekonomisk värdering. 1.3.2 Syfte med utvärderingen Huvudsyftet är att värdera projektets måluppfyllelse utifrån hur enskilda patienter och närstående upplever det mobila teamets omhändertagande. Dessutom syftar utvärderingen till att ge en beskrivning av mobila teamet som en geriatrisk arbetsmodell samt att sammanställa och komplettera data som kan användas i ett fortlöpande uppföljningsarbete utifrån målsättningen med projektet. 7 Intervjuer med patienter, närstående samt delar av fokusgruppsintervjuer med teamets medlemmar har genomförts av en projektanställd medarbetare vid FoU Välfärd i Södra Småland, fil.mag. leg. sjuksköterska Christina Källström. 1

Utvärderingen ska kunna utgöra ett underlag för beslutsfattare för ställningstagande till mobila teamets fortsatta verksamhet. 1.3.3 metod De metoder som använts i utvärderingen finns närmare beskrivna i rapportens appendix, kapitel nio. Övergripande kan sägas att utvärderingen utgår från ett systemteoretiskt tänkande och har fokus på tre perspektiv: patienter/ brukare, måluppfyllelse och ekonomi. Bearbetning och analys av data har skett genom en enkel statistisk bearbetning kombinerat med kvalitativ analys av intervjuer samt en ekonomisk analys. Dataunderlaget består av: Manuellt förd statistik över patienter som har tagit del av det mobila teamets insatser. Befintlig statistik, av betydelse för utvärderingen, från Landstinget Kronoberg. Manuellt förd statistik från akutgeriatrisk avdelning Intervjuer med 1 patienter och 12 närstående Fokusgruppsintervjuer med teamets medarbetare vid tre tillfällen. Fokusgruppsintervjuer med totalt 21 medarbetare från omgivande verksamheter, nedan kallade vårdgrannar. Dokument från liknande verksamheter. 1.4 uppläggning av rapporten och läshänvisning Efter ovanstående inledande kapitel följer en beskrivning av det mobila teamet utifrån olika områden och som organiserats med hänsyn till utvärderingens syften. I Figur 1 visas rapportens olika kapitel utifrån en utvärderingsdesign (se även metodkapitel 9). 1

UTGÅNGSLÄGE DESKRIPTIVA KAPITEL ANALYTISKA KAPITEL Idén bakom Kap.1 Vårdgrannarnas upplevelser Integrerat i olika kapitel Patientupplevelser Kap. 2 MOBILA TEAMET Vad gör man? (Produktivitet) Kap. 3 Måluppfyllelse Kap. 6 Vad kostar det? (Ekonomisk analys) Kap. 5 Underlag för beslut om fortsatt verksamhet Hur gör andra? (Jämförelse) Kap.4 Figur 1. Utvärderingsdesign I kapitel två handlar det om patienternas perspektiv och här utgörs stommen av de intervjuer som genomförts med patienter och närstående, sammanvävt med statistik som har fokus på patienterna. I kapitel tre beskrivs det mobila teamets arbetssätt utifrån vad som faktiskt genomförts under perioden med huvudsaklig utgångspunkt i vad som har registrerats varvat med teammedlemmarnas och vårdgrannarnas uppfattningar. I det fjärde kapitlet görs en jämförelse mellan det mobila teamet i relation till andra liknande verksamheter i landet. I de två följande kapitlen görs i kapitel fem en ekonomisk analys följt av en analys av projektets måluppfyllelse i kapitel sex. Rapporten diskussionskapitel (kap. 7) lyfter fram några kritiska frågor som väckts av utvärderingen och i slutsatsen presenteras fyra tänkta scenarier för att förtydliga problem och förtjänster. Rapporten avslutas med ett appendix över metoder som använts i utvärderingen. Kvantitativa data redovisas dels i text och dels i frekvenstabeller och sammanvävs med resultatet från intervjuerna. För läsare som vill ha exakt svar på antal patienter och andel hänvisas till frekvens 1 tabeller i Bilaga 1. Citat från intervjuerna är skrivna i kursiv stil och presenteras på följande sätt: teammedlem (Tm), patienter (man X år, kvinna X år), närstående (Ns till man/kvinna år) och 15

16 medarbetare från omgivande verksamhet kallas vårdgrannar (Vg). Markering innebär att intervjupersonen gör en tankepaus. Citat som inleds med markerar att det är fortsättning på en uttalad mening. Markering [...] innebär att författaren uteslutit del av intervjupersonens uttalanden för att det bedömts som ovidkommande i sammanhanget.

2. patienterna och det mobila teamet I utvärderingsuppdraget fanns en önskan att fokusera på hur patienter och närstående upplevde den hjälp som det mobila teamet ger. För att få en bild av det har 25 intervjuer genomförts. Arton av dessa har fått hembesök av det mobila teamet medan de övriga sju teoretiskt borde ha kunnat få ett besök av teamet, men de har i stället varit besökare på akutmottagningen. Motivet för de sistnämnda intervjuerna var att hitta skillnader mellan upplevelserna av hembesöket i relation till besöket på akutmottagningen. Cirka hälften av intervjuerna har genomförts med patienter och hälften med närstående. Utgångspunkten för detta kapitel bygger på dessa intervjuer, och har kompletterats med statistik som bedömts beröra patientperspektivet. 2.1 Vad vi vet om patientgruppen målgruppen 2.1.1 ålder, kön och boende Målgruppen för det mobila teamet var redan från starten personer 65 år och äldre bosatta i Växjö kommun, vilket motsvarar 1 070 invånare 8 (16 % av kommunens invånare). Det har under projektets gång inte skett någon förändring när det gäller vilka personer som kan få ta del av mobila teamets insatser även om det har funnits funderingar om att åldergränsen skulle sättas högre. Det vi kan se är att det utan begränsningar ändå är en verksamhet som främst berört de äldsta. Majoriteten av dem som fått kontakt med mobila teamet är 80 år eller äldre (7 %). Medelåldern var drygt 8 år, med åldersspannet 65 102 år. 8 Uppgift hämtad från<www.scb.se>2008-09-19. 17

200 150 100 50 0-64 år 65 69 år 70 74 år 75 79 år 80 84 år 85 89 år 90 - Antal diagram 1. patienternas ålder (n=605) Det är fler kvinnor än män som har haft kontakt med det mobila teamet (62 % kvinnor och 8 % män). Detta kan jämföras med könsfördelningen hos personer i Växjö kommun som är 65+ och som beviljats hemtjänst. Där är 66 procent kvinnor och procent män 9. Med beaktande av att ca 75 procent av de som haft kontakt med det mobila teamet även har en etablerad kontakt med kommunen kan det vara en lämplig jämförelsesiffra. Utifrån dessa siffror är fördelningen män och kvinnor som fått kontakt med det mobila teamet förväntad. Cirka 71 procent av det mobila teamets patienter bor i ordinärt boende medan ca 29 procent i särskilt boende. Som jämförelse kan nämnas att personer som bor permanent i särskilt boende i Växjö generellt sett är 7 procent för 65+ och 20 procent för 80+ 10. Andelen boende i särskilt boende är alltså högre för dem som mobila teamet varit i kontakt med än i normalbefolkningen (Socialstyrelsen 2008b). Informantgruppen bestod av 11 kvinnor och 1 män och medelåldern var 82 år och majoriteten bodde i eget boende (8 %). Jämfört med det mobila teamets patientgrupp finns alltså en övervikt på män i informantgruppen. Fler bor i eget boende men en klar majoritet var 80 år eller äldre även här (68 %). 9 Statistiken är hämtad från<www.socialstyrelsen.se>och avser förhållandet 1 oktober 2007. Motsvarande siffror för äldre 80+ är 67% kvinnor och % män. 10 Statistiken är hämtad från<www.socialstyrelsen.se> och avser förhållandet 1 oktober 2007. 18

2.1.2 antal kontakter och hembesök Sedan starten har teamet haft kontakt med totalt 605 patienter. Av dem är det 112 personer som haft upprepade kontakter, det vill säga haft telefonkontakt eller hembesök av mobila teamet mer än en gång, vilket motsvarar ca 18 procent. Det är inte alltid som en kontakt leder till ett hembesök från teamet, av de 605 kontakterna har 89 hembesök genomförts 11. Det finns ingen märkbar ökning av antal kontakter. Om hela perioden delas i 5-månadersperioder är patientkontakterna under första perioden 168 kontakter, under andra perioden 20 kontakter och under den senaste perioden 197 kontakter. I Diagram 2 visas antal patienter per månad. 70 60 50 40 30 20 10 0 Endastkontakt Besök 2008 11 2008 10 2008 09 2008 08 2008 07 2008 06 2008 05 2008 04 2008 03 2008 02 2008 01 2007 12 2007 11 2007 10 2007 09 diagram 2. antal patienter som haft kontakt med mobila teamet (n=605) respektive fått hembesök (n=489) För att få en bild över patientgenomströmningen kan dessa siffror brytas ned i: Ca 0 kontakter per månad (605:15 mån.), ca 2 hembesök per månad (89:15 mån.) Ca 9 kontakter per vecka (605:65 v.), ca 7,5 hembesök per vecka (89:65 v.) Knappt 2 kontakter per dag (605:25 dagar), ca 1,5 hembesök per dag (89:25). 11 Fortsättningsvis kommer statistiken relateras till antal kontakter eller besök, där det bedömts som mest relevant i sammanhanget. 19

2.1.3 Vanliga hälsoproblem I teamet har kontaktorsakerna klassificerats utifrån vårdåtaganden i Cambio Cosmic 12. Den vanligaste orsaken till att man har fått kontakt med mobila teamet är på grund av besvär med andning/ cirkulation, vilket visas i Diagram. Även bland de intervjuade patienterna på akutmottagningen var den dominerade orsaken till besöket andnings- och cirkulationsbesvär. Aktivitet 18,6 % 1,2 13,7 0,4 2,2 10,8 18,6 Andning/cirkulation 45,6 % Elimination 7,4 % Geriatrisk allmänbedömning 10,8 % Konfusion 2,2 % 7,4 45,6 Läkemedelsrelaterade problem 0,4 % Nutrition 1,2 % Smärta 13,7 % Diagram 3. Klassificering av vårdåtaganden (n=489) När man ser kontaktorsakerna klassificerade enligt ovan kan man förledas av att patienterna uppvisar en klar problembild med åtföljande behov av hjälpinsatser. I intervjuerna blir dock kontaktorsakerna beskrivna på ett mer nyanserat sätt. Informanternas berättelser om den aktuella situationen visar många gånger en allmän skröplighet med tilltagande hälsoproblem även om kontakten ofta är tagen utifrån en aktuell akut situation. Han var så svag i benen, han ville inte stå på benen riktigt. Han har varit yr så pass länge av och till väldigt länge, så jag tog inte så allvarligt att han var yr. Men det var just att han inte kunde stå så bra på benen. Dom bär mig inte, sa han. Då tänkte jag att det är inte som det brukar vara. Då är det bäst att lyssna på det och det var då som jag fick den tanken att nu ringer jag och hör. (Ns till man 88 år). 12 Cambio Cosmic är ett IT-baserat vårdinformationssystem inom Landstinget Kronoberg. 20

Först så ramlade han så det var en granne ute, för jag orkar inte ta upp honom, så han hjälpte mig upp med honom. Sen ringde jag till min ene pojk, så han kom hem och då trodde vi han hade sträckt sig, för han hade ont i knät, sa han. [...] För han sa så när vi frågade honom. Men han hade ont hela natten. (Ns till man 69 år) Jag var ju också dålig[hustrun, förf. anm.], men han var så vilsen den morgonen och då kände jag att mitt hjärta började banka igen. Så jag sa att jag måste få hjälp, så jag ringde ju 1177 [...] och hon ville skicka en ambulans för hon hörde att jag var dålig. Nej sa jag, helst inte, för jag har maken [...] så sa hon att hon kunde hjälpa mig att få tag i detta teamet som kunde komma [...] Hon sa att nu har jag pratat med dom och de har lovat att komma så fort de bara kan (Ns till man 90 år) Det framkommer ofta att patienter och närstående argumenterar för att få den hjälp de önskar. Jag hade nog ringt till ambulansen [om inte teamet hade kommit, förf.anm] då eller bett att få komma till akutmottagningen, för då hade jag väl ringt igen eller pratat ytterligare med henne på upplysningen att jag hade fått prata med akuten. Jag tyckte inte det var som det brukade, så jag hade nog inte gett mig. [...] Jag sa ändå till henne att det är ju ingen stor idé att åka någon annanstans, för ringer jag till vårdcentralen Birka, då dröjer det kanske två timmar innan dom svarar mig och då får vi komma dit och köra däråt och de tittar på nn [...] Då ska vi åka ner och då är vi inte hemma härnere på lasarettet förrän långt fram på middagen. (Ns till man 88 år) 2.1.4 patienternas tidigare kontakter med vård och omsorg De patienter som har fått hembesök av det mobila teamet har ofta redan etablerade kontakter med både vården och omsorgen. Ungefär tre av fyra har någon form av kontakt med kommunen. Det kan gälla att de har hemtjänst och/eller har kontakt med kommunsjuksköterskan. Nästan alla har även etablerad kontakt med någon av kommunens vårdcentraler. Detta talar för att målgruppen i hög grad har tidigare hälsoproblem som de får hjälp med. 21

2.1.5 patienter på den akutgeriatriska avdelningen Vid Växjö lasarett finns en akutgeriatrisk avdelning som har fått ta emot de flesta av de personer som blivit inlagda på sjukhus efter mobila teamets hembesök. För att få en uppfattning av dessa patienter, som en komplettering av dem som fått hembesök, har en sjuksköterska registrerat samtliga patienter under två månader senhösten 2008. Totalt registrerades 95 patienter. Intagningsorsakerna skilde sig från mobila teamets patienter genom att andnings- och cirkulationsproblemen inte var lika dominerande. De vanligaste intagningsorsakerna var mer varierade och har sammanställts i Tabell 1. Det bör dock påpekas att registreringen här inte skett utifrån registrering i Cambio Cosmic. tabell 1. intagningsorsaker intagningsorsak/diagnos antal andel % Ramlat (med eller utan frakturer) 27 28, Försämrat allmäntillstånd 21 22,1 Andning/cirkulation 20 21,0 Smärtor bla från buk och rörelseorgan 19 20,0 Psykiatrisk problematik,2 Övrigt,2 totalt 95 100 Under perioden har de flesta patienterna kommit från akutmottagningen och intagningsavdelningen (sammanlagt 61 %), men en hel del har även kommit från det mobila teamet. tabell 2. Varifrån patienterna kom Varifrån patienten kommer antal andel % Intagningsavdelning 1 2,6 Akutmottagningen 27 28, Mobila teamet 16 16,8 Direkt från hemmet 12 12,6 Andra vårdavdelningar 9 9,5 totalt 95 100 Patienterna har varit inneliggande i genomsnitt 1, dagar och under den perioden har drygt åtta av tio fått paramedicinska bedömningar och insatser av olika slag. Samordnade vårdplaneringar genomfördes för drygt hälften av patienterna på sjukhuset 22

(55 patienter), medan det skedde i hemmet för ytterligare 1 av dem. Drygt var fjärde patient (27 %) har inte några sociala bedömningar eller insatser registrerade. Detta kan sättas i relation till att samtliga patienter som det mobila teamet besöker får en sådan bedömning. 2.2 kontaktvägar till teamet De som kontaktar det mobila teamet kallas remittenter men det behövs inga skrivna remisser. Under ett par månader 1 prövades att sjukvårdsrådgivningen kunde lämna ut telefonnumret till patienter för direktkontakt med teamet. Försöket lades ned då fel patienter ringde. Till exempel patienter som ville slippa åka till vårdcentralen, vilket stred mot projektets syfte. Det var ett fåtal av informanterna som visste om att det mobila teamet fanns innan de fick hembesöket, vilket kanske inte är förvånande eftersom de ändå inte själva har rätt att kontakta teamet. 2.2.1 remittenter Kommunsjuksköterskan är den klart vanligaste remittenten, nästan två av tre kontakter med teamet (6 %). Vårdgrannar från hemvårdsområdena exemplifierar med att deras kontakter kan handla om personer som fallit och har smärta och att man då kan få hjälp av teamet med en bedömning. Flera tar upp att de först kontaktar vårdcentralen för att efterhöra om en distriktsläkare kan göra ett hembesök innan de kontaktar det mobila teamet. Under intervjuerna diskuteras även om det finns ett krav på att sjuksköterskan måste kontakta vårdcentralen först eller om sjuksköterskan kan göra en egen bedömning. Det råder delade meningar om vad som gäller. Några av paramedicinarna menar att de inte känner det kravet på sig. Paramedicinare från kommunen har ofta direktkontakt med teamets paramedicinare. 1 Ungefär mellan 1 mars 21 april 2008. 2

Näst kommunsjuksköterskan är sjukvårdsrådgivningen den vanligaste remittenten (ca 15 %), se Diagram. Sjukvårdsrådgivningens rutin är att alla patienter boende i Växjö kommun som är 65 år eller äldre och som är i behov av akut bedömning av läkare (inom 12 timmar), men där tillståndet inte bedöms som livshotande är föremål för det mobila teamet. Detta under förutsättning att kontakten tas under kontorstid. Personalen på sjukvårdsrådgivningen har en upparbetad kontakt med det mobila teamet. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Sjukvårdsrådgivn. DSK vårdcentral DL vårdcentral DL jourläkarcentr Kommunsjuksköt Akutmott SSK utegrupp SSK CLV Rådgivn. Team Ambulans Andel% diagram 4. fördelning av remittenterna (n=605) De intervjuade vårdgrannarna på vårdcentralerna har endast i ringa utsträckning utnyttjat det mobila teamet. Det handlar då uteslutande om att läkare från vårdcentralen inte kunnat åka hem till en patient och där det bedömts viktigt med en läkarkontakt. Ambulansen får alltid sina uppdrag från SOS-alarm, och kan aldrig ifrågasätta en tur, utan kör alltid ut till platsen. Ambulanspersonalen kan ha kommit hem till en patient som de bedömer inte har behov av akutsjukvård utan skulle kunna få hjälp i hemmiljön. I dessa fall tar de kontakt med det mobila teamet. Akut sjuka äldre och deras anhöriga har inte tillgång till att själva ringa det mobila teamet. Motivet för det är bl.a. att det kan vara svårt för teamet att avgöra vilka de ska åka hem till. Så här argumenterar en av distriktsläkarna: 2

Ringer patienten sin vårdcentral och det är gamla och sjuka människor det gäller, så har vi med all sannolikhet en hyfsad personkännedom här, vem det är som ringer och kan värdera vad det här egentligen står för. Annars är risken att det mobila teamet åker hem till vissa patienter som ofta ringer hit, det mobila teamet skulle nog komma fel tror jag. De skulle bli duperade av en och annan. (Vg) Patienter och närstående ska alltså inte formellt själva kontakta det mobila teamet. Trots det vittnar minst två av informanterna att de haft direktkontakt 1. Dåringdejagavdelning13ochvillehatelefonnumrettillmobilateamet och då fick jag besked att jag kunde ringa redan dagen efter kockan åtta och det gjorde jag, jag ringde fem över åtta och fick ett väldigt fint bemötande och det var nn [en av sjuksköterskorna i teamet, förf.anm.] som svarade och där jag fick redogöra lite för hur mamma har haft det. (Ns till kvinna 89 år) I intervjuerna berättar informanterna att de, eller remittenterna, ofta får ringa flera samtal innan det blir klart att teamet ska komma. Jag ringde akuten först och då bad dom att jag skulle ringa min vårdcentral och be dom skicka en remiss till röntgen. Och jag ringde då till Hovshaga och då ville dom inte göra det, förstod jag och då bad jag att jag skulle få hit en läkare och då säger dom att dom hade ingen precis men skulle försöka att få hit en klockan elva.[...] Ja, och då sa jag att då får vi ta ambulansen för det kan vi inte vänta på. Men vänta lite, sa hon, får jag ditt telefonnummer, så ska jag tala med läkarna här ute, så det var dom [på vårdcentralen, förf.anm.] som ringde till dom som kom hit. (Ns till man 69 år). De sju informanterna från akutmottagningen uppger i intervjuerna att de har hänvisats dit av olika remittenter, dock ingen eller möjligen endast en från kommunsjuksköterskan 15. Det går inte att, utifrån materialet, bedöma om det var medicinskt motiverat att 1 Troligen ingick de i försöksperioden då detta var möjligt. 15 Informanten säger distriktssköterskan, vilket kan gälla kommun- eller landstingsanställd. 25

välja akutmottagningen i stället för det mobila teamet. Alternativet har inte diskuterats med någon av informanterna så de vet inte hur beslutet gått till. Tre av dem menar dock att det nog var rätt att de fick komma till akutmottagningen (två av dem blev inlagda och en av dem fanns redan på en mottagning på lasarettet). Övriga fyra personer anser själva att de lika gärna eller hellre hade önskat att få ett hembesök av mobila teamet. Dethadejagnoginteprotesteratmot[attfåbesökavdetmobilateamet, förf. anm.] för jag hade väl kanske helst sett att jag var hemma. (Man 7 år) 2.2.2 patienter som inte får hembesök Även om remittenterna kontaktar det mobila teamet är det inte självklart att det leder till ett hembesök. Cirka 80 procent av kontakterna leder även till ett besök av teamet. De vanligaste anledningarna till att det inte blir ett besök är att sjuksköterskan i teamet i dialog med remittenten bedömer att patienten bör omhändertas på den egna vårdcentralen eller behöver komma till akutmottagningen, dessa fall motsvarar knappt 10 procent av kontakterna. Orsakerna till att de resterande patienterna avvisas eller hänvisas till andra instanser varierar, vilket framgår av Tabell. tabell 3. mobila teamets hembesök samt alternativ till hembesök Antal Andel % Hembesök 89 81 Hänvisar till VC 1 5,1 Akutmottagning 25,1 Ej möjligt för teamet 1 2, För ung 10 1,6 Fel kommun 7 1,2 Telefonkontakt 7 1,2 Råder ambulans 0,7 Kontakt DSK/BH 0,5 Hänvisning psykiatri 0,5 Vårdgivare avbokat 0,5 Hänvisning utegrupp 2 0, Hänvisning vårdavdelning 2 0, Oklar hänvisning 5 0,8 totalt 605 100 26

2.2.3 Vad man hade gjort om man inte fått hembesök av teamet En av huvudtankarna med det mobila teamets existens är att det ska vara en ersättning till ett besök på akutmottagningen. Därigenom menar initiativtagarna att det ska minska påfrestande transporter för de äldre samt att möjligheten att vara kvar i hemmiljön även ska stärkas. Frågan ställdes till informanterna för att få höra deras syn på hembesöket som ett alternativ till ett besök på akutmottagningen. Tolv av de nitton iformanter som fått hembesök menar att de hade åkt till akutmottagningen om de inte fått ett besök av det mobila teamet, ett par hade åkt till vårdcentralen, en till jourläkarcentralen och tre vet inte vad de skulle ha gjort. Jag hade nog tagit ner henne till lasarettet, det tror jag. Jag hade nog valt det istället för att åka ner till distriktsläkaren. (Ns till kvinna 90 år) De har ju inga tider [på vårdcentralen förf.anm.] utan då får man först ringa och inte komma fram utan de ringer upp på eftermiddagen, det är stor skillnad med detta. Fast i detta fallet, denna gången då hade vimåstfåkommatillakutennaturligtvis,iochmedatthanhaderamlat. (Ns till man 82 år) De sju informanterna från akutmottagningen fick frågan om hur de skulle uppleva att få ett hembesök som ersättning av besöket på akutmottagningen. De menar att det är helt avhängigt av om det behövs sjukhushjälp. Utöver det påpekar informanterna på akutmottagningen att det skulle vara mycket bekvämare med ett hembesök. Då slapp jag ju ge mig iväg och jag slapp.det är jobbigt att plocka ihop och iväg och veta att det ska jag ha med mig [...] Jag kan ju ligga där i timmar och jag får inget annat. [...] Man får kanske lite mer medicin men sen är det ju inte mer förrän de ska vänta för att se om det slår om, eller får de här göra den här elkonventeringen. [...] Är man sjuk och ska upp och iväg och ut, det är inte så lätt. Jag har ju varit flera gånger då de har fått ta ambulans ju. (Kvinna 82 år) 27

2.3 patienters och närståendes uppfattning om besöket från det mobila teamet I patienternas berättelser framkommer att de i lugn och ro får beskriva sin situation och att teamet tar prover, kontrollerar blodtrycket m.m. Att det är flera som kommer på hembesöket kommenteras av flera, men det är endast en av dem som uttrycker sig tveksamt till att det är flera med på besöket. Flera av dem kommenterar att teamet går runt i bostaden och diskuterar risker för fallolyckor och möjlighet till att få hjälpmedel av olika slag. Vanligt tycks vara att teammedlemmarna delar upp sig och gör olika saker. Det innebär att även den närstående får möjlighet att ge sin syn på situationen. Det är klart att det kändes ju konstigt för henne att vi hade suttit där och pratat om saker som hon inte hade hört. Men då var det så att läkaren sa efteråt att Nu har ju du inte varit här, så nu berättar jag vad vi har pratat om, så det kom fram det också och likaså tog arbetsterapeuten och berättade vad dom hade tittat på och pratat om. (Ns till kvinna 80 år) Jag tyckte nog vi fick hjälp båda två. Dom pratade med oss och det gjorde väldigt mycket. (Ns till man 90 år) 2.3.1 allmän uppfattning om hembesöket När patienter och närstående uttalar sig om hur de upplevt besöket från det mobila teamet dominerar superlativen. Ord som återkommer är fantastiskt, jättebra, kanonbra, positivt, underbart skönt och enastående. Jag kände mig som en drottning. (Kvinna 81 år) Vad som speciellt upplevs vara bra är att det inger trygghet och att det är mycket lugnare än ett besök på akutmottagningen. Man liksom är lugnare när man vet att man får hem det,[det mobila teamet, förf. anm.] [...] Mot att sitta på en stol där nere (på akutmottagningen, förf.anm.), här kunde jag ligga hemma på sängen och vila. (Man 75 år) 28

Informanterna talar även om ett gott bemötande från teammedlemmarna samt att de upplevs som kompetenta. Här är man ju mer normal eller så, man är inte så uppskakad för läkare och så, utan man kan ta det lugnare [...] Man kan tala om sina problem och så. Man känner sig nöjdare. Man tycker att man är en människa i världen som de bryr sig om. (Kvinna 86 år) Ja, detta att jag vet att jag får tag på en läkare som dessutom är mycket trevlig och förstående och det var ju sjuksköterskan också. Alltså det gör ju att man slappnar av och då har man inte så ont. Så det betyder jättemycket. (Kvinna 7 år) 2.3.2 Väntetider och tid för hembesöket Att vara äldre och hamna på akutmottagningen är många gånger lika med lång väntan för den äldre och dennes närstående. Den äldre patienten känner sig ofta ensam och övergiven, lämnad på ett rum på akutmottagningen i väntan på läkarbedömning. Många gånger kan det vara svårt att veta och förstå vad som händer runt omkring. Genom hembesöket försvinner denna väntetid, men det uppstår i stället en väntan på att teamet kommer hem. Även om denna väntan är av ett helt annat slag eftersom den sker i patientens egna hem, så är den värd att studera. Den subjektiva bedömningen från mobila teamets medlemmar är att väntetiden är kortare än på akutmottagningen. Ja, vi försöker komma så snabbt som möjligt. Vi är ju ett akutteam, patienten ska inte behöva vänta så länge. (Tm) Även patienterna och de närstående upplever att de får hjälp fort. Vid flertalet av hembesöken har sjuksköterskan från teamet även ringt upp och sagt ungefär när de kommer, detta har upplevts lugnande för patienten att få veta att hjälp är på väg. I Diagram 5 ser vi att ca 67 procent av patienterna har fått hembesök av mobila teamet inom en timme och av dessa har nästan hälften fått hembesök inom en halvtimme. 29

30 25 20 15 10 5 0 4,4 25,6 22,2 14,6 22,5 0-15 min 16-30 31 45 46-60 61-120 121-180 Mer än 3 min min min min min timmar 6,8 3,8 Andel % diagram 5. tidsåtgång från larm till besök ( n=472, 17 bortfall) 2.3.3 patienters och närståendes uppfattning av besök på akutmottagning Flera informanter vittnar om att de har varit på akutmottagningen flera gånger. De påpekar att de är nöjda med bemötandet där, och det som upplevs mest problematiskt är väntan. Utöver det påtalar flera att det är en jäktig miljö och att det är besvärligt att ligga på en obekväm brits. därför vet en ju att är man på en akutmottagning så vet en ju hur jäktad tiden är, för där sitter ju ganska många och de har suttit en del längre och en del kortare tid och då tänker jag nu att de kanske behövde den tiden bättre än vad jag behöver. (Man 81 år) Man blir väldigt väl mottagen, så det finns inget.det är just det där jäktet som är i akut.och det förstår man. Det är ju så många personer som kommer in på en gång. Det var stor skillnad när dom kom hit, då var det ju bara en och då handlade det ju bara om nn. Men där nere där är ju rullbord på rullbord och dörrar överallt. (Ns till man 88 år) Informanterna uppger att väntetiden varierar från 0 minuter till ca timmar. Några tyckte att det vore bra om personalen tittade till dem lite då och då och informerade lite om vad som händer och sker. Då skulle väntetiden inte kännas så lång menar de. Andra säger att personalen har kommit in i rummet och utfört olika arbetsuppgifter som provtagning, Ekg och andra kontroller. Dessa patienter har inte upplevt väntetiden som lång. 0

så sitter man där inne i ett kalt undersökningsrum och inte vet vad som händer, då upplever man nog att det tar lång tid. (Ns till man 89 år) De intervjuade tycker att det är viktigt att få information om varför ett besök på akutmottagningen kan ta lång tid, man vill ha lite kontroll över situationen. De flesta har förståelse för att det kommer in fler patienter som är akutsjuka och att personalen hela tiden måste prioritera vem som är i behov av läkare först. det är ju för lite personal egentligen, men det kan ju inte dom hjälpa. Det tar ju rätt lång tid innan läkaren kommer, men det är klart att de måste ha provsvar och sånt färdigt, eller är det ju knappt lönande att de kommer. (Man 76 år) Han blev omhändertagen med en gång, behövde inte sitta och vänta i timmar, det var positivt. (Ns till kvinna 90 år) Väntetiden blir i allmänhet kortare när det mobila teamet gör hembesök och den är av annan karaktär när man kan vara kvar i hemmet. Dessutom får ofta patienten även information om när teamet kommer. Många påtalar även att besöket blir mer personligt i hemmet. Vi har varit nere på akuten många gånger, vi har blivit så väl mottagna även där, så det är inte det, men då sitter man där och det blir inte på samma sätt som detta blev. Det blev mycket närmare varandra på något vis. (Ns till man 88 år) 2.4 Sammanfattning Tre av fyra patienter som fått hembesök från det mobila teamet är 80 år eller äldre, majoriteten är kvinnor och de flesta bor i ordinärt boende. Den registrerade kontaktorsaken är i nästan hälften av fallen problem med andning och cirkulation. I intervjuerna framkommer dock ofta en mer nyanserad bild med allmän skröplighet och här framskymtar även att situationen inte bara berör den enskilde utan den närstående är också en del av hur situationen upplevs. Patienterna har ofta redan en kontakt både med kommunen (ca 1

2 75 %) och nästan alla uppger att de tillhör en vårdcentral, vilket talar för att det mobila teamet nått en skör grupp äldre. Det är kommunsjuksköterska som remitterar de allra flesta patienterna. Alla kontakter med det mobila teamet leder inte till ett hembesök. Prioriteringen av patienterna sker i dialog mellan remittenten och sjuksköterskan i det mobila teamet. Cirka 10 procent hänvisas till respektive vårdcentral eller akutmottagningen. Patienterna och de närståendes upplevelse av hembesöket är mycket positivt och det som framförallt framhålls är att man känner sig i centrum och att det ger trygghet. De stora skillnaderna mot ett besök på akutmottagningen som uttrycks är bl.a. att man slipper en lång väntan på en smal brits och att man får hjälp utan det jäkt som känns på akutmottagningen.

3. arbetssätt inom det mobila teamet I detta kapitel diskuteras hur det mobila teamet arbetat i projektet. Det bygger på statistik om verksamheten integrerat med intervjuer med patienter, det mobila teamets medlemmar och vårdgrannar. 3.1 Starten av det mobila teamet 3.1.1 informationsinsatser Innan start genomfördes informationsmöten med framförallt primärvårdsledning, verksamhetschefer och chefläkare. Det gick även ut skriftlig information till alla som skulle tänkas beröras av projektet. Det mobila teamet marknadsförde sig även genom radio, TV och tidningar. I samband med starten fortsatte teamet med informationsmöten, som de själva inbjöd sig till eller då de blev efterfrågade. De har varit på politikermöten, träffat kommunsjuksköterskor och informerat direkt på vårdcentraler 16. I princip samtliga vårdgrannar 17 uppger att de fått information innan start. Information har givits via mail och de flesta har även fått muntlig information från teammedlemmarna på olika ordinarie möten för de olika professionerna. Utöver det uppger flera att de fått information om teamet via massmedia. Trots att alla har fått information ses ändå en del missuppfattningar eller okunskap om det mobila teamets uppgifter och rollfördelningen. De flesta vet att teamet består av läkare och sjuksköterska, däremot finns viss osäkerhet runt att även paramedicinare ingår. Det finns en gemensam bild av att teamets uppgift är att ersätta besök på akutmottagningen, och inte distriktsläkarens hembesök. Det finns en viss tveksamhet runt teamets tillhörighet där flera kopplar samman teamet med den akutgeriatriska avdelningen på Växjö lasarett (avd. 13). I flera av intervjuerna efterlyses mer information. 16 Två vårdcentraler har ännu ej fått besök i dec. 2008. Det är VC Teleborg och VC Strandbjörket, där det inte gått att få ihop en passande tid. 17 Endast en distriktssköterska anger att hon inte fått någon information om det mobila teamet innan start.