Salutdag 2016 Västerbottens läns landsting. Health literacy

Relevanta dokument
Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Anne Persson, Professor

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

MÅNSAGÅRDENS FÖRSKOLA. - vision, grundtanke & förhållningssätt

Värdegrund och uppdrag

Bengts seminariemeny 2016

Individuell lärandeplan (ILP) för verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

Bedömning för lärande. Sundsvall

DAGENS ROS GES ALLTID TILL NÅGON I ER SEKTOR PROFESSIONELLT PRESTIGELÖS BORTOM STUPRÖREN

Sagor och berättelser

Pedagogisk dokumentation i förskolan. Hur får vi fatt i barns flöde av tankar?

Vad ska en coach kunna?

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION

Social hållbarhet Mänskliga rättigheter Folkhälsa. Fattigdomsbekämpning Barnkonvention Health 2020

Förskolans allmänna förebyggande arbete: *Vi arbetar utifrån våra styrdokument, skollag/läroplan.

Salutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.

Ordförandekonferens Ystad 16 oktober

Local initiatives for transition to sustainability in the Stockholm region

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011

Välkommen till en ny Salut-dag!

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan

Informationsträff 4 nov 2015

Portfölj (portfolio), T4-T5, Stadium II, Läkarprogrammet, Örebro Universitet VT Portfölj. Termin 3-5, Stadium II

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för skolor och förskolor i Vindelns kommun

Hammarens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Rapport skolinspektionen vt-11

VISION: Barn och ungdomar i den sociala barnavården ska uppleva sig och vara delaktiga i frågor som rör deras eget liv

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)

När du nu förberett medarbetarens utvecklingssamtal i Bisnode People är det dags att planera själva samtalet.

Löparstigens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

LL-bokcirklar för vuxna invandrare i Strängnäs kommun

Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Miljö och hållbar utveckling MHU

Kvalitetsrapport läsåret 2012/2013

Alistair McIntosh NSMO NCM

Pedagogisk dokumentation ett förhållningssätt till och verktyg för barns Delaktighet. Birgitta Kennedy Förskolan Trollet, Kalmar

Samhälle, samverkan & övergång

Resultat- och. utvecklingssamtal

Systematiskt kvalitetsarbete

Utvecklingssamtal Chefsmaterial Bild på man och kvinna som samtalar.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

LIKABEHANDLINGSPLAN Mosippans förskola

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet

Studiehandledning. gör en annan värld möjlig

Att ordna en interaktiv diskussion för Raoul Wallenbergs dag

Ledning av kvalitetsarbete i team - värdet av att reflektera tillsammans genom att använda ett självreflektionsinstrument som hjälpmedel

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

Jämlik medborgarservice. En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta

Likabehandlingsplan. Förskolan Lärkdrillen

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

Hemtjänsten Svarsfrekvens 77 av 130 utdelade = 60 %

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?

Likabehandlingsplan Plan för kränkande särbehandling. för Ekdungens förskola

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Bedömningmatris Moderna språk år 7-9 Grundskola 7 9 LGR11 Mspr2

Del 3 Handlingskompetanse

LOGGBOKEN LOGGBOKEN. Serviceloggboken ger dig konkreta verktyg för att bemöta kunder och utveckla din kompetens som servicegivare.

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

Vid funderingar, frågor eller behov av stöd kontakta gärna Utvecklingsenheten via funktionsbrevlådan

Unga och Internet Sektionen för förebyggande arbete

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Övergripande tillgänglighetsplan för Sunne kommuns verksamheter

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

RESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008

Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning, VFU6, inom förskollärarutbildningen. Ht 15

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Ämnesdidaktik: Svenska samhällsförhållanden 1 & 2 Ht 10 Upplägg, uppgifter & examination

LYFTIS lyft teknikämnet i skolan. Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne.

Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fasanens förskola

Pedagogisk dokumentation i förskolan. Hur får vi fatt i barns flöde av tankar?

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER

Lerbergets Förskolor

13 FÖR 13 Sammanfattning

Likabehandlingsplan Gunghästensförskola

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Mål för verksamheten på avdelning Myran

Bilaga 1 Checklista för förberedelser

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Chefs- och ledarskapspolicy

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling

I Ur och Skur Vattendroppens plan mot diskriminering och kränkande behandling

viktigt att ni, var och en, behåller era egna enkäter så att ni kan följa er egen utveckling.

Transkript:

Salutdag 2016 Västerbottens läns landsting Health literacy Hur kan vi skapa goda förutsättningar som främjar health literacy och en mer jämlik hälsa för barn och deras föräldrar? Ewy Olander Fil.dr. Distriktssköterska 2016-03-03 1

Health literacy ur en hälsofrämjande perspektiv Vi som planerat den här utbildningen är: Karin C. Ringsberg, Per Tillgren och Ewy Olander redaktörer för boken: Health literacy Teori och praktik i hälsofrämjande arbete 2

Health literacy ur en hälsofrämjande perspektiv Helhetssyn på hälsa Hälsofrämjande som en process Hälsofrämjande är en övergripande ansats Grundprinciper är jämlikhet, delaktighet och empowerment. 3

Föreläsningens upplägg om health literacy (HL) Hur kan vi skapa goda förutsättningar som främjar HL och en mer jämlik hälsa för barn och deras föräldrar? Definition och innebörd Hur identifiera HL En bestämningsfaktor för hälsa Hur stärka HL Gruppdiskussioner i teamen Hur kan vi stärka HL i våra möten med barn och föräldrar? Hur kan vi skapa en HL - främjande miljö i vår verksamhet? Fylla i en utvärderingsenkät 4

Ett växande intresse och ökande förståelse för betydelsen av health literacy Hälsopolitiska dokument Forskning, utveckling konferenser Nätverk 5

En introduktion https://youtu.be/bvslz6zg7ha V. Götaland och Göteborgs stad, 2015 6

Health literacy vad är det? Vad tänker du på när du hör begreppet health literacy? Har du hört begreppet förut? Kanske något annat begrepp? Vad använder ni för begrepp när ni pratar om hur barns och föräldrar kan hitta information om hälsa, förstå och kritiskt värdera den, samt omsätta den i sin vardag? Prata med din granne några minuter. 7

Health literacy förmåga att hitta, förstå, kritiskt värdera, göra egna val samt använda hälsorelaterad information för att främja hälsa Bästa uttryck på svenska? Hälsolitteracitet Hälsokunskap Hälsokompetens Hälsoförståelse Hälsokapacitet Hälsoförmåga Hälsofärdigheter Hälsomedvetenhet Finns ännu ingen konsensus om ett svenskt begrepp 8

Vad utgår begreppet health literacy från? HEALTH, HÄLSA Holistisk utgångspunkt Resurs i livet som ger individer möjlighet till att leva ett innehållsrikt och produktivt liv Hälsa skapas i den vardagliga miljön (WHO 1998). LITERACY Förmåga att identifiera, förstå och kunna använda och kommunicera tryckt och skrivet material inom olika områden Kontinuerligt lärande och utveckling av kunskaper och potentialer för att nå sina mål och kunna delta fullt ut i ett vidare samhällssammanhang. (UNESCO, 2003) Health literacy 9

Kritisk HL Health literacy kunna välja relevant hälsorelaterad information kritiskt värdera den använda den för att påverka sin egen hälsosituation, levnadsmiljöer samt sociala och politiska strukturer Interaktiv HL kunna omsätta hälsorelaterad information kunna samtala om hälsa och hälsorelaterad information i olika sammanhang Funktionell HL kunna läsa och förstå muntlig och skriftlig hälsorelaterad information 10

Att identifiera health literacy - mäta med mätinstrument - utforska, lyssna Befolkningen Vilken HL finns i befolkningen? Vilka samband med socioekonomiska faktorer? Mätinstrument I verksamheten (MHV,, BHV, tandvård, familjecentral, öppen förskola) Vilka föräldrarna och barn möter vi i vår verksamhet? Hur ser deras HL ut på gruppnivå? Ev. mätinstrument Mötet med enskilda individen/familjen Vem är det jag möter? Hur ser hens/deras HL ut? 11

Samtala med din granne några minuter... Har du i ditt arbete reflekterat över att föräldrar kan ha olika utvecklad HL? I vilka situationer har det varit? Hur har du uppmärksammat det? 12

Varför är det viktigt att främja health literacy i mitt arbete med barn och föräldrar? 13

Det moderna samhället ställer krav på den enskilde medborgaren Vi ställs ständigt inför ny information och nya situationer som berör vår eller våra barns hälsa Vi förväntas ta ansvar för vår egen och våra barns hälsoutveckling Vi förväntas kunna navigera och välja, men alla människor har inte resurser för att klara av detta i sin vardag eller för att påverka sina levnadsförhållanden Många generella och riktade hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser genomförs, men många människor har inte hälsosamma levnadsvanor 14

Health literacy en angelägen bestämningsfaktor för barn och föräldrars hälsa Health literacy Inkomst Arbete Social miljö Utbildning Etnicitet Ålder Mätning av HL i Europa visar att i genomsnitt 47 % av befolkningen har en begränsad HL. (Sörensson et al, 2012.) En svensk studie visar att 30 % av deltagarna i hälsoundersökning för asylsökande inte fullt ut förstod vad som hade sagts. (Wångdahl, m.fl. 2015). Flera studier visar att HL påverkar hälsostatus mer än ålder, socioekonomisk status, utbildning eller etnisk bakgrund 15

Health literacy - en jämlikhetsutmaning Många invånare med utvecklad HL ger ett starkt socialt kapital i samhället. Utveckling av kritisk HL är ett livslångt lärande. HL utvecklas i de miljöer som människor lever och vistas i. HL varierar i förhållande till sammanhang, kultur och miljö. Begränsad HL har tydlig påverkan på hälsan och kan förstärka existerande ojämlikheter i hälsa. Health Literacy The Solid Facts (WHO 2013) 16

Health literacy - en jämlikhetsutmaning Att tidigt stärka HL är en betydelsefull uppgift för mödrahälsovård, barnhälsovård, tandvård, familjecentraler och förskola/skola Möter nästan alla föräldrar och barn. Har stort förtroende. Ett väl etablerat hälsovägledande arbete: universellt, specifikt och indikerat. Möter föräldrar och barn vid flera tillfällen. 17

Salut-satsningens vision Alla barn i Västerbotten skall ha bästa möjliga hälsa - en så god start i livet som möjligt Salut-satsningens mål God hälsa uppnås genom salutogena insatser i samverkan mellan samhällets aktörer och familjen med barnets bästa i centrum. Kan en health literacy- främjande miljö och möten bidra till att nå detta övergripande mål? 18

En health literacy vänlig miljö och organisation arbetar medvetet och aktivt med HL som en resurs skapar bästa villkor för alla föräldrar och barn oavsett HL förmåga stärka personalens förståelse för HL inkludera föräldrar och barn i utformning och utvärdering använder HL strategier i mötet med föräldrar och barn Hur ska vi skruva på klossarna så att vår verksamhet ska bli en HL-vänlig verksamhet? ( modifierat efter Health Literacy The Solid Facts, WHO, 2013) 19

Att skapa en health literacy-främjande verksamhet Inventera verksamheten checklista, walking interviews Information och fortbildning för personal webbmaterial, fortbildningsdagar, team-träffar Föräldrar och barn är delaktiga medverka i inventering, medborgardialoger Verktyg som underlättar samtal om hälsa info-material, webb och appar med bild och språkstöd Samarbete med andra hälsokommunikatörer, doulor, intresseorganisationer 20

Att stärka health literacy i mötet med föräldrar och barn förmåga att hitta, förstå, kritiskt värdera, göra egna val och använda hälsorelaterad information för att främja hälsa I våra samtal, i föräldragrupper, på familjecentralen 21

Samtalets grundbult en tydlig och förståelig kommunikation för ALLA Förklara Upprepa Anpassa Lyft fram Erbjud Uppmuntra Skriv ner 22V

Vad behövs mer för att stärka och utveckla health literacy? Hur gör vi hemma? Sånt äter inte barnen? Kan jag lita på reklamen? Hur kan jag prata med mina barn om det vi bestämt? Och med farmor! Så många informationskällor Så många alternativ. Vad ska jag välja Hur gör andra föräldrar/barn Vad passar bäst för min familj Hur kan jag påverka min och min familjs levnadssituation Ta ansvar för min och mina barns hälsoutveckling 23

Att stödja utveckling av HL som en resurs i möten med föräldrar och barn Identifiera Samtala med utrymme för reflektion Vägleda i att hitta, kritiskt värdera och välja Återkoppla och stärka 24

Att stärka health literacy med health literacy glasögon på i de samtals- och vägledningsmodeller som används på familjecentral och i föräldrastöd i grupp utifrån angivna guider och informationssidor Att stödja HL som en resurs för att hitta, förstå, kritiskt värdera göra egna val omsätta i sin vardag Hur kan HL - tänk integreras? Vad kan förstärkas, vidareutvecklas? 25

Salutdag 2016 Umeå Health literacy Diskussion i grupp Hur kan vi stärka health literacy i våra möten med barn och föräldrar? Hur kan vi skapa en health literacy-främjande miljö i vår verksamhet? 26

Att arbeta långsiktigt mot mål om hälsa och stärkning av health literacy Ex. PDSA- modellen som verktyg (Fritt efter Langley, Nolan, Nolan,1994) Korrigera Agera Tillämpa Act Plan Identifiera Inventera Analysera Planera Utvärdera Analysera Redovisa Study Do Genomför förändring, Prova i avgränsad form Följ, dokumentera, reflektera 27

Salutdag 2016 Att samtala om i team-gruppen Att stödja HL som en resurs för att hitta, förstå, kritiskt värdera, göra egna val samt använda och omsätta hälsorelaterad information för att främja hälsa 1. Hur fungerar det hos oss? - Vad gör vi idag som stärker health literacy i vår verksamhet? - I det enskilda mötet med föräldrar och barn? 2. Vilka konkreta förbättringar kan vi/skulle vi vilja göra för att öka förutsättningarna för att främja health literacy? - I vår verksamhet, miljö eller organisation? - I våra möten med föräldrar och barn? Skriv ner punkter från ert samtal på posterblad. Skriv stort så alla kan se. Blad 1. En kolumn med det som fungerar bra och är styrkor och en kolumn med det som fungerar mindre bra och är svagheter. Blad 2. Konkreta förslag på förbättringar som vi vill göra för att främja HL. Efter samtalet fästes posterblad på väggen. 28

Referenser Lästips Health literacy: teori och praktik i hälsofrämjande arbete. Redaktörer: Karin C. Ringsberg, Ewy Olander, Per Tillgren, 2014, 1 upplaga. Health literacy: the solid facts. Editors: I. Kickbusch, J. M. Pelikan, F. Apfel & Agis,D. Tsouros.-WHO 2013. Hälsolitteracitet, Främja hälsa nr 2, 2014, Hälsofrämjande hälso- och sjukvårdsorganisationer (HSF). Mårtensson L, Hensing G. Hälsolitteracitet, grundbult i patientmötet. Läkartidningen 2011; 108(51 52):2718-20. Sorensen K, Broucke SV, Fullam J, Doyle G, Pelikan J, Slonska Z, et al. Health literacy and public health: A systematic review and integration of definitions and models. BMC Public Health. 2012;12(1):80. Wångdahl J, Lytsy P, Mårtensson L, Westerling R. Health literacy and refugees experiences of the health examination for asylum seekers a Swedish cross-sectional study. BMC Public Health (2015;15:116. Webbsidor Comic Health www.comichealth.se Health Literacy in Europe. http://healthliteracycentre.eu/ Hälsolitteracitet www.halsolitteracitet.se IROHLA (äldres HL) www.irohla.eu HFS-nätverket www.hfsnatverket.se Material om hälsolitteracitet från Västra Götaland/Angered www.angeredsnarsjukhus.se/sv/angereds- narsjukhus1/angeredsnarsjukhus/om-angereds-narsjukhus/ett-halsoframjande-sjukhus/halsoframjande-uppdrag- 2011/Halsolitteracitet Nordiska Livsstilsverkstan www.nordiskalivsstilsverkstan.com 29

Tack för idag! En grundbult - en health literacy vänlig verksamhet Ewy Olander Fil.dr. Distriktssköterska 2016-03-03 30