2 Nulägesbeskrivning 2.1 Vägfunktion, övergripande, regionalt och lokalt E4 i Sundsvall har flera olika funktioner. Huvuduppgiften är att som nationell stamväg tillgodose god framkomlighet och säkerhet för långväga transporter. E4 har också stor betydelse för regionala transporter, varvid transporterna till och från Sundsvall är omfattande pga stadens dominerande roll som arbetsmarknad mm i länet. Därtill kommer att E4 har stor betydelse dels för förflyttningar mellan stadens olika delar, dels för förflyttningar inom stadsdelar. Nuvarande E4 är en nationell stamväg. Den har bl a avgörande betydelse för långväga person- och godstransporter genom norra Sverige. Trafikbelastningen är hög i anslutning till de större tätorterna och E4 är ett av de tyngsta godsstråken i Sverige. Inslaget av internationella transporter är betydande bland den långväga trafiken. Bl a tung norsk och finsk transittrafik är märkbar. Denna torde komma att öka till följd av ökad internationalisering. Den långväga genomgångstrafiken längs E4 i detta avsnitt uppgår till ca 480 lastbilar/dygn. 2.2 Markanvändning Befolkning I Sundsvalls kommun är ca 95 000 bosatta, varav ca 50 000 är bosatta i tätorten. Söder om tätorten och längs befintlig E4 ligger ett pärlband av orter. Sammanlagt bor ca 12 000 personer mellan Njurundabommen och Skönsmon. Arbete och högskolor Den största koncentrationen av arbetsplatser finns i centrala och norra delarna av Sundsvall. Större arbetsplatser söder om Sundsvalls tätort utgörs av Kubal vid Kubikenborg med ca 1 000 anställda samt Akzo Nobel Industrier vid Stockvik med ca 600 anställda. Dessa båda verksamheter genererar betydande flöden av såväl gods- som persontransporter. Utbudet avseende högskola och gymnasieskolor är lokaliserat till Sundsvalls tätort. Antalet högskoleplatser är ca 3 000 och gymnasieskoleplatser ca 3 500. I Sundsvall sammankopplas E4 med E14 mot Östersund och vidare till Trondheim. Även E14 har stora volymer tung trafik. E4 har stor betydelse för den industri som finns i regionens kustområden. Sundsvall är en industrität stad som alstrar stora mängder regionala, tunga transporter. E4 har stor betydelse avseende pendling. På grund av att arbetsplatser, service och skolor (gymnasium och högskola) i huvudsak är förlagda till de centrala delarna av staden och att antalet boende söder om Sundsvall är stort, blir pendlingen omfattande. Sundsvall har dessutom ett stort antal pendlande från och till intilliggande kommuner som Timrå, Hudiksvall, Ånge, Härnösand och Nordanstig. E4 är idag en livsnerv för Sundsvall. Ett mycket stort antal bostäder, kontor och andra verksamheter finns lokaliserade i direkt anslutning till E4. Så är det i centrala Sundsvall och så är det i ett flertal tätorter söder om Sundsvall, t ex Bredsand, Kvissleby och Njurundabommen. För dessa bostäder och verksamheter är oftast E4 det enda vägvalet. Figuren redovisar antalet boende inom Sundsvallsområdets olika delar. Att notera särskilt är att antalet boende längs dagens E4 är relativt stort vilket medför en omfattande pendlingstrafik in till Sundsvalls centrala delar. Figuren redovisar antalet tunga fordon på huvudvägnätet i norra Sverige 1994. Nuläge 8
Gymnasium och högskola är lokaliserade till Sundsvalls centrala delar Figuren visar var i kommunen människor är sysselsatta Nuläge 9
Närboende och verksamheter Drygt 1 400 personer och ett mycket stort antal verksamheter, ca 100 st är lokaliserade i direkt anslutning till E4. Närboende Många människor bor direkt inpå eller i närheten av E4. Sammantaget är drygt 1 400 personer bosatta inom 200 m från befintlig E4. Av dessa är ca 600 bosatta i centrala Sundsvall. Av de 1 400 personerna bor ca 70 personer inom ca 50 m från E4. Detta innebär att en stor mängd människor utsätts för störningar, främst i form av buller och barriäreffekter. Verksamheter vid E4 Ett stort antal verksamheter är lokaliserade i anslutning till E4. Vid Myre finns service i form av bensinmack och restaurang som är lättåtkomlig för E4-bilister och ett mindre villaområde ca 200 m från E4. Mellan Myre och Njurundabommen växlar omgivningen mellan jordbruksmark och skogsmark. Clas Ohlsson Shell OKQ8 OKQ8 samt Statoil När bilisten närmar sig Njurundabommen finns bostäder delvis bakom bullervall inom ca 50 m öster om vägen. På västra sidan finns motionsspår och idrottsplats. Efter detta passeras skola och centrum med post och livsmedelsförsäljning på båda sidor vägen. Efter Ljungan passeras ett värdshus och på sträckan upp till Kvissleby är övervägande delen jordbruksmark med spridd industribebyggelse. I Kvissleby centrum som ligger precis öster om E4 finns ett stort antal verksamheter som apotek, post, affärer och skola. På västra sidan finns mindre affärsverksamhet. Väster om nuvarande järnvägssträckning finns Kvisslebys idrottsplats. Bostäder finns på båda sidorna om E4 (hyreshus öster om E4 och villor väster om E4). En ny vårdcentral i Kvissleby alldeles intill E4 kommer att färdigställas 2000/2001. Drygt 110 personer bor mellan 50 och 100 m från E4. Efter Kvissleby passeras ett industriområde med bl a Sydkraft. Kubal Akzo Nobel OKQ8 Sydkraft I Svartvik finns bl a hotell- och restaurangverksamhet. Här bor ca 10 personer inom ca 50 m från E4. Figurerna redovisar verksamheter längs E4 genom Sundsvall. Bensinstation I Vapelnäs bor ca 20 personer inom 50 m från E4. Villorna på östra sidan ligger 20-50 m från E4. Väster om E4 är husen belägna mer än 50 m från E4 (järnvägen ligger dock närmare dessa villor). I Stockvik ligger ett större industriområde med kemisk industriverksamhet. Detta är en större arbetsplats för ca 600 personer. Nuläge 10
I Bredsand finns ett affärscentrum med diverse utbud, skola och idrottsplats. Inom ca 50-100 m bor ca 25 personer. Strax efter Bredsand finns en camping och badplats i nära anslutning till E4. I Vindskärsudde öster om E4 finns ett stort industriområde med aluminiumsmältverk, kontorslokaler, oljehamn och mindre industrier. Totalt finns här ca 1000 sysselsatta. Öster om E4 i höjd med Sundsvallsfjärden fortsätter industriområdet runt hela fjärden ända tills E4 viker av norrut. Här finns kontors- och lagerlokaler, postterminal och restaurangverksamhet. I Skönsmon väster om E4 finns mestadels bostäder och mindre industri och kontorslokaler. Ingen bor i direkt närhet till E4, men mellan 100 och 200 m från vägen bor knappt 70 personer. Efter anslutningen med E14 finns järnvägsstation och omlastningsterminal samt restaurangverksamhet. E4 tangerar centrala Sundsvall vid Stenstaden. Här finns bostäder, kontors- och hotellverksamhet. Efter Selångersån passeras Norrmalm och Haga där kontorslokaler finns för att sedan övergå till bostadsområden. Öster om E4 i Skönsberg finns även där både kontor och bostäder. Norr om Selångersån och fram till trafikplatsen i Bydalen bor ca 20 personer inom 50 m, drygt 130 personer mellan 50 och 100 m samt knappt 170 personer mellan 100 och 200 m från E4. 2.3 Vägstandard Standarden E4 genom Sundsvall är mycket låg på ett sammanhängande avsnitt av ca 20 km. Trafikmiljön karaktäriseras av signalreglerade korsningar, hastighetsbegränsningar och ett drygt 60-tal väganslutningar och fastighetsutfarter. Vägsträckning och korsningar Befintlig E4 mellan Myre i söder och Skönsberg i norr har en längd av ca 22 km. Skyltad hastighet är i huvudsak 70 km/h, med inslag av 50 km/h i Kvissleby, Kubikenborg och förbi centrum i Sundsvall. Inom två avsnitt tillåts 90 km/h, dels mellan Dingersjö och Nolby, dels mellan Fläsian och Kubikenborg. Söder om Njurundabommen och norr om trafikplatsen i Skönsberg är den skyltade hastigheten 110 km/h. Signalreglerade korsningar finns precis norr om Ljungan, i Kvissleby, Hemmanet, Stockviksverken, Bredsand, Björneborgsgatan. I centrala Sundsvall finns signalkorsningar vid järnvägsstationen/ Kolvägen, Köpmannagatan, Storgatan, Sjögatan och Norrmalmsgatan. Dessutom finns ett signalreglerat övergångsställe i Kvissleby i höjd med sporthall och badhus. Trafikplatser finns vid Skönsberg och Bydalen. I övrigt finns ett tiotal korsningar med stopp- eller väjningsplikt till större vägar längs med hela sträckan. Vägen har två körfält och den totala vägbanebredden är ca 13 m. Vid passagen av Kvissleby och Bredsand har vägen fyra körfält och norrgående och södergående trafik separeras med refuger. Genom centrala Sundsvall har E4 fyra körfält. Siktsträckor Nära hälften av det aktuella avsnittet av E4 har begränsade siktsträckor (< 300 m), vilket är till nackdel sett ur trafiksäkerhetssynpunkt. Sidoområden E4 Njurundabommen-Skönsberg är ca 18 km lång. Längs ca 6 km finns någon form av mittavskiljare (räcke eller remsa). I övrigt saknas detta. Sidoräcke finns längs ca 6 km av sträckan. I övrigt har sidområdena mycket låg säkerhetsstandard, ofta är slänterna branta och i många fall finns oeftergivliga hinder i släntområdet. Övrigt Längs med E4 söder om Sundsvall finns ett stort antal mindre väganslutningar och direkta fastighetsutfarter. Antalet väganslutningar är ca 40 och antalet fastighetsutfarter är ca 25. Antalet busshållplatser som ligger i direkt anslutning till vägen är också stort, ca 40. Längs med E4 finns även övergångsställen som dels är bevakade med signaler dels saknar signaler. 2.4 Trafik och trafikanter Trafikbelastningen på E4 är mycket hög. I de centrala delarna uppgår trafiken till ca 30 000, per årsmedeldygn. Antalet oskyddade trafikanter som måste korsa E4 i plan är mycket stort, uppskattningsvis mer än 10 000 passager per dygn. Transporter av farligt gods sker i stor utsträckning genom stadens centrala delar. Situationen för funktionshindrade längs E4 söder om Kubikenborg är bristfällig. Vägstandard för E4 söder om och genom Sundsvall Nuläge 11
Dagens biltrafikflöden Vid Njurundabommen har trafiken uppmätts till ca 11 500 fordon per årsmedeldygn (avser bron över Ljungan). Trafikmängderna ökar successivt och från Kvissleby och norrut uppgår trafiken till ca 18 000 fordon per årsmedeldygn. Genom centrala Sundsvall varierar flödena mellan knappt 25 000 och knappt 31 000 fordon. Andelen tung trafik uppgår till ca 9%. Sträckan mellan Njurunda och Sundsvall har en mängd anslutningar från fastigheter och mindre vägar. Vidare finns en mängd busshållplatser av låg standard och obevakade övergångsställen. Figuren redovisar sidoområdesstandard för E4. På långa sträckor är standarden dålig och risken att skadas är stor vid avkörningar. Arbetspendling till och från Sundsvall Nuläge 12
Huvuddelen av trafiken utgörs av in- och utfartstrafik till Sundsvalls tätort samt av lokal trafik längs stråket. Renodlad genomfartstrafik uppgår till drygt 1000 fordon/dygn. De stora trafikmängderna, i framförallt de centrala delarna i kombination med låg vägstandard och många signalkorsningar med låg kapacitet, ger en otillfredsställande trafiksituation med kapacitetsproblem, ett stort antal stopp för genomgående trafik och låga medelhastigheter. Problemen blir speciellt tydliga i de centrala delarna vid rusningstrafik där köbildningen blir betydande. Arbetspendling Pendlingen till/från Sundsvall är omfattande. Antalet in- och utpendlare längs E4 uppgår sammantaget till drygt 10 000 per vardag. Koncentrationen av arbetsplatser till centrala och norra delarna av Sundsvalls tätort medför att stora pendlingsströmmar genereras söderifrån. Sammantaget arbetspendlar drygt 3 000 personer bosatta söder om Sundsvall in till de centrala och norra delarna av Sundsvall. Arbetspendling i motsatt riktning sker i mindre omfattning och uppgår till ca 600 personer. Antal pendlare från orter norrifrån, bl a Härnösand och Timrå, är ca 4 500 personer, medan antal pendlare norrut är i storleksordningen knappt 2 000. Pendling sker även till och från andra intilliggande kommuner. De alternativ som finns till personbilen är framförallt begränsade till buss. I någon mån sker pendling från Hudiksvall respektive Ånge med tåg. Att cykla och gå till fots är alternativ för mer kortväga transportbehov. (0,0) Prognostiserade trafikflöden i Sundsvall för 1998 och 2010. Nuläge 13
Busstrafik Utbud Söder om Skönsmon passerar bussar med ca 110 dubbelturer/ vardagsdygn. Lokalbussarna omfattar drygt 60 dubbelturer/vardag till Bredsand och ca 30 dubbelturer/vardag ända till Njurundabommen. E4 bredvid Stenstaden omfattas av ca sju dubbelturer/ dygn (Länstrafiken och E4-bussar) från centrala Sundsvall och söderut. Norrut omfattar Länstrafiken och E4-bussarna av ca sex dubbelturer/vardagsdygn. En liten sträcka av E4 vid Inre hamnen trafikeras av lokalbussar som enbart kör efter passagerares telefonbeställningar. Kommunen har arbetat med att utveckla den lokala kollektivtrafiken. Målsättningen är att fördubbla kollektivresandet fram till år 2000. För att uppnå detta har bl a tiominuterstrafik införts på de tunga linjerna. Ett system där bussarna är kopplade till trafiksignaler gör att bussarna prioriteras och effektiviteten och attraktionskraften för kollektivtrafiken har därmed ökat. Busstrafiken har idag en marknadsandel av det lokala resandet som uppgår till ca 12%. Tillgänglighet En bra busshållplats har god tillgänglighet, plattform (väl avskild från trafiken), väderskydd för resande och cyklar, belysning samt information om bussturerna. Den ska även vara trivsam, trygg, säker och funktionell. Anslutande gång- och cykelvägar skall ha släta ytlager, små lutningar och funktionell belysning. Planskilda korsningar är önskvärda då busshållplatserna ligger utmed en mycket trafikerad väg. Tillgängligheten till kollektivtrafiken är förhållandevis god i de centrala delarna av Sundsvall. Söder om Sundsvall finns idag drygt 40 busshållplatser och busstopp. Av dessa har endast hälften särskild bussficka. Det innebär att bussarna behöver stanna på vägbanan vid ett 20-tal busshållplatser på E4 söder om Sundsvall. Vid ca 15 av busshållplatserna söder Sundsvall finns antingen övergångsställe eller planskild passagemöjlighet. Vid övriga ca 25 saknas dessa möjligheter. Bussflöden i centrala Sundsvall. Figuren redovisar antalet dubbel-turer per dygn Nuläge 14 Bussflöden söder om centrala Sundsvall. Figuren redovisar antalet dubbelturer per dygn
Farligt gods Farligt gods kan t ex vara explosiva ämnen, gaser, brandfarliga vätskor och ämnen, oxiderande ämnen, giftiga ämnen, radioaktiva ämnen och frätande ämnen mm. Länsstyrelsen rekommenderar färdvägar i länet där farligt gods bör transporteras. I Sundsvallsregionen rekommenderas bl a vägarna E4, E14 och väg 622. En nummerskrivning utfördes på det övergripande vägnätet i Sundsvall i oktober 1999. Undersökningen omfattade tung trafik, varvid transporter av farligt gods särbehandlades. Av undersökningen framgår bl a att de största volymerna av farligt gods transporteras längs E4. Ca 70-80% av det farliga godset som transporteras på väg är petroleumprodukter. Totalt uppgår antalet lastbilar med farligt gods till ca 170 per vardagsdygn på E4 vid Timrå. Ca 120 av dessa har stadens centrala delar som målpunkt, varav ca 60 avser Oljehamnen. Längs E4 söder om Sundsvalls tätort passerar ca 50 lastbilar med farligt gods/vardagsdygn. Av dessa har ca 35 målpunkt i staden. Längs E4 i stadens centrala delar passerar sammantaget ca 300 lastbilar med farligt gods varje vardag. Den renodlade genomfartstrafiken längs E4 avseende farligt gods uppgår till 15-20 lastbilar per vardagsdygn. Längs E14, i stadens västra delar, passerar ca 60 lastbilar med farligt gods varje vardag. Ca 20 av dessa skall till och från Oljehamnen, ca 25 skall till/från E4 norrut och ca fem skall till och från E4 söderut. Söder om Sundsvall, söder om Vaple by, finns en deponi för miljöfarligt avfall från Kubal, Akzo Nobel och SCA. Transporterna till anläggningen planeras bli omfattande och kommer uppskattningsvis att uppgå till sammanlagt 36 000 ton/år, vilket motsvarar ca 1 000-1 500 transporter per år (dvs ca 5 lastbilar per vardagsdygn). Dagens transportvägar för farligt gods i Sundsvall går genom tätbebyggda områden. Större vattendrag som E4 korsar idag är Ljungan och Selångersån. Samtidigt är vägstandarden på befintlig E4 låg och olycksriskerna är höga. Sett från säkerhetssynpunkt för transporter av farligt gods är därför dagens situation klart otillfredsställande. En översiktlig beräkning visar att sannolikheten för att en lastbil med farligt gods skall vara inblandad i en olycka uppgår till en händelse på ca 5 år. Fotgängare och cyklister Antalet oskyddade trafikanter som behöver korsa E4 har översiktligt bedömts. I Skönsberg bedöms passagebehovet vara ca 5 000 passager/dygn pga att det finns ett stort antal bostäder och arbetsplatser både öster och väster om E4. För E4 genom de centrala delarna bedöms passagebehovet vara ca 1 000 passager/dygn. På östra sidan finns ett stort antal arbetsplatser medan det på västra sidan finns boende och viktiga målpunkter för arbetande på östra sidan. I Bredsand bedöms passagebehovet vara över 1 000 passager/dygn pga att viktiga målpunkter som skola, affärscentrum mm är beläget öster om E4 medan ett större bostadsområde är beläget väster om E4. I Kvissleby är passagebehovet ca 2 000 pga att det mesta av målpunkterna ligger öster om E4 medan en stor del av bostäderna ligger väster om E4. I Njurundabommen är det på samma sätt fast här bedöms antalet korsande vara mindre, drygt 1 000 passager/dygn. Här finns också finnas ett större behov av att färdas längs med E4 mellan bostäderna i Klockarberget till viktiga målpunkter i Njurundabommen. Passagebehov finns även längs med E4 och då framförallt i de tätbebyggda områdena. Cykelnätet har under de senaste åren byggts ut och ett övergripande nät av tillfredsställande standard finns nu längs befintlig E4. På vissa delsträckor behöver dock gång- och cykeltrafikanterna färdas på lokalvägar med kontinuitetsbrister som följd. Planskilda passagemöjligheter finns dock endast i liten omfattning. Funktionshindrade Allmänt Enligt ett riksdagsbeslut (1994-04-14) ska funktionshindrade ha samma möjligheter som alla andra att resa. Vägverket inriktar sig på fem kategorier funktionshindrade, vilkas problem särskilt ska beaktas; synskadade, hörselskadade, rörelsehindrade, allergiker och förståndshandikappade. Det är inte helt okomplicerat att tillgodose samtliga kategoriers behov och önskemål, då de ibland har olika behov som inte samverkar. Exempelvis vill rörelsehindrade ha släta ytskikt, medan synskadade behöver ha ledlinjer för att hitta. Var 7:e person har ett permanent funktionshinder. Därutöver finns Gång- och cykevägar i centrala Sundsvall i E4:as närområde barnen som ännu inte utvecklat sin förmåga att förutse risker i trafiken och äldre som börjar få försämrad syn, hörsel och rörelseförmåga. Var 5:e person är idag äldre och genomsnittsåldern på Sveriges befolkning stiger snabbt. Synskadade behöver ett skyddat område där de kan ta sig fram utan risk. Olika beläggningar, konsekvent placeringar av skyltar och placering av övergångsställen är exempel på viktiga saker att tänka på vid planeringen. Nuläge 15
Allergikernas problem ska beaktas vid val av växtlighet utmed gångoch cykelvägar och på hållplatser. Förståndshandikappade har svårare att lära sig saker och inlärningen tar mycket längre tid. De är rutinberoende och får problem vid stora förändringar i trafikmiljön. En del har svårt att bedöma avstånd och riktning och har därför inte en klar bild av rummet. För att underlätta för denna grupp bör inte mer än ett händelseförlopp pågå samtidigt, övergångsställena bör vara korta, trafiksituationerna klara och skyltar tydliga med lättförståeliga och konkreta bildsymboler. Situationen längs E4 E4 genom Sundsvall är till stora delar en mycket farlig miljö för funktionshindrade att vistas i. Trafikmiljön längs E4 är särskilt dåligt avpassad för funktionshindrade på delen söder om Kubikenborg. Här finns en gång- och cykelväg, men på långa sträckor längs denna förekommer blandtrafik och längs delar av gång- och cykelvägen saknas asfalt. Söder om Sundsvall finns idag drygt 40 busshållplatser och busstopp. Av dessa har endast hälften särskild bussficka. Där bussfickor saknas innebär det att passagerarna behöver stiga av på vägbanan, vilket är klart otillfredsställande för många av de funktionshindrade. Gång- och cykelväg gång- och cykelpassage gång- och cykelpassage Gång- och cykelsignal Gång- och cykelnätet längs E4 söder om Sundsvall Hörselskadade saknar ett sinne som är av stor betydelse i trafiken då hastigheterna ofta är höga och ett fordon snabbt dyker upp. Rörelsehindrade har behov av jämna, hela och halkfria ytor med små nivåskillnader och liten lutning. För de som har nedsatt rörlighet i leder kan en trappa vara ett bättre alternativ än en kraftigt lutande gångväg medan trappan i stället är ett oöverstigligt hinder för rullstolsbundna och gående med rullator. Passagemöjligheter E4. Bedömt passagebehov över E4 i Sundsvall. Kartan redovisar antal personer per dygn. Nuläge 16
Vid ca 15 av busshållplatserna söder Sundsvall finns antingen övergångsställe eller planskild passagemöjlighet (flera av dessa planskildheter innebär branta lutningar större än 5%). Vid övriga ca 25 saknas dessa möjligheter, vilket sannolikt leder till att många väljer att inte nyttja dessa hållplatser. Norr om Kubikenberg stannar bussarna inte längs E4 utan de som stannar innan centrum går via Fridhemsgatan eller Björneborgsgatan (E14). Norr om centrum går bussarna inte heller på E4, utan nyttjar Skönsbergsvägen och även Tivolivägen. Det betyder att funktionshindrade som nyttjar buss inte behöver stiga av i den hårt trafikerade miljö som E4 i stadens centrala delar innebär. För de som ändå har mål längs E4 i stadens centrala delar finns gång- och cykelbana längs med E4. Därtill finns tre planskilda passagemöjligheter över E4 i centrum, varav två innehåller trappor. Nuläge 17
2.5 Trafiksäkerhet Olycksutfallet är mycket stort längs E4 genom Sundsvall. Under de fem senaste åren har tre dödsolyckor och 74 olyckor med allvarlig skadeföljd inträffat. Den låga standarden på E4 tillsammans med de stora trafikmängderna gör att vägavsnittet har hög olycksbelastning. Då E4 delar samhällen och bostadsområden är passagebehoven stora, vilket förstärker trafiksäkerhetsproblemet. I centrala Sundsvall är antalet inträffade olyckor störst varvid olyckor i korsningar dominerar. Skadeföljder Antalet polisanmälda olyckor har kartlagts för en femårsperiod, åren 1994-1999. Det har under perioden inträffat tre olyckor med dödlig utgång, medan så mycket som 74 olyckor har medfört allvarlig skadeföljd. Totalt har ca 450 st olyckor inträffat. De dödsolyckor som inträffat har varit (söderifrån och norrut): Dödsolycka med fotgängare inblandad vid korsning ca 400 m norr om norra infarten till Bredsand. Singelolycka på sträcka (i södergående riktning) ca 100 m norr om Skepparplatsen. Singelolycka på sträcka ca 300 m norr om Skepparplatsen. På E4 söder om Sundsvall har ca 75% av olyckorna med allvarlig skadeföljd inträffat vid korsningar och ca 25% på mellanliggande sträckor. I centrala Sundsvall har ca hälften av olyckorna med allvarlig skadeföljd inträffat i anslutning till korsningar och ca hälften på mellanliggande sträckor. På E4-sträckningen söder om anslutningen med E14 har det inträffat ca 13 olyckor/km, medan det i centrum inträffat ca 36 olyckor/km under femårsperioden. Skadeföljd Antal Andel i procent Dödade 3 1 Svårt skadade 74 17 Lindrigt skadade 98 22 Enbart egendomsskada 270 60 Summa 446 100 Antalet olyckor efter skadeföljd, åren 1994-1999. Jämfört med tidigare 5-årsperiod har antalet olyckor minskat med ca 3 %, vilket motsvarar ca 15 olyckor. Olyckstyper Totalt har ett 15-tal olyckor med oskyddade trafikanter inträffat, varav 9 st i centrala Sundsvall och resterande söder om Sundsvall. Ca 80 % av dessa olyckor har inträffat i korsningar, medan resterande olyckor inträffat på mellanliggande sträckor. I ca 60 % av olyckorna var cyklister inblandade medan fotgängare var inblandade i ca 40 % av dem. För de nämnda olyckorna är fördelningen ungefär lika för de olyckor där passage skett över E4 som längs med E4. Antalet singelolyckor var ca 120 varav ca 70 inträffade söder om anslutningen till E14 och knappt 50 inträffade norr om E14- anslutningen. Antalet olyckor med mötande och omkörande fordon var ca 45 varav 47 % inträffade söder om E14-anslutning och 53 % norr om E14-anslutning. Antalet olyckor med upphinnande, avsvängande och korsande fordon är 187 varav 44 % söder om E14-anslutning och 56 % norr om E14-anslutning. Knappt 50 viltolyckor har inträffat söder om anslutningen till E14. Olyckstyp Antal Andel i procent Singel 118 26 Möte/omkörning 45 10 Upphinnande/avsväng./korsande 187 42 Viltolycka 56 13 Oskyddad trafikant 13 3 Övrigt 27 6 Summa 446 100 Antalet olyckor efter olyckstyp, åren 94-99. Polisrapporterade olyckor. Nedan följer en kortfattad delsträckebeskrivning från Myre i söder till Skönsberg i norr. Olycksavsnitt Vid Myre är sikten god och slänterna flacka, hastigheten är 110 km/h. På sträckan fram till Njurundabommen är den dominerande olyckstypen viltolycka med egendomsskada som följd. I korsningarna vid Njurundabommen samt vid Dingersjö är antalet olyckor större och hälften är upphinnande, avsvängning och korsande. Hastigheten är 70 km/h i korsningarna, men 90 km/h precis före respektive efter. Sikten är mindre bra och mittremsa saknas. Skadeföljden är i 75 % av olyckorna enbart egendomsskada. I korsningen i Nolby har flera olyckor skett. Här är sikten dålig då korsningen ligger på ett krön. Viltolycka och upphinnande-, avsvängning- och korsandeolyckor är vanligast. 75 % av olyckorna medför egenomdomsskada. Korsningen har nu byggts om med kanalisering och flyttats något söderut för att öka siktsträckorna. Norra delarna av Kvissleby och särskilt korsningen mot Essvik, är särskilt drabbade av upphinnande-, avsvängnings- och korsandeolyckor. Korsningen är signalreglerad med mittremsa, sikten god och hastigheten 70 km/h. Strax efter korsningen finns ett obevakat övergångsställe. Hälften av olyckorna har medfört svårt eller lindrigt skadade, vilket är 30 % högre än genomsnittet för sträckan Myre- Skönsberg. På sträckan mellan Kvissleby och Hemmanet har det skett två olyckor där oskyddade trafikanter varit inblandade. Hastigheten på sträckan är 70 km/h och mittremsa finns vid korsningarna. Precis före Hemmanet är sikten dålig och slänterna mycket branta. Ett obevakat övergångsställe finns vid Hemmanet, men många använder det inte på sin väg till busshållplatsen (norrgående riktning) utan genar vid sidan av. Den dominerande olyckstypen är upphinnande-, avsvängnings- och korsandeolycka och hela 80 % av olyckorna har medfört svårt eller lindrigt skadade. Detta är dubbelt mot genomsnittet för sträckan. (Korsningen har under vägutredningens gång byggts om till en signalanläggning) I Stockvik, korsningen vid Akzo Nobel, är hälften av olyckorna singelolyckor och hälften upphinnande-, avsvängning- och korsningsolyckor. Egendomsskada är den vanligaste skadeföljden. Hastigheten är 70 km/h, sikten god och korsningen signalreglerad. Vägavsnittet genom Bredsand är mycket olycksdrabbat. Även här har oskyddade trafikanter varit inblandade, varav en olycka med dödlig utgång. Upphinnande-, avsvängnings- och korsandeolyckor är vanligast. Hastigheten genom Bredsand är 70 km/h och nästan hela sträckningen har mittremsa. Sikten är god utom på en kortare sträcka. I Fläsian, strax norr om Bredsand, dominerar singel och viltolyckor. I korsningen med E14 är hela 90 % av olyckorna upphinnande-, avsvängnings- och korsningsolyckor. Även här är andelen svårt eller lindrigt skadade betydligt högre än genomsnittet (54 %). Nuläge 18
Centrum är den mest olyckstäta punkten på sträckan, men även vid Skönsberg och norrut mot trafikplats Bydalen har många olyckor inträffat. I centrum dominerar upphinnande-, avsvängnings- och korsningsolyckor medan singelolyckorna dominerar klart vid trafikplats Skönsberg och norrut mot Bydalen. Samtliga korsningar i centrum är signalreglerade. Hastigheten genom centrum är 50 km/h, medan den vid Skönsberg är 90 km/h och vid Bydalen 110 km/h. Mittremsa finns från korsningen Norrmalmsgatan/Heffnersvägen och norrut till Bydalens trafikplats. Figurerna visar antalet olyckor med skadeföljd längs E4 genom centrala Sundsvall och söder om Sundsvall Nuläge 19
2.6 Buller och luft Buller Längs befintlig E4 är antalet människor som bor intill E4 stort. Detta tillsammans med att det längs E4 finns olika verksamheter så som till exempel skolor gör att ett stort antal människor idag är utsatta för bullernivåer över 55dBA ekvivalentnivå. Detta konstateras bland annat i utredningen Buller befintlig E4 Svartvik - Fläsian Vägverket 1998 där många fastigheter även översteg 65 dba ekvivalentnivå. Kommunen har också konstaterat att bulleråtgärder är av högsta prioritet längs E4 genom centrum och på sträckan ned till Njurundabommen. Idag bedöms nära 900 personer längs befintlig E4 vara utsatta för bullernivåer över 55 dba ekvivalentnivå. Problemen är framförallt tydliga i Njurundabommen, Kvissleby, Bredsand, centrala Sundsvall och Skönsberg. Inom samtliga dessa områden överskrids Naturvårdsverkets riktlinjer för god boendemiljö avseende buller. Bullernivåer relaterade till ljud i samhället Luft Sundsvalls kommun har ett mål för luften i Sundsvalls tätort: 2000 ska luften vara så ren att den klarar Naturvårdsverkets gränsvärden för god luftkvalitet. Mätningar av kväveoxider under 1998-1999 intill Skolhusallén visar lägre halter jämfört med målet. Riksdagen har under 1999 fastställt nya miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, bly och svaveldioxid som skärper kraven på god luftkvalitet från 2005. De mätningar som gjordes 1998-1999 visar att luften i centrum uppfyller dessa krav. Miljökvalitetsnormernas syfte är att åstadkomma förbättringar till skydd för människors hälsa och miljön. De närmaste åren kommer miljökvalitetsnormer för bl a bensen och partiklar att fastställas. Bensenhalterna i Sundsvall är betydligt högre jämfört med förslaget till miljökvalitetsnorm. Mätningar av substanser som bensen, ozon och partiklar visar att trafikens föroreningar påtagligt påverkar luften i centrum. Mätningarna började redan 1971 Till en början mättes bara svaveldioxid på ett flertal platser i kommunen. 1979 genomfördes de första mätningarna av kväveoxider. Från och med 1989 mäts luftföroreningarna med optisk DOASteknik över två sträckor; Stadshuset - kvarteret Notvarpet och Stadshuset - kvarteret Köpmannen, se figur. Utöver svaveldioxid och kväveoxider analyseras också formaldehyd, toluen, bensen, ozon och paraxylen. Eftersom mätningarna sker i takhöjd ger resultaten inte något direkt svar på hur höga halterna av luftföroreningar är där människor Mätpunkter för luftmätningar i Sundsvalls centrum (Sundsvalls kommun1999) vistas. Mätningar i gatuplanet är normalt ca 20-30% högre. Resultaten visar mer på hur höga bakgrundshalterna är i Sundsvalls centrum. Med mätningarna kan jämförelser göras mellan olika år och slutsatser dras om åtgärder för att förbättra miljön får någon effekt. Den sträcka som visar på de högsta föroreningshalterna, sträcka 1 över Köpmangatan, är den sträcka som genomgående används i denna beskrivning. Miljökontoret har också en mätvagn som ställs upp för att kunna avgöra vilka mängder luftföroreningar som boende och trafikanter utsätts för. Under vintern 98/99 har den stått uppställd vid Skolhusallén. De luftföroreningar som mäts är kväveoxider och partiklar. Gränsvärden, risker och miljömål Naturvårdsverkets gränsvärden för luftkvalitet är satta främst för att förhindra skadliga effekter på luftvägarnas slemhinnor och vävnader. Man bedömer att luft som är renare än gränsvärdet inte ger upphov till akuta eller kroniska luftvägsbesvär. De cancerframkallande effekterna av luftföroreningar bedöms däremot sakna tröskelvärde, d v s det finns ingen lägsta dos där man kan tro att föroreningarna är oskadliga. Gränsvärdena skyddar alltså inte mot cancer och det har gjorts många försök att uppskatta risken för att drabbas av cancersjukdomar p g a luftföroreningar. Att andas stadsluft är mindre farligt än att röka eller vistas i ett rökigt rum. Riskerna är trots detta inte obetydliga. Cancer-kommittén uppskattade 1984 att mellan 100 och 1000 svenskar drabbas årligen av cancer beroende på luftföroreningar i tätorter. Senare bedömningar pekar på att den övre delen av intervallet är mest troligt. Luftföroreningar är också skadliga för miljön. Svavel- och kväveoxider har allvarligt försurat mark och vatten i Västernorrlands län. Riksdagen har 1999 beslutat om svenska miljökvalitetsnormer för kväveoxider, svaveldioxid och bly som i stort följer direktiv från EU, se tabell. Dessa normer får inte överskridas efter 2005. Många av gränsvärdena är satta som s k 98-percentiler. Med 98-percentil menas att minst 98 % av mätvärdena ska vara under gränsvärdet och högst 2 % får vara över. Riksdagen har slagit fast att transporterna ska utvecklas så att en god miljö och en långsiktig hushållning med resurser främjas. Man har därför fastställt en mängd mål för riket som berör transporternas utsläpp av luftföroreningar, bl a: Miljökvalitetsnormer för luftföroreningshalter i tätorter (Sundsvalls kommun) Nuläge 20
Utsläppen av koldioxid får 2000 inte överstiga 1990 års nivå - målet kommer inte att uppnås. Utsläppen av kväveoxider ska minska med 30 % mellan 1980 och 1995 och med 50 % mellan 1980 och 2000 - det första delmålet har inte uppnåtts men sannolikt kommer det andra att uppnås. Kolväteutsläppen ska minska med 50 % mellan 1988 och 2000 - målet kommer att uppnås. Svavlet har minskat kraftigt Minskningen av svaveldioxid sedan början av 1970-talet är ett av de främsta exemplen på de miljöförbättringar som har skett, se figur. De sjunkande halterna beror främst på att kommunen byggt ut fjärrvärmen och att industrin har minskat sina utsläpp. Vind och temperatur Vädret påverkar halterna av luftföroreningar på många sätt. Höga halter får vi oftast vintertid då vinden är svag och växlande. Halterna stiger dessutom när luften är kallare vid marken än högre upp och luften inte kan stiga på normalt sätt (s k inversion). I Sundsvall är västliga och sydvästliga vindar helt dominerande, se figur. Medeltemperaturen var något högre jämfört med 1930-1990, se tabell. OPSIS-mätningar över tak Kvävedioxid µg/m 3 1987-1999. Medelvärden (röda staplar) och 98-percentiler av timmedelvärden (vita staplar) (Sundsvalls kommun) Vinterhalvårsmedelvärden av svaveldioxid 1971-1999. Från och med 80-talet understiger halterna miljökvalitetsnormen för svaveldioxid på 50 µg/m 3. (Sundsvalls kommun) Vindriktningen i procent för vindar mer än 1 m/s oktober 1998 till mars 1999. (Sundsvalls kommun) Medeltemperaturer under vinterhalvåret. (Sundsvalls kommun) Kvävedioxiderna minskar långsammare Kvävedioxid är den parameter som har haft svårast att klara gränsvärdena. De senaste åren kan det konstateras en svag minskning av både halvårsmedelvärden och 98-percentiler, se figurer. Minskningen beror till största delen på att bilar med katalysatorer blir allt vanligare. OPSIS-mätningarna över tak visar att dygnsmedelvärdena på kvävedioxid är något högre 1998-1999 jämfört med året innan, se figur. Vi vet att luften intill trafikerade gator i centrum är smutsigare än vad OPSIS-mätningarna visar. Under vintern 1998/1999 har det uppmätts kvävedioxidhalter med två instrument vid Skolhusallén. Halterna ligger under Naturvårdsverkets gränsvärden för kvävedioxid. De ligger i nivå eller under de fastställda miljökvalitetsnormerna som inte får överskridas efter 2005. Bensen och toluen Toluen och bensen är två av många kolväten som finns i bilavgaser. Institutet för miljömedicin (IMM) har formulerat lågrisknivåer för att skydda vår hälsa, dessa är angivna som vinterhalvårs-medelvärden. Naturvårdsverket har föreslagit en miljökvalitetsnorm för bensen på 2,5 µg/m 3 i utomhusluft som årsmedelvärde (gatumiljö). De mätningar av bensen som görs i dag i Sundsvall är inte jämförbara med förslaget till miljökvalitetsnorm eftersom mätningarna görs ovan tak. Mätningarna i Sundsvall måste därför kompletteras OPSIS-mätningar över tak Kvävedioxid µg/m 3 1989-1999. 98-percentiler av dygnsmedelvärden. (Sundsvalls kommun) Mätresultat kvävedioxid från mätvagn vid Skolhusallén vintern 1998/1999. (Sundsvalls kommun) Nuläge 21
med mätning i gatumiljö. Normen ska vara uppnådd senast den 31 dec 2009. Årsmedelvärdet för bensen, mätt ovan tak, under året 1998 var 5,7mg/m 3, se figur. Vintern 1998/1999 var halvårsmedelvärdet för bensen 7,4 mg/m 3 vilket kraftigt överskrider IMM:s lågrisknivå, se tabell 4. Halterna av bensen i svenska tätorter har under sju vintrar jämförts av Statistiska Centralbyrån och Naturvårsverket. Vinterhalvårsmedelvärdet 1998/1999 varierade mellan 1,9 och 4,9 mg/m 3. Halvårsmedelvärdet för toluen var 25,8 mg/m 3 vintern 1998/1999, vilket är lägre jämfört med IMM:s lågrisknivå. Halterna av toluen i svenska tätorter har under sju vintrar jämförts av Statistiska Centralbyrån och Naturvårdsverket. Vinterhalvårsmedelvärdet 1998/1999 varierade i jämförelsen mellan 3,3 och 10,8 mg/m 3. Ozon Ozon bildas på hög höjd genom reaktioner mellan kväveoxider och kolväten under inverkan av solljus. Halterna är normalt lägre inne i tätorterna än på landsbygden eftersom ozon förbrukas när kväveoxiden i bilavgaserna omvandlas till kvävedioxid. Mängden ozon sjunker därför också på vintern och intill starkt trafikerade gator. Ozon är i första hand ett regionalt problem eftersom bildningen sker högre upp i atmosfären. Under april 1998 hade Sundsvall och hela norra Sverige periodvis rätt höga ozonhalter. Det har uppmätts timmedelvärden upp mot 170 mg/m 3 i centrala Sundsvall, halter som normalt bara uppträder i södra Sverige. Ozonhalterna under 1999 är mycket lägre när det gäller timvärden jämfört med 1998. Det högsta värdet under 1999 på 129 mg/m3, uppmättes under juni månad och är något högre än Naturvårdsverkets riktvärde på 120 mg/m 3. Partiklar Under senare år har man kunnat konstatera att det finns ett samband mellan olika hälsoeffekter och halten partiklar, främst PM 10 (partiklar vars genomsnittliga storlek är mindre än 10 µm). Man har sett hälsoeffekter vid låga koncentrationer och sambanden har varit starkare än för andra luftföroreningar. I Sundsvall mäter kommunen partiklar, PM 10, i mätvagnen som i vinter har stått uppställd vid Skolhusallén. Halterna sedan mätningarna inletts, ca 10 år sedan,varit lägre än IMM:s förslag till riktvärden, se tabell. Mätningarna av partiklar fungerade ej under oktober t o m december 1998. Tabellerna redovisar av mätningar för ozon 1998/1999 och partiklar 1999. Halter av bensen mätt över tak under perioden 1995-1999. mg/m 3. (Sundsvalls kommun). Nuläge 22